Olika stöd och bidrag.

[Omit]

Hej. Jo vi har stora planer på att köpa en mindre gård och skaffa två kor och en tjur av utrotningshotad ras exempelvis ringamålako. Om man leker med tanken att vi då har en gård med 7 hektar åker/betesmark som vi tänker odla ekologiskt Krav-godkänt grovfoder och bete på. Vad kan vi få ut i bidrag för djuren och stöd för marken/gården totalt?

[olivia.k]

Det beror ju helt på var du bor. Man får mer stöd i norrland än i södra Sverige för vi har kompensationsstöd. Hur mycket man får beror på hur högt djurtryck man har. Dvs har du många djurenheter på arealen får du mer än om du knappt har några djur alls. Att man i norrland får kompensationsstöd beror på att betesperioden är kortare och att vi måste utfodra med grovfoder under en större del av året än i södra Sverige.

En annan sak som påverkar stödets storlek är vad det är för summa på dina stödrätter, då en del stödrätter ger större utbetalning, samt vilken typ av betesmark du har. Ifall du har betesmark med många fina blommor ger det tre gånger mer pengar per hektar än vanlig betesmark. En del människor är säkert jättebra på att få fram sådan fin betesmark.
Är du under 40 när du söker stöd för första gången får du också mer pengar, dvs stödet "unga jordbrukare".

Ett stöd som ger mycket pengar är fäbodstödet. Flytta upp några djur, dvs 1,2 kor eller djurenheter till en fäbod på sommarbete får du 26 000kr vilket kan jämföras med att ha den hemma betandes på en vanlig betesmark som ger ca 2-3000kr per hektar. Har du många kossor på fäboden/skogen kan det bli mycket pengar. Har du 5 kor på fäboden så får du 45 000kr i fäbodstöd.

Jag sköter eu-ansökan åt en person som har 7hektar mark och denna får ut drygt 70 000kr i eu-stöd per år och har lika många djurenher så det motsvarar 3,3 kor. Själv har jag bara 4 hektar och fick 15 000kr i år. Så det kan variera ganska mycket hur mycket man får. Det är en fördel att vara bra på räkna om man skall maximera sitt eu-stöd.

[Jakobn]

Tror Olivia är ganska när sanningen, jag skulle tro att du får ut runt 20.000kr. Med djuren kommer också mer stöd pengar, så se till att ha så många djurenheter du kan utan det för den sakens skull blir katastrof ett år som detta. Sedan tror jag inte du har något att vinna på att KRAV certifiera dig med så litet lantbruk, absolut ekologiskt, men de små marginaler du kommer ha ger antagligen inte utrymme för den extra kostnaden och arbetet KRAV innebär. Ska du odla ekologiskt måste vallar förnyas för att du ska få eko-stöd för dem och det gör att allt överskott kommer gå till investering i mark och maskiner de första åren om vallarna inte redan är förnyade. Sedan återkommer kostnaden till att förnya vart eller vartannat år beroende på hur skiftena ser ut. Det kostar några tusen att förnya en hektar vall förutsatt att din timpeng är 0, ska man ha betalt för det arbetet också blir kalkylen snabbt orimlig. Kompensationsstödet finns även i södra sverige och är ett bra tillskott för de som har dålig mark.
Det är värt varenda krona att ta hjälp av en rådgivare, på någon timme söker de stöd åt dig och är man inte väldigt insatt själv kan de fixa många extra tusenlappar i stöd.

Kan ju vara bra att veta att det främst är intresset som ska driva dig, men små marker handlar det om ett 0-summespel även om man inte räknar med att ta ut någon lön. Fråga igen om några månader när jag gjort min ansökan, då brukar jag ha bättre koll på siffrorna.

[olivia.k]

Ska du odla ekologiskt måste vallar förnyas för att du ska få eko-stöd för dem

Det här har jag aldrig hört och hittar inget på jbv sida. Jag kanske är dålig på leta.
Skulle det vara ett krav som jbv har satt, eller är det kontrollorganet som har det kravet? Jag har funderat på att ställa om till ekologisk produktion men om kravet är att man måste plöja upp åkern ständigt kan jag inte göra det. Jag har läst här: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod/stodochersattningar/ersattningarforekologiskproduktion/ersattningforomstallningtillekologiskproduktion/villkorforvaxtodling.4.4dfd5d3a1526082877c928ba.html

[skogaliten]

Det här har jag aldrig hört och hittar inget på jbv sida. Jag kanske är dålig på leta.
Skulle det vara ett krav som jbv har satt, eller är det kontrollorganet som har det kravet? Jag har funderat på att ställa om till ekologisk produktion men om kravet är att man måste plöja upp åkern ständigt kan jag inte göra det. Jag har läst här: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod/stodochersattningar/ersattningarforekologiskproduktion/ersattningforomstallningtillekologiskproduktion/villkorforvaxtodling.4.4dfd5d3a1526082877c928ba.html

Jag la om till ekologisk, KRAV-certifierat 2012.

