Just det! Bygga bort konkurrensen. Om getterna kan gå runt hela foderhäcken, och den alltid är fylld, fungerar det bäst, enligt min erfarenhet. Hur är det vid liggplatserna? Kan den minsta/svagaste hitta en lugn plats utan att ta strid? Vatten, mineral? Det som alltid finns tillgängligt är inte lika stor anledning att kiva om.
Jag kan också tänka mig smärta eller annat illabefinnande som orsak till stångighet, men i det här fallet ser det ju ut att i så fall ha drabbat två bockar samtidigt. Inte så troligt, men kolla ändå att ingen av dem har ont någonstans!
Återstår getternas egen medfödda drift att vara elaka. En egenskap som inte alla getter har, och som är vanligare hos dvärgisar, enligt min erfarenhet. Detta är, som jag har uppfattat det, både medfött och inlärt. En ensam ny i en redan etablerad flock brukar få svårt att hävda sig. När jag medvetet har blandat grupper, har jag försökt att göra detta på neutral mark och med ungefär lika stora grupper. Man bör även väga in risken för smittor av olika slag.
Kan det vara så att de kastrerade bockarna känner sig frustrerade av att inte kunna göra något åt Daisys brunst? De vet nog om att de är snöpta. Det är inte helt ovanligt att en bock i det läget låter sitt dåliga humör gå ut över just geten.
En modell kan ju vara att låta Daisy få en kull killingar. Men jag antar att du låtit kastrera bockarna för att inte få fler.
Om du börjar med foderserveringen, så får du se om det har effekt. Om du ska skaffa fler, så måste du ju i alla fall fixa den detaljen!
Kul stt se dig här, bissingen!
