Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: nosannora skrivet 16 maj-19 kl 14:28
-
Kan man använda vanlig vedaska som gödsel
Hur kan man annars få tillgång till fosfor o kalium utan att använda kemikalier
-
Om du vet ursprunget på veden och är säker på att inga otrevligheter har anrikats i askan, så går den bra att använda.
Man kan behöva se upp om det är ved från träd som har växt på ställen där det finns mycket tungmetaller i marken (t ex vissa trakter av Närke och Västergötland, jag skulle för Skånes del också kunna tänka mig trakterna kring Höganäs), eller som har varit svårt drabbade av radioaktivt nedfall efter Tjernobyl. Och veden som eldades ska såklart ha varit ren - inte tryckimpregnerad eller målad med tungmetallhaltiga färger, inte förorenad av spillolja etc.
Fosfor kan man få från t ex benmjöl eller komposterad latrin, man kan nog också räkna med att hitta kalium i i stort sett allt avfall av animaliskt ursprung.
-
Bananskal och fiskrens funkar också! ;D
-
Urin är en utmärkt fosforkälla, inehåller även kväve och helt sterilt om ingen har någon urinvägs infektion.
/Anders
-
Ofta rekommenderas att man använder aska från lövträd för att minska risken för tungmetaller. Och så ska man använda långt mindre än de flesta tror (tänk skedar snarare än nävar per kvadratmeter odlingsyta). När aska används i större skala brukar den gärna härdas ett tag för att inte laka ur så snabbt. Jag odlar inte i stor skala, men har börjat göra det ändå. Känns som ett väldigt litet besvär (bara blanda askan med vatten och låt den stå några veckor till några månader) och vettigt att göra, särskilt som jag odlar precis intill vatten.
Men som sagt, fosfor finns i bra mycket större mängder i urin och (mat)kompost. Kalium finns det gott om i t.ex. vallört (som man kan t.ex. använda till täckmaterial eller göra näringsvatten på). Men som sagt, också i kompost.
-
Hur kan man annars få tillgång till fosfor o kalium utan att använda kemikalier
Utöver det som redan har nämnt är äggskal för bra att hamna i sopkorgen, nämligen naturens eget kemikalie paket som man får helt gratis på köpet.
-
Pudra din aska i trädgården då gräsmatta ...Där du troligtvis har diverse fruktträd....Aska ger ingen kväve vilket är bra att känna till... Höjer ph...Ph känsliga växter gillar inte aska....Själv pudrar jag trädgården med aska...Vilket verkar bra...
-
Jag slänger ut askan på trädgården. kollar bara så inga spik är med eller häftor från tidning sidor Jag använder magnetpinnen. Jag slänger på vinbärsbuskar ock lite överallt.
En del får väl tippen då eldningssäsongen är över.( man eldar ju en del regniga dagar) I säcken med eldbart..hoppas de inte blir sura för det. Allt de eldar blir väl ändå aska mer eller mindre antar jag. Jag har varit på studiebesök ock fått lite info via jobbet.
I kväll får jag nog elda så som det spöregnar. Luftvärmepumpen är på med.
-
Allt växer jättebra i år. måste vara att jag slängde ut aska kors ock tvärs i trädgården då jag eldat. Jag borde nog alltid slänga ut askan någonstans. Rabarberna är gigantiska. Så stora blad.
Salladskålen är redan blom. Jag hackade ock stekte till maten med lite Bredbladig persilja. Jag måste satsa mer på ätbara saker.
Morot sår jag i mjölkkartonger. Testar det i år. Borde prova med palsternacka med.
-
Ofta rekommenderas att man använder aska från lövträd för att minska risken för tungmetaller.
Ja aska från lövträd, men absolut inte Salixarter, eftersom de tar upp stora mängder kadmium. 50 gram aska per kvadratmeter kan vara lagom.
-
intressant nog så varnar de inte för nån aska på engelskråkiga wiki-sidan ; https://en.wikipedia.org/wiki/Wood_ash (https://en.wikipedia.org/wiki/Wood_ash)
denna kan väl vara relevant med; https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_fertilizer (https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_fertilizer)
History
Egyptians, Romans, Babylonians, and early Germans all are recorded as using minerals and/or manure to enhance the productivity of their farms. The use of wood ash as a field treatment became widespread.[4]
bonus, en PDF: :) (https://i.imgur.com/H6qNUCz.png) http://www.fao.org/3/a-y5863e.pdf (http://www.fao.org/3/a-y5863e.pdf)
edit, kör en till
One of the major obstacles to land application of wood
ash is the undesirable handling and spreading characteristics
of ash. Most ash has a low density and small particle size.
