Terpentinets effekt på linolja

[Nordic Vargtand]

Nä, när ni säger det så måste hon ha tagit kokt olja, jag och farsan brukar alltid ha hemma för ytbehandling (brukar ha till järn och redan behandlat trä) så hon kanske tog ur hans dunk, hon sade bara linolja. 
Kanhända hade Morfar använt någon typ av syntetlack där på 70 talet misstänker jag, Morfar var annars väldigt noga med att saker och ting blev korrekt gjort, men jag minns att han vid ett par tillfällen gick på reklamen för norska syntetlacker som skulle vara outslitliga, det hela slutade i allafalll med att han fick slipa om golvet på 80 talet...

[JS]

En fråga om magrare linolja då.

När man strukit trä med linolja plus terpentin så dunstar ju terpentinet bort. Är inte oljan då så fet som innan den blandades med terpentin? Bara lite tunnare lager?

Rimligtvis borde väl enda sättet att göra den magrare vara att tillsätta mer pigment?

[torbjorn]

Terpentin är en blandning av många olika kolväten. Det är inte alla av dem som är så flyktiga att de dunstar bort inom rimlig tid, en del blir kvar.

[Själv är bäste dräng]

Oljan är ju löst i terpentinet, så när terpentinet dunstar så ligger det inte som ett skikt ovanpå oljan som blir kvar. Har halvoljan dessutom fyllt ett hålrum i underlaget, och terpentinet dunstar så blir det ett halvfullt hålrum kvar, men inte som i en halvfull färgpyts.

Pigmentet är väl olösligt, så det beter sig som ballast när man blandar betong. Har du i för mycket så binder det inte.

[Små]

En fråga om magrare linolja då.

När man strukit trä med linolja plus terpentin så dunstar ju terpentinet bort. Är inte oljan då så fet som innan den blandades med terpentin? Bara lite tunnare lager?

Rimligtvis borde väl enda sättet att göra den magrare vara att tillsätta mer pigment?

Ja, detta är min erfarenhet av hur det ligger till, både i teorin och i praktiken. Alltså man kan få samma effekt som med terpentin genom att istället stryka på tunt och ofta. Det enda det handlar om är ju att få ner linoljan i träet, och det enda som bestämmer hur fort det går är storleken på molekylerna, så fort den får den minsta chans att torka på ytan har det blivit svårt att rätta till. Fast jag gör som malarmaster säger, blandar i terpentin.

[mohsart]

En fråga om magrare linolja då.

När man strukit trä med linolja plus terpentin så dunstar ju terpentinet bort. Är inte oljan då så fet som innan den blandades med terpentin? Bara lite tunnare lager?

Rimligtvis borde väl enda sättet att göra den magrare vara att tillsätta mer pigment?

Stämmer enligt min erfarenhet.
Att tillsätta terpentin gör oljan/färgen lättare att stryka på i tunna lager, speciellt om det är kallt. Har man brottom, är yrkesmålare så är det ju attraktivt.
Mer pigment, ja man kan ju titta på oljemålningar. Konstnärsfärg är ju väldigt rika på pigment och man ser sällan någon olja eller färg penetrera duken. Ganska tvärtemot vad man vill med behandling av trä.
Jag brukar grundolja furu med ca 10 strykningar och virket kan suga in betydligt mer än så, så jag häller i lite olja i färgen. Jag kunde ju stryka ett par lager med kokt linolja innan jag målar istället, men det skulle ta några dagar extra utan fördelar.

/Mats

[Nordic Vargtand]

Om man har för mycket olja i slutpigmentet så kan det ytkrackelera med fula sprickbildningar tror jag.

[mohsart]

Mja, framförallt tror jag att det är för att man har strukit på färgen för tjockt.

/Mats

[Nordic Vargtand]

Både ock vad jag hört.
Den flagnar inte med för mycket olja men det blir inte bra vad jag hört.

[mohsart]

Mjo, det stämmer väl till viss del.
Stryker man ut det tunt bör det inte bli dåligt, lite sämre täckning bara.
Har man linoljefärg som kritat sig kan man "laga" den genom att stryka kokt linolja på den.

