Merinofår?

[anette i bugared]

Ullen jag söker kan beskrivas som lång, vågig snarare än krusig, och blank.
Någon som vet om detta stämmer in på nån speciell ras?

(Hade en tacka för länge sedan med sådan ull. Hon var troligen Rya/Gute, men säker är jag inte. Ullen lämpade sig ypperligt att handspinna på slända och även att väva okardad/ospunnen.)

[Charlotte]

Angående Ull-Rika projektet är djuren korsningar mellan finull/texel i första hand, så har man för dyra pengar importerat sperma från danska merino. De få besättningarna där kan inte producera mycket ull. För det första är det så att om man korsar in köttras i finull kan ullproblemen kvarstå i upp till sex generationer.
Finull är faktiskt mjukare mot kroppen än merino. Har testat själv. Dessutom är underullen hos de flesta av våra lantrasfår otroligt mjuk o finfibrig. Vore bättre att arbeta fram ett bra sätt att separera den då.
Skulle ullen hos våra svenska lantraser bli värdefull, skulle fler sköta ullen + att det skulle bli fler får.
Lantraserna är inte lönsamma för att slakterierna bara betalar efter europ skalan. Skulle det bli krav på att köttet var producerat på ett miljövänligt sätt skulle det se annorlunda ut.
Så det är väl bättre att kämpa för en bra sak är hitta på nya dumheter.
Merino klarar inte vårt klimat än, men det blir ju varmare o varmare.

Hmm, jag har själv träffat en del av Merinokorsningarna och vad jag sett ser dom inte ut att illtrivas härute i snön, jag har svårt att tro att det gör nån skillnad om de är 50,75 eller 100 % Merino. De får ju värmande ull precis som vilka andra får som helst Tittar man på ett Merinofår så undrar jag om inte vårt svalare klimat utan äckliga insekter är bättre för dem än värme, de har ju gott om hudveck...
 Det importerades faktiskt Baggar i inledningen av projektet, jag vet inte riktigt hur insatt du är i Ullrika-Projektet, Birgit?
 Problemen med att använda Lantrasull i industrin är ju att den inte är så där jätteenhetlig och det finns säkert finull som är mjukare än merino, men det finns defentivt också sådan som inte är det. Och det räcker ju med pyttelite av dessa grövre fibrer i ett underplagg för att det ska bli helt värdelöst och stickigt.
 Diskussionen om miljövänlig fårskötsel känns ibland lite överdriven... Det går faktiskt att låta även Svea-tackor beta naturbeten, det är ju inte så att det bara är Allmoge och Lantrasfåren som kan beta
                     Mvh
                  Charlotte

[gimskogen]

Ullen jag söker kan beskrivas som lång, vågig snarare än krusig, och blank.
Någon som vet om detta stämmer in på nån speciell ras?

(Hade en tacka för länge sedan med sådan ull. Hon var troligen Rya/Gute, men säker är jag inte. Ullen lämpade sig ypperligt att handspinna på slända och även att väva okardad/ospunnen.)

lång vågig låter ju som lockig rya eller gobeläng...
tycker du borde kolla in tex klövsjöfåren...
kolla tex www.allmogefar.se
o på klövsjöfår...

och många av allmogefåren har gobelängull o ryaull.. mina roslagsfår har ganska ofta gobeläng ull.. dalapälsfåren har oftare  mjukare finfibrigare ull ...

och naturligtvis rya fåren...

endel finullsfår har väl också gobelängull...  o svärdsjöfåren...
o gotland....


Merino har de verkligen lång vågig ull..

[Martin S]

Hmm, jag har själv träffat en del av Merinokorsningarna och vad jag sett ser dom inte ut att illtrivas härute i snön....

Problemen med att använda Lantrasull i industrin är ju att den inte är så där jätteenhetlig...

 Diskussionen om miljövänlig fårskötsel känns ibland lite överdriven... Det går faktiskt att låta även Svea-tackor beta naturbeten, det är ju inte så att det bara är Allmoge och Lantrasfåren som kan beta

Nä, jag tror inte heller inte klimatet är något hinder för merino i Sverige. Det skulle i så fall snarare vara de blöta vintrerna här i söder - samma mögväder som i Danmark där merino finns.

Om det är rätt ras beror på, om det et merinons speciella kvalitér man vil ha. I detta fallet verkar det som om, att den som frågar egentligen tänker på  en annan ulltyp. Den som bäst motsvarer bland de som har nämts är kanske leicester - men skal ullen vara grå börjar man ju naturligt prata olika lantraser. (Jeg vet at Rosa har visat bilder på GRÅ leicester... det var kanske något, men hur man får tag på dom vet jag inte   )

Det är många här inne som gillar lantrasfår - jag är själv en av dom. Men det är många andra bra får att välja på. Alla typer har sina kvalitéer och sina nackdelar. Når man står in för at skaffa får gäller det att fundera på vad man egentligen vill ha, och vilken ras (eller blanding) som motsvarer det. Sveafåret är ju korsat fram för att ge hög slaktproduktion pr. tacka, dvs. optimal kombination av fertilitet och slaktvikt. Det är naturligtvis en kvalitet om det er därför man har fåren...

Lantrasullen er spännande som hantverksull. Där är variationen i färg och kvalitet ett plus. När man skal skicka til spinneri är det besvärligt. Vill man lägga tid på sortering kan man få väldig läckert garn retur, som man sälja från gårdsbutik om inte bekantskapskretsen tar allt. Någon egentlig industriell hantering finns ju inte av svensk lantrasull.
Men jeg lobbar gärna för det... vad som krävs är organisation och samarbete med et lämpad spinneri.

Men det är nog inte där anette som frågar har lust att börja.

[Charlotte]

 Nä, det verkar inte som det är Merino Anette är ute efter, och jag snöade in lite på att försvara Merinoprojektet eftersom det har givit ALLA fårägare och hantverkare stora möjligheter att träffas och utbyta erfarenheter, få gå kurser, ja det har verkligen varit till nytta och om det sedan utmynnar i att vissa får avsättning för ullen till textilindustrin så är väl det ännu bättre
  Bland allmogefåren finns det individer med den sortens ull som jag tror Anette söker och sedan beror det ju på om man kan marknadsföra sin "överblivna" ull själv, det finns säkert hantverkare som är intresserade.
 Det är tråkigt att många verkar se bara till "sin" sak när det gäller allting  Själv kommer jag förmodligen aldrig att skaffa varken Sveafår eller Merinokorsningar, men jag tycker det är himla kul att det "händer nåt" med "fåreriet".Det som gynnar en gren av vilken näring som helst drar ofta med sig andra grenar också om inte annat kanske man får tillgång till bra fårveterinärer och närbelägna slakterier tex om man bor i ett fårtätt område.                              
                                  Mvh
                              Charlotte

[Martin S]

Det är tråkigt att många verkar se bara till "sin" sak när det gäller allting

Ja, det där kan ju gälla det mesta  

Men annars är det väl trevligt när någon talar varmt för det de er engagerade av. Tråkigt blir det först om man snöar in sig.

[Rosa]

Lantraserna är inte lönsamma för att slakterierna bara betalar efter europ skalan. Skulle det bli krav på att köttet var producerat på ett miljövänligt sätt skulle det se annorlunda ut.

 

[birgit]

Nej, Charlotte, naturligtvis kan alla får beta, men lantraserna kan bättre tillgodogöra sig de magra naturbetena, de är mer rörliga och har bättre födosök. SLU + Norsk Landbruksun. har forskat på detta.
Angående ull kvalité, så blir ju dessa korsningar inte heller enhetliga. Det krävs ju flera generationer innan du får upp antalet får med enhetlig ull.
Sedan är jag inte säker på att det just är kylan merino inte tål, utan det fuktiga råa klimatet.
Men du Charlotte verkar ju vara väldigt insatt?
Finull värdelöst och stickigt??? Hur många generationer av dessa korsningar, där det faktiskt ingår genuin texel=stålull, tar det innan du inte hittar stickiga texelfibrer?
Sedan förstår jag inte resonemanget med att man "ska gå över ån efter vatten". Varför är det så få svenskar som försöker se positivt på sina egna resurser? Det största problemet vi har är ju samordning och avstånd. Renrasig finull, om man nu ska gå vidare med det, är lätt att föröka Använder man sig bara av avelsdjur i den finlek man önskar, blir avkommorna tämligen enhetliga. Sedan finns en annan egenskap hos finull, som merino saknar: glans  -  den bidrar till mjukhet även om micron talet är högre. Har själv haft flera merino plagg och fibern är matt och sträv.
Vad gäller merino, så är ju australiensarna "outstanding" på den aveln. Så varför ska vi försöka härma dom? Vore väl bättre att föra fram det vi har och är bra på? Har svårt att tro att det är merino korsningar.