This can create dust problems during transport and application.
Always cover wood ash during transport to prevent
losses enroute to the application site. Studies indicate that
the handling characteristics of ash generally improve with
increasing relative humidity so avoid spreading on extremely
dry days. Moisture can be added to improve the handling
characteristics of ash; however, if too much moisture
is added the ash will cake and become difficult to spread
uniformly. Ash can be spread with a conventional manure
spreader or with lime application equipment. It can be top
dressed or incorporated. To get the full benefit, incorporate
the wood ash throughout the root zone whenever possible
because the benefits only occur where the ash and soil are
in contact. Calibrate the spreader to ensure that the target
application rate is met. Due to the physical characteristics
of ash, it is often difficult to obtain uniform application, but
calibration of the spreader and knowledge of the spread pattern
can minimize non-uniformity
The fall is generally the best time for wood ash application.
https://secure.caes.uga.edu/extension/publications/files/pdf/B%201142_3.PDF (https://secure.caes.uga.edu/extension/publications/files/pdf/B%201142_3.PDF)
-
intressant nog så varnar de inte för nån aska på engelskråkiga wiki-sidan ; [url]https://en.wikipedia.org/wiki/Wood_ash[/url] ([url]https://en.wikipedia.org/wiki/Wood_ash[/url])
denna kan väl vara relevant med; [url]https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_fertilizer[/url] ([url]https://en.wikipedia.org/wiki/History_of_fertilizer[/url])
bonus, en PDF: :) ([url]https://i.imgur.com/H6qNUCz.png[/url]) [url]http://www.fao.org/3/a-y5863e.pdf[/url] ([url]http://www.fao.org/3/a-y5863e.pdf[/url])
edit, kör en till [url]https://secure.caes.uga.edu/extension/publications/files/pdf/B%201142_3.PDF[/url] ([url]https://secure.caes.uga.edu/extension/publications/files/pdf/B%201142_3.PDF[/url])
Har du ingen egen uppfattning i frågan?
För det du gör är att rapa andras åsikter.
-
jag misstänker att aska är vettigt vissa gånger men säkert inte alltid. misstänker också att vedaska från lövträd inte är så farligt som många vill få det till. men det kanske beror på.
-
Och överhuvudtaget ska man ta sådant som står angående sådana här frågor på engelska wikipediasidor med en stor nypa salt. De tyskspråkiga brukar vara mer seriösa och för den delen mer relaterade till europeiska/svenska förhållanden.
-
jag gick igenom ~150 edits på engelskspråkiga wikisidans "history of edits" men fann inget,
här följer iaf översättningen av varningen från tyska wikisidan för enkelhetetens skull,
Environmental hazards
Hard coal and lignite almost always contain traces of the radioactive elements uranium , thorium and radium . Depending on the deposit, the content is usually between a few ppm and 80 ppm, European hard coal or lignite contains around 80–135 ppm uranium. [4] about 7800 million tons of coal per year in Da world's coal-fired plants are burned, it is estimated the total output of 10,000 tons of uranium and 25,000 tonnes of thorium contained largely in the ashes.
Between 1960 and 1970, approximately 1,100 tons of uranium were extracted from coal ash in the United States. In 2007, the Chinese National Nuclear Corp commissioned the Canadian company Sparton Resources in cooperation with Beijing No. 5 Testing Institute to conduct attempts to extract uranium from the ashes of the Xiaolongtang coal-fired power plant in Yunnan Province . The uranium content of the ashes from this power plant is, on average, 210 ppm uranium (0.021% U) above the uranium content of some uranium ores. [5]
https://translate.google.se/translate?sl=de&tl=en&u=https%3A%2F%2Fde.wikipedia.org%2Fwiki%2FAsche
original: https://de.m.wikipedia.org/wiki/Asche
Ecological importance of plant ash
Plant ash from biomass firing is a valuable secondary raw material for agriculture and forestry. Due to their nutrient content, the soil-improving effects and the ecological principle of closed production cycles, plant ash can and should be returned to the natural cycles to protect the soil and the environment. The return of nutrients has become all the more important in recent years, on the one hand because there is an increasing amount of ash and on the other hand the natural resources for fertilizer production are becoming increasingly scarce.
Current use of plant ash
Because of currently insufficient guidelines, plant ash can currently only be partially used. An addition to the compost is permitted, but the amount that can be used in it is too small to use the plant ash from biomass heating plants and biomass heating plants .
