Det blir sällan stabila blandkulturer, bakterierna växer olika fort och överlevnaden speciellt vid lågt pH varierar mycket mellan olika bakterier. De fermenterade mjölkprodukter vi traditionellt har är dock oftast just lyckade exempel på blandkulturer. I princip kan man ju aldrig finna en enda bakterie som både kan ge:
God smak, bra hållbarhet (rätt pH värde) och lämplig konsistens.
Utan man måste finns stabila blandkulturer, där olika bakterier kommer med olika egenskaper:
Yoghurt: Lactobacillus delbrueckii subsp. bulgaricus + Streptococcus thermophilus
Filmjölk: Lactococcus lactis subsp. lactis + Lactococcus lactis subsp. cremoris + Lactococcus lactis subsp. lactis biovar diacetylactis + Leuconostoc mesenteroides subsp. cremoris
Filbunke: Lactococcus lactis subsp. lactis biovar longum + Leuconostoc mesenteroides subsp. cremoris + Geotrichum candidum (jästsvamp)
Långfil: Lactococcus lactis subsp. lactis + Lactococcus lactis subsp. cremoris + Lactococcus lactis subsp. lactis biovar diacetylactis + Leuconostoc mesenteroides subsp. cremoris + 3 stammar av Lactococcus lactis subsp. lactis biovar longi
Mejerierna har det ju enklare, eftersom de sällan kör med kontinuerliga kulturer, de blandar oftast i nya startkulturer hela tiden för att ha bättre kontroll, och för att minska risken att bakteriofager skall kunna angripa.