När jag var något mindre än vad jag är nu, 40-50 år sedan så var det en potatis åker på varje gård och varje torp. och varje odlare visste bäst hur det skulle vara.
Potatisen kokade sönder om den var frodig, stor och snabbvuxen. Vilket berodde på att det varit en blöt sommar eller för mycket gödsel, aldrig, aldrig svinskit. Svinskit på potatis var en dödssynd, det var något som alla var överens om. Även aska skulle man låta bli, den gjorde bättre nytta på annat håll.