Alternativ.nu
Odling => Övrigt om odling => Ämnet startat av: skräptanten skrivet 05 maj-12 kl 15:27
-
Hej alla kloka!
Då vildsvinen är på hugget här i bygda, behöver jag skydda mina odlingar (de har redan varit och saboterat i vår största vall, de kräken). Vad fungerar bäst, räcker det med eltråd, och isåfall hur många och hur högt? Till tamgrisar har en ju som regel ganska låga eltrådar, är det samma till de vilda? Behövs ett kraftigt aggregat eller är grisarna känsliga för ström?
Tacksam för hjälp!
-
Elstängsel, viltstängsel och/eller skrämselåtgärder kan vara alternativ för att
hålla vildsvinen borta från attraktiva grödor. Ett bra elstängsel mot vildsvin
består av tre trådar, en på vardera 15, 30 och 45 centimeters höjd från marken.
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/2011-52.pdf (http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/2011-52.pdf)
-
Jag rekommenderar en stadigt murad mur.
Bodde innan på ett ställe med stora vildsvinsproblem. Vildsvinsstängsel med el, viltstängsel och fårnät springer de rakt igenom, verkar inte bry sig nämnvärt om det lilla besvär ovan nämnda barriärer ev innebär.
Skulle kunna tänka mig att det är mer effektivt att göra det besvärligt för dem att ta sig fram. T ex att lägga högar av hala stockar som rullar när de försöker ta sig över, plantera någon jobbig växt med STORA törnen eller gör ett dike som är svårt att ta sig upp ur.
De verkar inte gå att skrämma med varken ljud, något man kastar på dem eller något de kan se.
-
Hmmm, en säger att elstängsel räcker och en säger att det inte gör det...
Tiden är begränsad, och det enda jag i nuläget har tid med är att smälla upp ett elstängsel, men jag kan alltså inte vara någorlunda säker på att det håller grisarna borta?
En mur vore förstås ett alternativ, vi är ju stenrika här :P , men det hinns inte med i nuläget. Skulle det isåfall hindra dem?
Plantera saker som skuggar vill jag inte, dessutom undrar jag om de inte bara krånglar sig igenom, de tar sig lätt fram i tät skog.
-
Bästa e att en jägare sitter och vaktar fältet och skjuter, skjuter man en liten så lär sig suggan att åkern e farlig
Var i Småland finns du?
-
Hmmm, en säger att elstängsel räcker och en säger att det inte gör det...
Tiden är begränsad, och det enda jag i nuläget har tid med är att smälla upp ett elstängsel, men jag kan alltså inte vara någorlunda säker på att det håller grisarna borta?
En mur vore förstås ett alternativ, vi är ju stenrika här :P , men det hinns inte med i nuläget. Skulle det isåfall hindra dem?
Plantera saker som skuggar vill jag inte, dessutom undrar jag om de inte bara krånglar sig igenom, de tar sig lätt fram i tät skog.
Känner en som håller sig med vildsvin och han har fårnät med några eltrådar innanför och en över. De har aldrig rymt och det är som sagt svårare att hålla djur instängda än utestängda.
-
Bästa e att en jägare sitter och vaktar fältet och skjuter, skjuter man en liten så lär sig suggan att åkern e farlig
Var i Småland finns du?
Hmm, stämmer inte med min erfarenhet. Man kan skjuta djur vid samma åtel i åratal, och ett djur som ståt inteill ett djur som skjutits återkommer inom några dagar till samma ställe.
-
Hmm, stämmer inte med min erfarenhet. Man kan skjuta djur vid samma åtel i åratal, och ett djur som ståt inteill ett djur som skjutits återkommer inom några dagar till samma ställe.
Jo, jag har hört av de som säger sig veta att har de väl rotat sig på en plats så stannar de här. Markägare som vill ha vildsvin väntar några år efter de kommit, innan de börjar jaga dem.
-
Låg eltråd håller vildsvin ute från golfbanor. De hoppar inte. Var noga att hålla väck vegetationen under tråden, brukar va det som falerar när gris går in.
-
Bästa e att en jägare sitter och vaktar fältet och skjuter, skjuter man en liten så lär sig suggan att åkern e farlig
Var i Småland finns du?
