Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Fjällnära kor  (läst 5626 gånger)

Aline

  • Inlägg: 65
    • Västerbotten
Fjällnära kor
« skrivet: 08 jan-13 kl 21:37 »
Efter att ha läst på en del sista veckan och pratat med en hel del människor har jag nu förstått att det finns något så fantastiskt som gamla äkta oförädlade fjällkor kvar i landet. De kallas fjällnära som jag förstår det och jag skulle uppskatta jättemycket om det är någon som vill berätta mer om dem. Vad jag förstår det så finns två olika föreningar som har dem. Både fjällavelsföreningen och en äldre boskapsförening. Är det samma kor i bägge dessa eller finns skillnader?
Bor med familj inne i skogen med höns katter och kor på ett litet lantbruk i Västerbotten.

Johan P

  • Inlägg: 724
    • Skåne
    • Bokeslundsgården
SV: Fjällnära kor
« Svar #1 skrivet: 09 jan-13 kl 09:32 »
Hej  Jag skulle rekommenderar att du går in på boskap.nu och läser lite om hur föreningen arbetar med bevarandet och hur genbanken fungerar, det är till viss del ett ett överlappande material men genbanken har hårdare härstamningsregler och godkänner ingen sentida inkorsning.
Driver småbruk i Skåne tillsammans med min familj, Skånsk röda och Granemålakor, Linderödssvin, Klövsjöfår, Göingegeter och många olika fjäderfän http://bokeslundsgarden.wordpress.com/ Lite reklam för http://www.facebook.com/groups/356334151043263/ sidan för dig som gillar Svenska äkta kulturraser

 

Grimla

  • Inlägg: 4057
  • 432Grimla på bilden.
    • Hälsingland
SV: Fjällnära kor
« Svar #2 skrivet: 09 jan-13 kl 15:56 »
Vad jag förstår det så finns två olika föreningar som har dem. Både fjällavelsföreningen och en äldre boskapsförening. Är det samma kor i bägge dessa eller finns skillnader?

I genbanksföreningen FAB platsar endast djur med godkänd härstamning utan sentida inkorsning
(Biellojaur, Fatmomakke, Lillhärjeåbygget, Klövsjö men inte Funäsdalen).

I Fjällrasföreningen kan ju djur som platsar i FAB finnas, om djurägaren inte anslutit sig till FAB det väljer ju djurägaren själv.
Islandshöns och Sk.Blommehöns (båda raserna med o utan hätta). 4 Fjällkor, Häst, Får, Katt ♥

Rajka

  • Inlägg: 6
    • Skåne
SV: Fjällnära kor
« Svar #3 skrivet: 10 jan-13 kl 22:45 »
Har också försökt bli klok på de olika föreningarna. Vad jag förstår så finns "Föreningen för äldre svensk boskap" med hemsida boskap.nu. Där står det att man jobbar med genbank för fjällnära kor. Sen finns även "Fjällnära kommitén" i "Föreningen Svensk Fjällrasavel" med hemsida fjallko.se. Även där tolkar i alla fall jag texten som att man jobbar med genbank för fjällnära. Innebär det att det finns två olika föreningar för avel av fjällnära kor - som inte jobbar ihop? Någon som kan förklara?

LGL

  • Inlägg: 33
    • Västergötland
SV: Fjällnära kor
« Svar #4 skrivet: 11 jan-13 kl 09:58 »
Hej! Förstår att det inte är helt lätt att få grepp om bevarandearbetet med de fjällnära djuren. Föreningen äldre boskaps bevarande i genbank och innebörden i det förstår väl de flesta i detta forum. Det som skiljer föreningarna åt är att fjällrasföreningen inte ser de fjällnära djuren som en egen ras utan som en delpopulation i den övriga fjällrasen. Det finns ingen klar gräns mellan de fjällnära och den övriga fjällrasen beträffande genetiska, kulturella, historiska, beteendemässiga eller andra egenskaper. Syftet med bevarandearbetet i fjällrasföreningen är alltså att bevara de fjällnära djuren som en del av fjällrasens framtida genetiska bredd. Sedan bevarandearbetet startade i fjällrasföreningen på 1990-talet har den fjällnära populationen hållts som en egen grupp, i princip samma funktion som i en genbank. Det har däremot införlivats ytterligare djur i den fjällnära populationen. Det är djur som härstammar från besättningar med liknande bakgrund som de ursprungliga besättningarna i Lillhärjåbygget, Klövsjö och Biellojaure, har ingen inblandning av den övriga fjällrasen sedan bevarandearbetet påbörjades på 1990-talet och, vad som är känt, inte finns kvar eller är mycket sparsamt representerade i den övriga fjällrasen. Med andra ord kolinjer som annars riskerar att försvinna för all framtid. Det innebär inte att de fjällnära korna "korsas bort" som en del kritiker påstår. En tillräcklig kärna av djur från de ursprungliga besättningarna hålls utan inblandning av de senare inkomna djuren. Dessutom samlas sperma från tjurar med varierad härstamning av fjällrasföreningen och jordbruksverket. Dessa semintjurar är tillgängliga för alla, förutom ett antal doser som läggs i genbank för framtida behov av nya semintjurar. En del doser ska också sparas för "all framtid".

