Resistens mot parasiter

[Johan P]

De du skriver har även jag tängt , hon var väldigt skygg i början och höll sig altid i bakgrunden.
Nu när hon är äldre är hon lika tam(vild) som de andra.
Jag har inte haft några rovdjursproblem på mina åsbo överhuvudtaget.
Så jag kan bara spekulera om vad som kommer att hända, hon är bara en av 15 så får väll se hur många vita kyklingar som kommer fram till sommaren

[Kicki]

Nej jag skulle absolut inte kunna tänka mig att gallra bort en höna p.g.a. fel färg. Då är vi snart inne på standardiseringstankar och det stödjer jag definitivt inte!
Jag har flera vita och andra ljusa färger på mina 25 hönor och jag har även ljusa tuppar ibland. Hos mig har de levt lika länge som de med annan färg. Mina är också frigående men råkar ytterst sällan ut för några rovfåglar. Skatorna skiljer inte på färgen på de kycklingar de tar utan alla färger råkar lika illa ut om de går för långt från mamma. De enda som blivit tagna av hök är en SVART-spräcklig hönstupp och en hel-SVART kalkonhöna.

Nej Susanne, jag är inte heller så noga på grammen och hektona så några hönor sorteras inte bort alls här hos mig. Det brukar inte bli så jättestora avvikelser att det spelar någon roll. Däremot försöker jag använda tuppar som håller sig inom ramen.

[Johan P]

Skönt att höra att jag inte är den enda som sparar djur som inte får plats inom rasramarna

[Kicki]

Nej men, kära nån. Ska vi börja så försvinner ju mångfalden och den är ju en av lantasernas styrka och charm.
Att jag sedan väljer ut vissa ungdjur, och då huvudsakligen de som håller sig inom ramen, att ha kvar själv som avelsdjur eller säljas till andra genbanker medan de andra säljs till vanliga hushållsflockar är en annan femma.
Det gäller ju hela tiden att inte bli för smal i sitt tänkande - att inte favorisera någon viss färg på bekostnad av andra, att inte slå ut viktiga linjer p.g.a. benbefjädring eller liknande oväsentliga utseendebaserade detajer utan hela tiden försöka ta tillvara ett varierat material för att bibehålla så bred avelsbas som möjligt.
Det enda undantaget från dessa avelsprinciper som jag gör är då det gäller genetiskt dåliga temperament och felaktiga instinkter (aggressiva beteenden som saknar yttre orsaker) för då slår jag obönhörligt bort den individen

[Johan P]

Där är balansgången, man vill bevara resen så oförändrad som möjligt.
Om jag börjar på en massa vita hönor så har jag förändrat rasen?

[Susanne]

Om rasen ska förändras så måste väl ALLA börja avla på en massa vita hönor? Det räcker väl inte med att bara EN genbank gör det? Så näe, jag tror inte rasen förändras. Jag har t.ex. en blå tupp och efter honom har jag fått väldigt mycket hönor som är både helblå och viltfärgade blå. Har jag förändrat rasen bara för att min flock råkar bestå av väldigt mycket blått? Nä, det anser jag inte. Däremot har kanske just min flock förändrats från enbart viltfärgade hönor till både svart, blått, vilt och blandat men med en dominas på det blåa pga tuppens färg. Nästa gång har jag kanske en svart tupp som sätter sin prägel på avkomman, det blå försvinner och det svarta blir vanligare. Eller så har jag fler än en tupp, som inte är lika i färgerna, och då blir inte denna enhetlighet i flocken lika markant.  

[Johan P]

ja en tupp påverkar fler avkommor än en höna kan.
Jag har mina djur med den inriktingen att ja inte skall behöva ta in djur utifrån, jag har många tuppar och och låter hönorna vara kvar så länge som de värper och på så sätt kan föra sina gener vidare.
Visst kommer min genbank att få sin egen prägel efter några år, de djuren som jag köpte var en genetisk flaskhals för just mina djur.
Hönan lever än och får nog så göra, hon fungerar i flocken och väper får se om hon ruvar eller inte, inte hade varit att föredra så man får några ägg

[Kicki]

Inom hedemorarasen finns det genbanker som föredrar vissa färger så huvudparten av deras besättningar består bara av ett par färger men inte förändras hela rasen för det. Vi andra har ju alla färger. Vissa år får jag fler kycklingar av ett par färger medan andra färger dominerar andra år. Dels beroende på vilken tupp jaghar och dels beroende på vilka hönor som värper just då jag samlar äggen. Det hör ju till variationens charm.

[Johan P]

Det resonemang som du för fram nu, är del av orsaken/anledningen till att alla de olika besätningarna av torparhöns som jag har sätt se väldigt anorlunda utt.
Man kan ha köpt sina djur från ett och samma ställe men olika år, då får man en egen prägel på sin flock och de är tillsynes olika sina rasfränder

[Kicki]

Ja, just det och det är mycket därför det är viktigare att titta efter modellen på kroppen och kammens, längden på benen, kroppsstorleken o.dyl. än på fjäderdräktens färg.

[Johan P]

Det skulle ju handla om sjukdomeroch parasiter under detta ämnet
jag måste bara medela att jag har lyssnat aldeles för mycket på Kicki
Jag har med börjat tråna efter en 100% benkvalster luss och lopp fri besättning
Jag kom precis im från ladugården där jag har smetet och maserat in teetrea oil på mina dvärghöns ben. de andra har fått en dos av mink medlet
Inte så roligt men effektift.

[Kicki]

Bra Johan! Tjohoo, vad glad jag blir  
Kämpa på - var minutiöst noggrann,  både på djuren (täck huden med det äckliga pudret, mellan varje fjäder ända från näbben till stjärtspetsen och benen med salva mellan varje plåt och skrapa bort ALLA förhårdnader och gråa beläggningar, både på benen och fötterna. Glöm inte mellan tårna, i kanterna mot klor och sporre samt undersidan av foten)  och i hönshuset (i varje springa, vinkel, hörn, skrymsel och vrå) och var envis "som en rö gris" (upprepa ända tills det är HELT rent, kolla sedan regelbundet så det inte blev något kvar så de börjar föröka sig igen) så kommer du att lyckas och dina höns kommer att bli lyckliga.