Finns det något alternativ till Jägareförbundet?

[admin]

Sven Bergersjö
 On 26 Sept, 2001 - 11:32
--------------------------------------------------------------------------------
Jägareförbundet sänder ofta brev hem till mig. De är mycket ivriga om att få med mig som medlem... Men jag vill verkligen inte gå med där. Tyvärr inte. För det är bra att vara med, man får förmånliga erbjudanden när det gäller att köpa vapen eller kläder, hundprylar etc., prenumerationer på tidningar, försäkringar, hundförsäkringar, lån...
Andra sidan av myntet är att Jägareförbundet är en rabiat förening som gör sitt bästa för att lobbya för mer jakt på björn och lo och järv, och nu tom. varg! Något sådant vill jag INTE stödja. Men jag tycker det borde finnas ett etiskt, ekologiskt moraliskt förbund för oss jägare som faktiskt bryr oss om naturen och djuren, som inte bara vill ut och skjuta. Jag tror vi är många.
 
Ola Lidén
 Må 2 Dec, 2002 - 14:47
--------------------------------------------------------------------------------
Det finns ett alternativ som heter Jägarnas riksfurbund, ://www.jagarnas-riksforbund.com/

men jag tror tyvärr inte att de är så skillda från Jägarfurbundet vad gäller de ämnen du talar om. Skillnaden mellan de olika organisationerna är som det alltid varit, att Jägarförbundet är hårt knutet till de stora landägarna, grevar, baroner mm, medan Riksjägarna alltid har tagit parti för de små markägarna.
 
Monika
 Må 2 Dec, 2002 - 18:37
--------------------------------------------------------------------------------
Av den lilla kontakt jag haft med de båda förbunden har jag fått intrycket att Jägarnas riksförbund är större vargmotståndare än Jägarförbundet. Varför inte gå med i Jägarförbundet (eller Jägarnas riksförbund för all del) och delta i debatten? läsa andras åsikter i rovdjursfrågan och bidra med egna. Jägarkåren behöver en dynamisk debatt och medlemmar som engagerar sig, tar ställning, och kanske byter åsikt ibland!!
 
TG
 Ti 3 Dec, 2002 - 22:47
--------------------------------------------------------------------------------
Rovdjursdebatten

Rovdjursdebatten som rasar är en komplicerad och mångfacetterad fråga. Den speglar både konflikter mellan stad och landsbygd, som mellan traditioner och moderna trender. Svårigheten är att se vad som ligger under dessa starkt polariserade åsikter.

Vargens återkomst präglas av bondesamhällets tillbakagång. Vargen var bondesamhällets största plågoris, det kan ingen förneka. Huruvida vargen kan accepteras i den urbana miljön får framtiden utvisa. Ty, det är nog säkert, vargen stannar inte i Jämtland och Dalarna när tillgången på bytesdjur är mycket bättre runt storstäderna. Det kan bli spännande, ty vi vet ju hur det gick för ”golfbjörnen”.

Situationen för vargen är likadan i hela EU. Protesterna från företrädare från det traditionella bondesamhället, som ju numer blir alltmer inriktade på turismen, får sin verksamhet störd av varg. I södra Frankrike var det i somras (2001) en stor demonstration av fårbönder som kom ner från bergen och invaderade städerna med sina får. Allt för att protestera mot den ökande vargstammen som decimerade deras fårhjordar. Protester till ingen nytta.

Mitt eget förhållande till varg kan åtminstone för tillfället betraktas som relativt positiv. Jag sedan tolv år tillbaka haft svenska fjällkor och har jag i år fått en bättre marknad för livdjur, då, på grund av vargen, fårhållning inte längre är möjlig i delar av Dalarna. Man har gått över till kreatur, som är litet mer motståndskraftiga mot varg.

En kollega till mig som är verksam långt norrut i landet gör litet speciella åtgärder för att slippa s.k. ”soptunnebjörnar”. När något kreatur självdör, vilket händer ibland, så kör han kadavret minst två mil in i vildmarken, innan han lämnar det som björnmat. Allt för att inte locka fram björn till boningshus.