Aline

  • Inlägg: 65
    • Västerbotten
SV: Fjällnära kor
« Svar #5 skrivet: 11 jan-13 kl 12:02 »
Så som jag förstått saken tidigare så är äldre boskap ett gäng inavelsförespråkande idioter om uttrycket ursäktar. Är ju medlem i svensk fjällrasavel sen tidigare och läst i fjällkotidningen vilket inte gett ett så gott intryck av äldre boskapsföreningen. MEN! nu när jag forskat runt lite själv och pratat med personer som faktiskt arbetar aktivt i den föreningen måste jag säga att jag nästan är beredd att ge upp min gamla förening! Givetvis kommer jag inte gå ur eller sälja mina fjällkor men jag lägger helt klart mina sympatier i äldre boskapsföreningen istället!
Bor med familj inne i skogen med höns katter och kor på ett litet lantbruk i Västerbotten.

Jonas från Backfors

  • Inlägg: 974
    • Västerbotten
    • Backfors Gård
SV: Fjällnära kor
« Svar #6 skrivet: 12 jan-13 kl 07:05 »
Ja visst är det tråkigt med motsättningar mellan föreningarna. Kan bara tala för mig själv och alla andra får försöka bilda sina egna uppfattningar. Men när jag för första gången kom i kontakt med de fjällnära korna var 2009 då jag och min fru besökte Lillhärjåbygget. Vi åkte dit mest för att se och lära ur självhushållningssynpunkt men fastnade för de små och lätthanterliga korna som fanns där, att vi sen också är väldigt bevarandeinriktade i vår djurhållning gjorde ju inte saken sämre för vår del! :)

När vi senare försökte få tag på kor med härstamning därifrån fick jag kontakt med Robert Nilsson som är ordförande i Fjällrasavel, samt Ronny Olsson som är ordförande i Föreningen för Äldre Svensk Boskap. Det var då milsvida skillnad i bemötande då Robert Nilsson pratade ganska negativt om de fjällnära korna och tyckte att en "vanlig fjällko" nog skulle vara bättre för mig. Ronny däremot pratade om bevarande av den gamla typen av fjällko och hur de anpassat sig till torvan under lång tid utan att blanda in material från högt förädlade fjällkor. Givetvis blev det då så att jag fastnade för det senare alternativet då vi som sagt är väldigt intresserad av bevarande och mindre av förädling.

Med det vill jag INTE säga att Robert Nilsson eller fjällrasavel gör fel. De gör ett jättejobb med att utveckla och stärka en ras som betytt mycket under lång tid för det svenska jordbruket här i norr. Att det idag är en mjölkras som står sig starkt mot andra mjölkraser är superkul och verkligen något de bör vara stolta över. MEN för min del är det bevarande av det gamla, de små korna som mjölkade lite men som inte behövde så kraftigt foder. Bevarandet av en ko som skulle ge kött, mjölk, dynga till åkern, kunna hitta föda själv på utmarkerna och klara sig genom den långa kalla vintern på det magra foder som fanns. Det är den delen som JAG tycker är intressant.

