jag vaknade ännu en morgon ensam i mitt lilla hus, såhär dagen innan Jul och tänkte, va tyst det är.
inga små steg i trappan eller ivriga röster i hallen.
en hall som varit tyst i över 10 år.
Jag har bott här sedan 2014, på min lilla gård på 12 Ha.
2013 va sist de sprang små barnfötter över de nu bytta golven. golv som nu står tysta och dammar.
Mycket har jag gjort och ådstakommit, inte helt själv, det vill jag inte påstå. Men iaf med hjälp av mitt driv.
och jag vill gärna fortsätta bygga och fixa med det här, mitt hus.
Men så kommer ensamheten, man vänder sig mot sidan och han/hon finns inte där.
Det känns som starkast när man lagar mat eller när jag ska rulla in en bal till djuren, när jag står på stegen och har slut på spik. en översköljande känsla
tanken slår mig hur mycket lättare allt varit om man varit 2.
jag är en 33 årig svensk blond tjej.
Jag har hästar höns katt hund och får.
en bm traktor och en articat skoter.
Jag är händig, men inte att meka.
Jag trivs väldigt bra hemma, är ingen party pingla som vill ut och resa eller supa.
Kan tycka de är kul att åka och dansa på sin höjd, umgås gärna med kompisar, går till kyrkan, sjunger och målar.
trädgård och blommor, odling och sätta potatis,
skulle vilja bli bättre på att bruka marken.
Jag skulle vilja hitta en man i åldern 26-43 år, SOM anser att familjelivet är viktigt, vill ha barn (inte direkt, men efter att man lärt känna varandra), han ska inte hålla på med droger inte ens röka en joint eller hur det stavas.
vill inte att han dricker alcohol, ett glas rött för de bjuds eller en öl till jul bordet spelar mindre roll, men så lite som möjligt.
Han bör vara svensk, då jag har svårt att förstå språket som det redan är.
tydlig utan att va elak, jag orkar inte med gissning lekar, han ska våga säga vad han tycker ich tänker. mycket omtänksam, som männen i Thailand som blivit av med allt men ändå gav sin enda tröja till en strandad svensk.
eller kanske man skulle skrivit, inte egoistisk.
Det ska inte bara gå tankar om "jag mig och mitt" i skallen. Du ska prioritera oss, inte du dig och dina leksaker.
jag vill leva ett enkelt liv, med djuren.
Jag skulle vilja ha barn. Det är en längtan då jag förlorat min son Mio.
Jag vill inte "ta hand" om någon kille, jag vill att vi ska hjälpas åt i allt, som ett löfte i nöd och lust.
Jag skulle vilja gifta mig en dag.
gärna någon som tycker om att prata och diskutera saker utan att bli arg. bolla tankar och idéer med och som är villig att dela allt, även de svåra, Utan att bli matcho eller behöva skryta/hävsa sig.
gärna en rolig humor, med lite fantasi som jag.
Jag skulle kunna tänka mig att träffa en kvinna, för jag skulle nog kunna vara en helt ok man, för jag vet ju vad jag önskar att jag kunde hitta i en man.
en av mina största irrationella räddslor är att bli lämnad höggravid.
Jag vill inte ha massa svar av överkåta killar, det finns sex sidor ni kan gå på, är du utanför min åldersgräns med ett år eller 2 är inte hela världen, men inget mer än så. tog det dig 45 år att komma på att du ville ha barn så har jag svårt att tänka mig att du kan bestämma dig om förhållande, barn eller giftermål innan jag fyllt 90.
Jag vill leva nu, inte i din osäkra kanske framtid.
Känns det inte rätt så skriv inte till mig.
Jag är inte perfekt och jag tror inte du är det heller, jag har ett fint ansikte, skulle vara bra om du är behaglig att titta på med, näsan får gärna sitta mitt i ansiktet.
med vänliga hälsningar en utseende fikserad, näshudad bitter bondjävel.
