" De flesta använder traktorn för att mata hästen". Citat av Själv är bäste dräng.
Ja egentligen är det där en av de stora stötestenarna.
Så gott som alla hästägare som finns i dag har hästen som mariginell jordbrukshjälp i bästa fall eller som statuspryl och nöje i de allra flesta fall. Många föder hästen både vinter och sommar med foder som har producerats med traktor och ofta dessutom fraktats långa vägar på landsväg. I boxen har de kutterspån som de har köpt i plastiserade balar som kommer genom många mellanhänder runtom i landet.
Visst finns det lysande undantag från den regeln och ni som är undantag är värda ett
STORT HEDERSOMNÄMNANDE
....... men hos alla andra är det traktorn som föder hästen som inte gör någonting produktivt alls.
På den tiden då jordbruket verkligen var hästdrivet var upplägget ett helt annat. Massor av hårt arbete för både människor och djur.
En grannbonde körde till exempel 1100 hästlass lera på en eller möjligen två somrar för att fylla upp ett surhål på sitt åkerskifte. Leran tog han från vallen som kom när de rensade ån med spadar och skottkärror. 30-40 man arbetade tre sommarsäsonger med åränsningen. De hade landgångar tvärs över den torrlagda ån och så stod en nere på bottnen och lastade med skyffel medan kamraten kärrade bort jorden längs landgången.
Det var bara ett litet projekt för att förbättra två byars åkrar som utfördes av byborna själva vid sidan om det vanliga jordbruksarbetet.
Om vi bortser från plöjning som ju är ett ändlöst slavgöra med häst och dikesgrävning och stenröjning som sliter ut folk i förtid så är det inte alls orimligt att driva ett småbruk helt med häst. Så gjorde folk på 50-talet. Ett par bönder i byn hade traktor och plöjde mot betalning åt alla de övriga som annars skötte sina jordbruk med häst. Någon traktorägare bröt sten och schaktade dikesjord mot betalning. Någon entreprenör hade en Naula eller Pikku-Jussi grävmaskin och grävde större utfallsdiken. Resten sköttes med häst eller för hand.
Ett fungerande system som kräver endast en bråkdel av det bränsle som ett helt traktordrivet jordbruk kräver samtidigt som man klarar sig med betydligt färre hästar och mindre andel av byns areal till hästfoder och färre utslitna 40-åriga människor än i ett helt hästdrivet jordbruk.
Tyvärr kräver det här ett helt annorlunda samhälle än vi håller på att bygga i dag. Som samhället ser ut i dag går det inte med hästdrivet jordbruk annat än i undantagsfall där förutsättningarna är speciellt goda.
Davvi
En traktor som motsvarar två hästar det är en Valmet 15 eller Massey-Harris Pony eller Porsche Junior. En sådan orkar dra en enskärig plog i samma storlek som en hästplog eller en harv som är obetydligt större än en tvåhästars harv. Det krävs en motor på cirka 15 hästkrafter för att ge samma dragkraft över mark som två hästar. En enhästs traktor måste man spänna i par som parhästar när man skall plöja.
Jag vet inte om bränslekonsumtionen var så mycket lägre med de här småtraktorerna räknat per plöjd eller harvad hektar än med en något större traktor och större bearbetningsbredd. Det skulle vara intressant att räkna på det.