Därför tycker jag att det är bra med två föreningar som har ganska skilda linjer i sitt tänk. Jag skulle ju bara hoppas att de som verkligen vill bevara de fjällnära korna kunde samsas under en och samma flagg.
Bor med fru och barn på nästan helt självförsörjande gård i Västerbotten. Nordsvensk brukshäst, Fjällnära kor, Klövsjöfår, Linderödsvin, Bjurholmshöns och Gotlandskaniner.
www.backforsgard.se

LGL

  • Inlägg: 33
    • Västergötland
SV: Fjällnära kor
« Svar #7 skrivet: 12 jan-13 kl 19:46 »
Så som jag förstått saken tidigare så är äldre boskap ett gäng inavelsförespråkande idioter om uttrycket ursäktar. Är ju medlem i svensk fjällrasavel sen tidigare och läst i fjällkotidningen vilket inte gett ett så gott intryck av äldre boskapsföreningen. MEN! nu när jag forskat runt lite själv och pratat med personer som faktiskt arbetar aktivt i den föreningen måste jag säga att jag nästan är beredd att ge upp min gamla förening! Givetvis kommer jag inte gå ur eller sälja mina fjällkor men jag lägger helt klart mina sympatier i äldre boskapsföreningen istället!

Det är inte lätt att rättvist bedömma vad som skrivs i dag utan att analysera vad som skrivits eller påståtts de senaste 10 åren i detta ämde rörande osämjan mellan föreningarna. Det är inte lite att sätta sig in i det. Kanske något för en doktorand på SLU? Men varför inte ge ett debattsvar direkt i fjällkotidningen i stället?

LGL

  • Inlägg: 33
    • Västergötland
SV: Fjällnära kor
« Svar #8 skrivet: 12 jan-13 kl 21:59 »
Ronny däremot pratade om bevarande av den gamla typen av fjällko och hur de anpassat sig till torvan under lång tid utan att blanda in material från högt förädlade fjällkor.

Nu måste jag fråga! Vi vet att det på Lillhärjåbygget, från slutet av 1940-talet till slutet på 1980-talet, togs in en rad fjällrasdjur utifrån. Av de vi vet som finns kvar i den fjällnära genmassan är bl.a. semintjurarna Bill och Maro. De betraktas som två av fjällrasens största matadorer. Vidare korna Deja från Lillhärdal, Wallros från Djursvallen och Muska från Dravagen. Alla med okänd härstamning. Dessutom ytterligare två tjurar: Leo från Lillhärdal och Fabian från Glöte. Även de med okänd härstamning. Det vi vet var att besättningen i Glöte ibland använde semintjurar, liksom de flesta andra besättningar i dessa bygder, även om man ofta använde egna tjurar eller lånade från andra gårdar.

Jonas! Du anger på din egen hemsida att de fjällnära korna urspungligen kommer från tre gamla besättningar i Biellojaure, Lillhärjåbygget och Klövsjö som alla har haft kvar djur av gammal fjällkostam utan att ta in nytt förädlat material.

Anser du inte att de ovan uppräknade djuren är förädlat material? Vad är högt förädlade fjällkor? Finns det sådana? Och hur är isåfall förädlingsgraden på dessa jämfört med Holstein och SRB? Tycker ni att det överhuvudtaget går att jämföra aveln på fjällrasen med aveln på de moderna mjölkraserna. Kanske inte så lätta frågor att svara på men jag vore tacksam om svar på din och er förenings syn på saken.

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
SV: Fjällnära kor
« Svar #9 skrivet: 14 jan-13 kl 17:35 »
Varför inte se det positiva i att det finns genbanker inom olika raser där det mest ursprungliga och öförädlade materialet sparas? Som Grimla här skriver så ser jag inga hinder att djur från den fjällnära genbanken i framtiden tas in i den stora fjällrasen (inkl. vad man där kallar fjällnära) med sina 3000-5000 djur.
I genbanksdjur med härstamning från Lillhärjåbygget finns i dag inget levande med över 2 % känd historisk inblandning av vanlig fjällras. Dessutom är det inte alla djur med Lillhärjåhärstamning som har detta inslag över huvud taget. I genbanken godkänns detta obetydliga inslag. Även 12,5 % inslag av funäsdal godkänns.  Djur med härstamning från både Klövsjö och Biellojaure ingår dessutom i genbanken. Det finns i dag 8 godkända semintjurar. Ingen genbank för någon annan lantras har kunnat starta med ett så brett genetiskt material!
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

