Löv ett bra foder.

[kretslopp]

Grönt eller torkat löv är ett bra foder till gräsätare. Det är gammalt och beprövat men kanske bortglömt. Hamling av träd, röjning av sly och tillvarata löven från fällda träd som sen gavs till hästar, kor, får och getter. Om kvistarna binds ihop till kärvar kan det sparas till vinterfoder. Likaså hägnade man in skogen med stängsel och släppte dit hästar och kor.

[Qråkan]

intressant

[Brukspatronen]

Lövfoder är ett bra foder men väldigt tidsödande och utrymmeskrävande. Men gott sly brukar vara ett uppskattat godis under vinterhalvåret.

[kretslopp]

Tallris förekom också. Som vinterfoder lär det fungerat bra.

[Kalla]

Hittade en bra liten skrift hos Länsstyrelsen.
"Hamla dina städ - så här gör du"

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1dfa69ad1630328ad7c7ec59/1526068322898/hamla-dina-trad.pdf

[Fridhemmet]

  Ja, man ger lövsly/löv och gärna färska grenar från tall o gran till getter, som älskar det

[skräptanten]

Ris från barrträd är mer populärt hos getter än hos kossor, men torkat löv äter de alla såhär års. Det är mest på godis-nivå dock. Korna äter bara själva lövet och lämnar resten, getterna barkar slyet också.

[Klasb]

Nej. Löv är inte ett bra grovfoder. Fodervärdet är aldeles för lågt.  Som tillskott och som sysselsättning är torkat och/eller färskt löv utmärkt. Kanske kan tallris även fungera som vitamintillskott.
I äldre tid var det vanligt i delar av landet att använda löv som vinterfoder. Korna svalt och fick släpas ut på våren.

[Bösahusarn]

Korna svalt och fick släpas ut på våren.

Tänk att det har gått från kosläp till kosläpp...

Jag har försökt med pil och nässlor, har aldrig känt så mycket besvikelse i några fårögon förut.

[skogaliten]

Nej. Löv är inte ett bra grovfoder. Fodervärdet är aldeles för lågt.  Som tillskott och som sysselsättning är torkat och/eller färskt löv utmärkt. Kanske kan tallris även fungera som vitamintillskott.
I äldre tid var det vanligt i delar av landet att använda löv som vinterfoder. Korna svalt och fick släpas ut på våren.

Det där med att korna regelmässigt behövde släpas ut, är en skröna.

Läs den här boken (doktorsavhandling, men lättläst, intressant, och delvis underhållande)
https://www.adlibris.com/se/bok/djuromsorg-och-djurmisshandel-1860-1925-synen-pa-lantbrukets-djur-och-dju-9789178446681

Den går även längre bak i tiden än 1860 för att skapa bakgrund till detaljerade resonemang.

[skogaliten]

Vad som är ett bra foder, handlar om vad man egentligen menar med utsagan.

Näringsvärdemässigt (mj, smb protein m.m.), så är löv inte någon hit precis.

Bra producerat hö, höensilage, ensilage har bättre näringsvärden, inklusive mineraler än löv.

Men för att skapa berikning för djuren (nöjesätning), som faktiskt tycks "bry sig om hur det smakar", och till vissa begränsade delar, verkar kunna känna av ökat behöv av bl.a. fibrer (för att hålla vom-bakterierna i balans), så är löv, färska eller torkade löv utmärkt.

Vissa idisslare som getter i stort sett behöver sly/löv, medan det för kor och får är mera gott och trevligt.

Precis som det är att ställa in en (stor-) bal med halm till djuren, eller, så här efter jul, att ge djuren julgranen att gnaga ren när den ska slängas ut

[Ek]

Tallris förekom också. Som vinterfoder lär det fungerat bra.

Under kriget var det torksommrar och höskörden blev dålig. Farsan har berättat många gånger hur farmor skicka upp han i tallar för att bryta tallris att fodra enda koa med. Hon åt och överlevde men det blev ingen mjölk.

[Nina W]

Jag läste här på forumet en gång att någon hade skickat in lövkärvar för analys. De innehöll bara hälften så mycket näring som nutida hö. Höet var oftast inte lika näringsrikt förr pga det mesta skördade sent. Min pappa, född -22 har berättat att  det var vanligt att folk hade bete, till ex en fäbod, som räckte till många kor men ont om vinterfoder. Ändå lönade det sig att svältföda korna om vintern  för dom åt upp sig och mjölkade bra sedan. Men min farfar tänkte inte så, han var nog för snäll för att stå ut med att se dom hungra. För övrigt kan man låta getterna barka veden,  det gillar dom och då torkar den fort. Allt utom björk går åt.

[Själv är bäste dräng]

Här berättas om oxarna som stapplade ut på våren.

Man kan gott räkna med att djurhållare förr försökte sköta sina djur så bra som möjligt, men villkoren var generellt sett tuffare. Både för folk och fä. Det finns fortfarande folk i livet som åt grönt fläsk och ruskigt salt sill på våren.

Jag har märkt att visst löv, speciellt om man fäller trädet när löven är nya, gillas av får. Annars har de mest uppskattat bark (precis som älgarna).

[kretslopp]

När jag var liten samlade vi löv i kärvar som fick torka på logen innan dom staplades upp för att användas på vintern. Dom äskades av djuren, kor, kalvar och hästar. Det mesta åts, bara dom grövre pinnarna blev kvar. Det sas att det var mjölkdrivande med löv och att det var en bra sysselsättning för hästarna, som inte lämnade mycket kvar. Det kunde vi börja samla tidigt innan det var dags för höet.