I mitten, ungefär. Ha en jägare sittandes är det inte läge för, en vet aldrig hur lång tid det kan ta innan grisarna kommer till just den åkern, och åtel på vår mark är ett stort "nej tack", jag vill inte odla vildsvin.
Känner en som håller sig med vildsvin och han har fårnät med några eltrådar innanför och en över. De har aldrig rymt och det är som sagt svårare att hålla djur instängda än utestängda.
Då har de m a o tillräcklig respekt för el. Sk jag ösa på med fet-aggregatet eller räcker det med något klenare, tro?
Låg eltråd håller vildsvin ute från golfbanor. De hoppar inte. Var noga att hålla väck vegetationen under tråden, brukar va det som falerar när gris går in.
Det som duger åt golfidioterna duger även åt mina potäter, helt klart 8) .
-
Hej testa STOPPA VILDSVIN Ecoprotect.se
vi använder det till vår sockermajsodling
Jag rekommenderar en stadigt murad mur.
Bodde innan på ett ställe med stora vildsvinsproblem. Vildsvinsstängsel med el, viltstängsel och fårnät springer de rakt igenom, verkar inte bry sig nämnvärt om det lilla besvär ovan nämnda barriärer ev innebär.
Skulle kunna tänka mig att det är mer effektivt att göra det besvärligt för dem att ta sig fram. T ex att lägga högar av hala stockar som rullar när de försöker ta sig över, plantera någon jobbig växt med STORA törnen eller gör ett dike som är svårt att ta sig upp ur.
De verkar inte gå att skrämma med varken ljud, något man kastar på dem eller något de kan se.
-
Har köpt ett medel på svenska foder som heter stoppa vildsvin som jag använder på mina vallar o veten som ligger närmast skogen har inte haft några skador sedan dess
-
Oxå småläning och här är gott om frimodiga grisar. Traktens största markägare/bonde har gjort en hel del erfarenheter från svinen, nämligen.
Först, vildsvinens lust att ta sig över/igenom hinder ökar om grödan är mer begärlig... alltså odla det som de helst sätter i sig mest skyddat.
Två: Om du använder elstängsel följ länssyrelsens anvisningar vad det gäller antal och avstånd och kräma på med full styrka, detta gör att eventuellt gräs som växer upp bränns bort och inte stjäl ström, och håll alltid trådarna fria. Det får inte finnas ett enda ställe där tråden går högre över marken, där kommer de ta sig in, om inte annat en och annan kulting och sen ska suggan efter...
Tre: Fårnät som grävs ner en ordentlig bit i marken och helst förankras har hittills gett bäst resultat på begränsade områden. Tillsammans med olika anordningar med störande ljus och ljud och det gett gott resultat.
Fyra: Här sägs det att avskjutning fungerar avskräckande så länge de inte etablerat sig väl som t.ex. vid en återkomande foderplats/åtel.
Själv skulle jag hels vilja testa medlet stoppa vildsvin men har inte hittat någon som testat, förens nu då :). Det skulle ju bespara en en väldig massa arbete och antagligen pengar oxå...
Lycka till med svinj-vlarna ;)
-
(http://www.mojaevent.se/images/studsare-benelli-argo-comfort-30-06.png)
Och en fryss.
-
Väldigt gammal tråd men förra året tog vildsvinen hela trädgårdsodlingen på en natt. Året innan fick jag behålla lite lök.
Bor i skogen, hade gris på tomten senast inatt.
Vad har ni för nya erfarenheter av detta sedan tråden stannade? Vill inte ha elstängsel eller metod som kan skada andra djur. Ljus, ljud och sitta med bössa varje natt fungerar inte.
Det här är lovande enligt säljaren, men har någon testat?
https://www.granngarden.se/viltskydd-revira-vildsvin-2-l/p/1169910 (https://www.granngarden.se/viltskydd-revira-vildsvin-2-l/p/1169910)
Likaså vargurin?
-
Elstängsel skadar ingen om det fungerar som det ska, det gör ont att få en stöt och det är allt. Avföring och urin från katt som läggs ut utanför elstängslet har väsentligt minskat rådjursspringet här runtomkring. Det blir nog rätt dyrt att lägga pellets runt hela odlingar och sen springer djuren ändå där under brunst etc. enligt vad firman själva skriver i länken.