LGL

  • Inlägg: 33
    • Västergötland
SV: Fjällnära kor
« Svar #10 skrivet: 14 jan-13 kl 21:21 »
Jag förstår inte Ronny!! Jo jag förstår att du räknar Bill och Maro som vanlig fjällras. Då blir det som du säger ett inslag på ca 2% som max. Och det är sant att dom inte finns med i alla djur som idag räknas in i Lillhärjågruppen. Men dom andra djuren då som jag räknade upp i mitt förra inlägg? Dom är verkligen insyltade i Lillhärjåhärstamningarna. Det finns inte ett enda djur därifrån som inte har samtliga i sin härstamning. Och dom står för en mycket stor del av den gemensamma genpoolen. Menar du att dom också är av oförädlad lantras fastän de kommit in utifrån? Var sätter du då gränsen mot den övriga fjällrasen? Dom djur jag räknade upp kanske inte ens finns? Jag kanske har hittat på alltihop? Eller är det så att ni bara har bestämt att dom blev av oförädlad lantras när ni bildade genbanken? Eller när dom kom till Lillhärjåbygget? Varför kunde ni då inte ge Bill och Maro detta privilegium också. Är det för att de råkat ha samlats på sperma. Nä du får förklara bättre!

Jag måste dock säga att jag inte på något sätt vill förringa Lillhärjåbyggetdjuren på något sätt. De är minst lika värdefulla ändå. Och jag lägger ner mycket tid för att hjälpa till och bevara de fjällnära djuren. Jag vill bara att historiebeskrivningen ska vara så riktig som möjligt. Det tycker jag är grunden till ett bra bevarande.

LGL

  • Inlägg: 33
    • Västergötland
SV: Fjällnära kor
« Svar #11 skrivet: 14 jan-13 kl 22:19 »
Varför inte se det positiva i att det finns genbanker inom olika raser där det mest ursprungliga och öförädlade materialet sparas? Som Grimla här skriver så ser jag inga hinder att djur från den fjällnära genbanken i framtiden tas in i den stora fjällrasen (inkl. vad man där kallar fjällnära) med sina 3000-5000 djur.

Jag ser det visst som positivt att inte bevarandearbetet likriktas. Folk har i all tider haft olika uppfattning om vilka utseenden och färger på kor som är vackrast, om dom bör ha horn eller inte, om det är bäst om dom är högställda eller inte för att ta några exempel. Det är en av många faktorer som medfört att det ofta finns en sån stor variation i utseende på lantrasdjuren.

Jag har heller inga problem med att det finns två föreningar, att en del djur hålls i genbank, eller att ni har en egen avelsplan. Däremot vill jag att er avelsplan ska ha en sann historiebeskrivning. Och där tycker jag det finns brister. Sen kan jag inte tycka annat än att det är mycket olyckligt att Jordbruksverket delade de fjällnära djuren i två raser genom att godkänna er som registerförande förening för gebanksfjällnära. Ni vill ju också ha egen raskod. Det innebär olika regler för vad som är godkända djur, det blir två olika raser och vi kan inte som du påstår utan vidre ta tillbaka djur in i fjällrasen om dom inte finns i våra register.

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
SV: Fjällnära kor
« Svar #12 skrivet: 14 jan-13 kl 22:57 »
Jag ser Lillhärjådjuren som i stort sett oförädlade - ja! Dom är väl dokumenterade till 50-talet och jag är också insatt i härstamningen precis som du. Djuren från Klövsjö och Bjellojaure är inte så väl dokumenterade bakåt i tiden, men även dessa ser jag som i stort sett oförädlade. De stora djuren från Funäsdalen som anpassats till ett avsalusystem ser jag som betydligt mer förädlade. Kan vi inte bara säga så och accepteptera varandra? Kanske den dagen kommer när någon av oss säger: "Det var ju tur att dom andra fanns för vi hade nog inte helt rätt".
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
SV: Fjällnära kor
« Svar #13 skrivet: 15 jan-13 kl 03:20 »
Sen kan jag inte tycka annat än att det är mycket olyckligt att Jordbruksverket delade de fjällnära djuren i två raser genom att godkänna er som registerförande förening för gebanksfjällnära. Ni vill ju också ha egen raskod. Det innebär olika regler för vad som är godkända djur, det blir två olika raser och vi kan inte som du påstår utan vidre ta tillbaka djur in i fjällrasen om dom inte finns i våra register.