Jag är ärligt talat lite trött på den här sortens diskussion som dyker upp då och då.
Mina metoder ska vara påhittade av moderna färgtillverkare? Inte riktigt, jag lärde mig grunderna av målare som föddes för 100 år sedan.
Jag har inte mästarbrev men jag har målat ett par staket, husknutar och vindskivor. Och mer än ett par fönster.

Men, gör som ni vill. Jag gör som jag vill.

/Mats

[malarmaster]

Visst är metoderna omtvistade särskilt som många målare ute på landet inte hade någon yrkesutbildning. Man gick lärling hos en målarmästare. Men det var innan skråväsendet försvann. målarmästarna hittades främst i städerna. sedan ändrades lagstiftningen och skråväsendet försvann. med detta följde att vem som helst kunde kalla sig målare. Då uppkom uttrycket plankstrykare dvs mindre välutbildade som sysslade med enklare måleri. målarmästerämbetet fortsatte dock med lärlingssystem och gesällbrev och det är troligen detta som räddat yrkesmåleriets kunskaper fram till 90-talet . Nu gäller skola för den som vill bli målare. Traditionell lärlingsutbildning finns men det är få som går den vägen. det beror nog mest på dåliga lönevillkor men också att det finns få företag idag som är villiga att anta en lärling. Man ser helst att denne gått skolvägen istället för att ha fått grunderna.
 påståendet att man lärt av en gammal målare säger ju egentligen inget. Var denne utbildad till gesäll? Eller tillhörde denne plankstrykargänget?
Jag diskuterar gärna metoder. Den metod jag lärt som traditionell lärling hos en mkt välrennomerad gammal målarfirma är just den metod som användes under 1800-talet fram tills alkydoljorna slog ihjäl linoljefärgen på 50-talet. metoden finns dokumenterad i flertal gamla yrkesböcker och min äldsta bok jag har i mitt bibliotek är från sent 1700-tal. Där kan man se att denna metod användes i städerna på denna tid. på landsbygden var det mest rödfärg och tjära i den mån man målade överhuvudtaget.
mitt syfte är just att förmedla gammal kunskap. Jag ser problem med senare års linoljemålning på framförallt kulturbyggnader där man gör fel. de yngre målarna saknar insikt i hur linoljan funkar över tid och tyvärr är det idag väldigt få som var med på den tiden linoljan var förhärskande.
Jag hör ju ofta argument för att skippa den traditionella metoden bl.a arbetsmiljö. Jag förstår problematiken men man ska också förstå att man förvanskar linoljemålningen och skapar framtida underhållsproblem och avsevärt kortare livslängd på de jobb man gör.
Och jag vidhåller att argumentet att det bara är att måla med färgen från burken i valfritt antal lager inte funkar över tid. det är ett påhitt av dagens färgtillverkare (dock inte alla) för att få linoljefärg att framstå som miljövänligt. Med terpentin i skulle den troligen inte passera EU:s lösningsmedelslag och därmed bli svårare att sälja. Att inte tala om för den byggnadsvårdsintresserade kunden hur man målar är ju också det ett argument att man vill ha färgen till ett miljöval. Nu säljs ju inte färdiga lösningar typ linoljegrrund längre. Det gjordes förr då man kunde köpa just denna produkt i färgbutik. Inte heller slipstrykningsfärg finns längre. fanns som alkydoljefärg fram till EU:s lag om max andel lösningsmedel i burken. Förr var det linolja och det var alltså en grundfärg avsedd att stryka på och därefter vått i vått slipa med en fin pimpsten. det gav en fantastisk  jämn yta som kännetecknar de fina snickerier som fanns förr. Det var ju krav på en annan finish på jobben förr. Det lärs inte ut längre. Inga lärlingar gör idag ett badrumstak i linoljefärg som var ett moment i gesällprovet. Där studerade domarna penseldrag och underarbete. Om det förekommer skäck i ytan och hur väl man dragit linjen mot väggpartiet.
Nu är det gipsyta och fetroller med plastfärg som gäller. något som vilken händig amatör som helst klarar av.
det tråkiga är att ett kulturarv försvinner och i stora delar redan har försvunnit. Jag hör många antikvarier diskutera måleri. Ingen av dem är utbildad på måleri,ingen vet hur man gjorde och vilka behandlingar som krävs för att nå fram till slutytan. Linoljemålningen var ju borta långt innan de påbörjade sin utbildning. Så är också de målare som visste. De målare som utbildades sent 30-tal var de sista. Sedan tog de moderna färgerna över och kunskapen försvann och inga nya lärlingar fick ta del av den.

