sågspånsjordkällare

[nad]

Enligt vad jag har hört skall det fungera ganska bra att få värme ur en sågspånshög med inlagda slingor(pex-rör),Är det någon som har erfarenhet av dyligt. Om man har en gammal jordkällare skulle det troligtvis vara enkelt att fylla den med spån och slingor,manskulle då få en estetiskt bra lösning,alla kanske inte vill ha en stor sågspånshög på gården. Det är även bra att få sågspånen skyddad mot vindens kylande effekt.Problem som kan uppstå är brand pga självantändning i högen, hur kontrollerar man det,kanske med temp givare på olika ställen i spånen. En brand i en gammal jordkällare ar dock ingen större katastrof.
Vänl NAD

[Filip Skräplund]

Det brukade ju åtminstone tidigare vara rätt vanligt med stora sågspånshögar vid mindre sågverk.
Jag har aldrig hört talas om någon sådan som självantänt, så det kan inte ha varit ett stort problem.
För att det ska uppstå värme måste det ju vara någon process som genererar denna, vanligtvis svamp- eller bakterietillväxt.
Min erfarenhet är att sågspån inte gärna möglar.
Jag har sågat en del själv och har inte sett några förändringar inne i sågspånshögarna fast dom legat oskyddade för väderlek.
I en relativt torr jordkällare skulle det väl vara ännu mindre sannolikt att något slags värmeskapande process satte igång.
Om någon har andra erfarenheter så är jag intresserad av att ta del av dessa...

[magi]

Jag har hört talat om förmultningsprocesser som självantänt.

Det står i tidningen vart femte år ungefär.

Kan du isolera högen med typ frigolit eller glas/mineralull får du ut mest energi.

Försök att ha lite koll på temperaturen men det är bara riktigt stora högar som kan självantända.
Det är nog inga problem i en jordkällare även om den är isolerad.

Kommer förmultningen inte igång så får du blöta den och ge den någon jäst eller kadaver eller nåt så processen kommer igång.

Har själv aldrig provat men har läst en del om det och tycker det är enormt intressant om man haft spån eller annan rest material som man kunnat lagt på (isolerad) hög.  

Att det funkar kan man kolla genom att räfsa ihop,en hög med gräs på en halv meters höjd.

Efter en dag eller så är det så varm inne i högen att det ryker om man gräver i den.

Man stoppar absolut inte in handen i den utan att skålla sig och detta i en liten hög med gräs!!!!!
Fantastiskt....  
Hur länge det varar är ju en annan sak.

Regards Magi

[Filip Skräplund]

En sågspånshög förmultnar inte i första taget.

Då skulle jag tro mer på halm eller hö.

[magi]

En sågspånshög förmultnar inte i första taget.

Då skulle jag tro mer på halm eller hö.

Man kan ju blanda ut den med gräs eller annat så att förmultningen kommer igång för om du har en hög med gräs inne i en sågspånshög så måste man bara kunna få igång processen.

Man får nog prova sig fram eller ringa ett universitet eller bönder för information om man inte vill arbeta i onödan.

[Filip Skräplund]

I så fall är nog spånets viktigaste uppgift att isolera förmultningsprocessen i gräset.

[magi]

I så fall är nog spånets viktigaste uppgift att isolera förmultningsprocessen i gräset.

Har du verkligen erfarenhet av sågspånshögar som inte förmultnar och blir till mull?

Eller menar du att processen är för långsam?

[Bo]

redan i en kubikmeter sågspån. Den skall skyddas mot regn. Då torkar ytskiktet och isolerar så att temperaturen kan stiga.

Det är konstigt att det blir självantändning för då måste ju mikroberna som är ansvariga för nedbrytningen klara antändningstemperaturen. Gjorde de inte det, skulle de fungera som en termostat som begränsade temperaturen till vad de tålde.

[Filip Skräplund]

Har du verkligen erfarenhet av sågspånshögar som inte förmultnar och blir till mull?

Eller menar du att processen är för långsam?