-
Elstängsel är helt klart mest effektivt. Finns aggregat som kan drivas med solceller och hjälp av ett bilbatteri. Vi har eltråd runt alla våra hagar och (peppar peppar) har inte haft påhälsning av vildsvin. Det har däremot våra grannar. Hagar och åkrar som är helt uppbökade. Inte roligt.
-
Elstängsel skadar ingen. Det är bara mycket obehagligt att få en stöt.
Och vildsvin är mycket känsliga för el.
Barn och hundar lär sig snabbt, med ett uns träning. Katter också.
Vi har kilometervis med mångtrådiga elstängsel runt våra fårhagar, och delvis runt tomten också, eftersom hagarna gränsar till tomten, så våra odlingar klarar sig från vildsvinen.
Att hålla hjortarna ute från hagar och tomt, räcker tyvärr våra rovdjursavvisande stängsel inte till för. Så hjortarna tar tyvärr för sig, framförallt mot slutet av odlingssäsongen. Mot hjortarna behövs höga nätstängsel.
Det räcker oftast med en eltråd till vildsvin. Men snåla inte på elaggregatet, alltså ha åtminstone ett3-4 joules aggregat.
Välj dessutom själv, om det är just runt odlingarna eltråden ska sitta, eller om det är en större del av trädgården som behöver skyddas.
Här i trakten har de allra flesta elstängsel mot vildsvin. Fler och fler stängslar dessutom vissa delar av åkermarken.
-
Här lyckades närmsta bonden hålla grisarna från vallen med en tråd. Och det på ett stort område de gärna passerar. Betydligt enklare att dra ut några kilometer tråd än att plöja upp vallar som är tänkta att ligga ett tag till.
Och tar man ett starkt aggregat och drar tråden smart så kan man nästan strunta i röjningen. Dessutom hör man bättre när grisarna rör sig i natten om de skriker till då och då Yess
-
Hos mig hade de böckat på tomten och runt i kring när jag kom till stället.
Har testat att ha burkar med urin i runt om på marken. VErkar funka för nu ser jag bara bök runt om i skogen. Iåfs så finns ingen odling som lockar mer vilket gör att urinen räcker. Men det kostar ju inget att testa. Kissa måste du och glasburkar gissar jag blir över från matlagning då och då. Fyll dem till hälften. Ha locket på tills du burit den till lämpligt ställe. Ta en spik och slå 4-5 små hål i locken på plats. Låt stå. Vissa av mina har klarat sig över vintern också. De luktar nu när det börjar tina upp.
-
Många intressanta och kreativa tips :) !
Kan uppdatera såhär ett antal år senare om en egen erfarenhet: Vildsvin verkar inte tycka om getter, eller rättare sagt mark där getter har betat! Effekten håller i sig året om, även om de bara går där under betessäsongen. Har i princip inget bökat på mina efterbetade vallar, trots att grisarna härjat vilt hos samtliga grannar i vinter.
Nu är ju det ett tämligen värdelöst tips för grönsaks- och rotfruktsodlingar (om en inte tänker ha bocken till trädgårdsmästare...), men ändå.
-
Vildsvin och även hjortar är ganska lätta att skrämma.
Jag har satt upp vindmöllor. För att irritera vattusorkarna.
Dessa snurrar och vibrerar vid väldigt mild vind och jag har inte sett spår av rådjur på tomten efter att jag satte dom
Vildsvinen kan jag tänka mig inte heller uppskattar vibrationerna och ljudet.
Men, som sagt. Jag har inga som helst bevis.
-
Vildsvin och även hjortar är ganska lätta att skrämma.
Jag har satt upp vindmöllor. För att irritera vattusorkarna.
Dessa snurrar och vibrerar vid väldigt mild vind och jag har inte sett spår av rådjur på tomten efter att jag satte dom
Vildsvinen kan jag tänka mig inte heller uppskattar vibrationerna och ljudet.
Men, som sagt. Jag har inga som helst bevis.
Problemen med vildsvinen är att dom lär sig ljud och ljusstörningar så efter ett par veckor struntar dom i det om det finns godsaker
-
Vi har viltstängsel runt trädgård och grönsaksodling. Hitintills har vi som tur är inte haft något viltbesök. Vi har haft älg och rådjur som vi fått jaga ut. Besöken har varit sällsynta så stängslet har hjälpt.
-
Varggrop?
Typ vippbräda som man fångar möss med.
Fånga några grisar och fylla frysen är väl aldrig fel? Glöm inte att märka ut den och sätta upp varingsskyltar.
-
Jag har hört talas om folk som begränsat grisbökande genom att lägga ut armeringsnät på marken som dom låter det växa igenom.
-
här är radion på om natta inge djur gillar svr ;)
-
Varggrop?
Typ vippbräda som man fångar möss med.
Fånga några grisar och fylla frysen är väl aldrig fel? Glöm inte att märka ut den och sätta upp varingsskyltar.
Tänk om grisarna läser skyltarna då? :)
Och blåbärs-plockarna inte är uppmärksamma. Då blir det stökigt ;)
-
Hos mig har grannarna börjat sätta upp höga nät och eltrådar, så det får väl bli nåt hemma med.
Jag funderar på armeringsnät men det blir väl lite dyrt i längden så det får blir runt odlingarna bara. Stadiga stolpar, armeringsnät och en eltråd utanför så kan jag låta ärtor och bönor klättra på nätet. På baksidan mot skogen då, det blir nog låg acceptans från familjen om de ska öppna en sån grind varje gång de ska lämna tomten och ett evigt springande för mig att stänga efter dem :)
-
Elstängsel i noshöjd. Dom lär vara känsliga för el.
-
Dom lär vara känsliga för el.
Det är ju grannen och barnen också, perfekt!
Själv så har jag får som verkar skapa en atmosfär som inte grisarna gillar. Så jag kan inte jaga som Runar..
-
En äldre man i Östergötland använder ljus.
www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sa-vann-96-arige-tage-kampen-mot-vildsvinen (http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sa-vann-96-arige-tage-kampen-mot-vildsvinen)
-
En äldre man i Östergötland använder ljus.
[url=http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sa-vann-96-arige-tage-kampen-mot-vildsvinen]www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sa-vann-96-arige-tage-kampen-mot-vildsvinen[/url] ([url]http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sa-vann-96-arige-tage-kampen-mot-vildsvinen[/url])
Det är nog en slump, att det fungerat för den personen med ljus-skrämma.
Antagligen blev just den grisen/delar av flocken skjuten, och så har nya grisar inte hittat tillbaka.
Många här omkring har provat med olika varianter av ljus, som tänds automatiskt, som blinkar, som lyser vissa tider. Många har provat med ljudskrämmar. Resultatet har varat något dygn.
Men vildsvinen flyttar på sig, och vissa år, så bökas det på ett ställe, och nästa år, på något annat ställe.
Vill man slippa vildsvin, så får man sätta upp stängsel. Stängsel och jakt, är det enda som fungerar.
Bäst hade det varit, om de återigen utrotades.
-
Vi får vara glada så länge de trots allt är ätliga. Nu är det ju bara enstaka fall av trikiner som bromsar avskjutningen en aning, men skulle det bli fler sjukdomsfall eller som i det radioaktiva bältet där de inte är nyttiga av den anledningen, så skulle de öka än mer.
Den här "vintern" kommer nog att märkas i trädgårdar, beten och vallar. Häromkring ser jag en stor del som måste plöjas om eller åtminstone vältas om det skall gå att ta vall.
-
En äldre man i Östergötland använder ljus.
[url=http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sa-vann-96-arige-tage-kampen-mot-vildsvinen]www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sa-vann-96-arige-tage-kampen-mot-vildsvinen[/url] ([url]http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sa-vann-96-arige-tage-kampen-mot-vildsvinen[/url])
Vilken söt farbror ❤️ ”Om jag hade varit gris hade ju jag varit likadan” 😍
-
Här i söder har vi haft extremt mycket bokollon denna säsongen så många grisar har hållit sig skogen. Lite mindre skador på de vallar och ängar jag passerar på min dagliga runda.
-
Då kan du räkna med att de snart är fler.
-
Då kan du räkna med att de snart är fler.
Ja med denna milda vinter och så gott om mat lär de föröka sig rejält. Hoppas jägarna lägger in en extra växel framöver.
-
Ja med denna milda vinter och så gott om mat lär de föröka sig rejält. Hoppas jägarna lägger in en extra växel framöver.
Extra växel?
Det beror ju på om efterfrågan på köttet ökar...
-
Extra växel?
Det beror ju på om efterfrågan på köttet ökar...
Här i krokarna verkar det vara bra efterfrågan på vildsvinskött. Problemet har nog snarare berott på att det varit svårt att få ut till konsument. De senaste tio åren har det dykt upp flera godkända viltslakteriet så köttet kan säljas i butik och rekoringar.
-
Här i krokarna verkar det vara bra efterfrågan på vildsvinskött. Problemet har nog snarare berott på att det varit svårt att få ut till konsument. De senaste tio åren har det dykt upp flera godkända viltslakteriet så köttet kan säljas i butik och rekoringar.
Intressant.
Med vilka priser?
För mej som jägare så står jag ju för vissa kostnader bara för att fylla frysen. Ammunition, trikinprov och lite hygienartiklar.
Tiden för vakande och slakt får ju gå på fritidskontot men ett slakteri tänker ju annorlunda och jag vet inte riktigt vad det kostar.
Det kostar ju några hundralappar att slakta ett får men där får man ju ut vinst på hela djuret...
För mej är det okänt vad jag som jägare får i handen om jag dumpar en varm men stilla gris hos slakteriet...men gissar att jag blir lite besviken.
-
Intressant.
Med vilka priser?
För mej som jägare så står jag ju för vissa kostnader bara för att fylla frysen. Ammunition, trikinprov och lite hygienartiklar.
Tiden för vakande och slakt får ju gå på fritidskontot men ett slakteri tänker ju annorlunda och jag vet inte riktigt vad det kostar.
Det kostar ju några hundralappar att slakta ett får men där får man ju ut vinst på hela djuret...
För mej är det okänt vad jag som jägare får i handen om jag dumpar en varm men stilla gris hos slakteriet...men gissar att jag blir lite besviken.
140 - 250kr/kg beroende på styckdetalj är de priser jag kan hitta på rekoringen. Betydligt högre i butik.
-
I helgen satte en granne upp en åtel. Pessimisten i mig säger att jahaja nu är det klart då, då kommer vi få en bofast flock här. De kommer skjuta ett par kultingar om året så de själva har till frysen sen får vi andra betala med förstörda trädgårdar och betesmarker.
Optimisten vill ju ändå tro att det är ett fungerande sätt att hålla nere en redan befintlig flock men med 70-åriga jägare, vem tar över när de inte har lust längre? Och än så länge är det bara bökat då och då, inte var och varannan natt.
-
140 - 250kr/kg beroende på styckdetalj är de priser jag kan hitta på rekoringen. Betydligt högre i butik.
Det är ju bra priser!
Vore intressant att veta vad inköpspriset av ett passat djur är...för alla vill ha sin del av kakan.
-
I helgen satte en granne upp en åtel. Pessimisten i mig säger att jahaja nu är det klart då, då kommer vi få en bofast flock här. De kommer skjuta ett par kultingar om året så de själva har till frysen sen får vi andra betala med förstörda trädgårdar och betesmarker.
Optimisten vill ju ändå tro att det är ett fungerande sätt att hålla nere en redan befintlig flock men med 70-åriga jägare, vem tar över när de inte har lust längre? Och än så länge är det bara bökat då och då, inte var och varannan natt.
Med lite tur så håller dom sig ju i skogen men risken är ju att dom stannar i en trädgård för ett mellanmål.
Tyvärr väldigt lite skyldigheter kommer med en åtel...man tar ju inte på sig någon form av ansvar att tömma skogen på gris.
-
Kan inte alla priserna, men enligt en som jagar här så är de inte höga. 10 kr kilot om slaktkroppen väger mer än 40 kilo och inget om den väger under 10 kilo. Så mycket slit för lite pengar. Sedan att det säljs ut till höga priser verkar inte komma jägaren till del.
Att sälja svart ger ju mer, men de flesta säljer väl till familj och vänner, och då är ju priset inte i närheten av de där 140-250kr/kg. Och så blir ju efterfrågan begränsad.
Det finns fler problem. Jakt är ju inte precis som fritt spöfiske i kusten, utan jaktlagen har betalat dyrt för att få jaga på en plätt. De flesta jobbar och har då begränsat med tid att lägga på sin hobby, som i grisfallet bedrivs på väldigt obekväm tid, och skulle de ha gott om tid så förtar massavskjutning med allt vad det innebär i slakt, frakt och nasande nöjet med själva jakten: spänningen att fälla sitt byte och ta hem det till middagsbordet. Så att hålla efter ett så snabbförökande vilt kan vara riktigt svårt i praktiken.
-
Kan inte alla priserna, men enligt en som jagar här så är de inte höga. 10 kr kilot om slaktkroppen väger mer än 40 kilo och inget om den väger under 10 kilo. Så mycket slit för lite pengar. Sedan att det säljs ut till höga priser verkar inte komma jägaren till del.
Att sälja svart ger ju mer, men de flesta säljer väl till familj och vänner, och då är ju priset inte i närheten av de där 140-250kr/kg. Och så blir ju efterfrågan begränsad.
Det finns fler problem. Jakt är ju inte precis som fritt spöfiske i kusten, utan jaktlagen har betalat dyrt för att få jaga på en plätt. De flesta jobbar och har då begränsat med tid att lägga på sin hobby, som i grisfallet bedrivs på väldigt obekväm tid, och skulle de ha gott om tid så förtar massavskjutning med allt vad det innebär i slakt, frakt och nasande nöjet med själva jakten: spänningen att fälla sitt byte och ta hem det till middagsbordet. Så att hålla efter ett så snabbförökande vilt kan vara riktigt svårt i praktiken.
Så sant.
Hade man som jägare haft lust så kunde man sitta och skjuta små randiga grisar hela nätterna bara för att strypa stammen.
Men den kostnaden är där ju ingen som vill vara med att dela på. Och då ser gräsmattan ut att blivit våldtagen av en jordfräs..
-
Kan inte alla priserna, men enligt en som jagar här så är de inte höga. 10 kr kilot om slaktkroppen väger mer än 40 kilo och inget om den väger under 10 kilo. Så mycket slit för lite pengar. Sedan att det säljs ut till höga priser verkar inte komma jägaren till del.
Att sälja svart ger ju mer, men de flesta säljer väl till familj och vänner, och då är ju priset inte i närheten av de där 140-250kr/kg. Och så blir ju efterfrågan begränsad.
Om det finns godkända viltslakterier i närheten kan kanske jaktlaget gå ihop och sälja direkt till konsument via rekoringar? Visst lite merjobb men också bättre betalt.
Grejen är ju att komma närmare konsument och skippa alla mellanled som skor sig.
Vet ett jaktlag i närheten där de satsade extra hårt förra eller förförra hösten för att få ner antalet vildsvin. De sköt av över 60 stycken på en vecka.
-
Jo, men det gäller ju att ha någon i jaktlaget som gillar att göra affärer. Och det finns betydligt fler grisar än vad det finns jaktlag som fixar hela kedjan.
Tror nog att om det skall bli någon fart på det hela så måste viltuppköparna ge lite bättre i avräkning och ha smidig mottagning (inte stänga på sommaren). Sedan får det allmänna gå in och se till att de kan sälja vidare om det är svårt att avyttra vid fel tid på året, eller om gammelgalten bara duger till hundmat (blir säkert delikatesskorv i Stockholm). För skall grisjägarna lägga in en extra växel så behöver de hjälp med kartläsningen.
-
Det där med priset på viltkött.
En del jägare som jag diskuterat med, har en, vad jag tror, överdriven uppfattning om hur mycket betalt de kan få för vildsvinsköttet.
Om man säljer fåtal vildsvin, färdigstyckade och vac packade, till konsument, eller via reko-ringar, så kan man nog ta betalt för köttet också, alltså mer, kanske betydligt mer, än 100 kr/kg.
Men det finns dom som tror att de ska kunna lämna många hela kroppar som endast tagits ur, till viltslakterier, och fortfarande få "konsumentpris" i betalning.
Jag tror nog, att om vildsvinsköttet blir vanligt, och hela kroppar lämnas till viltslakterier, så hamnar nog betalningen till jägaren, närmare den betalning som tamdjursuppfödare får.
För både viltslakteriet, distributör, transport, och handlare ska ju tjäna en slant också.
Om man tittar på prisbilden, betalt till bonden, för tamdjur, så ser det ut ungefär så här:
Tamgris ger kanske 10- 15 kr/kg hos slakterierna, lamm ger 20-40 kr kg, nöt någonstans 15-25 beroende på en massa faktorer.
