dränering av åker

[louise]

Klurar på mitt nya eventuella arrende. Min försörjning skulle få avsevärd avgörande skillnad, om det halva hektar som nu är sumpigt går att dränera. Men hur vet man om det är möjligt?

Det lutar ingenstans, utan är en platt sänka. Längs ena långsidan en bäck, längs andra l¨ångsidan en åker som sluttar ner mot sänkan. kortsidor - en väg och .. en annan något mindre sumpig betesmark (annan ägare).

Lösning?

[Existens?]

Det behöver ju inte luta nånstans för att man ska kunna täckdika biten. Man lägger slangen med lutning, så det är inga problem bara det fnns ett utlopp där man kan släppa ut vattnet, och det verkade det ju finnas? bäcken alltså..

Sen är det en annan sak att det alltid är lite klurigt att dränera en arrenderad mark, egentligen är det jordägaren som ska stå för det, men det kan ju vara svårt att få till om det är ett billigt arrende, han lär ju inte få igen de pengarna inom överskådlig tid, så det där är en diskussionssak, hur man ska lösa det ekonomiskt.

Och eftersom din följdfråga då förmodligen är vad det skulle kosta ...

Tja..ett halvt hektar..beror ju på hur surt det är, men en 10 000 lär det nog gå till med grävning och allt..

[Fordson]

Du gräver ett dike och lägger i grus + dräneringsslang på ca 80 cm.
Sen måste slangen ha fall mot en plats där vattnet rinner ut.
Inte mycket fall behövs men det måste vara fall. Om ytan på ån ligger under din mark + 80 cm får du problem.
Jag dränerade vår tomt förra våren. Hyrde in grävmaskin, köpte grus och slang. Totalt var det ca 40 m.
det kostade över 10.000:-. Kanske blir billigare per meter om man dränerar mer yta men billigt lär det inte bli om du inte gräver själv.

[louise]

Hur menar du med "under ytan + 80 cm? Hur långt ska det vara mellan markytan på åkern och vattnets yta?

[Tacitus]

*knapplån*

Det beror ju på hur långt bit det rör sig om, du behöver ju få till minst 2-3% lutning på dräneringsröret, som även går att lägga med 11 cm grova delvis slitsade rör som mynnar ut i ett större rör.

Använd dock inga mjuka slangar utan det ska vara riktiga rör som är godkända enligt vägverkets normer för tung trafik, annars blir dom platta efter ett tag när det ligger en massa jord uppepå och man kör runt med traktorn.

Ju längre bort utloppet hamnar ju djupare måste det ligga för att du ska få fall.

Tänk på att rören ska ligga så att du inte plöjer upp dom, ofta plöjer man ju på 20-25 cm djup och så vill man ju ha lite "vingelutrymme" också.... annars låter det så illa på åkern när man hoppar ur traktorn och ser rören som sitter fast i plogen 

[louise]

Åkern är cirka hundra lång och kanske.. 20, 30 meter bred.

vad menar du med knapplån?

[trädman]

*knapplån*

Det beror ju på hur långt bit det rör sig om, du behöver ju få till minst 2-3% lutning på dräneringsröret, som även går att lägga med 11 cm grova delvis slitsade rör som mynnar ut i ett större rör.

Använd dock inga mjuka slangar utan det ska vara riktiga rör som är godkända enligt vägverkets normer för tung trafik, annars blir dom platta efter ett tag när det ligger en massa jord uppepå och man kör runt med traktorn.

Ju längre bort utloppet hamnar ju djupare måste det ligga för att du ska få fall.

Tänk på att rören ska ligga så att du inte plöjer upp dom, ofta plöjer man ju på 20-25 cm djup och så vill man ju ha lite "vingelutrymme" också.... annars låter det så illa på åkern när man hoppar ur traktorn och ser rören som sitter fast i plogen 

Jag vet ingen som dränerar åkermark med stela rör klassade som vägrör för tung trafik. Det vanliga är dräneringsslang om det inte handlar om mycket grova dimensioner, men det lär det knappast vara frågan om i detta fall med tanke på arealen. Att rören ska bli platta är knappast någon risk om de läggs som de ska. Dränering av åkermark med dräneringsslang är ett vid det här laget ganska välbeprövat koncept som fungerar. Tidigare användes tegelrör och de uppfyller ínte några hållfasthetskrav för vägtrummer och det finns mängder av tegelrörsdikad åkermark där dräneringen fortfarande fungerar bra, trots tunga traktorer

[Existens?]

Givetvis använder man dräneringsslang när man täckdikar. Det finns nog endast nån envis skåning kvar som vill ha tegelrör.
Dessutom har ju Stabon endast några mil till Sveriges kanske största tillverkare av dräneringsslang, så att använda nåt annat vore ju ett helgerån

[Fordson]

Alltså om du ska täckdika ett halvt hektar så måste arrendet vara mycket billigt och på mycket lång tid (10 år eller mer..) för att det överhuvudtaget ska vara rimligt. Det är mycket mer jobb än vad man tänker sig.

[louise]

Men Fordson, jag behöver vet det där med höjden över vattenytan. steg 1 ) Är det överhuvudtaget möljigt att dräneria plätten 2) Är det lönsamt.

Grejen är att markägaren ska lägga ner jordvärme, och jag fick en idé om att jag bara betalar rören och extrajobbet för dränineringen. Han ska ju ändå gräva ner till en meter. Fast det klart.. hans kanske inte behöver ett halvt hektar förstås..

[Existens?]

Du behöver ha minst 80 cm från vattenytan upp till markytan, vid diket.

Iden om att dränera samtidigt som jordvärmen läggs ner var ju inte tokig, lite merarbete och planering blir det ju förstås, men samtidgt sparar man ju en massa grävning. Och, att tänka på..om jordvärmen läggs ner först utan dränering så kan man ju glömma att försöka dränera sedan.

Viktigt att tänka på i sammanhanget blir att dräneringen måste ner först, alltså underst, den ska alltid ligga på orörd botten, sen skulle man ju då kunna grusa lite på slangen och sen lägga ner jordvärmen..

[Tacitus]

Vid mark/anläggningsarbete så är det grävningen som är dyr och besvärlig.... alltså använder jag endast det bästa när det ska grävas ner - för man får ett helvete om det ska göras om, så då gör man det till 110% innan man lägger igen.

Tegelrör skulle jag aldrig nånsin komma på tanken att gräva ner helt enkelt därför att det har en förmåga att kunna växa ner rötter i skarvarna och att häromkring så rör sig marken ganska rejält.

Dräneringsrör  är inte så mycket dyrare än slang, skillnaden är att rören är godkännda för lastbilstrafik - vilket inte slangen är.

Dessutom finns det ordentliga muffar till rören så att dom går att koppla ihop ordentligt, även till samlingsbrunnar med förhöjningsrör m.m.

Jag har dräneringslang på några ställen här på gården - och när man har sett dom i dagen så har tvärsnittsarean inte varit cylindrisk... många rekommendarar rör framför slang tom vid dränering av husgrunder och där kör man inte omkring med tung trafik kors och tvärs.

Nä, det är alltid bättre att ta sig tid och råd och göra det riktigt bra framför att göra det bara halvbra !

[Existens?]

Fast jag om mina andra proffessionella täckdikningsentreprenörs-kollegor fortsätter nog med slang trots allt. 

[trädman]

Vid mark/anläggningsarbete så är det grävningen som är dyr och besvärlig.... alltså använder jag endast det bästa när det ska grävas ner - för man får ett helvete om det ska göras om, så då gör man det till 110% innan man lägger igen.

Tegelrör skulle jag aldrig nånsin komma på tanken att gräva ner helt enkelt därför att det har en förmåga att kunna växa ner rötter i skarvarna och att häromkring så rör sig marken ganska rejält.

Dräneringsrör  är inte så mycket dyrare än slang, skillnaden är att rören är godkännda för lastbilstrafik - vilket inte slangen är.

Dessutom finns det ordentliga muffar till rören så att dom går att koppla ihop ordentligt, även till samlingsbrunnar med förhöjningsrör m.m.

Jag har dräneringslang på några ställen här på gården - och när man har sett dom i dagen så har tvärsnittsarean inte varit cylindrisk... många rekommendarar rör framför slang tom vid dränering av husgrunder och där kör man inte omkring med tung trafik kors och tvärs.

Nä, det är alltid bättre att ta sig tid och råd och göra det riktigt bra framför att göra det bara halvbra !

För att undvika fortsatta missförstånd. Jag har INTE förespråkat tegelrör, även om forumet heter Alternativ. Att de nämdes var för att de normalt utmärkt klarar belastningen från moderna maskiner trots att de är relativt svaga och inte särskilt flexibla vid sammanpressning.

Vid täckdikning av åkermark är materialkostnaden inte oväsentligt i förhållande till grävningskostnaden. Grävningen brukar inte vara särskilt besvärlig heller. Dessutom är det  bökigt att lägga stela rör med täckdikningsmaskin. Att lägga stela plaströr av den sort som brukar användas till dränering av husgrunder etc som dränering i åkermark är  slöseri med pengar. Förläggs dräneringsslangen som den ska så håller den alldeles utmärkt.

[Anders S]

Iden om att dränera samtidigt som jordvärmen läggs ner var ju inte tokig, lite merarbete och planering blir det ju förstås, men samtidgt sparar man ju en massa grävning. Och, att tänka på..om jordvärmen läggs ner först utan dränering så kan man ju glömma att försöka dränera sedan.

Viktigt att tänka på i sammanhanget blir att dräneringen måste ner först, alltså underst, den ska alltid ligga på orörd botten, sen skulle man ju då kunna grusa lite på slangen och sen lägga ner jordvärmen..

Det är inte så att jordvärmen kan få dräneringen att frysa? Har man temp nära noll i marken plus en lokal temperatursänkning p g a jordvärmen (hur mycket?) samt vatten som rinner till kan man få is i dräneringsrören. Tål de upprepad frysning? Även om de tål, så kan det kanske ta lång tid innan isen tinar och dräneringen fungerar igen?

PS. Jag ser i annan tråd att det ska läggas 8-10 dm djupt, som är frostfritt. Är det frostfritt även med hänsyn till jordvärmen så är det väl inget problem antar jag.

[Henriksson]

2-3% ger 2-3cm per meter

3cm*30m=90cm fall

Om man plöjer 20 cm djupt bör nog slangen ligga med lite mån i enden 20-30cm gissning.!
20cm plog+ 25cm mån + 90cm fall =135cm som bäcken bör vara under sumphålansdjup.

Om du kan anlägga ett dike bör det räcka med 10 cm fall + 10cm under plogdjup.!

Kan du lägga in en bild.?  

[Henriksson]

Det är inte så att jordvärmen kan få dräneringen att frysa? Har man temp nära noll i marken plus en lokal temperatursänkning p g a jordvärmen (hur mycket?) samt vatten som rinner till kan man få is i dräneringsrören. Tål de upprepad frysning? Även om de tål, så kan det kanske ta lång tid innan isen tinar och dräneringen fungerar igen?

Om jorden innehåller grundvatten i nivå med jordvärmen fins det mer energi att hämta ur jorden än om det är torr jord som slangen läggs. Så jag skulle försöka lägga dräneringen över jordvärmen hellre än under.

[skoogare]

HEJ är ny här men det verkar finnas mycket som är intresant.Jag skulle inte vilja ha mark som det ligger jordvärme på den är nog 2-3 vecor senare på våren för att all värme i jorden har gått åt till huset. sen ska täckdiken hälst läggas med täckdikningsmaskin för det blir bätre o billigare. Fallet bör vara så litet som möjligt ca1-2promille.

[louise]

Vad är det för kunskaper du har om jordvärme? Du uttalar dig så säkert.

[Pjöllerberg]

Jag tror det stämmer att det blir sämre odlingsförhållanden över jordvärmeledningar.
Alltså, 10000 spänn på arrenderad mark för markanläggning, som inte ens är direkt avdragsgillt.
Och detta på 2-3000 kvadratmeter, dvs ett halvt tunnland, hur ska du kunna räkna hem ett sånt utlägg?
Det krävs ju att du har marken i 20-30 år minst.
Är det låglänt mark som är det väl stor frostrisk också, så det blir svårt att odla känsliga grödor.