Jag vill med detta visa att även landsbygdsboende ickejägare blir berörda av rovdjursfrågan. För jägare är den jaktkultur som vuxit fram i Sverige under nittonhundratalet präglad av frånvaron av varg. De litet tuffare tag som krävs av hundar och jägare vid närvaro av varg försvann redan på trettiotalet. Som exempel kan nämnas att en mycket skarp hundras, Dalbohunden, som användes till vakthund och jakt på varg, försvann då hunden inte hade någon uppgift längre och dessutom var ganska aggressiv mot folk. Idag vet vi bara hur den rasen såg ut via ett litet antal fotografier, där ägaren stolt ställt upp sig bredvid sin Dalbohund.

Som slutsats vill jag uppmana naturvännerna att släppa litet på prestigen. Samarbeta med de oroliga människorna på landsbygden. Landsbygdens människor måste ha rätt att skydda sin egendom på det sätt man alltid gjort. Acceptera skyddsjakt på varg och björn, ty dagens jakttraditioner kan inte påverka viltstammarna annat än marginellt.
 
Sven Bergersjö
 On 4 Dec, 2002 - 04:32
--------------------------------------------------------------------------------
Tack för tipsen om alternativet!
Jag ska nog dock inte följa rådet att gå med i ena eller andra förbundet för att delta i debatten. Det känns ungefär som att gå med i nån politisk grupp som jag avskyr (ingen nämnd, ingen glömd) bara för att jag saknar alternativ...
TG, det är ett intressant och bra inlägg du skrivit.
Jag kan dock verkligen inte påstå att vargen var största gisslet för det gamla bondesamhället: det största gisslet var utan tvivel kungen, prästerskapet, adeln mfl. Kom ihåg att det senaste kända mänskliga dödsfallet pga. varg i Sverige hände på 1700-talet!
Och vi kan ju inte jämföra oss med EU heller. Hela EU är en cancersvulst och alla vet väl att Frankrikes egoistiska galningar ALLTID demonstrerar, med ena eller andra uttrycket. Senaste var att placera ut lastbilar på vägarna. De har även överfallit tidningsdistributörer (Metro) när den nya tidningen inte viljat använda gamla monopol.
Och vad beträffar Frankrikes lantbrukare så är de de inom EU som tjänar mest bidrag. Oftast är det bara detta de gnäller om, att de vill fortsätta med det. Då är det intressant att känna till att i fattiga länder som Rumänien exempelvis lever vargarna tätt med människor och boskap. De äter hellre på soptippen än av de frigående fåren. Varför? För att bland fåren finns herdar som försvarar dem!!!
Men du har heller inte fel. Förr i det gamla bondesamhället var det en stor katastrof ifall vargen åt upp den enda kon eller geten. Numera behöver vi inte bekymra oss om det längre. Sverige är ett rikt land och stadsbefolkningen har sannerligen råd att bekosta ifall någon lantbrukare förlorar sin boskap pga. rovdjur. Vill inte landet göra det, klaga då på det, istället för på rovdjuren.
Men att den sk. naturbefolkningen ("industrisamerna", med sina helikoptrar, scotrar och tusentals renar) och jägarna knotar över att rovdjuren förstör deras näring, dödar deras hundar etc.- det är bara trams. Visst blir jakthundar dödade, men de allra flesta blir faktiskt SKJUTNA av misstag! Fast det är klart, ju fler vargar, desto fler angrepp på hundar. Men så är det i naturen, på gott och ont.
Jag ska dock säga att jag anser att djurägare borde få ha rätt att döda rovdjur för att värna sina egna djur, men INTE för "skyddsjakt" för att exempelvis rådjuren blir färre så det blir svårare att själva jaga.
 
Monika
 Ti 4 Feb, 2003 - 14:09
--------------------------------------------------------------------------------
Nä, du har rätt Sven; man kan inte gå med i ett förbund där man känner att åsikterna skiljer sig alltför mycket från de egna. Man behöver faktiskt inte gå med i någonting alls, såklart! Men det finns en förening som heter "Riksföreningen hänsynsfull jakt" (http://home5.swipnet.se/~w-56820/rhj/index.htm) som kanske är intressant för dig. Jag har själv inte mina sympatier där, men läser deras hemsida ibland för att få lite bredd och perspektiv.
 
Sven Bergersjo
 Ti 4 Feb, 2003 - 19:57
--------------------------------------------------------------------------------
Tack så mycket för tipset Monika!
Jag kollade på deras webplats, de var väl inte riktigt vad jag var ute efter heller... Men de kanske har möjlighet att hjälpa mig hitta något.
 
Ronny
 Lö 8 Feb, 2003 - 02:18
--------------------------------------------------------------------------------
hej!

Jag är uppfödd på ett småbruk i nordvästra skåne där jakt var en del av vardagen. Självklart skyddar man de sina! Sen får myndigheter och stat säga vad de vill. Inte fan skulle jag på ren pin kiv skjuta en hagelsvärm på en intet ont anande ekorre eller ormvråk. Det hela är nog en fråga om känsla. Tyvärr håller vi nog på att tappa den. Hoppas jag har fel...
 
Cecilia
 Fre 21 Feb, 2003 - 20:05
--------------------------------------------------------------------------------
Jag är medlem i Jägarnas Riksförbund/Landsbygdens jägare och det jag märkt är att de är något "anti-Jägareförbundet" (lite de små mot de stora).
Men vad det gäller rovdjursfrågan så verkar de ha en öppen debatt tycker jag.
De är sällan överens med JFB om hur resurserna ska fördelas.  

[AnnaMaria]

Idag finns det bara ca 25 järvar och 100 vargar i Sverige. Därför bör dessa arter jagas i yttersta nödfall eftersom vi annars lätt utrotar dem. Att skyddsjakt inte skulle kunna påverka stammarna av dessa djur är alltså inte riktigt sant.

[Jan M Hedlund]

Jag anser att jakt på rovdjur bör bedrivas, Varför tror ni att våra förfäder nära utrodade rovdjuren, Jo därför att dom gick in i hägnaderna och tog både kor, får, grisar och hundar det finns tillochmed Sanna historier om att vargar och björnar angripit barn och dödat dem, Varför ska man då skaffa en stor rovdjursstam det strider ju mot allt sunt förnuft!

[Loella]

det har väl aldrig i Sverige varit tal om att skaffa en särskilt stor rovdjurstam. Jag kan komma på betydligt större hot mot barn och hundar. vi kanske ska lägga ner biltrafiken? frågan är väl vem som gick på våra stigar först..

[Jan M Hedlund]

Har du någonsin hört vad tex en björn i en fårhage kan ställa till, en granne har varit tvungen att ta bort två slagbjörnar på mindre än 10 år, om stammen blir ännu störe är det svårt att se hur man ska kunna bedriva jordbruk i Sverige över huvud taget, Sen kan man verkligen undra om det handlar om vem som vandrade på våra stigar först som du skrev, eller om man inte måste anpassa sig till rådande förhållanden.

[Neiklot]

Jag anser att jakt på rovdjur bör bedrivas, Varför tror ni att våra förfäder nära utrodade rovdjuren, Jo därför att dom gick in i hägnaderna och tog både kor, får, grisar och hundar det finns tillochmed Sanna historier om att vargar och björnar angripit barn och dödat dem, Varför ska man då skaffa en stor rovdjursstam det strider ju mot allt sunt förnuft!

Okej Jan!
Var kan man läsa denna sanna och aktuella historia? (eller sagan?).

Eller var det en sann historia från början av 1700'talet då björn och varg var vanliga djur?
Lika vanliga som t.ex kråka och skata är idag?

[Neiklot]

Har du någonsin hört vad tex en björn i en fårhage kan ställa till, en granne har varit tvungen att ta bort två slagbjörnar på mindre än 10 år, om stammen blir ännu störe är det svårt att se hur man ska kunna bedriva jordbruk i Sverige över huvud taget, Sen kan man verkligen undra om det handlar om vem som vandrade på våra stigar först som du skrev, eller om man inte måste anpassa sig till rådande förhållanden.

Nej men det går inte vet du.
Hur skulle då jägare komma till sina skottplatser?
Eller fanatiska djurrättsaktivieter (som kör runt i gamla ICKEmiljövänliga bilar som spyr ut både det ena och det andra miljögiftet).

Kanske vi borde gå tillbaka till häst och vagn?

Alla som är för räcker upp en hand!  

Förövrigt, Varg och björn är vanligt här med..
eller var..för sisådär en 300årsedan.

Men vargroparna finns kvar, Dock utan den offrade hönan på pinnen.

[Camilla]

det finns tillochmed Sanna historier om att vargar och björnar angripit barn och dödat dem

"Mellan 1820-1821 dödades, eller försvann, flera barn i Gästrikland och Kopparberg. Dödandet slutade när en speciell varg sköts i det området, så det mest troliga är att just den vargen var ansvarig för barnens försvinnande. Den varg som är känd som "Gysingevargen" hölls i fångenskap när den var ung och lämnades senare ute i skogen för att hitta föda och klara sig själv. Den var därför van att ha kontakt med människor och inte van att döda byten, vilket kan tjäna som en förklaring till angreppen.
Det är mycket svårt att hitta bekräftade fall där en frisk varg attackerat eller dödat en människa. En del rapporter om vargangrepp på människor kommer från Asien. Men även nuförtiden är de oftast inte dokumenterade. Det finns dock ett fall av attacker mot barn, i Indien, som är understött av pålitliga bevis. Eftersom rabies är vanligt förekommande i Asien har det föreslagits att dom angripande vargar led av just den sjukdomen som får den drabbade individen att uppföra sig abnormt och aggressivt. Det råder inga tvivel om att vargen är kapabel att döda byten som är både större och starkare än en människa och därför är den fysiskt kapabel att göra det. Men trots omkring 40 års intensiv vargforskning över hela världen, och även om vargen ibland lever i tätbefolkade områden, har nästan inga attacker på människor kunnat verifieras. Slutsatsen blir att risken för vargangrepp på människor är extremt liten. "
Källa: www.rovdjurscenter.se

"Den senaste gången en björn dödat en människa, i Sverige, var i Jämtland 1902. Björnen dödade en jägare som sårat den med ett icke dödande skott. I Norge inträffade det senast rapporterade fallet 1906. I Finland dödade en björn en joggare 1998. Han sprang troligtvis på en hona med ungar och dödades av mamman. "
Källa: www.rovdjurscenter.se

[Neiklot]

Precis,Exakt helt underbart!
Tack för informationen Camilla.

Jan!
Jag skulle gärna vilja at du (som är jägare och för att rovdjur jagas) bygger ett svar på den info som Camilla precis hämtat från www.rovdjurscenter.se

[Jan M Hedlund]

Hej nekliot

Jag förstår inte vad det har att göra med saken att antalet attackerade människor är liten enligt mig är en svårt skadad / dödad person mer än tillräckligt för att motivera jakten. ps jag är inte jägare ds.

[Gruff]

Jakt på mäniskor kanske? Finns ju inget annat djur som fått sån spridning och gjort mer skada än mäniskan.

[Itagüí]

Att en skadskjuten björn dödar sin plågoande och potentiella mördare är mer än förståeligt. Vi människor har ju till och med rätt att döda andra människor i självförsvar, varför skulle då inte djuren ha den rätten? Människor ska ju ha bättre förmåga för rationellt tänkande och borde i sådana fall ha ett större ansvar att inte döda i pressade situationer än djur.

Sedan att en björnhona dödar eller skadar människor som kommit nära ungarna är ett instinktivt beteende som utvecklats under hundratusentals år för att det gynnat björnens fortsatta överlevnad. Om modern skyddat ungarna så har det varit större chans att de överlevt, alltså har den här skyddande instinkten överlevt hos björnen.

Om vi då inte kan acceptera att björnen reagerar på det viset och måste börja jaga den för att en joggare olyckligt nog sprungit in bland en björnhona med ungar, då kan vi lika gärna utrota björnen. För det är ett naturligt beteende som existerar hos alla björnhonor.

Jag tycker det visar sin orimlighet i sig självt. Vi kan inte utrota en art bara för att den har en försvarsmekanism som fungerar alldeles utmärkt men som kan komma att drabba oförsiktiga/okunniga människor. Borde man inte utrota människan som art för allt ovettigt som hon gör? Det är samma resonemang. Ska du börja då Jan, skjuter du grannarna till att börja med? Hehe.. näe jag menar det inte så illa. Men du förstår vad jag menar - det blir orimligt.

Att vi kan ta livet av björnarna är bara för att björnarna inte har någon verkställande högre instans som dömer oss för brottet - därför tror vi att vi har rätt att döda dem.

Det enda de kan göra är att direkt försvara sig mot den som angriper, men det har de inte heller rätt till. Helst ska de bara gå med på att dödas, gå fram och ta pipan och sätta mot pannan.

