Alternativ.nu
Övriga ämnen => Hemberedskap => Ämnet startat av: christelle skrivet 07 mar-17 kl 08:59
-
Är du rustad och förberedd när strömmen går, när vattnet sinar eller är så kontaminerat att det inte går att använda, när din bostad är utkyld? När affärernas hyllor gapar tomma, när kommunikationer, internet, ja, kort sagt - allt eller delar av det som vi är vana vid att använda dagligen, har slutat fungera?
-
Hjälpligt iaf.. Vatten finns ju överallt, bara fråga om arbetsinsats att få hem det. När det kommer till mat så har jag väl för 2-3 månader hemma, sedan får det bli till att jaga och fiska. Räknar med att jag ska ha så pass mkt hemma så man ska ha lite tid att hinna ställa om till att ha alternativa lösningar klara.
-
Är inte beroende av annat än mat.
-
Är inte beroende av annat än mat.
Vore både roligt och intressant att få ta del av vad och hur du har gjort :D
-
Hjälpligt iaf.. Vatten finns ju överallt, bara fråga om arbetsinsats att få hem det.
Hur renar du vatten som du hämtar från nåt av ställena du har tillgång till?
Koka kraftigt i 10 minuter funkar för levande saker och virus, andra lösningar?
-
Vore både roligt och intressant att få ta del av vad och hur du har gjort :D
Har inte gjort så mycket mer än att testa och ska skaffa solceller i stället för underhållsladdare.
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=184883.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=184883.0)
Annars så har jag vedpanna med självcirkulation, egen kallkälla med självtryck, egen avloppsbrunn, vedspis, fotogenlampor, ljus.
Har ofrivilligt testat 1 veckas strömavbrott och runt -30 och det var inget problem.
-
Jag har 15 kubik hyggligt vatten i dammen. Behöver ingen extra rening så länge det finns ström. Sen är det klortabletter som gäller.
Ved finns för ca 1 månad vid full värme. För frostfritt varar det längre. I krissituation har jag en stor björk och en 200 år gammal ek att ta ner. Det skulle räcka länge. Bra med filtar och sovsäckar finns för att klara sig även om det inte är så varmt inne.
Maten i frysen räcker nog en månad också. Skulle elen försvinna längre är det värre.
Mvh
Magnus
-
Hur renar du vatten som du hämtar från nåt av ställena du har tillgång till?
Koka kraftigt i 10 minuter funkar för levande saker och virus, andra lösningar?
Dels har jag två grävda brunnar, iof inget jag skulle dricka rak av ifrån men kokar man så funkar det ju. Vedspis finns och ved har jag mkt av i skogen. Men så finns det fina sjöar inte så långt bort. Kniper det får man väl ta hästarna en vagn och fylla på lite tunnor och ta hem.
-
Jag tycker vi "alltid" haft bra med vatten här i Småland men de sista åren har det varit brist. Många grävda brunnar som sinat. Sjöar som sjunkit flera meter.
-
Vatten finns i vår brunn, den har bara visat att vilja sina någon gång men då har året uttag varit rejält.
Men den har hämtat sig snabbt.
Frysar, och konserverat finns i tillräckliga mängder.
Matlagning änsålänge på kaminen i vardagsrummet men det står en gjutjärnsspis och väntar på kärlek och delar som skall få ta plats i köket.
Elverk finns att tillgå för strömtillverkning.
Grunderna finns där men det som krävs är att vi minskar ner på vad som finns i frysarna och istället lagrar sådant i konserverad form för att slippa stå där med ett berg av jobb.
Ljustillberkning kommer säkerligen igång vad det lider då jag kommer få ett överskott på vax i bikuporna.
-
En sak man bör ta med i beräkningen är att man knappast kommer att vara ensam i en krissituation. Har man ett hem med god krisberedskap så kommer hushållet säkerligen snart att bli större - det finns alltid mindre välförberedda släktingar och vänner som kommer att höra sig för om möjligheterna att ta in. Å ena sidan innebär ju det att mer mat och vatten kommer att gå åt, men å andra sidan blir det också god tillgång på arbetskraft.
-
Jag tar mig friheten att i lätt omarbetad och kompletterad form posta ett inlägg som jag skrev på ett annat forum (dock i det forumets motsvarighet till Ljugarbänken så det kräver inloggning) för några månader sedan.
Vatten
Jag upplever dricksvatten som det största problemet "när allting stannar". Hemma har jag kommunalt vatten, enligt en gammal granne ska det finnas en brunn några hundra meter bort men den har nog ingen använt på 30-40 år och jag vet själv inte var den är. I stugan har jag två brunnar, en djupborrad där jag är beroende av el (trefas) för att få upp vatten, och en grävd där man skulle kunna hinka upp vatten men som sedan gammalt anses förorenad av colibakterier (det kanske går över nu när det är bättre ordning på avloppet där och inte längre går betande djur omkring brunnen). Stugan ligger 500 meter från en insjö som anses ha bra vatten, ett par grannar med sjötomt tar dricksvatten från sjön utan rening.
Mat
Beträffande mathållning så finns det goda fiskemöjligheter både hemma och vid stugan även om jag inte har någon större rutin på att fiska. Flera grannar, vänner och släktingar jagar, så kött kan man nog alltid komma över på något sätt. Däremot är det sämre ställt med egna jordbruksprodukter, stapelvaror som t ex potatis skulle jag få rätt dålig tillgång till och jag har inte alls mycket i lager. Det enda som odlas är lite bärbuskar, några äppelträd som ger rätt dålig skörd, rabarber och jordärtskockor. Skulle det bli dåliga tider på längre sikt får man nog prioritera upp bär- och svampplockning och att ta vara på nässlor och annat ätbart som växer i överflöd på sina ställen.
Uppvärmning och matlagning
Både stugan och boningshuset hemma går bra att hålla varma med kamin, hemma har jag också vedspis. I stugan har jag torr ved som räcker för kontinuerlig eldning minst en vinter, hemma finns ett mer begränsat vedförråd som dessutom inte är vidare torrt för tillfället. För att få ved på längre sikt har jag egna avverkningsmogna träd på tomten vid stugan, hemma har jag bra kontakt med en granne som äger skog. Vedhanteringen blir förstås mer arbetsam än man är van vid om man saknar bränsle till motorsåg och el till vedkap och klyv. Vedspisen hemma fungerar bra för matlagning på platta, men ugnen är otät och svår att få upp någon vidare värme i. I stugan skulle matlagningen bli besvärlig eftersom braskaminen där saknar kokplatta. Det skulle nog vara läge att ordna en användbar vedspis där också. Ett litet gasolkök och engångsgasolburkar finns som väl skulle kunna räcka för en veckas primitiv mathållning.
Lyse
Belysningsläget är inte särskilt bra vid lång tid utan elförsörjning. Ficklampor och torrbatterier är inte mycket att räkna med, det finns någon liten dålig solcellslampa. Jag har inga användbara fotogenlampor eller gasollyktor. Stearinljus och värmeljus finns men förrådet är inte stort.
Nödvändiga förberedelser
-Lagra livsmedel som håller sig länge och inte kräver kyl/frysförvaring. Torrvaror (spaghetti, knäckebröd, mjöl, torrmjölk mm), konserver osv. Se till att hålla omsättning på lagret så man inte står där med ett fyllt skafferi som smakar gammal kvarn när det behövs som bäst.
-Ordna en offgrid-lösning för nödtorftig elförsörjning (solceller, lågbudgetlösning skulle kunna vara en 12 eller 24 V-installation med blybatterier som buffert, en bättre men dyrare lösning som man kan ha nytta av även under goda tider är en större solcellsinstallation med on/off-grid-växelriktare, och att sälja el till nätet när det är lämpligt).
-Lagra bränslen, oljor, reservdelar för att kunna hålla en del förbränningsmotorer igång (motorsåg, elverk mm)
-Ev ordna gengasdrift för motorer som kan behövas på längre sikt (elverk, ev traktor...)
-Hitta en lösning för att få dricksvatten hemma om man blir utan kommunalt vatten. T ex ta reda på vem som äger den gamla brunnen i närheten och uppmuntra en översyn av den. Borde kunna göras i någon form av grannsamverkan.
-Hitta en lösning för att kunna ta vatten ur den borrade brunnen i stugan utan tillgång till ström från elnätet. Trefas elverk eller växelriktare.
-Renovera jordkällarna både hemma och vid stugan, så de blir tjänliga för livsmedelsförvaring.
-Installera vedspis i stugan och renovera vedspisen hemma.
-Förbättra vedförvaringsmöjligheterna hemma.
-Sätt igång lite mer seriöst med köksträdgårdsodlingar och tillvaratagande av ev skörd. Helst på platser som erfarenhetsmässigt håller sig naturligt fuktiga och inte behöver bevattning ens under torra somrar.
-Förbered för att kunna dränera och frostsäkra VVS-installationer i hus som kan bli kallställda under en kristid.
-Planera för att hushållet kan bli större än vanligt. Se till att det går att ordna nödtorftiga sängplatser, att eventuella gäststugor eller inredda uthus går att hålla uppvärmda utan el osv.
-
Förbisett är nog salt också.. Med salt kan man konservera köttet i en frys som är på väg att tina. I händelse av avsaknad av el under lång tid är salt ett måste. Det är en billig sak att köpa och kan lagras i en evighet. Har alltid runt 50 kilo hemma.. Går alltid åt förr eller senare, bara köpa ny säck när det börjar tryta i en.
Annars försöker jag ha typ 20-30 kilo pasta och 20-30 kilo ris hemma och en hel del av lättlagrade varor som krossade tomater och pulvermos. Inte för att jag direkt tror på en samhällskollaps men det är saker som man kan lagra i flera år, det går alltid åt också och billigt att köpa på sig ett större lager av. Med ovanstående varor kan man enkelt köpa sig 2-3 månader till att ställa om sig till en annan verklighet OM det uppstår.
-
Några fler tankar:
Om man lagrar stora mängder torrvaror, så skilj dem åt så att inte ett angrepp av mjölbaggar, råttor eller annan ohyra kan nå hela lagret. Täta tjockväggiga plastlådor eller väl igentejpade kartonger av kraftig wellpapp kanske kan vara bra.
Räkna inte med att det går att komma åt internet för att få information eller dela erfarenheter. Kokböcker och andra handböcker i pappersform kan vara ovärderliga!
Om man har barn som snabbt växer ur sina kläder, så kan det vara bra att ligga något år före med kläd- och skoinköp.
Ha tändstickor hemma.
Tänk på att engångsgasoltuber av den sort som har gängad anslutning ofta står och småläcker, så en sådan kan helt oväntat vara tom när den har stått orörd ett par år. Den typ som ser ut som ett oljefilter och punkteras av en spets på gasolbrännaren när man monterar den, är mer pålitlig för långtidslagring. Har man gasol i lager så kan det vara bra att ha som rutin att väga tuberna varje år och skriva upp vikt och datum på dem. Upptäcker man att någon av dem börjar minska i vikt, så förbruka den först!