In Austria, therefore, a guideline is being written, which in particular gives the possibility of using plant ash in the forest . Grate ashes from biomass incineration plants would be particularly well suited for the construction of forest roads , but are not used due to a lack of guidelines and a lack of information from forest owners.
https://translate.google.se/translate?sl=de&tl=en&u=https%3A%2F%2Fde.wikipedia.org%2Fwiki%2FAsche
https://de.wikipedia.org/wiki/Pflanzenasche
-
Läs hellre texten direkt på tyska än googleöversatt, den brukar bli mer begriplig då.
-
Läs hellre texten direkt på tyska än googleöversatt, den brukar bli mer begriplig då.
ja, det var ett bra tips säkert men jag är van vid att tänka på att det slinker in allvarliga fel i översättningar. råkar nämnligen varnas för i den heliga bibeln!
-
ja, det var ett bra tips säkert men jag är van vid att tänka på att det slinker in allvarliga fel i översättningar. råkar nämnligen varnas för i den heliga bibeln!
Ja bibeln ska ju helst läsas på sitt ursprunssspråk... Stor risk att det tolkas fel annars.
-
Är inte det här ett svenskt forum för självhushållning, vilket innebär att inlägg och referenser i första hand skall vara svenska?
Internetreferenser på utrikiska kan omfatta svenska/skandinaviska förhållanden, men om de är på engelska kan de lika gärna vara för Nordamerika som inte nödvändigtvis har samma odlings- eller klimatförutsättningar som här.
Och internetkällor från Mellanöstern, t e x Jerusalem Post, är definitivt inte inriktade på odlingsförhållanden i Sverige.
Det går att ställa in sökmotorn Google på språk så att svaren i första hand blir på svenska.
-
Är inte det här ett svenskt forum för självhushållning, vilket innebär att inlägg och referenser i första hand skall vara svenska?
Internetreferenser på utrikiska kan omfatta svenska/skandinaviska förhållanden, men om de är på engelska kan de lika gärna vara för Nordamerika som inte nödvändigtvis har samma odlings- eller klimatförutsättningar som här.
Och internetkällor från Mellanöstern, t e x Jerusalem Post, är definitivt inte inriktade på odlingsförhållanden i Sverige.
Det går att ställa in sökmotorn Google på språk så att svaren i första hand blir på svenska.
[emoji3][emoji3][emoji106]
-
Förvisso, men just när det gäller Wikipedia visar erfarenheten att när det gäller naturvetenskapliga ämnen, så håller de tyska artiklarna oftast mycket högre klass än motsvarande artiklar på andra språk.
-
Som ett riktvärde innehåller Salix 30 gånger mer kadmium än halm räknat per torrsubstans än halm.
Det finns forskare som har föreslagit att använda salixodling för att sänka kadmiumhalten i åkermark.
-
Jag har varit KRAV-odlare men det är för några år sen. Då diskuterades tungmetaller mycket. Det jag lärde mej då var att den stora kadmiumkällan i livsmedel kom från konstgödsel. Det var mycket diskuterat om aska och dess innehåll. Eftersom aska innehåller så många mikronäringsämnen är det ett viktigt tillskott för växterna. Den gången bestämdes det att aska var tillåten om den var analyserad och höll sej under riktvärden. Men också att det skulle vara en plan för hur mycket och hur ofta det fick användas.
-
Jag har varit KRAV-odlare men det är för några år sen. Då diskuterades tungmetaller mycket. Det jag lärde mej då var att den stora kadmiumkällan i livsmedel kom från konstgödsel. Det var mycket diskuterat om aska och dess innehåll. Eftersom aska innehåller så många mikronäringsämnen är det ett viktigt tillskott för växterna. Den gången bestämdes det att aska var tillåten om den var analyserad och höll sej under riktvärden. Men också att det skulle vara en plan för hur mycket och hur ofta det fick användas.
Ännu mer jobb och kostnader samtidigt som man kommer längre bort från kärnverksamheten. ;D
Många är bäckarna som höjer kostnaderna.
-
Jag har varit KRAV-odlare men det är för några år sen. Då diskuterades tungmetaller mycket. Det jag lärde mej då var att den stora kadmiumkällan i livsmedel kom från konstgödsel.
År 1998 innehöll konstgödning såld i Sverige i medeltal 15 mg kadmium per kilo fosfor, medan rötslam innehöll 50 mg kadmium per kilo fosfor.
I dag är kadmiumhalterna i konstgödning betydligt lägre.
-
Stallgödsel ger ett tillskott av 13 mg kadmium per kilo fosfor.
Salix tar upp 45 gånger mer kadmium från marken än vete(per hektar och år).
-
Egentligen ett ärende för Språknördstråden, men vad avses allmänt när man säger 'ved` ?