Att då förvänta sig 150 kr/kg för vildsvin lämnade till viltslakterier, på en marknad där det finns mycket vildsvin, är tämligen orealistiskt.
Samtidigt tror jag också att det är så, att ska det ut mycket vildsvinskött på marknaden, så duger inte reko-ringar och "kompisars kompisar" samt en och annan restaurang till som konsumenter, utan både offentlig verksamhet, och de stora detaljhandelskedjorna måste vara användare av köttet.
Vare sig ICA eller COOP (två exempel på detaljhandelsföretag), kommer att anse att de kan kvalitetscertifiera, och garantera livsmedelssäkerheten för att sälja vildsvinskött, som hanterats av en privatperson, som ju kan vara jätteduktig, men som också kan vara någon som slarvar med hygienen, utan de kommer att vilja ha kvalitetscertifierat kött, som då kommer från ett godkänt viltslakteri.
Likadant i offentlig verksamhet, visst som "proof of concept" (alltså är vildsvin lämpligt att använda alls i den kommunala/regionens verksamhet), så kanske man köper en mindre mängd direkt från ett jaktlag i kommunen, eller från en enskild jägare, men blir det aktuellt med större mängder, så blir även vildsvinsköttet föremål för upphandlingsregler, och så blir frågorna om livsmedelssäkerhet viktiga, och så blir det distributörer som kan ge garantier som gäller även där.
En tredje grej med att sälja mycket vildsvinskött (att det finns mycket vildsvinskött på marknaden), är att så snart det blivit någon form av olycklig händelse med "dålig kött" (missat trikintest/trikinos, sjukdomsfall p.g.a. dålig hygien t.ex.), så kommer det att ställas samma krav på vildsvinskött som på kött från tamdjur, alltså att allt kött ska veterinärbesiktigas. Och då hamnar vi hos de godkända viltslakterierna igen.
Summan blir alltså: passa på och skjut många vildsvin nu, och sälj direkt till konsument, och få bra betalt.
För snart så kommer det att liksom för tamdjuren finnas två marknader: en smal nischmarknad till krävande privatpersoner (exempelvis via reko-ringar) och restauranger, där jägaren själv kan sälja och få ett högt kilopris.
Och så en massmarknad med fler godkända viltslakterier, som tar emot hela kroppar, men där jägaren får mycket mindre betalt.
Personligen tycker jag att det finns ett till problem med vildsvinskött, och det är att kvaliteten är ytterst varierande. Vissa grisar blir jättemöra, och jättegoda, medan andra grisar förblir "hårda och torra", och några har en inte fullt så behaglig smak. Nu talar jag alltså om de av oss skjutna och tillvaratagna grisarna.
Problem med varierande kvalitet, finns egentligen inte alls på Hjort och Älg.
De som har huvudansvaret för tillvaratagandet av köttet, har mångårig vana, och har dessutom jobbat profesionellt, och lokalerna är godkända. Det var tidigare även ett godkänt legoslakteri för tamdjur, men nu hanteras enbart vilt.
-
Jag tänker på vad Skogaliten säger om kvalite. Jag skulle aldrig köpa vildgris kött på marknaden då risken för att få galtfläsk är alldeles för stor.
-
Jag tänker på vad Skogaliten säger om kvalite. Jag skulle aldrig köpa vildgris kött på marknaden då risken för att få galtfläsk är alldeles för stor.
Det där kan ju variera något, vissa galtar smakar helt ok och duger säkerligen tillsammans med en påse tacokryddor men priset får ju såklart spegla produkten.
Undrar själv vad alla gör med sina baggar, jag gjorde 20 kilo korv av min senaste.
Hushållning med det som finns kan ju innebära att allt inte blir hundmat...och med tanke på att djurfoder är ganska dyrt så borde man väl kunna hitta å något listigt även med (dom bättre exemplaren dvs) galtar.
-
Jag tänker på vad Skogaliten säger om kvalite. Jag skulle aldrig köpa vildgris kött på marknaden då risken för att få galtfläsk är alldeles för stor.
De där grisarna som "blir hårda och torra", eller som inte är sådär jättegoda, kan vara unggrisar, och dessutom suggor.
Det behöver inte alls vara galtar.
Jag misstänker att de under vissa perioder äter något som gör att de inte blir så goda, något som grisarna tycker är gott, men som ger en "tråkigare" ton på smaken på köttet.
Varför vissa grisar inte får en "bra" konsistens på köttet, efter en mycket korrekt hantering, begriper vi inte alls.
Det har hänt att det skjutits två ungefär lika stora, lika gamla "brungrisar" på samma plats i stort sett samtidigt, och som tagits om hand samtidigt, och den ena blir god och mör, men inte den andra.
Det händer aldrig med dovhjortarna... (vi har så mycket hjort här, att hjortplågan är nästan lika stor som vildsvinsplågan i jordbruket).
På min mark 70 hk) så jagas det flera gånger i veckan, och skjuts kanske 10-15 hjortar under ordinarie säsong, samt några stycken som skyddsjakt för att skydda växande gröda. Det skjuts ungefär lika mycket gris. Men det räcker inte ens för att hålla jämn takt med reproduktionen.
-
Ja, mycket finns att övervinna om avskjutningen skall fungera.
Tänkte på det där med otrevlig smak på grisarna. Vi har också råkat ut för det nyligen, och det var en rätt liten gylta men det var åt galtsmakshållet. Tror som skogaliten att det är fodret, som man ju inte har koll på när det gäller grisar. Vi åt en fin hjortstek skjuten vid samma tid och plats ungefär, och den smakade också brunst fast den rimligen inte borde göra det så här års.
Jag har fått dålig smak på egna får när jag slaktat i samma veva som jag bytt från hö till ensilage. Hade en granne som pratade om skulgrisar som smakade illa, de som bara fick matrester (förmodligen surt).
-
Då gäller det att åtla med finaste glasstrutar och prima sparris framöver, ingen sur vete och 2:à klass morötter..
Denna variation i smak är ju ett problem som man möjligen kan märka av när köttet har hängt färdigt, alltså slakteriets problem. Det blir ju tråkig stämning om man ska kräva pengarna tillbaka av jägaren som säkert kommer säga att slakteriet har slarvat med hygienen.
Om jag hade varit jägare med aktiv åtel så hade jag nog försökt hitta 10 intressenter så att jag hade en kölista för de 10 grisar jag avser att skjuta under året, på detta sätt kan man enkelt bli av med köttet. Och skulle det bli en gammal galt så får man ju se om någon i kön älskar tacos..
-
Med lite tur så håller dom sig ju i skogen men risken är ju att dom stannar i en trädgård för ett mellanmål.
Tyvärr väldigt lite skyldigheter kommer med en åtel...man tar ju inte på sig någon form av ansvar att tömma skogen på gris.
Tyvärr var ordet. Det är fritt fram att fylla bygden med vildsvin men det medföljer inga plikter. Och den enda som händer är väl att grannarna slutar hälsa på en antar jag.
Nåväl, jag har erbjudit mig att köpa kött, betala för ammo och hjälpa till om jag kan. Det är klart vettiga personer som sätter upp åteln och förhoppningsvis sköter och skjuter de det på ett bra sätt. Men det känns ändå synd att locka in en flock när vi bara haft besök ibland. De kommer nog tids nog ändå men det känns som att lämna ytterdörren öppen "för jag kommer väl ändå att få inbrott förr eller senare ändå".
-
Tror också att om vildsvinskött och viltkött överhuvudtaget ska nå ut till konsument så är godkända viltslakterier vägen att gå men då blir betalningen till jägaren en annan. Här i krokarna hittar man närskjutet viltkött i flera av butikerna. Det är då fruset så gissar att mycket skjuts, styckas och packas under högsäsong eller vad man ska kalla det för.
-
Tror också att om vildsvinskött och viltkött överhuvudtaget ska nå ut till konsument så är godkända viltslakterier vägen att gå men då blir betalningen till jägaren en annan. Här i krokarna hittar man närskjutet viltkött i flera av butikerna. Det är då fruset så gissar att mycket skjuts, styckas och packas under högsäsong eller vad man ska kalla det för.
Små slakterier med anpassade öppettider är bra.
Inser ju själv att jag inte gärna vill råka skjuta två djur på samma jakt och försöka få plats i mitt förråd. Att anlägga kylrum och dylikt kostar ju lite så vill man jaga även på sommaren får man investera en del och då vill man ju ha en slant tillbaka såklart.