Om man vill lagra bensin och diesel, så håller de sig bättre i plastdunkar än i plåtdunkar. Dunkarna bör stå på ett ställe med jämn temperatur, ju svalare desto bättre. I synnerhet diesel bör stå torrt till.
-
Här skulle det mesta knalla på som vanligt, men jag inser nu när jag tänkte efter vad som saknas att jag behöver handla hem några dunkar bensin.
Sedan är jag dålig på att hålla jämna lager. Brukar köpa hem basvaror så det räcker länge, men man kan ju ge sig sjutton på att man är inne på sista paketet smör när storstrejken bryter ut...
-
Matmässigt så redar vi oss länge, jordkällare med rotfrukter och havregrynsgröt med en klick honung
kan man överleva på läänge.
Dessutom tror jag generellt att en välhullad medelsvensson klarar sig bra ett par veckor utan mat,
så det där med 72h-beredskap gäller nog mest vatten å värme ( bortsett från småungar)
Jag är mer bekymrad för våra hundar, att hålla dem med mat under en längre tid blir svårt.
Så därför har vi några månaders foder hemma och roterar säckarna.
Elverk finns men är en väldigt kortsiktig lösning eftersom man kör slut på bränsle rätt fort,
dock bra att kunna starta upp vid särskilda behov ex nån viktig maskin som behövs tillfälligt.
Lagrar helst matolja, att laga mat långsiktigt utan något fett skulle bli förfärligt tråkigt.
-
Transport
Jag ser till att hålla minst en cykel i gott skick alltid. Och jag har lagningslappar, reservslang och smörjmedel hemma.
-
Vi skulle klara ett tag utan några större problem. Försvinner vattnet (vi har kommunalt) så finns två brunnar men vattnet i dem är inte kollat på år och dag. Utedasset funkar bara att städa det lite först. Mat finns så vi klarar i alla fall en månad. Dessvärre finns en hel del i frysar så det skulle vara ett problem om elen försvann. Ved finns i massor. Djurens mat hade varit ett problem om vi inte skulle ha tillgång till diesel. Vi hade fått sälja/slakta bort ett gäng av dem. Jag är lite slapp med att odla så händer det något på höstkanten blir det en knaper vinter och vår innan man kan odla och fylla förråden ordentligt.
-
Jag tror vi (jag och maken, båda panschisar) skulle klara några veckor i villan i stan. Vi har en braskassett i öppna spisen och kan nog värma två rum med den och det räcker. Ved för ett par veckor har vi. Som gamla semestertältare har vi trangiakök och rödsprit som bara står numera. Vi har rätt mycket torrvaror i källaren. Maten i frysarna får man äta först, Salta in kött - en extra saltburk har vi nog. Vatten - vi har ett vertikalt dräneringsrör går ner till dräneringen runt huset och kan nog få upp hyggligt vatten den vägen. Annars om det blir torka har vi en rätt bra sjö 1 km bort (den var vattentäkt för samhället för 60 år sedan) och kan cykla dit efter vatten. Om det inte går att spola toaletterna får man väl gräva en grop i trädgården.
I stugan på landet har aldrig el och hämtar vatten i brunn med handpump. Så inga problem om elen går. Utom förstås att man inte kan ringa närstående när batterierna tar slut. Men där tar maten slut fortare för vi har inte så stora lager. Meta går, men det är klent med fångsten.
Höns har vi men då beror det på hur mycket hönsmat som finns hemma. Men har man inte mat till hönsen får hönsen bli mat, tråkigt nog.
Vi tar oss mellan villan och stugan med Waxholmsbåt i vanliga fall. Vi har kajaker men det är för långt att paddla (somliga skulle nog klara det.) Fast kanske man kan lifta med seglare.
Våra vuxna söner som bor i lägenhet skulle kanske flytta hem till villan där det finns mat och värme. Sen handlar det förstås om grannarna också.
I alla fall ett par tre veckor är ingen katastrof för oss. Om man inte måste dela med sig med många andra.
-
Ved finns för ca 1 månad vid full värme. För frostfritt varar det längre. I krissituation har jag en stor björk och en 200 år gammal ek att ta ner. Det skulle räcka länge.
Ved måste torka innan du kan elda den så växande träd funkar inte för krissituationer. Du får slå sönder soffan istället, eller något liknande.
-
Har funderat över alla möjliga scenarier och kommit fram till att det är väldigt årstidsberoende om en klarar sig bra eller inte i det här landet. Allting blir så mycket enklare om en krissituation inträffar under sommarhalvåret och så himla mycket mer arbetskrävande om det är kyla, snö och frysgrader.
-
Har funderat över alla möjliga scenarier och kommit fram till att det är väldigt årstidsberoende om en klarar sig bra eller inte i det här landet. Allting blir så mycket enklare om en krissituation inträffar under sommarhalvåret och så himla mycket mer arbetskrävande om det är kyla, snö och frysgrader.
Nja, är det så stor skillnad? Om man bara har ved och något att elda i går det ju nästan på ett ut. På sensommaren kan man hämta en del mat från naturen eller egna odlingar, det är enda fördelen som jag ser. Om krissituationen medfört upplopp, plundring och laglöshet lär den dämpas av vinterväder så jag lutar nog mot att det är lättare på vintern.
-
Nja, är det så stor skillnad? Om man bara har ved och något att elda i går det ju nästan på ett ut. På sensommaren kan man hämta en del mat från naturen eller egna odlingar, det är enda fördelen som jag ser. Om krissituationen medfört upplopp, plundring och laglöshet lär den dämpas av vinterväder så jag lutar nog mot att det är lättare på vintern.
Nja, toa, hygien, matlagning, vatten, mat etc finns det goda möjligheter att klara av/kunna få tag i utomhus, elda för värme brukar inte behövas sommartid. Nässlor, maskrosblad, kirskål, sav, fleråriga trädgårdsväxter, tallstrunt mm finns att plocka redan under våren. Tänkte mig förbereda ett par set med metspön, det finns fisk i sjön. Plundrare är det svårt att ha beredskap mot, kanske gömma stukor under jord för att kanske få ha maten ifred - å andra sidan så skulle det vara svårt att neka en svältande människa mat om en själv har ett överflöd.
-
Ved måste torka innan du kan elda den så växande träd funkar inte för krissituationer. Du får slå sönder soffan istället, eller något liknande.
Nu är du väl lite vedsnobb ;) Både björk och ek brinner fint även om man får lite svårt att tända, och att en del av energin går förlorad till att förånga vatteninnehållet. Men å andra sidan brinner det lugnare och björken luktar fint. Eldade lite färskhuggen björk förut idag.
Igår eldade jag förresten knastertorr rötgran och kände lukten av bränt kretskort ute på gården.
-
Tror inte att plundring och laglöshet dämpas på vintern. Hunger och köld gör att de som inte har mat och värme kommer att bli än mer desperata.
-
Jo, har vatten i gammal brunn som kan tas upp med hink om pumpen i borrhålet inte får ström. Vedspis och kamin, ved under tak som räcker 3-4 år fram, rotsaker i jordkällaren, fröer till ett 90-tal sorters grönsaker. I skafferiet finns bland annat 40 kilo ärtor och 100 kilo vete och råg, 6 liter rapsolja, 50 kilo salt. Och lite annat... .
😊
-
Igår eldade jag förresten knastertorr rötgran och kände lukten av bränt kretskort ute på gården.
Jag gissar att det var granstam och inte grenar du eldade då? Grangrenar brukar brinna föredömligt luktfritt, om de nu är så grova att det är mödan värt att elda dem.
-
Om grangrenarna är för tunna får man lägga in fler, ner till 20mm tycker jag de är värda att elda i alla fall. När inte kompostkvarnen klarar av dom längre blir de ved istället. Men ibland är de fulla med kåda och då kan de dofta lite när man eldar dom
-
Ja, speciellt med tanke på trådens huvudsyfte så är grenarna värda att ta tillvara. Jag vet en tant som plockade ihop 10 m3 vid ett hygge nära hennes hus, räckte hela vintern.
Riktigt grov rötgran var det, och jag kände förutom vaniljdoften flera andra dofter som inte har med träd att göra när jag klöv den.
Fick förresten slut på ved för några år sedan och passade då på att ta ned två stora körsbärsträd som skulle bort. De var kanon att elda färska. Brann länge och gav fin långlivad glöd.
-
Jag skulle klara mig bra mycket längre än de där 72-timmarna. Är något av en prepper, så har mat för något halvår framåt. Odlar även en del saker på tomten som folk inte kommer känna igen som mat, som spansk körvel, just för om folk skulle stjäla de vanliga sakerna jag odlar. Fick lära mig nyligen att funkian odlas som grönsak i Japan eller om det var Kina, så ett gäng sådana ska in i rabatterna i vår. Ser också till att ha ett stort lager med kryddor hemma, då kan man piffa till ensidig mat och få lite smakvariation. Brukar handla dom i kiloförpackningar, kryddor håller ju en vansinnigt många fler år än vad som är angivet på bäst före.
Men jag förbereder mig inte bara för scenarion som krig, utan även sjukdom. Skadade mig illa för ett gäng år sedan och kunde bara stå upp i ett par minuter, den gången flyttade jag hem till mamsen, men det går ju inte nu när jag har djur. Så har saker som potatismospulver och liknande, just för att få något varmt i mig, det går ju att tillaga sittande i soffan med en vattenkokare, varm mat är moralhöjande. Och har satt ut sittplatsen mellan huset och hönshuset, samt har en lång lina utanför dörren för nödrastning av känguru hund. Den använde jag i vintras när jag fick ryggskott, vansinnigt praktiskt.
-
utan även sjukdom
Detta är oerhört viktigt, tror jag. Vad händer den dagen då man inte orkar arbeta längre? Resiliens.
-
väldigt intressant ämne.
vår familj klarar oss rätt skapligt iaf någon månad.
vatten från egen kallkälla
mycket ved och braskamin
litet elverk
har spanat lite på "matpaket" likt militären har... tycker dock de är våldsamt dyra så har inte köpt.
inom några år räknar vi även med ett års lager av potatis och rotfrukter då vi har en jordkällare.
-
Vatten kan jag ta ur grävd brunn.. det går annars bra att koka vatten eller samla kondensvatten från växter eller att rena med torv och kolfilter.
Mat har jag i mina djur.. kaniner kan beta gräs och höns och ankor kan klara sig skapligt på avfall..
Odlar lite.. har växthus.. fruktträd och bärbuskar och dessutom kunskap om ätliga växter från naturen. Vassrötter..mjölkört..kaveldun mm mm.
Jaktvapen och en gedigen kunskap om fällor och fällfångst samt om djurens beteende.
Fiskeredskap av alla de sorter och 4 båtar samt kanot.. kunskap om hur när och var man fångar fisken..
Ved..några skjul fyllda.. träd på tomten och sågar.. yxor.. motorsåg..bränsle finns.
Stormkök.. rödsprit. Vedspis.. grill.. rök.. diverse sätt att tillaga..
Det jag saknar är en jordkällare.. och ett lager salt
-
(:) Ny tråd om kroppen vid svält skapad i samma avdelning. /Torpjens
-
många nämner salt, och säckar med 50 kg.
vart får man tag i det? hittar bara vägsalt...
-
många nämner salt, och säckar med 50 kg.
vart får man tag i det? hittar bara vägsalt...
Större säckar med salt, 20 kg, finns på Granngården, eller CityGross bland annat.
-
kan du länka till granngårdens? jag hittar inte...
-
kan du länka till granngårdens? jag hittar inte...
http://www.granngarden.se/search/?text=salt (http://www.granngarden.se/search/?text=salt)
-
[url]http://www.granngarden.se/search/?text=salt[/url] ([url]http://www.granngarden.se/search/?text=salt[/url])
Jag har en säck av Broxo avhärdningssalt, fick den av en kompis. Det är väldigt stora bitar i den så det funkar enbart till att använda i saltlag för typ torkning och rökning. Sedan har jag en säck av havssaltet också.
Men sist köpte en säck finsalt på CityGross och det var billigare.
-
På tal om det där med torrvaror som smakar gammal kvarn efter lagring har jag ikväll ätit paltbröd som passerade bästföredatum för 6 år sedan. Mycket riktigt luktade det kraftigt av gammal kvarn efter kokning, men smaken var det inget fel på.
-
Tack för alla kloka tankar. Jag tänker ungefär som ni andra, lite allt möjligt ätbart, ved, eldstål, vattenrening. Har hört att man kan ta några droppar klorin till en liter vatten.
Här är några punkter som jag inte tror varit med tidigare i tråden:
* Har som projekt under julen att ordna en billigaste typen av dator, raspbery pi, med skärm och solcellsladdare, där jag har laddat ned Wikipedia (finns en variant som heter Kiwix för nedladdning) plus diverse sidor om odling, bl.a. Alternativ.nu. Skulle allt gå åt skogen kan olika kunskaper om jordbruk m.m. vara hårdvaluta.
* Tror att många kommer att kunna klara de första månaderna av en krig genom fasta/svält plus naturens förråd, men att det kan komma en andra fas, det första och andra året efter, när man är väldigt beroende av fröer, så detta har jag lagt upp ett förråd med, och som det stod tidigare i tråden så kan det behövas att man förser sina grannar i byn också.
* Har också lagrat en säck salt, en hemma och en på landet. Plus natriumbensoat, kan vara bra att ha för att kunna sylta och safta.
* Funderar också på andra saker som skulle kunna vara av värde i händelse av en kris, kanske plast till växthus, eller taggtråd (om inte alla elstängsel funkar). Spik och skruv kanske.
* Skulle gärna vilja ha en pilbåge, men är inte säker på hur man skulle kunna anskaffa detta.
-
https://www.cabom.se/produkter/jakt_skytte_luftvapen/pilbagar/Compoundbagar/Black_Fox_Compoundbage_50-65lbs?id=505193 (https://www.cabom.se/produkter/jakt_skytte_luftvapen/pilbagar/Compoundbagar/Black_Fox_Compoundbage_50-65lbs?id=505193)
Men fällor jagar hela tiden.
-
Tack för alla kloka tankar. Jag tänker ungefär som ni andra, lite allt möjligt ätbart, ved, eldstål, vattenrening. Har hört att man kan ta några droppar klorin till en liter vatten.
Här är några punkter som jag inte tror varit med tidigare i tråden:
* Har som projekt under julen att ordna en billigaste typen av dator, raspbery pi, med skärm och solcellsladdare, där jag har laddat ned Wikipedia (finns en variant som heter Kiwix för nedladdning) plus diverse sidor om odling, bl.a. Alternativ.nu. Skulle allt gå åt skogen kan olika kunskaper om jordbruk m.m. vara hårdvaluta....
Väldigt intressant projekt. Skulle vara mycket värt om du vill dela med dig kring detta projekt i en egen tråd här på Hemberedskap ;)
-
Tack för alla kloka tankar. Jag tänker ungefär som ni andra, lite allt möjligt ätbart, ved, eldstål, vattenrening. Har hört att man kan ta några droppar klorin till en liter vatten.
Klorin = en viss enskild tillverkares varumärke för starkt utspädd natriumhypokloritlösning. Det finns ingen anledning att hänga upp sig över det varumärket, samma slags utspädda natriumhypoklorit säljs under många andra namn också.
Det har väl vissa bakteriedödande egenskaper, men man ska inte tro att en enda enkel "vattenreningsmetod" biter på alla slags otrevligheter man kan få med i vatten från okända eller tvivelaktiga källor. De kommunala vattenverken använder natriumhypoklorit ibland då man misstänker att bakterier från jord eller avloppsvatten har kommit in i ledningsnätet, men då med mycket noggrann kontroll på doseringen och inte minst ständig provtagning för att hålla koll på vad det är för slags bakterier man har drabbats av, och om det är sådana som klorhaltiga medel biter på.
Klor hjälper t ex inte mot cryptosporidium. Och det beror också på hur vattenkemin ser ut i övrigt, om en liten klortillsats har chans att göra nytta eller om den snabbt bryts ner till NaCl (koksalt), som inte är särskilt starkt bakteriedödande.
-
Väldigt intressant projekt. Skulle vara mycket värt om du vill dela med dig kring detta projekt i en egen tråd här på Hemberedskap ;)
Tack för din vänliga uppmuntran, det ökar sannolikheten att projektet verkligen blir av. Jag återkommer om detta. Så länge kan jag tipsa om klippet som gav mig idén:
https://www.youtube.com/watch?v=inuT_YFCruU (https://www.youtube.com/watch?v=inuT_YFCruU)
-
Tack för din vänliga uppmuntran, det ökar sannolikheten att projektet verkligen blir av. Jag återkommer om detta. Så länge kan jag tipsa om klippet som gav mig idén:
https://www.youtube.com/watch?v=inuT_YFCruU (https://www.youtube.com/watch?v=inuT_YFCruU)
Jag gillar också tanken även om jag vill använda en smartphone eller en tablet. Allt i samma och mindre delar som kan krångla.
Kanske t o m mindre strömförbrukning?
-
Är det ingen som tänkt på att ta med ett fruntimmer.
kan vara bra att värma fötterna på när vinden viner och snön kryper in i varje springa.
Det är ju ingen ide att överleva om man missat fortplantningen
-
Är det ingen som tänkt på att ta med ett fruntimmer.
kan vara bra att värma fötterna på när vinden viner och snön kryper in i varje springa.
Det är ju ingen ide att överleva om man missat fortplantningen
;) Pk nivå låg. Men tycker faktiskt att det är en vettigt frågeställning. Vem eller vilka vill man faktiskt ha med sig?
Postat med Alternativ.nu´s app (http://Alternativ.nu´s app)
-
Är det ingen som tänkt på att ta med ett fruntimmer.
kan vara bra att värma fötterna på när vinden viner och snön kryper in i varje springa.
Det är ju ingen ide att överleva om man missat fortplantningen
Undrar om fruntimmer tänker så också?
-
Jag brukar framhålla, och har kanske gjort det förut i den här tråden också, att om det blir ett riktigt svårt krisläge så kommer man aldrig att vara ensam. Har man ett boställe som fungerar under svåra förhållanden så får man nog räkna med att hushållet snart blir större, vare sig man har planerat för det eller inte.
-
Undrar om fruntimmer tänker så också?
Nej. Ska man ha nån med sig under kristider så är kriterierna liten i maten och bra på odling viktigare.
-
Nej. Ska man ha nån med sig under kristider så är kriterierna liten i maten och bra på odling viktigare.
Jag tror värma sig (varann) argumentet är viktigt. Inte minst psykologiskt.
Postat med Alternativ.nu´s app (http://Alternativ.nu´s app)
-
Jo du har nog rätt i det.
-
Men det är ju inte män eller kvinnor som det blir kris med vid en katastrof av något slag, det är ju det andra som behövs för att överleva som det kommer att bli ont om. Käringen kommer ju inte att gå upp i rök för att hyllorna i affären gapar tomma. Om hon inte drar till grosshandlarn förstås ;D
-
Jag tror inte på någon virtuelle kunskapssamling, det som behövs är böcker, eget och andras kunnande. Våga fråga och prata med människor ikring dej. Skaffa dej din egen kunskap.
-
Jag tror inte på någon virtuelle kunskapssamling, det som behövs är böcker, eget och andras kunnande. Våga fråga och prata med människor ikring dej. Skaffa dej din egen kunskap.
Tack - jag tror jag förstår hur du menar, de äldre i byn kan nog mer än man tror (är själv stadsbarn). Men där jag håller till så har de flesta grannarna bott och jobbat i storstan större delen av sina liv. Och jag är rädd att de gamla fina kunskaperna, såsom såpskurning, odla och bereda lin, fröförökning av diverse växter, lantraser osv, att de kunskaperna är på väg att dö ut, och jag har stor respekt för den samlade kunskapen som finns här på forumet.
-
Ja..... man behöver inte tänka längre än till krigstida metoder at tillverka diverse varor av vad man hade.
Om 10 år är så gott som alla de som var med och minns någonting borta.
Jag har ofta tänkt att man borde ha fått skriva upp farmors kunskaper. Gården var väglös och utan elektricitet och rinnande vatten ända tills 1960 ungefär. Likväl fick hon hushållet att fungera i både krig och fred.
Hon dog före jag föddes så jag hade aldrig en chans att skriva.
-
Du som tror du inte har någon kunskap i självhushållning, skriv ned det du kan, det du har i ditt huvud nu. Det är ibland så svårt att lita på det man kan och sätta andras kunskap högre. Jag var med om ett spännande försök en gång. Där det gällde att inte köpa någon mat på en månad, inte någon ting. vi skulle äta det vi hade hemma. Vi fick plocka i skog och mark det vi behövde. När det mesta var slut fans det bara mjöl och salt kvar, då blev det bröd (vi satte surdeg ) och välling. Vi blev mätta på det. Erfarenheten av att man klarar sej på lite när det provades i praktiken, var en bra erfarenhet för mej.
-
Skriv gärna TW det vore intressant att veta. Far eller andra då levande, vet kanske.
-
Ja..... man behöver inte tänka längre än till krigstida metoder at tillverka diverse varor av vad man hade.
Om 10 år är så gott som alla de som var med och minns någonting borta.