Det är något orimligt som ni kräver av verkligheten, förstå det.

Att jaga enstaka björnar är helt meningslöst om man har argumentet att det räcker med att en människa har dött för att jaga dem. De som är kvar kommer ju fortfarande reagera likadant - vad tjänar det till att ha ihjäl en eller två då? Förutom att jägarna får leva ut sin jaktinstinkt (som vi människor har och som onekligen är tillfredsställande).

Att döda ett djur som hävdar sin egen rätt är ungefär som att vi skulle döda den människa som försvarar sin rätt gentemot en annan.
Vi kan gå in under valfri pågående rättsprocess - den som försvarar sig mot övergrepp kan vi ta ut och arkebusera.
En björn vet inte att en joggare som joggar in där inte är ute efter ungarna. Så är det bara. Björnen försvarar sin rätt och vi skjuter den för det.

ps. jag är jägare ds.

Tillägg: Eftersom vår art inte riskerar att gå under pga av björnar/andra rovdjur (vi själva är vårt största hot) så har vi ingen anledning att döda björnen som art i försvar av vår arts fortlevnad. Och att ta en björn (eller bara en björn på måfå) i efterhand är bara ren hämnd - öga för öga tand för tand. Eftersom vi inte ens har dödsstraff i Sverige så verkar det ologiskt (för att inte säga dumt) att börja hämnas på djur.
Det är patetiskt.

Självklart kan man inte begära annat av människor att de försvarar sig om de är utsatta för hot av en björn. Men eftersom människor kan tänka och planera så kan man komma på mycket annat för att förebygga hotet. Låt säga att ett skogsparti känns otryggt för invånare i en by. Föreligger en verklig risk för att människor ska komma till skada när de går där, och de faktisk har något där att göra, ja då är det också möjligt att komma på ett sätt att skrämma bort björnen därifrån under den tid som människor ska vistas där.
Det kan ju hända att den drar till ett ännu mindre lämpligt ställe.

Vad som sen är verkligt viktigt att göra i skogen kan det ju råda skilda meningar om.

Begränsning av björnens utbredning kan ju vara något, men varför inte begränsa vår egen till att börja med? Varför ska vi föröka oss ohämmat och sedan skjuta vad som kommer i vår väg, istället för att begränsa oss själva på mindre dramatiskt vis.
Har vi behov av att sprida vår egen art så ohämmat? Vilka gynnar det? Det liv som ännu inte är skapat ber inte om att få skapas, det kräver inte att få skapas. Det liv som finns kräver däremot att få fortsätta finnas.

[Gruff]

Har man en pingla på ryggsäcken eller sjunger en truddelutt när man är ute i rovdjursmarker så slipper både djuren och en själv överaskningar.

[Itagüí]

Absolut Gruff.
Men en fågelskådare eller någon annan som är ute för att se djur kommer inte att föra oväsen av sig. Då tycker jag iof att den personen ska göras medveten om vilken risk (omän ytterst liten) han/hon tar. Det skall helt enkelt klargöras att om en människa ger sig ut smygandes och riskerar att överraska ett stort djur, då åligger det människan att ta på sig ansvaret för vad som sedan följer.

Att hävda att människan har all rätt att göra vad fan som helst utan att ha något ansvar för följderna är det mest dryga jag vet. Vi är beredda att utplåna annat liv för att slippa ta ansvar för vad vi gör, för att kunna vara så lättsamma att vi glider omkring på jordens yta oantastbara mot vite av dödsstraff - som om vi vore gudar.

Tillägg: Det är sådan galenskap. För att försvara livet på okunniga våghalsar ska vi rubba hela ekosystem. Vi är inte större och viktigare än jorden.

[Gruff]

Men.....en pingla på björnen då?  

[Jan M Hedlund]

Att jaga björnen är inte det samma som att döda alla björnar det finns friska och det finns sjuka björnar, så kallade slagbjörnar, dessa har på något sätt fått smak för blod och kan med stor säkerhet fortsätta att ge sig på mäniskor och djur utan anledning. dessa individer  måste man skjuta av. annars kan det leda till stora problem, I Kanada finns det björnar som söker sig till gårdarnas soptunnor sådana björnar har orsakat stora problem.