Det var ingen (som jag minns) som krävde att jag skulle lägga om mina vallar för certifieringen.

Nu lägger man ju ändå om vallar förr eller senare, mina brukar tappa produktionsförmåga efter sisådär 4-7 år, trots att vi har valt vallväxter med hög andel baljväxter, samt att vi gödslar med stallgödsel ungefär vartannat år. Skador från djur som vildsvin är också något man måste tänka på.

Vi tar två skördar/år, och analyserar grovfodret. Dels så blir det efter några år "färre balar" (lägre skörd), och så sjunker näringsvärdena. Det är billigare och hälsosammare med grovfoder till djuren, än med inköpt kraftfoder.

Vissa vallväxter går ut sig, andra försöker ta över, och när skörden, och näringsvärdena sjunkit "för mycket", och det blir mycket ogräs i vallarna, framförallt maskros, som enligt vildsvinen har goda rötter, så är det dags för omläggning.

[olivia.k]

Det var ingen (som jag minns) som krävde att jag skulle lägga om mina vallar för certifieringen.

Ok, tack för svar. Det låter helt orimligt att vallarna skall läggas om varje eller vartannat år som J skrev så jag hoppas det inte gäller. Jag borde ha läst något om det så mycket som jag läst på jbv. Det känns inte heller helt ekologiskt att lägga om vallarna för ofta i onödan.
Jag tänkte anmäla mig till "smak" för det är billigare än "krav" men jag antar att det går plus minus noll, dvs att de ökade stöden för ekologisk produktion äts upp av kostnaden för certifieringen.

[Jakobn]

Ni misstolkar vad jag skrev, men det är en djungel, så jag kan förstå det.
SMAK är ett certifieringsorgan som kan certifiera dig för ekologisk och KRAV lantbruk. KRAV kostar extra utöver eko-certifieringen, dessutom betalar man en licensavgift årligen till krav. Det finns flera olika företag som likt SMAK kan certifiera lantbruk.
Som jag räknat kan jag gå plus på eko-certifieringen om jag handlar lite smart, dock inte de första två åren när man har dubbla kontroller, de kostar 4-5000 vill jag minnas. Men de marginalerna minskar drastiskt med kostnaderna för KRAV, de är inte skyhöga men vi små lantbrukare har ju inte så stora marginaler. Vad jag vill säga är att man måste ha en plan för vad för extra pengar en dubbelcertifiering ger gentemot en EU-ekologisk.

Det är absolut inte krav på att förnya vallarna för att ställa om, men för att få de extra eko-stöden behövs det, har man dålig vall som man söker stöd på och sedan får en kontroll kommer de ta bort eko-stödet från skiftet.
Ett exempel

Skifte 1 som har 2 år gammal vall. Där får jag Gårdsstöd, Kompensationsstöd, Förgröningsstöd och Ersättning för omställning till ekologisk produktion. Kod 50

Skifte 2 Som består av gammal vall. Där får jag Gårdsstöd, Kompensationsstöd och Förgröningstöd (lite osäker på denna), men eftersom denna har Kod 49 heter det att "Slåtter och Betesvall på åkermark som ej är godkänd för miljöersättning och ersättningar för ekologisk produktion.

Därför blir det hela tiden en avvägning mellan vad ger ekostödet på ny vall och vad kostar det att lägga om. Sedan har man större behov av att  lägga om som ekologisk bonde för att gynna de växter som fungerar som jordförbättre eftersom man inte får tillföra konstgödsel. Men jag tycker fortfarande det är galenskap att man inte får ersättning bara för att vallen inte innehåller vissa arter.

[Jakobn]

Vill förtydliga också att det egentligen inte handlar om åldern på vallen, det är arterna som bestämmer, som jag förstått det kan en 1-årig vall vara utdömd om utsädet inte tag sig, medans en äldre vall med rätt arter kan vara godkänd, är ju upp till kontrollanten. De som var på kontroll här har varit jätte duktiga och dömt ut det som borde dömmas ut och godkänt det som borde vara godkänt.

[skräptanten]

Fast det där med grödkod 49 respektive 50 gäller alla som odlar vall, oavsett eko eller konventionellt.
Den som tänker sig att ha 2 kor+1 tjur lär mer vara inne på självförsörjning än produktion, och då är frågan om det är mödan (och pengarna) värt att ekocertifiera sig. Ekoreglerna för djurhållning är krävande, det räcker tyvärr inte bara att skippa giftsprutan och påsa-skiten. Det är trots allt inte något tvång för den som kör konventionellt att vräka på Roundup och NPK!

Visst är EU-stöden en djungel, men att göra ansökan i Jordbruksverkets e-tjänst kan de flesta med datavana klara själva. Systemet protesterar om en försöker göra fel!
Och hur mycket pengar det blir per år är fullständigt omöjligt att svara på, det kära Jordbruksverket brukar ha för vana att hålla på hela eller delar av stöden ett eller flera år, så det är långt ifrån säkert att du får pengarna på kontot "rätt" år.