Jag har ofta tänkt att man borde ha fått skriva upp farmors kunskaper. Gården var väglös och utan elektricitet och rinnande vatten ända tills 1960 ungefär. Likväl fick hon hushållet att fungera i både krig och fred.
Hon dog före jag föddes så jag hade aldrig en chans att skriva.
Man skall akta sig nogsamt att hänga upp sig på gammalt kunnande!
Vad menar jag med det?
jo! Att man, vi, kvinnor och barn som lever nu skall samla oss erfarenheter själva som gör att vi kan klara oss även i en krissituation.
Väldigt mycket av det handlar om att implementera ett tänkande som är praktiska problemlösningar.
Där det handlar om att i sista hand köpa problemlösningen utan finna ett annat sätt att lösa problemet, genom att återbruka, tillverka själv.
Dvs själv ta eget ansvar och inte göra problemen till NAP eller IMP problematik.
-
Dvs själv ta eget ansvar och inte göra problemen till NAP eller IMP problematik.
vad betyder NAP och IMP?
-
Gammalt kunnande kan vara en ögonöppnare för den moderna människan. Precis som barn. Det finns nog rätt många föräldrar som har kommit så långt från vårt naturliga arv att de har stora problem med barn som äter larver, rullar sig i lera, ålar genom lövhögar och tar av sig kläderna när de är varma fast det är snö ute.
Ungarna här hemma hade rätt roligt åt det där prepper-programmet som gick på tv för ett tag sedan.
-
vad betyder NAP och IMP?
Någon Annans Problem
INte Mitt Problem
-
Ett par saker som kanske bör tilläggas till tråden:
Man bör ha ett visst lager av mediciner, förbandsmateriel mm hemma. Dels mot kända krämpor och dels sånt som kan behövas för oförutsedda sjukdoms- och olycksfall (febernedsättande och smärtstillande mediciner, någon slags allergitabletter även om man inte lider av någon känd allergi just nu mm). Gå en förstahjälpenkurs om det inte är gjort under de senaste åren. Se till att någon enkel läkarbok eller liknande finns i bokhyllan.
En del byggmaterial bör man hålla i lager, så det finns möjlighet att t ex smälla ihop ett anständigt utedass om det visar sig att man måste klara sig en längre tid utan WC. OSB-skivor, vävtejp och annat så att man kan reparera t ex sönderblåsta fönster provisoriskt. Räkna inte med att det finns ström för att ladda skruvdragaren, lagra spik istället för byggskruv!
Tvål, tvättmedel mm - helst i fast form, de tar mindre plats att lagra och håller sig längre än flytande produkter.
Transportmedel så man kan klara de dagliga sysslorna utan tillgång till motorfordon - cykel, cykelkärra, diverse skottkärror och dragkärror, spark, breda längdskidor, snöskor etc. Reservdelar till dito.
Rena och fräscha plastdunkar, hinkar, baljor mm för hämtning av vatten, uppsamling av regnvatten, smältning av snö mm. Se till att de saker som är tänkta att användas för färskvatten eller livsmedel hålls skilda från sånt som används för mindre hygieniska saker!
-
-Förbered för att kunna dränera och frostsäkra VVS-installationer i hus som kan bli kallställda under en kristid.
Ett tillägg: Vid kommunalt vatten, ta reda på var avstängningsventilen för servisledningen finns (vanligtvis vid tomtgräns) , märk ut eller dokumentera så den går lätt att hitta även om den är översnöad, se till att verktyg för att stänga den finns till hands. Det är inte så lyckat att stänga huvudkranen vid vattenmätaren och senare upptäcka att inkommande röret före denna kran har frusit sönder.
-
Lite mer tankar om läkemedel.
Om man har kända krämpor, och äter receptbelagda läkemedel mot dem, så kan det vara bra att hämta ut medicin så tidigt som möjligt på recepten så man har ett rejält lager hemma (man bör förstås ta hänsyn till hållbarheten).
Det kan vara bra att i förväg prata med läkaren om hur man ska göra om det blir ett krisläge där man inte kan få tag i sina mediciner (och kanske inte få hjälp av läkaren heller) - ska man t ex fortsätta med normal dosering så länge lagret räcker och sedan tvärsluta, eller ska man minska doseringen så de räcker så länge som möjligt, eller försöka trappa ner doseringen gradvis?
-
Intressant tråd. Jag är ingen prepper men skulle klara mig bra i en nödsituation med utedass, jordkällare, vedspisar och kaminer, odlingar, ved, skog och egen brunn. Fick känna på hur det kan vara efter Alfrida i vintras. Det tog 10 dygn innan jag fick elen tillbaka. Det som var svårast för mig var den sociala biten. Jag ville inte sitta ensam hemma i mörkret och laga mat på vedspisen eller trangian. Jag behövde ha folk runt mig. Det Torbjorn säger om mediciner kan inte nog understrykas. Som gräsallergiker är jag åtminstone sommartid beroende av min medicin, orkar inte "jobba" utan den.
Mina elever fick titta på Nedsläckt land i våras (svt play: https://www.svtplay.se/nedslackt-land (https://www.svtplay.se/nedslackt-land)). Vi hade väldigt intressanta dikussioner och många "aha-upplevelser" i samband med detta.
-
Det kan vara bra att i förväg prata med läkaren om hur man ska göra om det blir ett krisläge där man inte kan få tag i sina mediciner (och kanske inte få hjälp av läkaren heller) - ska man t ex fortsätta med normal dosering så länge lagret räcker och sedan tvärsluta, eller ska man minska doseringen så de räcker så länge som möjligt, eller försöka trappa ner doseringen gradvis?
Jag behöver trappa ner långsamt, helst ett år men så mycket medicin har jag inte. Så vid första misstanke om kris så får jag räkna tabletterna och göra en plan. Går krisen över sakta trappa upp igen.
-
Jag behöver trappa ner långsamt, helst ett år men så mycket medicin har jag inte. Så vid första misstanke om kris så får jag räkna tabletterna och göra en plan. Går krisen över sakta trappa upp igen.
Jag går på livstid i värsta fall på 5 olika mediciner och kombinationen är livsviktig.
Min plan är att plocka ut så fort man kan med till rabatterat pris och på så sätt bygga upp en rejäl buffert.
-
Jag går på livstid i värsta fall på 5 olika mediciner och kombinationen är livsviktig.
Min plan är att plocka ut så fort man kan med till rabatterat pris och på så sätt bygga upp en rejäl buffert.
Även jag försöker buffra medicin så jag har en reserv när jag är utomlands, men det är svårt numera. Min läkare skriver ut för ett år i taget med fyra uttag per år. alla gamla recept makuleras (finns vissa undantag)
Jag får ta ut fyra gånger per år med en liten förskjutning. med denna modell är det svårt att få ut någon buffert för kommande sämre tider.
-
Även jag försöker buffra medicin så jag har en reserv när jag är utomlands, men det är svårt numera. Min läkare skriver ut för ett år i taget med fyra uttag per år. alla gamla recept makuleras (finns vissa undantag)
Jag får ta ut fyra gånger per år med en liten förskjutning. med denna modell är det svårt att få ut någon buffert för kommande sämre tider.
Jag går juh kvar på specialistkliniken och är inte överförd till VC ännu vilket gör att jag kan använda glappet till bunkring.
-
Detta är verkligen ett ämne som intresserat mig mer och mer sedan jag köpte stugan (BOL) för 1 år sen, och med en pågående pandemi så har beredskapen/intresset ökat ännu mer.
Som det ser ut nu så överlever jag säker 2-3 månader trots att jag saknar EL och VA. Ett rejält solcellspaket kommer införskaffas inom kort, och beredskapen byggas ut :)
I villan (hemmet) har jag vedkamin, minst 20L vatten i dunk, och gott om mat. Elverk finns alltid i bilen som backup till frysboxen mm. Vid en större samhällskollaps utan el, så tar jag med min medicinväska mm och åker till stugan som har lite mer beredskap.
I min stuga har jag vedkamin och välfyllt vedförråd (har en egen liten skog) Gasolkyl finns, gasolkamin, gasolgrill med kokplatta och minst 30 Liter gasol. Elverk till micro, vattenkokare på 10L, dusch mm och ca 20L bränsle (mer planeras) Utedass med latrinkompost finns. Värmeljus finns det gott om, varma kläder, sovsäckar
ullfilt. Hygienartiklar finns och ett välfyllt apotek till och med 3-6 mån antibiotika.
Har ca 400L kranvatten på dunk, och pasta, ris, konserver mm som räcker minst 2-3 mån. Regnvattentunnor till dusch, tvätt och disk finns. Har kontanter till närliggande privatläkare om oturen är framme, eller om annat behöver införskaffas :) Har även extra diesel till bilen.
Saker som skall införskaffas: Mer vatten och mat. Mer bränsle till elverk, motorsåg och bilen. Stort solcellspaket. Vattenrening. Skall börja odla mer grönsaker och potatis
Har beställt ett extra Attefallshus som kommer vara bra isolerat, och ha vedspis.
IBC-behållare för mer vatten till hygien mm, skulle kunna ordnas
Vad mer kan behövas? Tar tacksamt emot tips och råd :)
-
Det ser ut som att prio 1 för dig är att gräva en brunn för dricksvatten. Men det gör man ju helst på sommaren när grundvattnet är lågt.
-
Det ser ut som att prio 1 för dig är att gräva en brunn för dricksvatten. Men det gör man ju helst på sommaren när grundvattnet är lågt.
Ja vattnet känns som största problemet, men tyvärr står stugan på en bergstomt.
Finns några sjöar på några km avstånd, och med släp, elverk, IBC-behållare och
vattenpump så skulle det funka att hämta mer vatten vid behov
Tack för ditt svar :)
-
Men sjövatten går inte att dricka. Kanske är en lite mer avancerad regnvattenanläggning det bästa för dig ändå, med ett sätt att lagra vatten över torrperioder på sommaren.
Nästa steg är att göra sig oberoende av elverket. Såna väsnas och drar bränsle som är dyrt, svårt att lagra och snabbt kommer ta slut vid en kris. Kasta ut frysen och lagra mat på annat sätt. Byt kylskåp mot skafferi.
-
Men sjövatten går inte att dricka. Kanske är en lite mer avancerad regnvattenanläggning det bästa för dig ändå, med ett sätt att lagra vatten över torrperioder på sommaren.
Nästa steg är att göra sig oberoende av elverket. Såna väsnas och drar bränsle som är dyrt, svårt att lagra och snabbt kommer ta slut vid en kris. Kasta ut frysen och lagra mat på annat sätt. Byt kylskåp mot skafferi.
I stugan har jag bara gasolkyl och ingen frys. Elverket använder jag mest till byggmaskiner, men kan ha som backup till vissa prylar som dusch, micro och vattenkokare mm. I dagsläget så klarar jag mig utan elverket. Kan se till att lagra mer vatten i dunk eller i större behållare.
