Hej!
Nja, den sort jag har och den som allmänt kallas "svedjeråg" är svedjeråg "tvengsberg", registrerad som bevarandesort på EU:s lista, återupptäckt och uppförökad av Johan Swärd i Norge med hjälp av ett fåtal kärnor. Vad jag förstått är det den äldre sorten, men det man alltid skall veta när man talar generellt om olika sorters spannmål är att det är ju en ny generation varje år, och således ny selekterat utsäde varje år, en sort är därmed aldrig konstant utan ändrar sig lite på olika platser och hos olika bevarare av sorten. Vilket ju är bra, så att den kan anpassa sig åt där den odlas för tillfället.
Det finns olika skolor om hur man odlar den, jag har skrivit ett långt inlägg om det i denna tråd:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=160553.0Jag odlar den alltså som "vanlig" höstråg.
OBS! Svedjerågen kräver verkligen inte mycket näring! Jag vet inte vad som händer då, kanske ger den mer halm (kanske lägger sig lättare) men vet inte om den verkligen skulle ge mer kärna. En sak är i alla fall säker och det är att den klarar sig med en ovanligt sparsam kvävegiva, jämfört med moderna sorter.
OBS2! Grejen med att svedja var, vad jag förstår, mest att skapa åkermark av skogsmark. Sedan var svedjerågen praktisk då den tuvar sig och kan ge mycket utbyte per sått korn, i alla fall om man sår tidigt. Som jag odlar nu, så svedjar jag ju inte marken, och därmed har jag inte heller lika fritt från konkurrerande ogräs som man har efter en rejäl svedjning. En gång i början testade jag med utsädesmängd 50 kg/ha men med ganska högt ogrästryck. Det blev tyvärr så lite råg av det att jag inte ens fick tillbaka utsädet. Desto mer ogräs.
Buskningen märks även om man sår den på hösten som jag gör, men är förmodligen större om man sår tidigare (ex på midsommar) och betar ned på hösten. Betning eller slåtter är i så fall, vad jag förstått, nödvändigt (så den inte går i ax första året?) om man sår redan vid midsommar.