[mohsart]

Terpentin är en blandning av många olika kolväten. Det är inte alla av dem som är så flyktiga att de dunstar bort inom rimlig tid, en del blir kvar.

Det kanske stämmer, men om det är nyttiga ämnen som stannar kvar, varför tillsätter man dem inte till färgen? Det verkar ju otroligt omständligt att gå omvägen via att tillsätta ett lösningsmedel som till största delen inte bidrar med något positivt.

/Mats

[mohsart]

Det är nästan roligt vad folk tror om terpentin
Den ska göra att linoljan tränger in djupare
Den ska göra att linoljan tränger in bättre (vad det nu betyder)
Den ska göra att linoljan  oxiderar snabbare
Den ska göra att linoljan oxiderar långsammare
Den ska göra att linoljan oxiderar bättre (vad det nu betyder)
Den ska tillföra ämnen som ska vara bra
Den ska minska risken för mögelangrepp
Listan kan fortsätta, det är löjligt.

/Mats

[torbjorn]

Det kanske stämmer, men om det är nyttiga ämnen som stannar kvar, varför tillsätter man dem inte till färgen? Det verkar ju otroligt omständligt att gå omvägen via att tillsätta ett lösningsmedel som till största delen inte bidrar med något positivt.

/Mats

Till exempel för att det skulle kunna vara svårt och dyrt att renframställa dessa ämnen fabriksmässigt, då blir det enklare och billigare att tillsätta terpentin och låta det som inte ska vara kvar avdunsta av sig självt.

[borsdorfer]

Den ska göra att linoljan tränger in djupare

Den ska göra att linoljan  oxiderar snabbare

Den ska göra att linoljan oxiderar bättre (vad det nu betyder)


/Mats

Att linoljan tränger in djupare beror på låg viskositet hos blandningen.
Att linoljan torkare snabbare beror på syrgasens löslighet i terpentinen.
Även 2-propanol och cyklohexan visar en stor löslighet för syrgas.
Vill någon jämföra torkhastighet och inträngningsförmåga för linolja blandad med:
1. 2-propanol
2. terpentin
3. cyklohexan.

[mohsart]

Viskositeten spelar roll, det är därför man gärna värmer upp den eller tillsätter terpentin om det är kallt, men det som gör att linolja tränger in djupt är att det den består av små molekyler, att tillsätta ämnen med större molekyler bidrar inte.

/Mats

[mohsart]

Till exempel för att det skulle kunna vara svårt och dyrt att renframställa dessa ämnen fabriksmässigt, då blir det enklare och billigare att tillsätta terpentin och låta det som inte ska vara kvar avdunsta av sig självt.

Ja att tillsätta det under tillverkningsprocessen verkar ju otroligt komplicerat och dyrt.

/Mats

[mohsart]

Ja att tillsätta det under tillverkningsprocessen verkar ju otroligt komplicerat och dyrt.

/Mats

Eller du kanske menar att det bara är bra för den första strykningen? I så fall blev det ju jobbigt för färgtillverkarna, de är ju inte så glada över att behöva sälja en grundfärg och sen en slutstrykningsfärg.

/Mats

[Nordic Vargtand]

Jag sågar inte dina kunskaper, jag vill bara vässa mina egna så att jag kan se om jag gör fel.
Själv får jag nog kalla mig plankstrykare med mer kvantitativ än kvalitativ erfarenhet på området... 

[Nordic Vargtand]

Jag har en fråga till er här, vet ni hur man blandar riktig slipgrund?