-
När det gäller hemberedskapen så är det många frågor man måste ställa sig och planeringen kan vara och är stor.
Som vatten. Man kan ha flera olika lösningar som enkelt täcker det behov man har.
Jag satte upp ett takavattningssystem på mitt växthus som har en golvyta på 14 kvm.
Ingen jättebra lösning men den fungerar hjälpligt.
Det är 4 tunnor vilket ger en kapacitet på dryga 800 liter vilket klarade växthuset utan problem i år.
Vi har fått ordning på vårt tak på 120 kvm villa och beräknar att det ska kunna samla uppåt 10 kbm utan problem. Förhoppningsvis mer så jag kan om jag vill vattna våra odlingar.
Dock har jag byggt bort den stora delen av bevattningsbehovet så det går inte åt många liter där om året.
-
Vad mer kan behövas? Tar tacksamt emot tips och råd :)
Hur är det med odlingar?
Växter som är enkla att sköta: Fruktträd, Buskar, Perenner. Finns en mängd olika som kan skördas utspritt under nästan hela året, beroende på odlingszon.
Man kanske också förbereda för markodling, t ex gräva upp land som sen täcks.
-
Jo man kan dricka sjövatten om det är ordentligt kokt eller behandlat med för ändamålet avsedd kemikalier tex militärens vattentabletter. Att spara stora mängder vatten tror jag ger problem som, tex att spannar och tankar fryser sönder. Eller att det växer alger och blir oanvändbart med farliga bakterier. Bättre då att träna på att använda små mängder vatten. Som att tvätta sig med tvättlapp. Diska med sand. Tvätta genom att först lägga i blöt och sen skölja i å eller bäck. Tvätta i gnuggpåse är ett annat alternativ.
Tvålar skulle vara min beredskap.
-
Det finns ett annat ämne uppe som heter "En varning till alla som inte har rinnande vatten." Läs den för den är tänkvärd.
-
Jo man kan dricka sjövatten om det är ordentligt kokt eller behandlat med för ändamålet avsedd kemikalier tex militärens vattentabletter
Det var min tanke i nödfall. Går väl bra att rena vatten som stått ett halvår i en IBC-behållare också? Vilket är att föredra?
Hur är det med odlingar?
Frugan odlar grönsaker, potatis mm och det kommer bli betydligt mer odling :)
-
Om IBC-behållaren var perfekt ren och vattnet bakteriologiskt bra då behållaren fylldes, så är det nog ingen risk att något otrevligt börjar växa i vattnet på ett halvår. Åtminstone inte om den har fått stå mörkt och svalt hela tiden.
Att försöka "rena vatten" med någon slags universalmedel utan att ha koll på vad det eventuellt är för slags fel som måste åtgärdas hos vattnet, måste dock BESTÄMT avrådas. Man MÅSTE ha koll på vattenkemin och -biologin - i enklaste fall får man göra en s k organoleptisk prövning bara genom att se, lukta, provsmaka osv - innan man avgör om man måste göra något åt vattnet och i så fall vad man ska göra. Tro inte på universalmedel utan damma av kemi- och biologikunskaperna från skolan och använd dem istället!
-
Alla minns vi väl utbrottet av cryptosporidium i Jämtland för några år sedan
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/cryptosporidiuminfektion-/ (https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/cryptosporidiuminfektion-/)
-
Jo, men skiter många människor i samma vattendrag som man hämtar dricksvatten ur så blir det lätt problem. Sjövatten är inte så farligt i Sverige.
Under sommaren då algerna växer bra så smakar vattnet inte så gott, men det går att filtrera. Skulle man bo nära en näringsrik sjö och ha dålig tillgång på vatten kan man ju alltid göra som Mjölby som pumpar upp Svartåvattnet i en grusås. Mjölby brukar ligga bra till i tävlingen om bästa kranvatten, trots att jag inte skulle dricka Svartåvattnet som det är.
-
Att dricka är en av våra starkaste drifter så det gäller att se till att man har bra vatten.
Det som är gemensamt i alla självhushållarprogram jag sett är vattenproblematiken.
I en rent vanlig situation där man lever ett normalt liv så lägger man mycket tid på att hämta vatten.
Det återspeglas till viss del i hur mycket kostar att gräva/borra och få in vatten i kåken sin.
Men tänker man i nästa steg att man tänker sig att hämta vatten i en sjö en bit bort.
Ta bort möjligheten att köra bil för att förflytta vattnet.
2 dunkar borde vara vettigt att förflytta men det är 40 kg.
Då behöver man ett ok för att kunna orka.
Då blir det lätt en hel dags jobb att bara få hem 100 liter.
Jag hörde en liknelse och det är att 1 liter diesel skulle motsvara drygt 400 mantimmar.
Och tja... det är inte orimligt.
-
Ja, att gräva en brunn är en bra investering. Och gör man det själv behöver det inte kosta så mycket.
Om vi utvecklar 200 W (otränad stadsbo som skall överleva i en självhushållarsåpa) och diesel innehåller ca 10 000 Wh/liter och en dieselmotor har ca 30 % verkningsgrad så får man 15 mantimmar nyttigt arbete ur en liter diesel.
Om man skall lägga en hel dag på att få hem 100 liter vatten så har man långt till sjön...
-
Vi har en km till närmaste sjö. Grund en meter djup, dyig och vatten från åker och boskapsmark. Skön lever eftersom det finns fisk, kräftor och mycket fågel. Duger bra som bevattning. Men tar vattnet slut i våra tre brunnar har vi stora problem...
Precis som ni andra säger så är vattnet det absolut viktigaste. Det skulle jag satsa på.
-
Jag har 5km till Vänern, så om det krisar kan jag fylla en IBC-behållare med hjälp av vattenpump och elverk.
Planerar också att lägga en båt i Vänern, och då ökar även fiskemöjligheterna.
-
Man kan ju använda olika vatten till olika saker. Regnvatten duger bra till att spola med i toan och för att tvätta händerna, så kan man spara rent vatten till livsmedel.
Kommer man inte ganska långt på att filtrera och koka vatten? Ett hyfsat sjövatten åtminstone? Visst, det tar ju inte lösta ämnen om man inte anstränger sig rejält. Ozon och kolfilter har väl inte alla till hands.
-
Jag har 5km till Vänern, så om det krisar kan jag fylla en IBC-behållare med hjälp av vattenpump och elverk.
Planerar också att lägga en båt i Vänern, och då ökar även fiskemöjligheterna.
5 km... det är långt om man inte har bränsle till bilen.
I ett krisläge vill du heller inte lämna hemmet och exponera dig. Du har bränsle, då är du rik.
-
Man kan ju använda olika vatten till olika saker. Regnvatten duger bra till att spola med i toan och för att tvätta händerna, så kan man spara rent vatten till livsmedel.
Kommer man inte ganska långt på att filtrera och koka vatten? Ett hyfsat sjövatten åtminstone? Visst, det tar ju inte lösta ämnen om man inte anstränger sig rejält. Ozon och kolfilter har väl inte alla till hands.
Regnavatten duger till det mesta.
Även som dricksvatten efter att man behandlat det.
Har man pumpar så funkar det bra med lite filter och avsluta med kolfilter.
Detta kan man göra utan pumpar också eller så kokar man sitt vatten.
-
Jag har 5km till Vänern, så om det krisar kan jag fylla en IBC-behållare med hjälp av vattenpump och elverk.
Det är det amerikanska sättet, de gör allting med motorkraft. Ta med en hink istället att fylla tanken med, och spara bränsle. Dessutom slipper man ha en massa nyfikna som kommer och skall kolla vad det är för motor som står och går.
-
Det är det amerikanska sättet, de gör allting med motorkraft. Ta med en hink istället att fylla tanken med, och spara bränsle. Dessutom slipper man ha en massa nyfikna som kommer och skall kolla vad det är för motor som står och går.
Precis... det viktigaste i en överlevnadssitiution är alltid att hålla en låg profil.
-
Ett par större brandsläckare måste nog också läggas till beredskapen.
-
Förutsättningarna för hemberedskqp varierar med boendeform.
Jag bor i en lägenhet i stan. Kommunen konfiskerade vår panna på sextiotalet när de tvångsanslöt oss till fjärrvärmen.
Våra fyra öppna spisar är mysiga, men har mer effekten av forcerad ventilation än av uppvärmning och skulle vi hålla oss med mer ved än till myseldning så skulle kommunen ålägga oss att städa på tomten. Det gör det väldigt svårt att preppa för värme, särskilt när det kombineras med regler för gasol och andra flytande eller gasformiga bränslen.
Det på många sätt naturliga hade förstås varit att lämna staden, men det finns också starka skäl att stanna här.
Faller el och fjärrvärme bort i mer än en vecka så har jag inte bränsle för ens den mest grundläggande uppvärmning, i alla fall inte vintertid, så då är det hög tid att packa bilen och åka ut på landet.
Faller vattnet bort längre än en vecka utan att kommunen satt upp tappställen så är det ett tecken på att kommunen inte längre funkar och då är det dags att packa bilen och åka ut på landet.
Värme och upptappat vatten på dunk har jag för ca 1 vecka.
Mat är lättare, köp, lagra, rotera. Om el, värme och vatten är ordnat så klarar jag mig i närmare ett år på mina förråd, om jag är tillräckligt förvarnad för att odla upp trädgården lite mer så klarar jag mig längre.
Men fungerar el, värme och vatten så fungerar förmodligen också livsmedelsdistribution och därmed blir mina förråd mer långlivade då de mest sannolikt bara behöver komplettera det som en ransonering erbjuder.
Annars packas de i bilen och tas med dit jag tar min tillflykt och innebär att jag inte tär på deras livsmedel förrän efter följande odlingssäsong.
El till det nödvändigaste löses med portabla solceller och powerbank. El til kyl och frys är värre än så länge.
Bensin till flykt är ordnat medelst aldrig mindre än halv tank i bilen,
Det går aldrig att vara varaktigt förberedd i staden, men det går att förbereda sig för en tid.
Varaktig beredskap tarvar i princip ett äldre hus på landet, eller ett väl genomtänkt modernare hus på landet byggt med tanke på att fungera när alla tekniska system utom vedspisen och kakelugnen med tiden fallit bort.
-
Vatten som stått ett halvår i en plasttank ska nog inte under några omständigheter vara dricksvatten. Det kommer att smaka plast och bli unket. Då tror jag det är bättre att satsa på färskt vatten i form av takavrinning, kondensvatten från avfuktare eller en källa eller brunn som öses eller länsas regelbundet. Tak för vattenuppsamling kan ju tvättas av regelbundet. Hur man än gör så tror jag det är bra att träna på att använda lite vatten dagligen. Att inte duscha utan tvätta sig med tvättlapp.
att inte använda spoltoalett utan istället utedass. Vara sparsam med disk och diska vattensnålt. Torka av allt kladdigt med tidningspapper som sen komposteras eller eldas. Så disken kan bli mer vattensnål. Det går att göra mycket.
