Det där med import av får...

[skogaliten]

Jag har väldigt svårt att förstå varför det finns så många, på det här forumet, och på andra håll som vill importera levande får.

Riskerna att få in sjukdomar eller parasiter med resistens är väldigt stora vid all import av levande djur.

Dessutom är själva importprocessen oerhört krånglig, karantänstiden är lång, karantänen är stenhård och det är svårt att få sin gård godkänd som karantänsanläggning.

Att vi sedan EU-inträdet kan ta med oss sällskapsdjur som hund och katt nästan hur som helst, är knappast till gagn för hälsoläget i stort. Tänk på t.ex. dvärgbandmasken som sannolikt kommit hit via hundar som varit ut och rest.

Jag vill inte ha hit resistenta varianter av parasiter som Haemonchus (stora magmasken), ändå mindre önskar jag att sådana parasiter som inte finns i Sverige kommer hit.

Läbbiga sjukdomar som vi är förskonade från, som fårskabb, böldsjuka eller enzootisk abort är inte heller något att stå efter.

För fårraser som är etablerade i Sverige, men har smal avelsbas, så är det betydligt mindre risker och mindre krångel, att importera sperma för inseminering, även om det också är förenat med ett visst krångel.

Vill man absolut ta in en ny ras, kanske man först bör fråga sig, om, och på vilket sätt den fårrasen verkligen tillför något långsiktigt.
Har rasen några egenskaper som de raser som finns i Sverige idag saknar? Bättre ull för att skapa produkter som är efterfrågade? Bättre tillväxt tillväxt på svenska beten och med svensk grovfoder?

Att man t.ex. tycker att en ras ser "fin" ut på bild tycker jag inte räcker! Vi riskerar vår goda djurhälsa!

Läs gärna lite mer om sjukdomar som man riskerar att få hit via import av levande djur här:

http://www.sds-web.se/farget/

Är de här idéerna om att importera får samma andas barn, som gör att nästan verkar pågå en tävling i att skaffa hundar av raser som ingen annan har? Som det kommer hit ett fåtal exemplar av, och rasen kommer att lida av en brist på bra avelsdjur?

Det finns inte nödvändigtvis "bättre" raser på andra håll, det finns raser som passar bra där de uppkommit och finns, men som kanske passar sämre på andra ställen.

[kurt]

När fårrasen Dorper importerades häromåret, så togs den in som nedfrysta embryon, då minskar man i alla fall kraftigt riskerna för parasiter

[skogaliten]

Just importen av Dorper, gjordes av en person med mycket stort kunnande både av den rasen och av fårhållning i allmänhet. Man diskuterade också i flera år om hur man skulle gå till väga för att kunna ta in just den rasen och hade ett intensivt samarbete med smittskyddskunniga bl.a.
Till slut föll valet på att importera via embryotransfer, som tilläts på dispens.

Importen motiverades också tydligt med vad den nya rasen skulle kunna tillföra i svensk fåravel, som en lättskött ras för köttproduktion.
För närvarande betingar avelsbaggar av Dorper mycket höga priser.

Det jag bekymrar mig mest över, är de frågor som dyker upp här och där på sociala medier, om att ta in får från utlandet.

Ibland börjar frågan med att någon varit på semester och sett söta får, fått reda på rasens namn, och sedan är man redo att importera tycker man. Man kanske inte ens har får idag, utan tycker att man ska börja sin bana som fårägare med att importera en ras som ingen annan har.

Eller så har man haft en liten besättning av en relativt sällsynt ras, har begränsad erfarenhet, och tycker att det enkla sättet att få tag i nya, obesläktade avelsdjur är import.

Import är aldrig ett "enkelt sätt" i samband med avel av lantbruksdjur!

Det är både väldigt svårt att välja avelsdjur att importera, ska man få in "rätt" djur, och inte bara djur i största allmänhet, så behöver man lägga ner oerhört mycket tid på att ta reda på var det finns bra djur, och studera stammar i många generationer bakåt.
Man måste också vara beredd att leva med en nästan helt isolerad gård i kanske flera år i samband med karantänsperioden, och lägga enorma summor pengar på provtagningar under resans gång. Och i värsta fall så tvingas man ändå slakta djuren, om någon smitta påträffas.

Det finns raser i Sverige med gulliga utseenden, och som är så sällsynta att de står med på "rödlistan".
Varför vill man ta in utländska raser bara för att de ser söta ut?
Varför är man beredd att skada vår djurhälsa med tanklös import?

Jag börjar också oroa mig för att mindre nogräknade personer ska få för sig att helt enkelt smuggla in lamm, när de inser hur krångligt det är att importera legalt. Lamm går lätt in i personbilar...

[Doris och Börje]

Det är väl som med alla andra djur.
Man importerar djur som har egenskaper som våra inhemska inte har.
Katter
Hundar
Kor
Hästar
Getter
Får
Lamor
Alpackor
Listan är oändlig

[skogaliten]

Det där var väl inte något speciellt genomtänkt svar?

Det är en sorglig historia runt t.ex. importen av hundar, det är sällan det importeras nya raser av hundar "som behövs", utan det mesta som importeras är nytt avelsmaterial i befintliga raser, eller, tyvärr blandrashundar, som valpfabrikshundar eller gatuhundar.

En liten andel av importen handlar om att man söker ras med viktiga bruksegenskaper.

De flesta privatpersoner som vill importera husdjur, har inte tillräcklig kunskap för att bedöma vilka egenskaper man söker, vilka egenskaper som den tänkta rasen att importera verkligen har, eller ens kunskap om vilka olika husdjursraser inom olika djurslag vi har tillgång till i Sverige.