[Henning]

[quote author=birgit link=board=20;threadid=28411;start=15#msg240267
Lantraserna är inte lönsamma för att slakterierna bara betalar efter europ skalan. Skulle det bli krav på att köttet var producerat på ett miljövänligt sätt skulle det se annorlunda ut.

Europskalan  återspeglar köttinnehållet i slaktkroppen jmfrt m beninnehållet.
Det är ett rättvist system. Däremot fuskar slakterierna lite med att betala  mervärdet för de högsta klasserna.
Birgit, det går väl att producera lammkött på ett miljövänligt sätt med alla raser. Eller menar du att det endast är uppfödning på magra naturbetesmarker som är miljövänlig? Ska inte kött/beninnållet i slaktkroppen värderas då? Det finns ju stora skillnader även på lantraslamm när det gäller köttinnehållet.

[anette i bugared]

Nä, det verkar inte som det är Merino Anette är ute efter, och jag snöade in lite på att försvara Merinoprojektet

Nej ser man till ullen så verkar Merino vara "fel" ras. Tack för alla svar, förresten .
Den andra, och viktigare frågan; nämligen avsättningen för levande djur, där är nog Merino ett alternativ.

Jag grunnar vidare och ser gärna att även andra "snöar" in på raser/egenskaper/projekt man brinner för.

Tex, VAD är det BÄSTA med just den ras DU/NI har? I vilket avseende som helst.....................inte bara ull eller levandeförmedling, utan ALLT!!

[Charlotte]

Angående Merino-Projektet:
Ja, jag är ganska insatt
I Jämtland finns redan ullindustri som tillverkar sina egna produkter av merinoull, det är den kvaliten på ull deras maskiner klarar av och den ullen som passar för deras produkter. Det hjälper inte att Finullen är vackrare (det tycker jag med) den har helt enkelt inte den kvaliten som efterfrågas just i det här fallet.
 Vill man sälja Lantrasull så får man alltså vända sig till andra.
Kan man  slå två flugor i en smäll så är väl det bra?: Det skulle bli lönsamt att ta reda på den jämtländska ullen och företagen i Jämtland skulle slippa gå över Havet efter att hämta sin ull (det räcker inte ens med över ån ).
                                 Mvh
                               Charlotte

[gimskogen]

Ni känner väl till merinofårens nackdelar..

alla dessa hud veck gör ju att det kan bli probem...

fast det finns ju bot för det .. i allafall på vissa håll i världen..
mulesing.....

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02MJ222

[birgit]

Bra Gimskogen! Kunde inte sagt det bättre själv. Skrämmande läsning.
Åsså finns det faktiskt fantastiska svenska lantraser som Roslagsfår t.ex. När man umgås med dessa sunda, friska  o trevliga får har man svårt att fatta hur merinofår över huvud kunnat vinna terräng?

[Charlotte]

Bra Gimskogen! Kunde inte sagt det bättre själv. Skrämmande läsning.
Åsså finns det faktiskt fantastiska svenska lantraser som Roslagsfår t.ex. När man umgås med dessa sunda, friska  o trevliga får har man svårt att fatta hur merinofår över huvud kunnat vinna terräng?

Om man tar reda på lite mer om mulesing och merino så slår det en direkt att även om Australiensarna kanske är "bäst på Merino" som någon skrev så är inte deras klimat, natur och fårhållning det...
 Jag har ännu inte hört att någon av de Jämtländska merinofåren drabbats av "Flystrike"men däremot har det ju förekommit även i Sverige i besättningar (utan merinoinslag) som har haft diaree pga tex eftersatt parasitbekämpning.
 Vi har en helt annan koll på våra får än vad dom har därborta på andra sidan jordklotet och vi har inte samma hetta och insektsrikedom heller, så det borde fungera bra utan mulesing här.
 Tänk ekologisk, djurvänlig ull som går att använda i textilindustrin...
 Den som lever får se
              Mvh
            Charlotte