-
Vatten som stått ett halvår i en plasttank ska nog inte under några omständigheter vara dricksvatten. Det kommer att smaka plast och bli unket.
Det stämmer inte, åtminstone om "tanken" är gjord av rätt plast. För hemberedskap har jag ett par tiolitersdunkar av livsmedelsgodkänd sort, fyllda med kokt vatten från egen brunn som kokas innan det hälls på dunk, stående mörkt och svalt. Det vattnet roteras varje höst, vare sig det behövs eller ej. Smakar inte konstigt och inga alger eller annat otrevligt i dunkarna.
-
Vatten som blir i en avfuktare, är det OK att dricka?
(har flera elaggregat så ström inget problem, fuktar av för ett trevligare inomhusklimat)
-
Vattnet från avfuktaren blir ju å ena sidan "destillerat" vatten, alltså helt fritt från mineraler och sånt. Det duger nog bra tillfälligt, men man kan råka ut för saltbrist och annat om man bara dricker sådant vatten långa tider i sträck.
Å andra sidan så kommer ju damm och annat från luften, som fastnar i avfuktarens fuktiga förångare, att följa med i vattnet. Och beroende på var avfuktaren står så kan det ju vara mer eller mindre trevliga saker. Man kanske inte vill ha alltför mycket mögelrester med, exempelvis.
-
Vatten som stått ett halvår i en plasttank ska nog inte under några omständigheter vara dricksvatten. Det kommer att smaka plast och bli unket. Då tror jag det är bättre att satsa på färskt vatten i form av takavrinning, kondensvatten från avfuktare eller en källa eller brunn som öses eller länsas regelbundet. Tak för vattenuppsamling kan ju tvättas av regelbundet. Hur man än gör så tror jag det är bra att träna på att använda lite vatten dagligen. Att inte duscha utan tvätta sig med tvättlapp.
att inte använda spoltoalett utan istället utedass. Vara sparsam med disk och diska vattensnålt. Torka av allt kladdigt med tidningspapper som sen komposteras eller eldas. Så disken kan bli mer vattensnål. Det går att göra mycket.
Takavrinn?
Nåja... dom drämde iväg en atombomb.
En Kemisk fabrik fick ett rejält luftburet utsläpp.
Bara en tanke.
-
Takavrinn?
Nåja... dom drämde iväg en atombomb.
En Kemisk fabrik fick ett rejält luftburet utsläpp.
Bara en tanke.
Takavrinn till cistern och sen in i huset.
På en civilförsvarsutbildning så var det första vid "luftburna" faror att stänga av inloppet i cisternen.
-
Takavrinn till cistern och sen in i huset.
På en civilförsvarsutbildning så var det första vid "luftburna" faror att stänga av inloppet i cisternen.
Jo, men samtidigt så ska man ta det med en viss baktanke...
då det speciella läget där man hade sina cisterner så var risken för nedfall i en helt klart mindre risk än i det hemberedskaps läge man befinner sig inom det gemensamma språket i huvudsak är svenska.,
-
Vatten som stått ett halvår i en plasttank ska nog inte under några omständigheter vara dricksvatten. Det kommer att smaka plast och bli unket. Då tror jag det är bättre att satsa på färskt vatten i form av takavrinning, kondensvatten från avfuktare eller en källa eller brunn som öses eller länsas regelbundet. Tak för vattenuppsamling kan ju tvättas av regelbundet. Hur man än gör så tror jag det är bra att träna på att använda lite vatten dagligen. Att inte duscha utan tvätta sig med tvättlapp.
att inte använda spoltoalett utan istället utedass. Vara sparsam med disk och diska vattensnålt. Torka av allt kladdigt med tidningspapper som sen komposteras eller eldas. Så disken kan bli mer vattensnål. Det går att göra mycket.
Märker att i tråden används IBS-tank och IBS-behållare lite om vartannat. Volymmässigt så verkar försäljningsställen säga det förra om 800-1000L, de senare om 300L (och mindre?)
Jag citerar från Civilförsvarsförbundets hemsida :
Om det är bra kvalitet på vattnet som tappas upp och dunken är ren och står mörkt och
svalt kan vatten hålla upp till sex månader, men det rekommenderas att man byter
vattnet oftare för att vara på den säkra sidan och slippa unken smak.
Kontrollera vattnet ungefär varannan månad.
Här preciseras inte volymen på dunken... jag tycker att det borde finnas ett ungefärligt mått när en dunk har blivit så stor att den snarare är en behållare.
Som torpjens har jag några 10L dunkar med vatten mörkt och svalt. Har inte funderat på koka det, rätt eller fel p g a att det är kommunalt vatten. Försöker komma ihåg att rotera dunkarna var 6:e månad. Glömde det förra året, så det blev samma intervall som torpjens. Iakttagelsen var liknande, ingen lukt och ingen missfärgning. Tänkte inte på att smaka.
-
Jag har ett portabelt vattenfilter från MSI. Kostade några tusenlappar men renar dåligt vatten från virus och bakterier. Använder det när jag vandrar primärt. Men i höstas fick vi använda det i hemmet när vi hade inträngande ytvatten i brunnen. Fungerade galant för en stor familj.
-
Märker att i tråden används IBS-tank och IBS-behållare lite om vartannat. Volymmässigt så verkar försäljningsställen säga det förra om 800-1000L, de senare om 300L (och mindre?)
Jag citerar från Civilförsvarsförbundets hemsida :
Om det är bra kvalitet på vattnet som tappas upp och dunken är ren och står mörkt och
svalt kan vatten hålla upp till sex månader, men det rekommenderas att man byter
vattnet oftare för att vara på den säkra sidan och slippa unken smak.
Kontrollera vattnet ungefär varannan månad.
Här preciseras inte volymen på dunken... jag tycker att det borde finnas ett ungefärligt mått när en dunk har blivit så stor att den snarare är en behållare.
Som torpjens har jag några 10L dunkar med vatten mörkt och svalt. Har inte funderat på koka det, rätt eller fel p g a att det är kommunalt vatten. Försöker komma ihåg att rotera dunkarna var 6:e månad. Glömde det förra året, så det blev samma intervall som torpjens. Iakttagelsen var liknande, ingen lukt och ingen missfärgning. Tänkte inte på att smaka.
Det är samma sak som bäst före..
säkerhetsmarginalen är stor och förvarar man rätt så ökar möjligheten att lagra betydligt.
-
Och tänk på att vattnet vi pumpar upp ur berggrunden kan stått där i många år. Slår man djupborrat vatten på tät dunk så är det ju oftast väldigt låg syrehalt i det, så även om det kommit i en bakterie så har den det inte lätt.
-
Jag tror det är jätteviktigt att hålla igång brunnar och vattenkällor genom att rensa och länsa(tömma) dom. I byn här är det flera som borrat och som fått upp vatten som måste filterbehandlas. Blir det utan el som under stormen Gudrun så finns inget vatten att få tag på. För varken pump eller filter kommer att fungera.
-
Läser i media att befolkningen i delstaten Texas i Usa har haft det rejält tufft ett tag.
Vinteroväder (som för övrigt också drabbade andra delar av Usa) anlände för 10-14 dagar. sedan.
Texas hade minusgrader flera dagar i följd. Så sent som i början av denna vecka hade flera miljoner hushåll fortfarande ingen el.
Texas har annars gott om energi, litar sig själv på naturgas som man också exporterar. Men hela systemet för naturgas, från transporten till förbränningen, dimensionerades aldrig för 'låga' temperaturer, så det havererade i kylan.
Delstatens största problem i stunden är inte elen, för den verkar ha kommit tillbaka, utan tillgång på rent vatten. Vattenrör och vattenledningar har i mycket stor omfattning frusit sönder. Sjukhus har akut brist på rent vatten. Även där vattenförsörjningen kommit igång måste det ofta kokas p g a uppstådda föroreningar.
I andra temperaturläget så hade delstaten Californien förra året stora problem med elförsörjningen under värmeböljorna & skogsbränderna .
Och det skall visst inte enbart ha handlat om luftledningar som brann upp eller hushåll som körde sina air conditions på max. Utan om själva elgenereringen (?).
I Sverige erinrar jag mig enbart ett tillfälle när temperatur ställde till problem för elgenerering. Det var 2018 då havsvattnet blev så varmt att det inte längre klara av att kyla i Ringhals kärnkraftverk. Sedan dess har det kärnkraftverket börjat avvecklas. och de andra skall (på gott och ont) gå liknande öde till mötes.
Annars, hur fungerar våra andra energikällor ifall temperaturerna skulle bli mer extrema?
T e x långvarigt 45 grader på sommaren? Kommer solceller fortsätta leverera? Påverkas deras livslängd?
Åt andra hållet? ifall det på vintern långvarigt skulle bli -35 grader, påverkar det på något sätt vattenmagasinen?
Att vindkraften är känslig har ju visat sig hos oss i vinter där högtryck med låga temperaturer gett lite vind.
I Texas var det tvärtom, deras vindkraftverk, som står för 7% av energin där, gick inte p g a stormarna.
-
Ja, det visar att man inte skall lägga alla ägg i samma korg, och att det är bra att ha folk med fantasi och erfarenhet av andra förhållanden vid planeringsbordet.
-
Det är svårt det där.
Att planera och förvänta sig vad som kommer att ske.
Och vad ska det egentligen få lov att kosta.
Och vad är egentligen rimligt?
Om man får katastrofväder var 10:de år eller mer sällan.
Det stora problemet i Texas var att den typen av väder normalt sett inte inträffar.
Vilket innebar att infrastrukturen inte fanns, inte ens snöplogar finns.
Visst, man hade pekat på brister och uppmanat dom att förbättra, det blir kanske lättare att jobba med det nu.
-
Det är svårt det där.
Att planera och förvänta sig vad som kommer att ske.
Och vad ska det egentligen få lov att kosta.
Och vad är egentligen rimligt?
Om man får katastrofväder var 10:de år eller mer sällan.
Det stora problemet i Texas var att den typen av väder normalt sett inte inträffar.
Vilket innebar att infrastrukturen inte fanns, inte ens snöplogar finns.
Visst, man hade pekat på brister och uppmanat dom att förbättra, det blir kanske lättare att jobba med det nu.
Nu är Texas historien en aningens mer komplicerad än så...
2012 hade man en liknande situation, inte lika kraftig, men ändå. Då ropades det på åtgärder... men inga genomfördes av de texainska ansvariga tjänstemän o politiker.
Det är väl inte i första hand bristen på snöplogar som inneburit att vattenledningarna frusit.
Men snöplogar kan vara bra att ha när man skall fram o fixa nedblåsta kraftledningar.
Men när jag skummar artiklarna så skrivs det inte om nedfallna ledningar - utan om frånvaron av elektroner i dom. Beroende på att naturgas-kraftverken inte kunnat drivas.
Sedan är det där med frekvensen på ovädrena. Håller helt med dig om att är det mer sällan än vart 10:e år så kan det kosta för mycket att förbereda sig.
Men om de p g a klimaturspårning inträffar oftare?
Sen misstänker jag att Texassituationen kommer kosta mer och ta längre tid att fixa än t e x stormen Per i Sverige.
Frusna vattenledningarna i Texas kan vara mer än sönderfrusna rör i hus = vattenskador. Sönderfrusna ledningar i marken tar tid att gräva upp o fixa. Kostar också.
Någon gång de senaste 25 åren inträffade det att i Västerbotten kom en rejäl köldperiod -20 grader under senhösten, innan det överhuvudtaget kommit någon snö. Och snön dröjde ... minns att media rapporterade om många på landsbygden som lagt sina vattenrör enligt anvisning på rejält djup. Men detta djup vart plötsligt för litet, teknikernas rekommendationer utgick från att vid -20 grader så låg samtidigt kanske minst 30-50cm snö ...
Jämfört med Texas idag så var det väl en piss i Mississippi. Som för övrigt är en flod som inte rinner i Texas :)
-
Och vad har det med topic att göra?
Det du funderar om är en samhällsfråga/problematik.
Vad kan man själv göra för att kara sånt?
-
Se över sitt hem så man inte har ett Texas i miniatyr.
Till exempel:
Ledningar som kan frysa vid extremväder bör antingen skyddas eller vara av sådant slag (PEM) att de tål att frysa.
Brandskydd finns även om vattnet är fruset.
Det går att värma sitt hus eller delar av det om elen uteblir.
Det som drabbat USA nu är ju ett exempel när den enskilde måste klara sig själv ett tag för att det centralt styrda samhället har tillräckligt att stå i först. Det behöver finnas redundans i samhället, och har nissarna på stadskontoret inte tänkt tillräckligt långt så är det bra om befolkningen täcker upp för åtminstone vissa missar.
-
Se över sitt hem så man inte har ett Texas i miniatyr.
Till exempel:
Ledningar som kan frysa vid extremväder bör antingen skyddas eller vara av sådant slag (PEM) att de tål att frysa.
Brandskydd finns även om vattnet är fruset.
Det går att värma sitt hus eller delar av det om elen uteblir.
Det som drabbat USA nu är ju ett exempel när den enskilde måste klara sig själv ett tag för att det centralt styrda samhället har tillräckligt att stå i först. Det behöver finnas redundans i samhället, och har nissarna på stadskontoret inte tänkt tillräckligt långt så är det bra om befolkningen täcker upp för åtminstone vissa missar.
Precis..
Det bästa skyddet är att man själv har en genomtänkt plan på hur man ska komma sig bäst ur situationen.
Dock är det åter igen så att "vilket läge ska vi planera och förbereda oss för" ???
Själv så ser jag till att försöka förstärka det skydd som krävs för att överleva i vårt klimat och dess extremer.
Ganska enkelt när man bor på landet i ett ganska omodernt hus.
Vedeldning, grävd brunn.
Dock frös brunnen -18--19 beroende på tokigt lågt vattenstånd. Det var kallare i år med sämre snö när det blev kallt. Men med ett bra vattensyånd i marken så klarade det sig.
Nytt, tätt tak gjorde att rören i kåken inte frös..
-
Dock är det åter igen så att "vilket läge ska vi planera och förbereda oss för" ???
Det är där det är bra med fantasi, och tänka lite utanför lådan. Vi är ju vana med kyla, och vi som är lite äldre vet ju att det kan bli rätt kallt vissa år, så det är relativt lätt att planera för. Men värme är ju inget problem för oss normalt sett, ungefär som kyla inte är det i Texas. Men vad händer om vi får 2 veckor med 40 grader var dag? Var det inte uppåt 30 så länge för ett par somrar sedan? Lägg på ynka 10 grader och det är vad Texasborna drabbats av, fast tvärtom. Samtidigt som vattenreservoarerna är låga och det inte blåser på vindsnurrorna.
-
Det är där det är bra med fantasi, och tänka lite utanför lådan. Vi är ju vana med kyla, och vi som är lite äldre vet ju att det kan bli rätt kallt vissa år, så det är relativt lätt att planera för. Men värme är ju inget problem för oss normalt sett, ungefär som kyla inte är det i Texas. Men vad händer om vi får 2 veckor med 40 grader var dag? Var det inte uppåt 30 så länge för ett par somrar sedan? Lägg på ynka 10 grader och det är vad Texasborna drabbats av, fast tvärtom. Samtidigt som vattenreservoarerna är låga och det inte blåser på vindsnurrorna.
Problemet är fortfarande att ska man planera för det riktigt extrema. Eller räcker det med det som är normalt?
Har man tex när det gäller värme ved för 2 års förbrukning så är man väl försedd om det böir en extremvinter.
Jag håller på att bygga upp ett vattenförråd. NZ och Australien är det vanligt att folk har 40-100 kbm lagrat vatten, det kan nog bli ett sådant med tiden.
Men det får bli ett par IBC tankar till en början och tunnor vilket innebär att jag har dryga 3000 liter för en torr sommar.
-
Men det gäller också att se om det är extremt. Att behöva spara vatten i sådan omfattning om man inte sysslar med större odlingar är nog inte prio ett i Sverige, men att tänka på vad som händer och hur man reder ut det om det är 2 veckor med för Sverige onormalt varmt väder är inte extremt. Vi har temperaturer som far 30 grader på vintern som ingenting, det kan hända även på sommaren fastän vi inte är vana vid det. Här har vi jordkällare att svalka oss i, och faktiskt en luft-luft värmepump, men det finns många som inte har den lyxen. Och som frisk är det egentligen inga problem fastän arbetstakten och koncentrationen blir lidande, men "de gamla och sköra" har det inte lika lätt. Och skogsbränder kommer som ett brev på posten. Kommer det att påverka något annat? Givetvis kan grödorna drabbas, men blir samhällsfunktioner störda? Asfalten blöder och blir hal, tågspår kröker sig, klarar transformatorstationer värmen?
När man tittar på Texas där problem uppstått som vi ser som komiska, ungefär som Norrlänningar ser på Stockholmstrafiken i kaos för en snöflinga, så slår det mig att andra kan komma att se likadant på Sverige om det händer något som är vanligt i deras länder, men inte här.
-
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
När man tittar på Texas där problem uppstått som vi ser som komiska, ungefär som Norrlänningar ser på Stockholmstrafiken i kaos för en snöflinga, så slår det mig att andra kan komma att se likadant på Sverige om det händer något som är vanligt i deras länder, men inte här.
Så sant!
Min käpphäst är svenska kärnkraftverken som projekterades på 1950talet och som aldrig dimensionerades för att klara att kyla med havsvatten som hade temp överstigande +25 grader.
Då fanns det inte på kartan att havsvatten kunde bli så varmt!
Extremtemperaturerna inträffar NU ca 60 - 70 år efter projekteringen (och dimensioneringen).
Kan det finnas fler viktiga anläggningar/komponenter i dagens samhälle som för 60-70 år sedan eller närmare i tiden inte är dimensionerade för nuvarande temperaturextremer?
En del vägbankar och vägviadukter nuförtiden är inte gjutna som förr. Istället vilar de på sand, och har sin bäraktighet tack vare att sanden hålls med en viss fuktighet. Denna reglering fixas av en liten damm vid sidan av, och dithörande elbehövande pumpverk. Dimensionerade för extremtemperaturer? Detta är okänt..
En bagatell från min egen tillvaro, nyligen inträffad. Behövde uppsöka sjukan för kontroll av en krämpa. Blev anvisad ett behandlingsrum, lägger märker till att det är svalt därinne, kanske 16-17 grader. Sjuksyster anländer, berättar att våningen flera dagar haft problem med dålig värme och fastighetsskötarna lyckas inte åtgärda.
Sedan greppar hon mackapären som mäter kroppstempen i ena örat, den hänger på väggen där den också laddas.
Tempmätaren fungerar inte. Hon går till flera intilliggande rum, inga av tempmätarna funkar. Till slut går hon iväg och blir borta länge, kommer tillbaka med en tempmätare som funkar. Frågar henne om denna senaste mätare kommer från ett rum med normal värme, hon svarar 'ja' och tittar lite förvånat på mig som 'hur kunde han veta det'. Så jag berättar för henne om min förmodan att batterierna i första tempmätarna kanske inte klarade att ta emot o hålla laddning när temperaturen låg under vanlig rumstemperatur.
Kan tänka mig att inköparna på sjukvården inte tänkte/brydde sig om att sätta en spec på att batterierna på öron tempmätarna skulle funka under en lägre rumstemperatur. Eller så ville de inte sätta sådan spec, det skulle dra med sig extrakostnader.
Kan fundera på hur många fler och kanske viktigare apparater inom sjukvården som är batteridrivna och med ev svårigheter vid något lägre temperatur?
Att vid kris en större byggnad kan få en störning i värmetillförseln behöver ju inte innebära att värmen är helt borta, enbart lägre. Som vid en störning i fjärrvärmenätet.
Sjukvården kan klara sig vid kris, men du måste kunna ta dig dit.
Hemma har du ett reservlager av diesel, så det gör inget att macken inte kan leverera bränsle p g a långvarigt elavbrott. Men på väg till sjukan blir det stopp.
Vägbanken till bron över älven har kollapsat - det räcker inte att du har 4WD, nivåskillnaden är för stor. Varför rasade vägbanken just nu? var det p g a elavbrott till pumparna som skulle hålla rätt fuktighet? eller var det för att nattemperaturen legat på -35 till -40 i två veckor, samtidigt som det var nästan ingen snö, så pumparna hade frusit sönder?
Den som ev är intresserad kan roa sig med att titta på en sida hos Trafikverket där man kan se stationer i landet som mäter tjäldjupet.
Själv tittade jag på stationen för Stora Skedvi. Den 21 januari var tjäldjupet där 80cm, 15 februari 120 cm.
https://tjaldjup.trafikverket.se/
-
Det finns en ide om att allt ska fungera normalt i alla lägen och väder. Att anpassning till väder och oväntade händelser inte finns längre. Det har ändrat sig så mycket under mitt liv. En sådan sak är att det alltid ska finnas el och obegränsat. Eller att vägarna alltid ska vara farbara. Jag har varit med om elransonering och att gatlyktor stängts ned för att spara onödig förbrukning men också nattaxa. När jag körde skolbuss och det var källossning fick barnen gå till en bättre väg eller stanna hemma någon dag. Det var inte snack on att vägen skulle köras sönder och samman i stället för att vänta till bättre väder. Fram för anpassning igen.
-
Så sant!
Min käpphäst är svenska kärnkraftverken som projekterades på 1950talet och som aldrig dimensionerades för att klara att kyla med havsvatten som hade temp överstigande +25 grader.
Då fanns det inte på kartan att havsvatten kunde bli så varmt!
Extremtemperaturerna inträffar NU ca 60 - 70 år efter projekteringen (och dimensioneringen).
Kan det finnas fler viktiga anläggningar/komponenter i dagens samhälle som för 60-70 år sedan eller närmare i tiden inte är dimensionerade för nuvarande temperaturextremer?
En del vägbankar och vägviadukter nuförtiden är inte gjutna som förr. Istället vilar de på sand, och har sin bäraktighet tack vare att sanden hålls med en viss fuktighet. Denna reglering fixas av en liten damm vid sidan av, och dithörande elbehövande pumpverk. Dimensionerade för extremtemperaturer? Detta är okänt..
En bagatell från min egen tillvaro, nyligen inträffad. Behövde uppsöka sjukan för kontroll av en krämpa. Blev anvisad ett behandlingsrum, lägger märker till att det är svalt därinne, kanske 16-17 grader. Sjuksyster anländer, berättar att våningen flera dagar haft problem med dålig värme och fastighetsskötarna lyckas inte åtgärda.
Sedan greppar hon mackapären som mäter kroppstempen i ena örat, den hänger på väggen där den också laddas.
Tempmätaren fungerar inte. Hon går till flera intilliggande rum, inga av tempmätarna funkar. Till slut går hon iväg och blir borta länge, kommer tillbaka med en tempmätare som funkar. Frågar henne om denna senaste mätare kommer från ett rum med normal värme, hon svarar 'ja' och tittar lite förvånat på mig som 'hur kunde han veta det'. Så jag berättar för henne om min förmodan att batterierna i första tempmätarna kanske inte klarade att ta emot o hålla laddning när temperaturen låg under vanlig rumstemperatur.
Kan tänka mig att inköparna på sjukvården inte tänkte/brydde sig om att sätta en spec på att batterierna på öron tempmätarna skulle funka under en lägre rumstemperatur. Eller så ville de inte sätta sådan spec, det skulle dra med sig extrakostnader.
Kan fundera på hur många fler och kanske viktigare apparater inom sjukvården som är batteridrivna och med ev svårigheter vid något lägre temperatur?
Att vid kris en större byggnad kan få en störning i värmetillförseln behöver ju inte innebära att värmen är helt borta, enbart lägre. Som vid en störning i fjärrvärmenätet.
Sjukvården kan klara sig vid kris, men du måste kunna ta dig dit.
Hemma har du ett reservlager av diesel, så det gör inget att macken inte kan leverera bränsle p g a långvarigt elavbrott. Men på väg till sjukan blir det stopp.
Vägbanken till bron över älven har kollapsat - det räcker inte att du har 4WD, nivåskillnaden är för stor. Varför rasade vägbanken just nu? var det p g a elavbrott till pumparna som skulle hålla rätt fuktighet? eller var det för att nattemperaturen legat på -35 till -40 i två veckor, samtidigt som det var nästan ingen snö, så pumparna hade frusit sönder?
Den som ev är intresserad kan roa sig med att titta på en sida hos Trafikverket där man kan se stationer i landet som mäter tjäldjupet.
Själv tittade jag på stationen för Stora Skedvi. Den 21 januari var tjäldjupet där 80cm, 15 februari 120 cm.
https://tjaldjup.trafikverket.se/
Det resonemanget tappar en hel del när man börjar tänka efter.
För om vägbanken var fuktig när kylan satte in och tjälen började ta sig ner i den så innebär det att den kommer att bli stabilare och stabilare allteftersom under vintern har sin lilla gång.
Risken för ras kommer snarare när tjällossningen är klar och det torkar upp, Dvs frammåt sensommaren
Nja... nånnannansfel och dom får lösa problemet utan att jag ska annat än gnälla.
-
Nu börjar ämnet slira iväg. Kom ihåg hemberedskap! (:)
-
Problemet är fortfarande att ska man planera för det riktigt extrema. Eller räcker det med det som är normalt?
Har man tex när det gäller värme ved för 2 års förbrukning så är man väl försedd om det böir en extremvinter.
Jag håller på att bygga upp ett vattenförråd. NZ och Australien är det vanligt att folk har 40-100 kbm lagrat vatten, det kan nog bli ett sådant med tiden.
Men det får bli ett par IBC tankar till en början och tunnor vilket innebär att jag har dryga 3000 liter för en torr sommar.
Fetade det jag svara på......
Det jag fått lära mig en gång i tiden, continuity & contingency.
Hur man klarar det fortlöpande och om det skiter sig hur gör man då?
Att kunna förutsäga och se vad som kan skita sig. (inte bara ha en extra toarulle hemma,,pun intended :) )
Det normala pluss att kunna tänka och planera för när det riktigt skiter sig och vad är det som kan skita sig!
Jag tror/inbillar mig att jag är garderad och har lite typ: hur fasingen fixar vi det här attityd, vad är lagligt och inte lagligt osv :)
-
Fetade det jag svara på......
Det jag fått lära mig en gång i tiden, continuity & contingency.
Hur man klarar det fortlöpande och om det skiter sig hur gör man då?
Att kunna förutsäga och se vad som kan skita sig. (inte bara ha en extra toarulle hemma,,pun intended :) )
Det normala pluss att kunna tänka och planera för när det riktigt skiter sig och vad är det som kan skita sig!
Jag tror/inbillar mig att jag är garderad och har lite typ: hur fasingen fixar vi det här attityd, vad är lagligt och inte lagligt osv :)
Om man kollar på katastroftillstånd de senaste åren i vår klimatzon så verkar de handla om : antingen för mycket vatten=översvämningar så hus blir översvämmade, dricksvatten kontaminerat, lite eller ingen ström, samt att roddbåtar funkar bättre än bilar
eller så är det katastrof med för lite vatten och skogsbränder. Typ sommaren 2018 x 5-10
eller otroligt massa mer snö än vanligt + storm + låga temperaturer, allt i kombination med varaktighet.
har inte tagit med 'vanlig' storm på sommarhalvåret, kanske borde det. Stormen Per m f l, det var folk som var utan ström en månad eller mer.
Det lagliga ... om elen + andra basfunktioner inte funkar efter x antal månader, och din ved börjar ta slut... då kanske börjar det bli läge att ta ner några trän i Sveaskogen som du bor granne med. Har du inte soppa till motorsågen så är det bra med såg o yxa.
-
För att det ska vara "bra med såg och yxa" kräver enorma träning session. Om jag svarar endast med mina erfarenheter;
Det går inte att fälla ner ett träd med yxa utan att få spjälkning så kallade barber chair effekten. Vilken kan sluta illa och göra saken värre.
Och det går bara att såga några cm sedan börjar sågen fastna, vidare än så kommer man inte med en mans hand kraft.
Men naturligtvis blir hela överlevnad processen mycket enklare om man har en rik skog som granne. Ved (på andra sätt), vatten, säkerhet och oändligt olika sätt att skaffa mat om man har rätta typer av fantasier och förbereder sig därefter med rätta typer av utrustning.
-
Det går alldeles utmärkt att fälla träd med såg och yxa. Det ska bara göras med rätt redskap och på rätt vis. Det ska vara en riktigt vass tung yxa till fällskäret och till sågkapet en timmersvans (stor grovtandad handsåg) som är välfilad och skränkt. Sen behövs det kunskap och träning.
-
Och, inte minst att en ovan/otränad trädfällare inte gapar över för mycket, utan börjar med att fälla måttliga träd, sly mm som man inte kan göra bort sig alltför mycket med.
I ett krisläge där man behöver ved akut, ger man nog sig inte på färska växande träd, utan man börjar att plocka pinnar, bryta ner torrträd mm som redan har börjat torka.
-
Näe, är det ved akut så är färska träd ingen höjdare att ge sig på... inte bara svårigheten att fälla... tänkte även att torrt virke brinner bättre. Fast torrträd som står är lite luriga... dom skulle jag inte rekommendera till en nybörjare. Finns alltid något träd som ligger ner.
För övrigt finns det en massa andra problem förknippat med manuell träfällning. Hur många här har prövat att kånka ut ett träd manuellt från en skog? Det är ett jävla jobb... Men visst är det möjligt. Jag gör det då jag ännu inte har lämpligt fordon för att göra det. Jag har en särskild manuell vagn som jag kan köra ut trädet i bitar. Men det är en del jobb.
Tror att vid total samhällskollaps kan man fördröja den egna katastrofen en aning genom att vara förberedd men. Några längre tider? Nä, tror inte det... det kommer alltid köra sig på något som man saknar eller inte tänkte på. Kommer sluta med att det var en massa grejer man inte tänkte på. Så kallade "hoppsan..."
-
En alldeles utmärkt spisved är grangenar. Innehåller mycket energi och torkar lätt. Lätt att hitta lätt att kapa. Om duska hugga upp en gren i vedbitar med yxa så ska du lägga snittet i 45 grader istället för 90 grader. Så går det lättare.
-
Ja, bor man i skogen och är frisk så är det inget problem att hämta brännved i skogen. Värre för de stackare som bor på slätten, eller ännu värre de som bor i staden.
Men det finns alltid folk som klantar sig, ibland så man blir förvånad hur de lyckats att bli så gamla som de är...
-
Som sagt, torrträd brinner bättre än färska. Dessutom kan de vara i princip torra nog att elda redan när de står i skogen. Torrfura som långsamt skuggats ihjäl i en granskog är prima grejer. Har man hällmark med tallar kan man även gå omkring med stege och fogsvans och ta vara på de många döda grenarna som brukar finnas. Alldeles utmärkt ved och träden kommer inte sakna dom. Grangrenar har jag eldat många kubik också, de är bra men man får ju kasta in flera åt gången. De brukar också vara nästan torra redan när man tar dom från träden, inte mycket plats i den kompakta veden för någon väta. Man kan även låta grangrenarna ligga kvar i skogen ett år och gotta till sig, de blir också bättre när barken börjar ramla av.
Om man fått lov att plocka i produktionsskog finns det nästan oändligt med ved på ett hygge. Grenar, kvarlämnade träd som blåser ner, träd som lämnats men dött av de ändrade betingelserna samt gallringsved. Allting hänger på om man har en liten stuga som klarar sig på små mängder ved, eller om man har en stor villa som kräver 10+ kubik torr björkved per år. Förr klarade man vintern i backstugorna på att elda ljung och kottar, men det går ju inte nu när folk bor i dagens stora palats.
-
Sedan hänger det ju på att man har tid att plocka pinnar. Om jag bara ägnade dagarna åt att städa i skogarna häromkring, skulle jag kunna värma en herrgård.