Agatha är fortfarande med oss. Hon blev bättre igen med kortison, vilket vi trodde oxå. Vi har väntat på att hon skulle bli sämre i går eller idag när kortisonet slutar verka men än så länge funkar det.
Vågar inte riktigt hoppas men en liten gnista av hopp finns där allt, och blir hon sämre så har vi ju en spruta kortison till att ge henne så hon får ytterligare några dagar på sig.
Vi har iaf bestämt att om hon inte blir sämre till helgen så ska hon och kon få flytta ner till den övriga flocken som står och kallar på henne hela dagarna.
Livsvilja har hon iaf vår lilla Agatha, hon rusar runt i stallet med diverse krumsprång och helt vild blick
, sen får hon stå och ta igen sig och hämta andan i 5 minuter innan hon kan fortsätta, stackars kon blir alldeles orolig när hon springer långt från henne.