Vad avser katter, hästar och hundar handlar det väldigt ofta om en tro att man kan hitta billiga djur "någon annanstans", och tjäna pengar. T.ex. genom att köpa "halvblod" i Polen, odefinierade Ridponnies på Irland, och sedan sälja vidare till högre pris. Eller genom att ta in småhundar från valpfabriker och sälja vidare.
Den handeln rör inte egenskaper för att förbättra djuren, det är girighet kombinerad med cynism och okunskap.
Katter används bara som "bruksdjur" på landet (musjägare). Många högavlade kattraser är kanske behöver tillföras nytt genetiskt material ibland, men mer behov än så finns väl inte.

Seriösa lantbrukare har ofta utbildning inom husdjursområdet, och tar i regel hjälp av både en och flera kunniga rådgivare innan man börjar ge sig på import av levande husdjur, eller snarare sperma.
De olika varianter av husdjurs- och avels- och rasföreningarna brukar också vara väldigt involverade i olika importinitiativ.

Det är alldeles för lätt att "förstöra" en population med otillräckligt utredd korsningsavel, eller att "utrota" befintliga fungerande raser, genom import som tränger undan.

"Vi" har råkat göra det ett antal gånger under historien. Det är dumt att upprepa gjorda misstag.

[Doris och Börje]

Frågan var "varför".
Jag svarade var jag tror är anledningen till att man importerar olika djur.

Sedan kan bieffekten bli av okontrollerad import olika sjukdomar, parasiter och oönskad effekt av korsningar vilket självklart inte är bra.

Vad jag förstår grundar sig din fråga mycket i att jag frågade om mjölkfår för självhushållning där tråden spårade ur.
Jag efterlyser inte importer, har inte tänkt att importera utan helt enkelt fråga om det finns lämpliga mjölkfår i Sverige som stämmer in på mina önskemål.
Jag tänker inte importera något djur, utan nu vet jag vad rasen som är lämplig heter och kan utgå från det OM jag gör valet att köpa mjölkfår.

[Ricbot]

Vi behöver nya raser för att hålla hög produktion för annars så går det mindre bra ekonomiskt på sikt antar jag, allmoge är fint och verkar ge rimlig avkastning som någon skrev i en annan diskussion.  Det verkar funka bra vad gäller krav eller om man är själv en bra säljare men i övrigt så är allmoge nog tärande ekonomiskt.
Dorper, Texel etc är bra köttdjur som växer fortare men är ev mindre motsåndskraftiga mot vad naturen angriper dom med samt att födslar är kanske lite besvärligare.
Jag är öppen för mer frihandel men tydliga instruktioner om yta för karantän som kan brännas eller hur man nu gör  visst är det lockande att köra safe men man förlorar för mycket på det och hamnar efter på alla möjliga sätt.
Så du tänker sunt men världen funkar nog inte riktigt så, man måste ta risker om man ska hänga med och så kan dom som vill köra safe göra det om dom vill. Kul att vi har lite olika tänk.

[skogaliten]

Vi behöver nya raser för att hålla hög produktion för annars så går det mindre bra ekonomiskt på sikt antar jag, allmoge är fint och verkar ge rimlig avkastning som någon skrev i en annan diskussion.  Det verkar funka bra vad gäller krav eller om man är själv en bra säljare men i övrigt så är allmoge nog tärande ekonomiskt.
Dorper, Texel etc är bra köttdjur som växer fortare men är ev mindre motsåndskraftiga mot vad naturen angriper dom med samt att födslar är kanske lite besvärligare.
Jag är öppen för mer frihandel men tydliga instruktioner om yta för karantän som kan brännas eller hur man nu gör  visst är det lockande att köra safe men man förlorar för mycket på det och hamnar efter på alla möjliga sätt.
Så du tänker sunt men världen funkar nog inte riktigt så, man måste ta risker om man ska hänga med och så kan dom som vill köra safe göra det om dom vill. Kul att vi har lite olika tänk.

Det vore bra om höjer ditt kunskapsläge en del avseende smittor och parasiter.

Det är en väldigt stor risk att man importerar väldigt tråkiga, besvärliga och för djurhållarna dyrbara sjukdomar och/eller parasiter, via import av levande djur. De karantänsförfaranden som man behöver ta till är vare sig enkla eller kortvariga. Det handlar om karantän i flera år.

Import av sperma eller embryon är mindre riskabelt.

Huruvida "nya raser behövs", kan ju naturligtvis diskuteras, men då måste man också diskutera noga vad en viss ras skulle kunna tillföra.

Vad söker man då? Bättre tillväxt? Är det önskvärt, om det innebär att det behövs mer kraftfoder, och att fåren måste beta särskilt anlagda beten, vilket ger minskad biologisk mångfald? Bättre ull för ullindustrin? Vår ullindustri fungerar inte för tillfället, så ullindustrin har inte något kravspec för närvarande.

Dessutom finns det många fårraser, som inte på ett självklart sätt passar i vårt klimat, men som fungerar väldigt bra, där raserna har uppstått/tagits fram.

Dessutom är det rätt värdelöst, om det importeras många raser, där avelsbasen blir liten, eftersom rasen egentligen inte tillför något som har bäring vare sig på hobby eller produktion. Det blir liksom inget av med sådana raser.

Ett alldeles för vanligt uppslag, när det gäller import av får, är att någon ser så trevliga/söta får på en semesterresa eller på bilder på internet, och vill ha sådana får själva. Är det ett tillräckligt skäl för att riskera hälsan hos Sveriges får?

Vi har en unik och värdefull inhemsk fårras, Gotlandsfåret, som ger både kött och skinn (som exporteras). Är verkligen gräset grönare "utomlands?

Alltför oreglerad frihandel, har ett orsakssammanhang, med den klimatkatastrof vi befinner oss i.

Vårt förhållande till mat, förtjänar mer omtanke än endast frihandel.