[Jan M Hedlund]

Ge för tusan fan i att sätta på några pinglor på ryggsäckar och annat, Slagbjörnarna som jag skrev att min granne fick skjuta bort. Slog av någon anledning bara skjälltackor och lamm som varit i närheten av dessa, Kanske tål inte björnar pinglor och klockor utan att bli ursinniga, i alla fall så ställde björnarna till med ett rent blodbad i hagen, riktigt otäckt faktiskt.

[Gruff]

Det är i Canada och usa som jag lärt mig det där med pinglan. Och där borde dom ju veta. Alla rangers lär ut samma sak. Men det kanske är skillnad på en pingla på en smaskig lammstek och på en mäniska?

[Itagüí]

Det är ett trixigt problem det där. Sannerligen Jan.

Men jag tror ju att det handlar om vår utbredning som är på tok för stor. Ska vi vara så utbredda, ja då kommer vi möta sådana här problem, och jag tror inte att så särskilt stora delar av ekosystemen kan överleva på det viset. Vi kan fortsätta att leva väldigt utbrett, t.o.m. expanderande, och långsamt men säkert dra undan underlaget för ekosystemens funktion - eller utrota björnarna på en gång.

Nu är vi ju så många människor så det går inte att få ett STOPP på alla på en gång. Man kan helt enkelt bara försöka med små påverkningar och hoppas att det är tillräckligt många som gör det för att effekterna ska hinna träda i kraft innan det har gått för långt med allt.

Anledningen till att björnar får smak på blod - främst på kritter - är ju att vi människorna dukar upp smörgåsbord åt björnarna. En inhägnad skock ullproducerande får dummare än jag vet inte vad är ju ett rent smörgåsbord. SJÄLVKLART lär sig björnen att det finns mat där. Det är ingen sjukdom.

Lantraser brukar vara bättre anpassade och klarar sig oftare undan rovdjursattacker.
När jag var i norra värmland försökte vi fånga in ett bestånd får av någon lokal lantras vilket vi efter några dagar fick ge upp, de gick inte på samma trick två gånger och var MYCKET misstänksamma. Han som hade fåren inhägnade (också kallat: Ägaren) berättade att han inte haft några problem med vargen med denna lantras.

Det är klart att när man avlar på djur för att enbart få fram hög kött/mjölk/ull-produktion så är det mycket stor risk att många viktiga överlevnadsegenskaper avlas bort. Det tas ingen hänsyn till dessa.
Det är alltså ett gäng korkade kött och ull-producerande stycken som står där och som dukas upp framför nosen på rovdjuren. Sedan när rovdjuren lär sig att det finns mat att hämta där, så kallas de sjuka och "måste" dödas.

De hotar vår livsmedelsproduktion - och vi vill ta bort dem för att skydda oss.
Men vi får helt enkelt vara smartare än så - för om vi börjar ta bort komponenter i ekosystemet så kommer det att slå tillbaka på oss själva. Försämrad älg-genpool är ju redan ett faktum iom att de största och starkaste djuren skjuts bort (det är ju mer prestige i det) - och om då rovdjuren som rensar bort de svaga och sjuka individerna i älgpopulationen tas bort, ja då har vi snart inte mycket till älg kvar. Hur myckt gynnar det oss? Ännu en naturresurs som vi sjabblar bort!!

Kanske borde vi börja anpassa våra kött-odlingar efter sin omgivning istället?
Fler lantraser med lägre köttproduktion skulle innebära större utrymme för de stora rovdjuren och på sikt bättre älgstam.
Det man förlorar på karusellerna får man dra in på gungorna.

Angende skällorna och pinglor så kan det vara så att björnen lärt sig att skällorna markerar födotillgång. Inte alltför långsökt.
Hur var det med blodbadet förresten. Enbart rivna får? Hade björnen ätit på något?

[Jan M Hedlund]

björnen hadde bland annat slagit till ett får så att det flugit rakt upp i en gran slagit av toppen på granen så att grantoppen låg under fåret på den andra sidan av granen, ett annnat får hadde björnen rivit av på mitten och släpat de olika delarna från varandra samt ätit upp jag tror det var hjärtat och något annat inre organ!!!!.


Du säger att människorna bor på ett förstort område hur menar du att alla människor ska hägnas in i storstads geton eller? Då faller ju hela iden med självhushållning m.m.