Deformerade bakben på killing?

[Mossedals Lantrasgård]

Vi står rådvilla...

En av våra killingar började halta. Han kotade igenom och började gå på huden bakom/ovanför klövarna på bakbenen. Givetvis resulterade detta i att huden blev sårig, och en av hornväggarna har lossnat. Vi har behandlat såren och sprayat med Bluespray. Efter detta slutade killingen att halta så vi avvaktar tills vidare.

Men vi förstår inte varför detta har hänt... geten är "korrekt" utfodrad med mineraler, vitaminer och selen. Plus att de får havre, betfor, ensilage och "obegränsat" med sly.
Både geten och killingen är ute mycket (utsätts för sol och kan bilda vitaminer) så det bör inte vara någon form av bristsjukdom. Killingen är i övrigt pigg och glad, äter och vill leka/vara med de andra getterna/killingarna. Och han stod ju korrekt på benen de första dagarna - kan han ha överansträngt sig innan leder/senor stärkts tillräckligt? Vågar någon sia om detta kommer att rätta till sig eller om vi bör ta bort honom för att inte utsätta honom för "onödigt" lidande?

Med hopp om svar,
Maria.

[Anders]

En av våra killingar började halta.
Vågar någon sia om detta kommer att rätta till sig eller om vi bör ta bort honom för att inte utsätta honom för "onödigt" lidande?

Både människor och djur kan göra sig illa och gör sig illa när de går omkring och lever sina vardagliga liv. Jag har haft tjurar under många herrans år. Ibland slåss dom. Det är mer än en gång som någon tjur gjort sig "halt" och sprungit på tre ben mer än en månad. De drar sig undan och slåss inte och är svåråtkomliga. De kan svullna upp på det skadade benet och kommer någon förståsigpåare på besök så utbrister den alltid. "Den måste du ta bort - den kommer aldrig att klara sig".

Tjuren på bilden jag har, har under sin levnad, som blev en 6-7 år (innan vi åt upp en) gjort sig illa ordentligt två gånger. Han blev då fullständigt frisk båda gångerna och fortsatte slåss med sina kompisar under ytterligare år.

Håll djuret under nogrann uppsikt helt tiden. Om man vrickar elelr stukar sin egen fot så vet man ju ungefär hur lång läketid det tar. Antingen blir djuret bättre eller så blir det inte bra. Det märker du ganska fort. Men vore jag djur så vill jag nog leva ett litet tag till.

Klövdjur är väldigt känsliga för skador vid klövarna. Ett djur kan plötsligt börja halta om det fått in en liten sten som sitter och trycker. Man kan tro djuret har brutit benet men då sitter problemet vid klöven. Plockar man bort stenen eller liknande eller klövskadan läks om djuret fastnat mellan stenar eller något och på så sätt skadat sig så blir djuret omedelbart "friskt" när problemet är borta. Oftast ser det mycket värre ut än det är.