Om en person säger att han värmer sitt hus genom vedeldning, kan det också innebära att råvaran till eldning också är flis? Som t e x skulle kunna komma från egenodlad salix.
Anledningen till flisfrågan är att jag aldrig sett eller hört talas om någon som försökt elda sin vedpanna genom att fylla den med salixkvistar ;D ;D
Mitt intryck är att salixodlingarna blir flis för att eldas i värmeverk. Dessa har avskiljare för tungmetaller.
Sedan finns det hantverkare hemmaslöjdare som har lite salix i trädgården för att fläta korgar, ibland för att sälja. Men att förse dessa korgar med varningstext är väl att ta i ? ??? ???
-
Tråden har fått mig att fundera på varifrån kadmiumet kommer från.
Den stora källan har varit luftföroreningar, läs eldning av olja och kol.
Allteftersom EU miljömål, Klimatavtal börjat verka så har nedfallet av kadmium rejält minskat över Sverige. Utom över södra Sverige, vilket tillskrivs 'koleldning i grannländer', läs kolenergiverk i Polen.
Så borttagande av storskalig fossileldning som kol har positiv sidoeffekt.
Spridning av rötslam från reningsverk på åkrar debatterades mycket för 15-20 år sedan. När jag läser :
www.vasyd.se/-/media/Documents/Informationsmaterial/Vatten-och-avlopp/Slam/Slamspridning-pa-akermark.pdf (http://www.vasyd.se/-/media/Documents/Informationsmaterial/Vatten-och-avlopp/Slam/Slamspridning-pa-akermark.pdf): så verkar det inte som att rötslam tillför åkermarken några nämnvärda mängder tungmetaller. (däremot kan rötslam innehålla andra obehagligheter, men det är en annan diskussion).
Som borsdorfer skriver kan salixodling användas för att sänka halten av kadmium.
Salix verkar inte helt populärt hos skogsägare . På www.skogsaktuellt.se/?p=32623 (http://www.skogsaktuellt.se/?p=32623) kan man läsa:
Nettoarealen energiskog har minskat från 16 200 ha till cirka 13 800 ha de sista 13 åren enligt Jordbruksverkets preliminära resultat, en minskning av salixarealen med 15 procent.
Vidare:
Med dagens höga markpriser binder man ogärna upp sig att odla en flerårig gröda som leder till ett nära nog nollresultat för många.
Men hoppet är inte ute för energiodling på åkermark, det finns alternativ till salix.
Poppel och hybridasp har betydligt fler köpare än salix, från såväl massabruk, och sågverk som från värmeverk
Sedan är det bara att hålla tummarna för att dessa två trädslag inte medför något annat problem med tungmetaller ... .
-
Nja, slammet tillför trots allt en hel del och ökar markens innehåll, och det måste ställas i förhållande till nyttan för grödan, inte kommunens nytta att bli av med det. Så borsdorfers sätt att räkna, mg kadmium per kg fosfor, är ett sätt att visa på det.
-
"Summan av kardemumman" Det som kommit fram och det jag redan vet: Så bör det vara okej att sprida en mindre del aska på sina odlingar. Det behöver vara en bra kvalité på askan, det ska bara vara från ved. Den ska spridas på våren.
-
"Summan av kardemumman" Det som kommit fram och det jag redan vet: Så bör det vara okej att sprida en mindre del aska på sina odlingar. Det behöver vara en bra kvalité på askan, det ska bara vara från ved. Den ska spridas på våren.
Och garanterat små mängder av tungmetaller.
Hur säkerställer du det?
-
tummen upp för aska men ush för slamm. finns en dokumentär biosludge som jag rekommenderar
slänger de alltså ut det som kommer till reningsverken ut på åkrarna innan det "brunnit" om jag förstått saken korrekt? kanske det var i samma dokumentäre förresten som de förtäljde om att om nu nån terrorist skulle vilja förgifta en stad så är det bara att hälla i "något" (riktigt) giftigt i avloppsbrunnen och så kommer det snart på våra matbord hemma. jo, en skillnad mellan sättet de använder i USA och här i *Sverige förstår jag var att där så kunde slammet från reningsverket komma till butikernas "växtnäringsflaskor" och dyl medans det i detta land bara är "professionella" som har tillåtelse att använda slam. intressant pdf förresten. verkar vara ett mångårigt projekt och de förtäljde som jag kommer ihåg att alla bönder de frågat har varit intresserad av att ta emot slam efter de frågat. samt var det något om att i genomsnitt så har det blivit 14 eller om det var 7 % större skörd efter deras olika tester med att tillföra slam på åkern. räknat per gröda.