Självklart blir det mull med tiden, men processen är förvånansvärt långsam.
Sprider man ut lite spån på marken går det relativt fort, men inne i stora högar är spånen opåverkade under lång tid.
Är det nån som sett en gräsbevuxen sågspånshög?
Om det förmultnade lätt så borde man ju göra det.
Istället verkar det som om det finns nåt tillväxthämmande ämne i spånet.
Likadant är det i spånhögar efter vedsågning eller timmerhuggning i skogen.
Det dröjer rätt länge innan nåt växer där.
Troligen likadant med sågspån i motionsslingor.
Om det blev det snabbt förvandlat till jord skulle det bli väldigt geggigt i spåret.
Vid täckdikning brukar man använda sågspån som dräneringslager och tryckskydd ovanpå rören istället för grovt grus.
Lätthanterligt och funkar bra.
Håller länge i jorden.
Har själv använt spån för detta.

Det blir värme redan i en kubikmeter sågspån. Den skall
skyddas mot regn. Då torkar ytskiktet och isolerar så att temperaturen kan stiga.

Om det stämde skulle man inte våga isolera väggar och vindar med sågspån, något som gjorts i hundratals år med goda resultat.
Inte ens om det blir läckage så att spånet blir fuktigt, uppstår det nån självantändning.

[Bo]

att högen som var väldigt varm innuti, var hyvelspån av barrvirke. Den var så het att jag fann anledning att varna sågens ägare.

Att bjälklagsisolering inte självantänder är väl för att det inte är tillräckligt tjocka skikt.

[Vitis]

....

Det är konstigt att det blir självantändning för då måste ju mikroberna som är ansvariga för nedbrytningen klara antändningstemperaturen. Gjorde de inte det, skulle de fungera som en termostat som begränsade temperaturen till vad de tålde.

Processen (komposteringen) är väl inte bara driven av mikroorganismer utan det är väl också en kemisk process där kvävet binds till kolet under värmeutveckling ?  Som i exemplet med gräsklipp och sågspån. Många kemiska reaktioner är exoterma, värmeavgivande, som den klassiska med linolja och trassel, fast där handlar det om en oxidationsprocess.

Dessutom finns det ju bakterier som klarar väldigt höga temperaturer och såna som trivs i "brinnande" komposter och gödselhögar har rimligtvis en väldigt hög värmetolerans.

Att spånisolering inte kan självantända är nog inte så konstigt, spånlagrets volym är väldigt liten iförhållande till dess yta. Avkylningen är så stor att nån process aldrig kan komma igång.  
Jag tror också att det är stor skillnad på färskt och torkat sågspån, isoleringsspånen är förhoppningsvis torkade medan spånhögen på sågverket läggs med färska spån.

[Bo]

Normalt har man en vedhög, en panna, varmvattencirkulation och ständigt jobb med att lämpa in ved i pannan.

Man kan alltså reducera till varmvattencirkulation och en sågspånsisolerad hög med nedbrytbart material inklusive sitt hushållsavfall.

[Filip Skräplund]

Om hyvel- eller sågspån antänds i en hög beror på att där finns föroreningar som t ex olja.
Linolja är ju en orsak till många bränder.
Rent spån självantänds normalt inte.
Tror det blir svårt att "ympa" en spånhög med linolja el likn och sen lyckas kontrollera förbränningen.  

[magi]

Normalt har man en vedhög, en panna, varmvattencirkulation och ständigt jobb med att lämpa in ved i pannan.

Man kan alltså reducera till varmvattencirkulation och en sågspånsisolerad hög med nedbrytbart material inklusive sitt hushållsavfall.

I princip ja.

I stället för att elda upp din ved så mal du ner den och blandar den med gräs, halm odyl samt lägger den i en isolerad låda med vattenslinga i väggarna. Du får sedan förmodligen en högre verkningsgrad ut av veden som värme.

[Filip Skräplund]

Du får sedan förmodligen en högre verkningsgrad ut av veden som värme.

Jag tror det när jag ser det.

Vad kostar det att mala veden?
Papperbruken sysslar med sånt och dom hör till de största elförbrukarna.

[Vitis]

Verkningsgraden har jag ingen aning om men om man ändå komposterar, eller hanterar gödsel, i stor skala är det ju ändå "gratisvärme".

Det bästa vore väl att göra sin spånhög av avfall från nån träindustri i närheten så blir det ju ingen extra energiåtgång förrutom hemtransporten.

Det hela förutsätter dock att man har avsättning för den färdiga komposten sedan för att det hela ska bli praktiskt, t.ex. i sina odlingar eller hos en närbelägen odlare, det lär ju bli ganska många kubikmeter på ett år.

Som vi såg i den andra tråden, med kalkonfarmen, krävs det nog en rejält stor hög (eller lång "limpa") för att man skall kunna plocka ut tillräckligt med värme utan att kyla/avbryta processen.

Det finns delade meningar om hur bra det är att blanda stora mängder spån i sin odlingsjord men gödsel från djur med spån som strö eller spån som strö i hushållskomposten verkar funka bra för alla de odlare som jag har kontakt med och som använder just detta. Om spånen är förmultnade ser jag inga problem med det, evt. terpentiner och annat avdunstar ganska snabbt från finfördelat spån och kan inte tänka mig att mer än spår finns kvar när komposten är klar.

Man kan dock behöva hålla ett öga på pH värdet om det rör sig om stora mängder som tillsätts jorden.

Kvävet till spånhögen kan tillsättas i form av riktigt färsk stallgödsel eller (mänskligt) urin om man har tillräckligt av den varan. Gräsklipp är alltid bra för att "fjutta" på en kompost, likaså hönsgödsel.

Jag gillar iden med en silo där man fyller på färskt material uppifrån och plockar ut färdig kompost i botten, det är onekligen praktiskt med en kontinuerlig process om man vill plocka ut en jämn värme... fast nu svamlar jag visst i fel tråd ...  

[Vitis]

Den här tråden kittlar hela hjärna och jag kan inte sluta skriva.

Lösningen heter såklart energiskog.

Lätt att odla, skörda och hantera med handkraft och kan malas ner med en relativt enkel flismaskin eller större kompostkvarn.

Att mala ner prima ved verkar vara lite onödigt, sälj den till nån "normal" människa som gillar att elda istället.

Man skördar naturligtvis med blad och allt och maler ner hela kalaset för att få en lagom kol/kväveblandning. Alla typer av sly, buskar och annat skräp kan gärna åka med.

[Bo]

slipper man. Det är bara o vräka ner grenar, hö, gödsel, matrester, överkörda djur, fiskrens, tång, sågspån och hyvelspån och gärna ha utedasset högst upp. Glöm inte frigolitisolering runtom.

Någon borde kolla hur det fungerar och berätta sen.

[nad]

Vet ej vad sågspån kostar ,enklast är antagligen att köpa den.
Källaren isoleras mot ytterväggarna och eventuellt neråt ,marken är ju ca +4 grader så det är kanske onödigt.Det blir nog enklast att byta ut all spån varje gång förhoppningsvis beroende på volym 3-5 år mellan bytena.Jag har tyvärr ingen jordkällare på tomten, men man kan ju gräva en grop, dränera runt bygga tak över osv .Investeringskostnaderna blir för stora, hoppas någon med tillgång till oanvänd jordkällare nappar på iden.
Vänl NAD

[Bo]

en kontinuerlig process där man fyller på med skräp upptill och skördar jordförbättring nertill i ett kvadratiskt eller cirkulärt torn med frigolitisolering ytterst och rörslingan i spiral innanför.

[Bo]

om germanerna att de förvarade sina kvinnor i gödselhögar.

Kärnan av sanning i den skrönan kan ha varit att man täckte ett litet hus med gödsel och hö som gav trivselvärme under vintern.

[nad]

Vet ej vilka temperaturer eller mängder varmvatten man kan få ut ur en spånhög men som tex förvärmning av varm vatten(högre tempän +4)  eller värmning av ackumulatortank(högre temp än +20) om man har vatten buren golvvärme räcker det med 30 till tanken för att det skall vara ett bra tillskott.
Vänl Nad

[ollebolle]

Jag gick förbi en spånhög vid en såg för några år sedan och såg just det här fenomenet. Det rykte ur spånhögen som såg rätt färsk ut. När jag kände med handen en bit ner så brändes det nästan. Men för att få igång en sådan reaktion vet jag inte hur man ska göra. Har sett 100 ggr så många spånhögar som inte rykt. Färskt gräs har jag råkat se rök och känna hetta från då jag krattat efter klippning. Bara ett par timmar har det tagit för reaktionen att komma igång. Men den avtar väl oftast av sig själv.

[Bo]

om man bara kollar så att det inte blir för blött eller för torrt.

[magi]

NOW you're talking!

Det där kan säkert funka, problemet är bara att vänja de små nippertipporna vid tanken att bo i en dynghög...det går säkert enklast om det är hästdynga.

Det räcker knappast till allt värmebehov men det blir ju ett slags aktiv isolering.

Aktiv isolering.

Det var ett djä*a bra yttryck.  

[ollebolle]

Man skulle kunna tänka sig en apparat ungefär som en stor tunna med en öppning uppåt för förbränningsrester  och ett uttag längre ned där luft kunde komma in. Om man då fyller "tunnan" med sågspån skulle en snabb reaktion kunna uppnås om en kraftigt upphettad  trästicka  anbringades vid det nedre uttaget.

[Filip Skräplund]

Det blir för lufttätt tror jag.

Såg en gång i Fine Woodworking en notis om att man inuti ett stort tomfat satt ett rör i mitten, och fyllt mellanrummet med hårt packat sågspån.
Därefter togs det inre röret bort och spånet antändes i botten av hålet.
Det måste förstås finnas hål för luftintag i botten.
Det brann tydligen rätt länge, man använde metoden för att värma upp en verkstad.

Beträffande värmeutveckling i färsk sågspån, så beror den sannolikt på att det följer med bakterier och svampar från stockens utsida in i stacken.

Jag har inga uppgifter på vad eventuell svampvärme skulle kunna ge, men den värmen kan ju inte komma från ingenstans.
Det måste ske en nedbrytning av stacken om det blir någon värme att tala om.
Alltså bakterierna och svamparna måste ju producera värmen genom att käka nåt.
Ska det bli nåt vidare utbyte så måste stacken sjunka ihop rätt snabbt.
Och det brukar dom ju inte göra.
Att tro att den processen skulle kunna tävla med en eldning i en effektiv panna verkar...........  
I  

[Bo]

är det inget problem. Det enda som kan gå fel är om den blir ofullständig och inte tar vara på materialets energiinnehåll.

Experimentet är busenkelt: Skotta ihop en hög med nedbrytbart material på en markisolering av frigolit eller torvmull. Täck med ett isolerande skikt av hyvelspån eller hö och skydda mot regn med en pressenning.

I en spiralslinga inne i högen skall man ha en slang som tål värmen och den kopplar man till sitt värmeledningssystem med en isolerad anslutningsslang.

Sen kollar man om man kan sluta att elda i pannan.

Sen har man ännu en chans, om det inte skulle bli varmt nog: att dopa högen med någon vätska eller bakteriekultur som får fart på nedbrytningen.

[magi]

Citat från:
http://www.newphys.se/fnysik/1_2/livselement/index_se.html

"Energiomvandling vid eldning.
Om man eldar organiskt material i stället för att låta det förmultna får man aska i stället för mull. Askan innehåller inga humusämnen. Den livskraft som jordens humusämnen är bärare av uppoffras således vid eldning. När det humuslager som nu finns är förbrukat kommer tillgången på biobränsle successivt att minska genom att växandet hämmas p.g.a. humusbrist i jorden.
 
Eldning av biobränsle i stor skala är därför omöjlig att vidmakthålla på lång sikt."

Att tänka på för få hög verkningsgrad på förmultningen är att ta till vara på de brännbara gaser som bildas vid förmultningen.

[Filip Skräplund]

Ska man bo här uppe i kalla norden så är i varje fall inte kompostering en hållbar metod för uppvärmning i stor skala.
Det finns ställen där man tar ut gas från stora soptippar och den räcker väl bara till ett fåtal villor på varje plats.
Hur många hushåll har under hur många år byggt upp soptipparna i fråga?
Hur mycket transporter och energi har gått åt alltifrån råvaror till slutliga sopor på tippen?
Knappast ett hållbart system det heller, men alltid ett välkommet tillskott.

Sågspån är alltför fattigt på lättillgänglig näring för att ge nåt lönsamt utbyte vid jäsning.

[Bo]

bör man väl ha blöt miljö. Det blir knepigare att ta vara även på gasen eftersom god syretillförsel behövs för att få värme och det då inte går att sluta tätt.

Man kan klaga över träets dåliga energiinnehåll men det är ju en invändning som gäller vedeldning också.

[magi]

Ska man bo här uppe i kalla norden så är i varje fall inte kompostering en hållbar metod för uppvärmning i stor skala.
Det finns ställen där man tar ut gas från stora soptippar och den räcker väl bara till ett fåtal villor på varje plats.
Hur många hushåll har under hur många år byggt upp soptipparna i fråga?
Hur mycket transporter och energi har gått åt alltifrån råvaror till slutliga sopor på tippen?
Knappast ett hållbart system det heller, men alltid ett välkommet tillskott.

