En av tackorna lade sig till med ovanan att krafsa på mina ben.
Krafsa så som fåren kan göra för att få fram nytt grovfoder.
De stödfodrades med spannmål när det blev riktigt kallt i vintras, och sedan fortsatte stödfodrandet över lamningen och fram till betessläppet. Men under de månaderna tror jag inte att jag uppmuntrade tackorna att intressera sig så mycket för mig.
Sedan de släpptes ut på bete har jag vid den dagliga tillsynen brukat klia alla som vågar. Jag kliar dem över bröstbenet i samband med att jag känner på deras hull. De går i en hage där det finns en hel del träd och buskar som de kliar sig emot, men en del av tackorna är tydligt förtjusta i att bli kliade av mig.
Tyvärr har nu tackorna lärt sig det här krafsandet av varandra.
Antagligen som ett sätt att vinna min uppmärksamhet och bli kliad av mig.
Hur bär man sig åt för att få dem att sluta med det där krafsandet?