[Jakobn]

Nej, du har nog missat  något i diskussionen ang  kod 49 & 50. Givetvis gäller vilkoren för ekologiskersättning enbart för ekologiska lantbrukare på 49 & 50.

Det kan vara så att jag har haft otur med mina ansökningar om stöd, dels är de nog ganska komplicerad i förhållande till min lilla areal dels har stödtjänsten protesterat med diverse felkoder varje år, firman som hjälper mig känner till buggarna och skickar in ansökan ändå även om det saknas grejer i sammanfattningen. Hittills har jorbruksverket rättat till det efter ansökan och jag har fått det jag ska ha.
Kanske det är dumt att avskräcka andra från att göra sin egen ansökan.

Visst är det helt omöjligt att svara på hur mycket pengar man ska få, men min rådgivares uppskattning har varit nära sanningen varje gång.

[skräptanten]

Det blir mer pengar per hektar för en mer eller mindre nyplöjd vall, än en gammal som är full med kvickrot och grejer - det gäller alla, det var så jag menade. Sen gäller givetvis ekostöden bara dem som är eller ställer om till ekologiskt.

Första ansökningsåret är värst, när allt ska fyllas i för första gången. Sen är det lättare när allt redan finns i e-tjänsten. Eller ja, det är lite skumt det här att Jordbruksverket envisas med att "mäta om" arealen varje år, även om en själv inte flyttar några stängsel, vägar, diken, skogskanter eller annat som avgränsar jordbruksmarken. Det kan försvinna alternativt dyka upp ett antal hundra eller tusen kvadratmeter här och var. Varför? Det är som avancerad matte; "det bara är så".

Till TS är mitt tips att börja med att gå med i Föreningen Allmogekon, www.allmogekon.se . Där finns mycket kunskap, och du kan få hjälp att få tag på lämpliga livdjur. När gården väl är köpt kan du börja fundera på EU-stöd igen  !

[olivia.k]

Det kan vara så att jag har haft otur med mina ansökningar om stöd, dels är de nog ganska komplicerad i förhållande till min lilla areal dels har stödtjänsten protesterat med diverse felkoder varje år, firman som hjälper mig känner till buggarna och skickar in ansökan ändå även om det saknas grejer i sammanfattningen. Hittills har jorbruksverket rättat till det efter ansökan och jag har fått det jag ska ha.

Hur mycket betalar du för att någon annan skall göra ansökan? Hur mycket areal har du? Vilken utbildning har din "rådgivare"? Jag kan inte riktigt förstå vad en person som hjälper andra med eu-ansökan skulle ha för kvalifikationer. Jag vill också sitta och göra eu-ansökningar mot betalning.

All info som man behöver finns ju på jbv hemsida så vem som helst kan ju läsa in sig på stödsystemet.
Dessutom är det bara att ringa till lst handläggare som handlägger eu-stöden om man har frågor och tycker det står otydligt på jbv hemsida.

[Jakobn]

Jo det är väl så att första gången är värst, jag har ju faktiskt bara försökt en gång. Jag har varje år ansökt om nya skifte, och varje år har jag ett antal nya grödor på nya ställe så det ska ritas och delas upp, nya stöd ska sökas för de nya skiftena och grödorna.

Sista betala jag ca 900kr, det är en mycket kvalificerad rådgivare och samtidigt som jag är där diskuterar jag val av nya grödor hur det fungerar och hur det påverkar bidragen, hur jag ska göra med djuren för att få mesta möjliga bidrag med minsta möjliga ansträngning. Personen är även växtodlingsrådgivare, och absolut inget illa ment men jag tror inte du kunnat ge mig den hjälpen olivia.k .

Betalar alltså 900kr, om jag uppskattar den tid det tar för mig att söka stöden så hinner jag tjäna ihop 2-3 gånger den summan på min andra del av företaget, dessutom gör jag något roligt istället. Både livskvalité och ekonomiskt. Även om jag fått skjuta till en del skulle det varit värt varenda krona.

[olivia.k]

Betalar alltså 900kr, om jag uppskattar den tid det tar för mig att söka stöden så hinner jag tjäna ihop 2-3 gånger den summan på min andra del av företaget, dessutom gör jag något roligt istället. Både livskvalité och ekonomiskt.

Ja, där har du väl svaret, när du skriver att det inte är roligt. Jag tycker det är jätteroligt att logga in på sam-internet och rita ut nya block och skiften och att räkna ut djurtäthet och sådant (gillar matte). Jag skulle aldrig vilja överlåta det åt nån annan, jag gör hellre fel och lär mig av mina misstag än att låta nån annan göra det roliga åt mig.

Det är ju bara folk som inte gör sin Eu-ansökan själv som rekommenderar att man tar hjälp vid ansökan. Jag förstår ändå inte vad dessa "rådgivare" har för utbildning. Jag googlade och verkar som lrf konsult utför den tjänsten av folk de kallar för "Eu-specialister". På lrf konsult jobbar väl mest ekonomer och revisorer men har du en växtodlingsrådgivare antar jag det är en agronom.