Sågspån är alltför fattigt på lättillgänglig näring för att ge nåt lönsamt utbyte vid jäsning.

Transporten av sopor kommer alltid att finnas och om slutstationen är en biogas anläggning eller soptipp, kostar lika mycket i transportkostnad.
En biogas anläggning är väl att föredra.

[magi]

Jag tok funderade lite.

Om det inte finns bakterier eller svampar som bryter ner ved tillräckligt effektivt.
Skulle man kunna använda insekter som lever av ved och ge dom en optimal miljö så att de förökar sig och man får miljoner insekter som först bryter ner trät.
Sedan när man bara har insekter maler man ner hela klabbet och har en insektsmos som man kan jäsa och få mull och gas av.

Skulle det vara en lösning?

Energin finns ju i veden.
Frågan är ju hur man bryter ner den så effektivt som möjligt och får ut maximal värme och biogas.

Skulle det vara möjligt att biologisk nedbrytning kan göras effektivare än den förbränning vi har idag av spån,pellets o dyl?

Skulle man kunna minska CO2 utsläpp på detta viset?

Om detta skulle gå kommer nästa fråga.

De olje och kolkraftverk vi har.
Kan då olja och kol brytas ner effektivare biologiskt på något sätt och samtidigt minska på CO2 utsläpp på samma gång?

[magi]

Nu snackar vi processindustri, inte småskalighet.
Det finns inte en chans att få ett sånt system funktionellt och framförallt ekonomiskt vettigt i liten skala.

Dessutom hamnar du garanterat på djurrättsorganisationernas dödslista.

Dessutom så ska du ha en optimal miljö för insekterna vilket innebär oerhörda energiförluster.

Du har väl hört vilka förluster det blir att låta vegetabilier gå omvägen via husdjur, jämfört med att vi äter vegetabilierna?

CO2-utsläpp från biomassa anses väl inte som ett problem.

Det jag frågar mig är om avlopp, sopor och ved skulle kunna arrangeras på ett småskaligt sätt så att en optimal förmultning/nedbrytning kan göras så att verkningsgraden kan göras lika hög eller högre?

Skulle det vara möjligt att med veden man eldar istället använda till en småskalig biogas anläggning.

Kan avloppet och övrig nedbrytbart sop-material kombineras för biologisk nedbrytning med ved?

Skulle detta kunna minska CO2 utsläpp?

Detta i liten skala.

Naturligtvis är det ju effektivare om det kan göras i stor skala så frågan är också om man kan bryta ner flis och pellest som idag används till förbränning istället kan brytas ner i biogas anläggningar och få lika hög verkningsgrad och minska CO2 utsläpp.

[magi]

Hittade en testanläggning som bryter ner ved:

http://www.medact.se/t_projekt/artikel_detalj.asp?Artikel_Kod=346&Sid_kod=projekt

Synd att det ska vara så komplicerat och storskaligt för att fungera.

Men med tiden kanske det går att göra småskaligt.

[Filip Skräplund]

Här står lite om verkningsgrader:

http://www.vok.lth.se/~eep/courses/em/F5.pdf

Inte så imponerande för etanoltillverkning, det skulle vara bättre om man satsade  på metanol.

Tyvärr är metanol mycket ohälsosamt att få i sig.

Det gäller alltså att denaturera all metanol på lämpligt sätt, helst så att den brinner med synlig låga.

Ska metanolen användas av allmänheten måste man på nåt sätt undvika att man behöver slabba med den.

Påfyllning av soppatankar måste nog ske i slutna system, inte som i dagens bensinpumpar.

Där borde det finnas utrymme för nya innovationer.

[magi]

Bensin är väl inte speciellt hälsosamt heller.

[magi]

Man riskerar inte att dö av ett par centiliter bensin...

Men man måste dricka metanol för att bli förgiftad.

Jag har aldrig druckit bensin och jag har mekat en hel del under 40 år.

Jag tror inte det är några problem att tanka metanol med slang.

[Bo]

och etanol- och metanol-produktion ur billiga råvaror förtjänar egna rubriker och behöver inte trängas med idéer om värme från komposthögar.

[magi]

och etanol- och metanol-produktion ur billiga råvaror förtjänar egna rubriker och behöver inte trängas med idéer om värme från komposthögar.

Metanol och etanol kan fås ur vedkompost+kemi.
Jag ser debatten viktigare än forumbyråkrati.

Jag skulle vilja införa en regel till forumsbyråkrater att inte störa diskussioner förrän debatten spårat ur med i alla fall 20 poster.

Debatten måste ju för jösse namn få ha företräde.

[Bo]

om det skall göras samtidigt. Värmeproduktionen kräver syre eftersom nedbrytningen är en sorts långsam förbränning. Gasutveckling blir det under blöta och syrefria omständigheter.

[nad]

Back to basic ,någon som har tillgång till en lång stång med temp mätare på kunde kanske mäta temperaturen inne i några olika sågspånshögar tex 1/2 meter ner, helst med olika ålder på högarna. Besöka ett sågverk med mätinstrumentet kanske.
Allt tipsa  mig om någon annan enkel metod att få siffror på olika värmetal i sågspånshögar.
Vänl NAD

[magi]

Back to basic ,någon som har tillgång till en lång stång med temp mätare på kunde kanske mäta temperaturen inne i några olika sågspånshögar tex 1/2 meter ner, helst med olika ålder på högarna. Besöka ett sågverk med mätinstrumentet kanske.
Allt tipsa  mig om någon annan enkel metod att få siffror på olika värmetal i sågspånshögar.
Vänl NAD

Kan du inte sätta en elektronisk temp mätare i ett rör och låta temp.tippen sticka ut en liten bit?

Vissa har ofta ett minne som lagrar max temp.

[magi]

Det skulle vara intressant att se hur nad och Bo har tänkt sig att en långsam, långvarig och någorlunda effektiv förbränning utan öppen låga i en såspånshög ska gå till.

Nån slags referenser vore alltså välkomna...

Hittade en testanläggning som bryter ner ved till bla sprit:

http://www.medact.se/t_projekt/artikel_detalj.asp?Artikel_Kod=346&Sid_kod=projekt

Synd att det ska vara så komplicerat och storskaligt för att fungera.

Men med tiden kanske det går att göra småskaligt.

[magi]

om det skall göras samtidigt. Värmeproduktionen kräver syre eftersom nedbrytningen är en sorts långsam förbränning. Gasutveckling blir det under blöta och syrefria omständigheter.

Man har helt enkelt två anläggningar.  

En som ger värme och en som ger gas och/eller sprit.

[nad]

Det skulle vara intressant att se hur nad och Bo har tänkt sig att en långsam, långvarig och någorlunda effektiv förbränning utan öppen låga i en såspånshög ska gå till.

Nån slags referenser vore alltså välkomna...


Jag har absolut ingen aning hur det ska gå till ,men ibland kan det vara på det sättet att något som man tror inte fungerar i teorin visar sig fungera i praktiken eftersom det kan vara olika saker som samverkar.Kanske en sågspånshgög som ligger på marken klararsig med den värme som finns lagrad i marken,den måste då täcka ganska stor yta och ha en viss tjocklek. DVS fungerar som en enkel värmepump.
Vänl NAD

[Bo]

värmepump är det inte och markkontakt ger bara värmeförluster.

[Skytten]

En kontrollerad brand av sågspån separat från en annan avdelning som utsätts för förgasning, skulle kunna producera gas, som med katalytisk eller traditionell förbränning skulle kunna nyttjas.

Restprodukten kol har värde, kan tillsammans med vatten göras till gas.

Jag har eldat under en tunna innehållande träavfall, och utvunnit gas, men eftersom jag i första hand var ute efter kol, så ledde jag gasen till tunnans utsida för att få en "självförsörjande" process genom att fortsätta med gaseldning under tunna.

[Bo]

att den sortens långsam förbränning som pågår i sågspånshögar förmodligen utvecklar CO och alltså är ofullständig och resursslösande om man inte tar vara på gasen.

[Filip Skräplund]

"Långsam förbränning" skulle väl innebära ett slags extrem pyreldning, om det över huvud är möjligt.
Det skulle säkert bli stora diffusa utsläpp av oförbrända gaser.
För att utnyttja energin i vedgaserna effektivt måste man upp i ca 1000 grader Celsius, som i moderna vedpannor.