Det finns många myter om B12. Jag kan verkligen rekommendera boken "Vegansk näringslära på vetenskaplig grund" av Björn Pettersson om man är osäker på det här med B12.
Det är sant att vi går omkring som vandrande B12-producenter, för våra tarmbakterier bildar mycket B12. Problemet är att B12 bara kan tas upp i magsäcken (vad man vet idag) och därför måste man få i sig B12 med kosten. Det är en väldigt liten mängd som behövs varje dag, 1 mikrogram per dag är WHO:s rekommendation och denna har marginal. Å andra sidan lagras B12 i levern, och detta lager räcker 3-6 år efter att man slutat få i sig B12 med maten. Kroppen kan inte ta upp någon större mängd B12 åt gången därför måste man tillföra B12 ofta.
Många människor (även köttätare) får B12-brist nån gång i livet. Detta beror på att vissa mediciner kan hämma upptaget och att magslemhinnan kan vara skadad av t.ex. magsår, eller att hjälpfaktorn kroppen själv tillverkar försvinner, och utan den kan B12 inte tas upp av magen.
B12 i vitamintabletter tillverkas syntetiskt.
Det finns B12 i mjölksyrejästa grönsaker men bara i mycket små mängder, det räcker inte för att inte utveckla B12-brist. Däremot talar inte B12 i sig självt mot att människan skulle vara anpassad till vegankost eftersom att urfolksstammar levt veganskt utan att få B12-brist. Och detta beror på att all avföring innehåller stora mängder B12, så det räcker att få i sig lite avföring t.ex. genom att inte tvätta grönsaker innan man äter dom, om dom blivit gödslade med naturgödsel. Så B12-brist kan skyllas vårt renliga samhälle. Men det har ju många andra fördelar att vara renlig, man slipper sjukdomsframkallande bakterier.
Så det naturliga alternativet till att äta kosttillskott är att äta bajs helst enkelt. Jag föredrar kosttillskott.