Det är helt upp till Fjällrasavel om dom vill godkänna ett genbanksdjur i sin huvudstambok, precis som det är upp till Äldre Boskap att godkänna ett "fjällnära" djur i genbanken. Det behöver inte vara något problem, om man inte vill göra det till ett problem.
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
SV: Fjällnära kor
« Svar #14 skrivet: 15 jan-13 kl 03:37 »
Jag vill bara att historiebeskrivningen ska vara så riktig som möjligt. Det tycker jag är grunden till ett bra bevarande.

"Lillhärjåbygget i Härjedalen är en väglös fjällgård som Karin Eriksson brukade hela sitt liv. Korna härstammar från de
djur hennes morfars far tog dit i slutet av 1800-talet. Besättningen har som mest bestått av 17 kor, men i snitt har man haft
5-10 kor och alltid egen tjur. Varje tjur användes bara en säsong - när den var ca 1,5 år betäckte den korna, därefter
slaktades den. Gårdens kor har däremot behållits länge, flera av dem har blivit över 20 år. Mellan 1950-1975 har man vid
tre tillfällen tagit in djur från närbelägna gårdar (Lövnäsvallen, Djursvallen och Glöte). En föreningstjur användes på 1950-
talet på en ko och seminering med vanlig fjällras har skett vid två tillfällen, på en ko år 1986 och på en ko år 1988. Gården
med fäboden Hackåsen är fortfarande aktiv och drivs idag av Karins döttrar Ann och Eva Eriksson.
Karin Eriksson,beskrev sina kor som duktiga i sitt fodersök, ger bra med mjölk även vid sparsam utfodring, mjölken har
hög fetthalt, de är friska och drabbas sällan av sjukdomar, blir ofta gamla – över 20 år är inte ovanligt, de har en god
flockgemenskap och bra temperament. Hon var mer än nöjd om en ko mjölkade ungefär 3000 liter/år. Djuren på
Lillhärjåbygget har i alla år betat på gårdens fäbod Hackåsen under sensommaren. Fram till 1960-talet vallade man korna
för att hålla dem borta från slåtterängarna på utmarken".

Så här står det i Äldre Boskaps avelsplan. Vad är det som är så fel?
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

LGL

  • Inlägg: 33
    • Västergötland
SV: Fjällnära kor
« Svar #15 skrivet: 17 jan-13 kl 13:03 »


I genbanksdjur med härstamning från Lillhärjåbygget finns i dag inget levande med över 2 % känd historisk inblandning av vanlig fjällras. Dessutom är det inte alla djur med Lillhärjåhärstamning som har detta inslag över huvud taget. I genbanken godkänns detta obetydliga inslag.

Det kan verka som ett obetydligt inslag när där man hör om några kor eller tjurar hit och dit som kommit in i en besättning. Har räknat lite för skojs skull för att se hur de djur som kommit in utifrån (enligt mitt tidigare inlägg) har påverkat fjällnära djur med härstamning från Lillhärjåbygget. De nedanstående korna och tjurarna innehåller det samlade genetiska materialet som ligger till grund för vad som idag finns kvar efter denna besättning. Jag har kallat de djur som kommit in utifrån för vanlig fjällras för att jag personligen ser det som den riktiga benämningen. Var och en får ha sin egen uppfattning. Med reservation för att jag har inte gjort någon datakörning så kan jag ha glömt något enstaka djur eller räknat någon siffra fel i hastigheten, men i grova drag bör det stämma.

Kor:

Deja *65. 100% vanlig fjäll (Lillhärdal).
Dejas dotter:
Pryda *80. Ca 63% vanlig fjäll (Lillhärdal, Dravagen).
Fina *67. Vi antager 0% vanlig fjällras även om det kan vara så att Finas MMM kommer från Dravagen. Har ej full information om detta ännu.
Finas döttrar:
103 Snögås*78. Ca 25% vanlig fjäll (Lillhärdal).
102 Grågås *81. Ca 25% vanlig fjäll(Djursvallen, Lillhärdal).
103 Snögås dotter:
104 Snövit *84. Ca 41% vanlig fjäll (Glöte, Dravagen, Lillhärdal, Djursvallen).
102 Grågås dotter:
16 Kranse *1986. Ca 63% vanlig fjäll (Fjällsemintjuren Bill, Djursvallen, Lillhärdal).

Tjurar:

Grålle *83. Ca 75% vanlig Fjäll (enligt nedan). Den tjur som har haft störst genomslag på fjällnära populationen, möjligen 1 Arne undantaget. Är förfader till de fjällnära semintjurarna Grålle, Markisen, Mark, Munter, Piraten, Benjamin och Runar.
M: Kranse *76. Ca 75% vanlig fjäll (Djursvallen, Lillhärdal och Glöte).
F: Tubus *81.
FM: Stolta*78. Ca 75% vanlig fjäll (Djursvallen och Lillhärdal).
FF: Ej säkerställd men troligen Marcus *79. Minst 75% vanlig fjäll (Lillhärdal, Djursvallen, Glöte och Dravagen).
Maro* 100% vanlig fjäll. Maros linje lever fortfarande vidare, bl.a. i fyra tjurar efter 175 Marco som användes för några år sen på Lillhärjåbygget.

Hoppas det går att tyda vad jag skrivit i detta något nördiga inlägg.

Lite hur ovanstående siffror påverkar djur längre fram i härstamningarna kan vi se om vi tittar på de fjällnära semintjurarna Grålle, Munter och Piraten.

2 Grålle *92. Ca 69% vanlig fjäll.

Munter *89. Ca 48% vanlig fjäll.

Piraten * 95. Ca 39% vanlig fjäll.

Men som sagt detta är uträknat för hand och kan ha en liten felprocent. Men med detta vill jag ändå visa på att siffran på 2 % (3% i er avelsplan) inte på något sätt är självklar. Det ovanstående påverkar inte heller på något sätt värdet av de fjällnära korna. De är ju fortfarande samma djur med förmodat unika kolinjer.

LGL

  • Inlägg: 33
    • Västergötland
SV: Fjällnära kor
« Svar #16 skrivet: 17 jan-13 kl 13:41 »
Det är helt upp till Fjällrasavel om dom vill godkänna ett genbanksdjur i sin huvudstambok, precis som det är upp till Äldre Boskap att godkänna ett "fjällnära" djur i genbanken. Det behöver inte vara något problem, om man inte vill göra det till ett problem.

Ja så kan man tycka! Det som komplicerar bilden är ju att många av de djur ni startade genbanken med inte var rapporterade enligt de regler som gällt sedan bevarandearbetet startade på 1990- talet och därmed inte officiellt var godkända som fjällnära. Den första registeansvarige i fjällrasföreningen lade ner mycket tid på att leta härstamningar på de djur som folk ville ha härstamningsintyg på efter dessa och som inte fanns med i registret. Det blev i längden ohållbart. Dessa icke godkända djur blandas nu upp med godkända djur i genbanken. Det kan tyckas småaktigt men alla föreningar har ju sina regler som måste hållas. Men visst det finns ju teoretiskt en möjlighet att ta tillbaka djur med dispensförfarande.

Jonas från Backfors

  • Inlägg: 974
    • Västerbotten
    • Backfors Gård
SV: Fjällnära kor
« Svar #17 skrivet: 17 jan-13 kl 14:52 »
Jag blir nu ännu mer övertygad om att jag personligen gjorde väldigt rätt när jag valde Äldre boskap. För visst kan man räkna som du gjort här ovan LGL, men visst är det så att ALLA fjällnära djur från början är vanlig fjällras. De är ju egentligen en fjällko som bevarats så som de en gång såg ut på 1800 talet. De "vanliga" fjällkorna är ju avlade mot produktion och har därför blivit större, ger mer mjölk osv. Det som skiljer de fjällnära är ju att de hållits utan någon ensidig avel mot högre mjölkproduktion. Så måste ju också varit fallet med de kor som Lillhärjåbygget tog in till sig från tex Djursvallen och Lillhärdal. De djuren togs ju in någon gång kring 1950-160 och då hade man vad jag vet inte några högmjölkande besättningar ute i fäbodarna i runt Lillhärdal. De djuren som fanns där var ju troligtvis väldigt anpassade till torvan och utan inkorsning av fjälldjur som avlats hårt för hög mjölkproduktion. Tror inte man hade råd att plocka in sådana djur på de små fäbodarna.

Sen ser man ju också på djurets kroppsbyggnad att det på Lillhärjåbygget inte tagits in några mängder av större fjälltjurar eller fjällkor. Annat är det med tex Funäsdalsdjuren som tydligt är större.

Att komma med massa procentsatser här på alternativ blir ju löjligt, för då skulle man ju kunna skriva att från början var alla fjällkor och därför är alla fjällnära 100% vanlig fjäll. Eller om man ska hårddra det så kanske vi ska säga att alla koraser egentligen är 100% uroxe?

Föreningen Äldre boskap vill bevara den gamla oförädlade kon som fanns i bondesamhällets norrland. Inte en mjölkko som avlats fram de sista 100 åren!
Bor med fru och barn på nästan helt självförsörjande gård i Västerbotten. Nordsvensk brukshäst, Fjällnära kor, Klövsjöfår, Linderödsvin, Bjurholmshöns och Gotlandskaniner.
www.backforsgard.se

LGL

  • Inlägg: 33
    • Västergötland
SV: Fjällnära kor
« Svar #18 skrivet: 17 jan-13 kl 17:51 »
Ronny! I ditt senaste inlägg frågar du vad jag tycker är så fel i er historiebeskrivning och du klipper in ett utdrag från er historiebeskrivning av Lillhärjåbesättningen.

Det jag har synpunkter på i detta avsnitt av avelsplanen är att ni kort och gott påstår att djuren härstammar från de djur som togs dit på 1800-talet. Jag kan inte på rak arm påminna mig var detta påstående kommer ifrån från början, men var väl kanske allmänt accepterat när bevarandearbetet på de fjällnära djuren startade för en 15-20 år sedan. Redan för rätt så många år sedan hade man väl övergett denna uppfattning även om man naturligtvis inte kan utesluta att det finns något genetiskt kvar från denna tid, men det bör i så fall inte vara mycket.

Ni skriver också på er hemsida, under rubriken "standardiserat utseende" om den rasstandard som antogs för fjällrasen i början av 1890-talet, att ”lyckligtvis är norrland stort och alla inte följer lagar och regler. Många små besättningar i utbygderna hade varken möjlighet eller intresse att delta i denna avel, utan höll egna tjurar.” Detta ser jag personligen som lite av en myt. Givetvis var långt ifrån alla intresserade av avel och man använde ofta egna tjurar. Men man var väl medvetna om risken med inavel och tog därför ibland in tjurar utifrån. Att då undvika tjurar med inslag av förädlad lantras kunde inte vara helt lätt då den förädlade lantrasen redan på 1920-1930-talet till stor del dominerade tillgängligt tjurmaterial.

Dessa två avsnitt kan lätt misstolkas som att det skulle finnas kvar fjällkor i dag som är helt opåverkade av vanlig fjällras. Denna uppfattning sprids också idag på nätet som en löpeld genom påståenden på olika hemsidor. Det var ju vad många trodde eller hoppades på när de fjällnära djuren uppmärksammades men senare förkastades. Några exempel hämtade på webben:

”Fjällnära kor är det oförädlade ursprunget till dagens fjällkor”. ”Rasen fjällko är en mer modern ras av fjällnära”. ”Rasen fjällnära ko och fjällko är i grunden samma ras men den fjällnära kon anses vara en äldre ras med alla gamla egenskaper bevarade. ”Medan den fjällnära kon härstammar från tre lokaler i Lillhärjobygget, Biellojaure och Klövsjö, betraktas övrig fjällnära boskap med inblandning från andra lokaler som fjällkor”.

Enskilda ägare av hemsidor är inte anvariga för sådana här påståenden utan här har vi bevarandeföreningar ett ansvar att vara tydliga med den information som publiceras. Detta gäller naturligtvis också fjällrasföreningen. Det finns säkert otydligheter även där om man granskar vad som skrivits.

Mmmm

  • Inlägg: 727
    • Övriga världen
SV: Fjällnära kor
« Svar #19 skrivet: 17 jan-13 kl 18:15 »
Har räknat lite för skojs skull för att se hur de djur som kommit in utifrån (enligt mitt tidigare inlägg) har påverkat fjällnära djur med härstamning från Lillhärjåbygget. De nedanstående korna och tjurarna innehåller det samlade genetiska materialet som ligger till grund för vad som idag finns kvar efter denna besättning.
Mycket intressant! Jag blir nyfiken på en sak - hur ser motsvarande uträkning ut för djuren från Funäsdalen?


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

518 gäster, 5 användare (1 dolda)
xaelanar, fri, karsan, magtob

* Forum

* Om tidningen Åter



- Åter är en tidsskrift som är tidlös. Ett 5 år gammalt nummer är lika användbart nu som när den kom ut.
Jag har haft väldigt mycket nytta och har fortfarande av tidningen.
/Per

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser