Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Mjölka in  (läst 6118 gånger)

Caligari

  • Inlägg: 327
  • Dada
    • Östergötland
Mjölka in
« skrivet: 26 okt-18 kl 15:46 »
Vi har en fjällko som fick sin första kalv för ett par veckor sedan, och vill mjölka henne. Det är inte så lätt. Hon sparkas. Hon går i lösdrift med sin kalv och en kompis. Hon stoppar inte in huvudet i fodergrindarna när vi är där, så att vi kan låsa upp henne, utan vi får sätta på henne grimma och dra henne dit för att sätta fast henne. Det gör vi (jag och min fru) varje kväll, och medan hon äter står vi på var sida om hennes bakben, ryktar, klappar, småpratar och stöder mot henne. Inga problem. Vi jobbar oss ner mot juvret och kan ibland greja en del med det (en gång fick jag t o m mjölka lite på en av spenarna) innan hon börjar sparka. När hon väl har börjat sparka är det nolltolerans och varje försök att röra juvret leder till nya sparkar.

Vi är lite osäkra på hur vi ska komma vidare. Ska vi bara hålla på i samma stil och tänka att hon förr eller senare vänjer sig? En del verkar förespråka den linjen, men vi har också fått tipset att "bryta ner" henne med mer våldsamma metoder, som att klämma fast henne mot en vägg med sparkbåge på tills hon "ger upp". Eftersom vi är nybörjare tycker vi att det är svårt att veta vilka insatser som leder framåt och vilka som bara gör henne mindre motiverad, så vi behöver lite input från erfarna här. Vi har en sparkbåge som vi brukar ta med in och stryka lite över ryggen och benen med, men när vi en gång provade att sätta dit den blev hon tokig och hoppade tills den ramlade av. Kunde man få på den utan att hon fick panik skulle det kanske underlätta, men hur kommer vi dit?

Tacksam för alla råd!

harstorp4.se

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Mjölka in
« Svar #1 skrivet: 26 okt-18 kl 16:17 »
"Mjölken gör jag ju åt mitt barn, ge *** i den!!"   >:D

  Jag har bara erfarenhet av getter, och dem "mjölkade jag in" långt före nedkomst.  Klappade över hela kroppen och särskilt på juvret, dock utan att mjölka på riktigt.

  Men ni kan prova att ställa kalven under hennes nos, kanske hon låter sig luras att tro att det är hän som diar.

  Sparkbåge med mera kan ju i värsta fall göra henne avogt inställd till hela processen, ni ska väl ha henne kvar till nästa år?  Tänk så trist att inte få på henne grimman, för att hon minns allt bråket!
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

mattias_33

  • Inlägg: 1256
    • Hälsingland
SV: Mjölka in
« Svar #2 skrivet: 26 okt-18 kl 16:51 »
Passa på medans kalven diar. Att vänja sig med mänsklig beröring tar ju tid.
Locka kon med en godishink istället för grimma. När ni låser fast hon med grimma så skapar det panik. Mata och smek.
Kor älskar att bli ryktad. Samma som hästar. Så börja med en sån. Eller en psavakvast. Ska va nåt som river lite.
Gå inte från baken och rakt ner. Utan gå från baken, framåt över ryggen och sen när mot magen och vidare mot juvret.
Godishinken är dock det viktigaste. En del kor gillar bröd, en del vill ha äpplen. Testa er fram och hitta hennes godis.
Pondus spelar också in. En ko känner på sig om man rör sig fel. Är rädd t.ex.
Kossor är ju väldigt envisa typer.
Sparkbåge är sista utvägen. Bättre då ni ber en van bonde/mjölkare hålla svansen. Balansen sitter där. I rätt läge så står hon som ett ljus.
Sparkbågar är skapt så att det ska göra ont när kon sparkar. Att hålla svansen är mer humant och effektivare. En sparkbåge kan man må sätta så hårt att om kon sen ställer sig i en annan ställning så får ni ta rondelen för att få bort den. Svansen kan man bara släppa.
Målet är att inte slita ut sig i förtid med att jobba åt nån annan.

Kirja

  • Inlägg: 4
    • Ångermanland
SV: Mjölka in
« Svar #3 skrivet: 26 okt-18 kl 17:43 »
Vi har nästan samma problem med våran fjällnära kviga,men vi får mjölka på ena sidan om kalven står på andra sidan och diar samtidigt.utan kalven går det inte så bra.


Skickat från min iPhone med Alternativ.nu

Caligari

  • Inlägg: 327
  • Dada
    • Östergötland
SV: Mjölka in
« Svar #4 skrivet: 28 okt-18 kl 10:56 »
Tack för era svar! Vi har lagt undan sparkbågen så länge och får allt oftare in henne i grindarna utan grimma. Inga framsteg med själva mjölkandet, dock. Vi klappar, kliar, ryktar och småpratar. Ibland kan man röra juvret lite grann, ibland t o m spenen, men oftast blir det sparkar. Ska vi bara hänga i och tro att hon ger med sig med tiden?
harstorp4.se

skräptanten

  • Jane of all trades
  • Inlägg: 3918
  • Självhushållare på svennebanan-PRAO
    • Småland
SV: Mjölka in
« Svar #5 skrivet: 28 okt-18 kl 19:58 »
Jobbigt nog är Trollmors tips det bästa, men det är så dags nu, för er del. Om er ko fått en kvigkalv kan ni dock börja med henne i tidig ålder!

Om man skippar sparkbågen, så finns andra knep. Har inte behövt testa på de djur jag mjölkat in, men det är vanligt att sätta ett spännband runt kokvigans mage, i jämnhöjd med manken, då kan hon inte sparka. Annars är det till att binda upp ena bakbenet i luften, då kan hon inte heller sparka. Båda sätten är mindre våldsamma än sparkbågen.
Och som tidigare nämnts: godis, funkar både som distraktion, belöning och energitillskott  :D .

Hur står det till med dina/era färdigheter i handmjölkning förresten? Djur är vääääldigt skickliga på att lukta sig till minsta lilla osäkerhet, så det gäller att gå in i det hela med attityden nu du, kossan min, nu ska jag mjölka dig och det kommer gå kanonbra! Och den attityden ska förmedlas tydligt i både tanke och handling. Att det ska mjölkas är ingen förhandlingsfråga mellan dig och kossan!
Är du/ni mindre säkra på det här med handmjölkning är det kanske bättre att kolla runt bland fd mjölkbönder i närheten om ni kan få köpa en vakuumpump med tillbehör samt en mjölkspann och ett mjölkorgan. Det är smidigt att maskinmjölka och det går fortare, även om det är en procedur att diska efteråt.

(Om du undrar så har jag på meritlistan bl a att ha mjölkat in en 7-årig fd diko, samt ett stort antal getter i olika åldrar.)
Mjölk ger starka ben. Ekeby-utgödsling ger starka armar också.

Tjalve

  • Inlägg: 3214
    • Blekinge
SV: Mjölka in
« Svar #6 skrivet: 28 okt-18 kl 22:53 »
Du skulle börjat mjölka henne redan dag ett när allt var nytt. Är det handmjölkning som är planen tror jag inte det är så mycket mening med det. En fjällkviga lär inte ge dig lön för mödan. Men det är annars bara att gå nära och hålla emot. Visst kan sparkbåge och spänna upp huvudet med grimma hjälp lite men lär de sig inte på ett par dagar är det inte lönt att fortsätta arbeta med de. Mycket handlar om hantering av djuren redan som kalv.
Socialism is a philosophy of failure, the creed of ignorance, and the gospel of envy, its inherent virtue is the equal sharing of misery.

Caligari

  • Inlägg: 327
  • Dada
    • Östergötland
SV: Mjölka in
« Svar #7 skrivet: 28 okt-18 kl 23:24 »
Vi har handmjölkat vår gamla ko tidigare, men hon var redan van vid det när vi köpte henne. Den här, som vi håller på med nu, mjölkade vi de första dagarna utan problem. Det var efter några dagar hon började sparkas. Det är först när man rör vid juvret hon sparkas, bortsett från det är hon hur snäll och lätthanterlig som helst.

harstorp4.se

skräptanten

  • Jane of all trades
  • Inlägg: 3918
  • Självhushållare på svennebanan-PRAO
    • Småland
SV: Mjölka in
« Svar #8 skrivet: 29 okt-18 kl 07:53 »
Då kan en fråga sig hur det står till med juverhälsan? Har ni gjort CMT-test på mjölken?

Vad är tanken med mjölkandet förresten? Är det att ni människor ska få den mjölk som blir över när kalven tagit sitt, eller har hon så mycket mjölk att ni måste mjölka ur för att kalven inte rår med att dia i sig allt? De flesta mjölkraser, även allmogekorna i många fall, producerar "för mycket" mjölk för att vara rena dikor.
Mjölk ger starka ben. Ekeby-utgödsling ger starka armar också.

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Mjölka in
« Svar #9 skrivet: 29 okt-18 kl 19:03 »
Och som tidigare nämnts: godis, funkar både som distraktion, belöning och energitillskott  :D ?
Ja, absolut!  :D

Då kan en fråga sig hur det står till med juverhälsan? Har ni gjort CMT-test på mjölken?
Även min tanke.  Ni har alltså fått ut mjölk ur henne när kalven var nyfödd?  Och sen började hon sparka, dock inte mot den egna älskade avkomman?
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Caligari

  • Inlägg: 327
  • Dada
    • Östergötland
SV: Mjölka in
« Svar #10 skrivet: 29 okt-18 kl 19:15 »
Tanken med mjölkandet är i första hand att få lite till hushållet. Lyckas vi vänja henne är planen att skilja på mor och dotter halva dygnet så att vi delar mjölken med kalven.

Godis i hink kör vi med och nu funkar det rätt bra att låsa henne i grindarna utan grimma. Som distraktion, tja... När hon är på hinkens botten och gräver kan vi greja lite mer med juvret innan sparken kommer...

Japp, vi mjölkade i 3-4 dagar någonting, innan sparkandet började. Vi fick inte ut några stora mängder (några dl per gång max), men det kom i alla fall utan protester. Min faster som har livslång erfarenhet av mjölkning menade att det inte är ovanligt att de är höga på hormoner ett tag efter kalvningen och att det är när hormonerna lugnar sig som de kommer på att vara ovana igen.

Kalven diar utan att bli sparkad. Vi har inte gjort några tester på mjölken. Min faster kommer och tittar på det hela på onsdag - jag återkommer med ett referat!
harstorp4.se

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Mjölka in
« Svar #11 skrivet: 30 okt-18 kl 09:00 »
"Korsord för getter" kanske kan hjälpa till lite?  Fint hö i en balja och favoritgodiset ovanpå.  När djuret börjar äta, faller det godaste ner mellan höstråna, och att leta rätt på dem kräver en del koncentration.

  Ja, säkert var hon full av hormoner den första tiden. Jag som är van vid getter tänkte inte på det.  Getter är "höga" i några timmar bara, kanske ett dygn.

  Och så sparkas de inte lika effektivt, de är ju mindre!
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Caligari

  • Inlägg: 327
  • Dada
    • Östergötland
SV: Mjölka in
« Svar #12 skrivet: 04 nov-18 kl 07:58 »
Lägesrapport: Min faster var här och provade. Hon gjorde ungefär som vi har gjort, stod lutad mot kossan med ena armen om ryggen, och jobbade sig mot juvret med den andra. Skillnaden var att hon inte gav sig när sparkarna började vina utan stod kvar, precis utom räckhåll för klöven. Hon kom inte fram till spenen, men vi fick i alla fall en tydlig bild av hantverket och förstod att ihärdighet är nyckeln. Vi får se om vi lyckas eller ger upp! 

Häromdagen tyckte vi att kalven (som går lös tillsammans med de andra inne på logen) hade börjat bli skygg, så vi bestämde oss för att binda henne en stund varje dag och greja lite mer intensivt med henne (inmjölkning två år i förväg...?). Så igår upptäckte min hustru att när kalven stod bredvid mamma i fodergrindarna gick det att mjölka lite med kalven emellan... Mycket intressant. Fast efter en stund blev hon genomskådad och sparken kom. Men ändå! :)


 
harstorp4.se

skräptanten

  • Jane of all trades
  • Inlägg: 3918
  • Självhushållare på svennebanan-PRAO
    • Småland
SV: Mjölka in
« Svar #13 skrivet: 04 nov-18 kl 11:51 »
Vi får se om vi lyckas eller ger upp! 
Jag vet att jag är skitjobbig, men det är precis den attityden som är problemet. Kokvigan känner garanterat av den osäkerheten, och då vet hon också med sig att det är lönt att protestera.

Så bind upp kalven bredvid, blanda i något gott i kossans grovfoder  (betfor, krossad spannmål eller pellets enligt Trollmors modell) så hon tänker på annat, bind upp ena bakbenet i luften - och mjölka!
Mjölk ger starka ben. Ekeby-utgödsling ger starka armar också.

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Mjölka in
« Svar #14 skrivet: 04 nov-18 kl 18:59 »
Just det, utanför hennes räckhåll!   o:)  Borde vara möjligt om ni binder fast bakbenet.  Om det är svårt, så kan ni prova att binda upp ett framben.  Hon får iaf svårare att lyfta ett annat ben då, sparka eller ej.

  Två års tid för att tämja en kviga, låter kanon!   :D

LYCKA TILL!  Vi fortsätter att läsa era rapporter!
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Caligari

  • Inlägg: 327
  • Dada
    • Östergötland
SV: Mjölka in
« Svar #15 skrivet: 04 nov-18 kl 21:52 »
Haha, det är ingen som är jobbig, jag skriver ju för att få såna här goda råd! :) Med "lyckas eller ger upp" menar jag att vi antingen går all in eller struntar i det, inte att vi ska stå och känna efter när vi är hos kossan.

När ni skriver om att binda upp ben i luften undrar jag hur ni bär er åt. Luften är ju inte mycket att binda i... Sätter ni en rem runt hela kon, så att benet spänns upp mot magen med ryggen som stöd, eller hänger ni upp remmen i lagårdsinredningen, eller vad?
harstorp4.se

Tjalve

  • Inlägg: 3214
    • Blekinge
SV: Mjölka in
« Svar #16 skrivet: 05 nov-18 kl 00:44 »
Jag skulle aldrig binda upp ett ben för att mjölka möjligen som provisorisk verkstol om jag behöver kolla en klöv. Det lär ju inte kon förknippa med något positivt att få benet uppbundet. Spänna upp huvudet med grimma är nog så mycket våld jag skulle tillämpa men främst ha någon som kliar kon på svansroten medans du går nära och mjölkar. Det går inte att försöka hålla sig utanför räckvidden utan man måste så nära att det inte blir någon kraft i sparkarna och vara envis. En lite fjällkvigas spark får man hålla emot med låret.
Socialism is a philosophy of failure, the creed of ignorance, and the gospel of envy, its inherent virtue is the equal sharing of misery.

Trollmor

  • Inlägg: 10686
  • Måtte jag inte leva förgäves.
    • -
SV: Mjölka in
« Svar #17 skrivet: 05 nov-18 kl 11:16 »
Det borde väl i så fall räcka med att binda fast ena bakbenet så att hon inte kan få det framåt-utåt, men ändå står på det som vanligt?  Men jag håller med om att allt våld bör undvikas, så om det går att lura henne med kalven och med ett "korsord", så är det säkert även effektivare, med tanke på nästa år, och nästa ...

  Det ska bli mycket intressant att läsa hur detta går!
En får va gla att en ä sum en ä, när en nu ente ä sum en saa.

Karlsdotter

  • Inlägg: 1466
    • Ångermanland
SV: Mjölka in
« Svar #18 skrivet: 05 nov-18 kl 16:26 »
Risken när man binder eller använder gammaldags sparkkedjor är att kvigan/kon går omkull när hon försöker göra sig fri och därmed skadar sig eller blir liggande på ett sånt sätt att hon inte går att skära fri utan att dra in massa lyfthjälp mm.
Därför är sparkbågen bättre då den inte fastnar så att den inte går att ta löst.

Jag sitter på en pall så jag får benen under kon och kan ha huvudet i ljumsken där sparkbågen annars sitter så jag kan trycka och hålla emot sparkarna genom att låsa bakknä och höftled.

Caligari

  • Inlägg: 327
  • Dada
    • Östergötland
SV: Mjölka in
« Svar #19 skrivet: 08 dec-18 kl 23:50 »
Vi kom av oss helt med kossan när det kom ett par veckor då min fru var bortrest i flera dagar. Däremot har vi hängt i rätt bra med att binda upp kalven intill mamma och greja med den lilla. Så igår fick jag för mig att känna lite på kossans juver, och plötsligt fick jag mjölka. Jag hamnade i en helt tokig ställning eftersom kalven var i vägen, men det viktiga var ju att jag fick hålla på med spenarna en lång stund. Ett par gånger lyfte hon benet som för att sparka, men jag tryckte det bakåt med handen så satte hon ner det igen. Tänkte att det kanske var en engångsföreteelse, men imorse gick det lika bra. Så jag provade även andra sidan, där kalven inte var, men då small det direkt! :) Det kanske finns hopp om det här ändå...
harstorp4.se


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

606 gäster, 6 användare (1 dolda)
xaelanar, ktulo, per.martinsson, Banelinjen, ärt

* Forum

* Om tidningen Åter



- Bästa tidning jag någonsin har läst!
/Jeya M

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser