avlopp

[Anliöj]

Ni som finns på den här sidan verkar tycka att livet och jorden är viktiga värden. Tänk då också på hur avloppet ser ut. Trekammarbrunnar spyr ut kväve och fosfor till våra vatten. Jag har hittat ett alterantiv på www.nuvaren.se. Biologiskt avlopp utan kemikalier eller filter.

[Ulric Eriksson]

Törs man gissa utifrån din mailadress, repa@telia.com, att du är samme Jiri Repa som säljer mackapären, och att detta således är en annons?

[Anliöj]

Rätt till viss del. Mailadressen är dock min och jag arbetar som lärare och har inget med "mackapären" att göra! Uppfattade det inte som en annons utan som info till ett alternativ. Ursäkta!

[högbergarn]

Någon som vet om detta funkar & är godkänt av kommunerna.
Själv så köpte vi ett hus med enbart trekammarbrunn. Skulle en sådan lösning vara godkänd istället för en filtrationsbädd?
Huset är så placerat att avloppsrören är grävda ut på en åker & rinner sedan ut i ett dike ca 150m från brunnen. Vet inte hur
jag ska kunna bygga en bädd då huset står så nära åkerskanten att enda möjligheten är att gräva på åkern & det kan nog bli svårt då denna ej
är min. Men med detta lilla reningsverk så skulle jag få plats på min mark.
Är det dyrt att ha ett reningsverk?
Kan man få dispens från att ha filtrationsbädd om det inte finns plats att göra en?

[Mårten Swärd]

Någon dispens från någon form av "efter-rening" till en trekammarbrunn skulle jag inte hoppas på, det är nog nära på omöjligt. Men att man kan ha reningsverk istället för filtreringsbädd tror jag går.. Det bästa är att kontakta din kommun och fråga, de kan säkerligen tipsa om godkända system.

Ett reningsverk blir ju dock lite dyrare i drift då det dels går åt lite el/kemikalier till att driva det och del service/underhållskostnader.

När det gäller plats för filtreringsbädd vet jag inte om kommunen kan "tvångsinlösa" mark för ändamålet om det kniper.. Personligen hoppas jag inte det eftersom att alla i byn här måste anlägga filtreringsbäddar nästa år och ett av mina gärden ligger illa till i så fall.

[Anliöj]

Med ett biologiskt reningsverk behöver man inga kemikalier eller filter, inte heller en infiltrationsbädd. Har anläggningen EU-certifiering får den sättas in överallt. El, javisst det som behövs till en akvariepump.

[signe]

Jag har varit inne och läst lite om detta reningsverk. Biologisk rening där kvävet ska "försvinna" (som gas från bakterierna?) är det ett uthålligt system? Om kvävet hamnar i sjön med nästa regn så är det ju inte bättre än traditionella system. Varför så svårt att finna system som tar vara på näringsämnen istället.

[Anliöj]

Luften innehåller ca 20% kväve och det är inget problem. Kvävet hamnar INTE i jorden eller i vattnet utan förbrukas av bakterierna. Det mycket sämre fosforn reduceras med upp till 90-95% eftersom bakterierna behöver även detta för sin tillväxt, uppbyggnad och förökning

[signe]

Det går åt väldigt mycket energi och resurser att tillverka kväve- och fosforgödsel. Då bör vi i fortsättningen satsa på avloppssystem som kan återanvända näringen i stället för att se kväve, fosfor m.m. som ämnen som ska förbrukas och "reduceras".

[Rödskägg]

Signe,
Right on target!!!
Högbergarn kommunerna vet inte ett skit eller snarare de vet hur "miljöbalkens INTENTIONER" ska tolkas.

[torbjorn]

Åtminstone fosfor i avloppsvattnet är ju lätt att undvika genom att man låter bli att använda fosfathaltiga tvätt- och maskindiskmedel. Det är bättre att aldrig smutsa ner vattnet än att rena det i efterhand.

Tänk förresten på att bakterier inte kan bryta ner grundämnen som kväve eller fosfor, de  kommer att finnas kvar i en eller annan form (repetera biologi- och kemikurserna från högstadiet om nödvändigt). Däremot kan de ju bryta ner en del föreningar där ämnena ingår, t ex fosfater, och omvandla dem till en annan form. När väl bakterierna dör och i sin tur sönderdelas så lär väl fosforn passera ut igen, antingen i vattnet eller i någon slags rötslam. Så en bakteriologisk process kan man nog bara betrakta som en slags mellanlagring och fördröjning av fosforn. Om kvävet frigörs kan det dock i bästa fall komma loss i gasform och återföras till luften.

När man bedömer hur stor skada kväve- och fosforutsläppen från ens eget avlopp kan tänkas göra så bör man också ta hänsyn till vilken slags vattensystem avloppsvattnet slutligen dräneras till. Det är ju mer kritiskt om det finns någon övergödningskänslig insjö på vägen eller om vattnet går ut på ostkusten, till Östersjön, än om man bor väster om vattendelaren så att det blir Nordsjön som får ta hand om vattnet i slutänden.

[Pjöllerberg]

Finns det en konventionell vattentoalett installerad, så kan ett byte till snålspolande, urinseparerande toalettstol minska ner näringsläckaget betydligt.
Urinen, som innehåller det mesta av näringen och inget av sjukdomsalstrande mikroorganismer, används till gödsling av odlingar.
Spolningen kan också göras med regnvatten, för att spara på värdefullt drickbart vatten.

[Rödskägg]

Snålspolande eller icke påverkar knappast näringsinnehållet om man inte är ekonom och räknar allt i procent och dricksvatten har vi alldeles för gott om utom i vissa specifika miljöer som exempelvis skärgården.

[Pjöllerberg]

Snålspolande eller icke påverkar knappast näringsinnehållet om man inte är ekonom och räknar allt i procent och dricksvatten har vi alldeles för gott om utom i vissa specifika miljöer som exempelvis skärgården.

Blir mindre nersmutsat vatten att ta hand om från en snålspolande och urinseparerande toalett.
En pissning drar ett par deciliter vatten istället för 3 liter, en skitning 3 liter istället för 6.
Tycker man det är en bagatell, liksom att övergödningen av vattnen fortsätter, och att dricksvatten bara går att slösa vidare med så...blir det väl troligen så också.
Det är ju bara att borra ännu djupare brunnar och bygga större reningsverk.

[torbjorn]

Man bör inte använda snålspolande toalettstolar i hus med gamla avloppsledningar som det lätt blir stopp i (gjutjärnsrör som är rostiga och skrovliga på insidan, dålig passform i skarvarna, kanske de går horisontellt långa sträckor med otillräckligt fall). På sådana ställen behövs det extra vatten som en icke-snålspolande inrättning ger ifrån sig.

[M8e]

Blir mindre nersmutsat vatten att ta hand om från en snålspolande och urinseparerande toalett.
En pissning drar ett par deciliter vatten istället för 3 liter, en skitning 3 liter istället för 6.
Tycker man det är en bagatell, liksom att övergödningen av vattnen fortsätter, och att dricksvatten bara går att slösa vidare med så...blir det väl troligen så också.
Det är ju bara att borra ännu djupare brunnar och bygga större reningsverk.

En skit är en skit och en pissning är en pissning hur man än späder ut det eller inte är det lika mycket gödning.

Sen är det ju så att alla "privata" reningslösningar är överdimensionerade för att slippa problem och då spelar det ingen roll om det är två bajskorvar och 6l vatten eller två bajskorvar och 3l vatten

[Pjöllerberg]

Men samlar man den näringsrika fraktionen dvs urinen för sig, och använder den till gödselvattning, så tas näringen upp av den lokala växtligheten, istället för att hamna i grundvattnet, ge dåligt dricksvatten och övergödda vattendrag.
Idealt bör även fekalierna tas om hand av humusskiktet via latrinkompost, men separerande vattentoalett ger iaf mindre näringsläckage till grundvattnet än en gammaldags wc.
Snålspolande ger också möjlighet att använda septiktank, kan vara en vettig lösning när det är tättbebyggt utan kommunalt vatten och avlopp.

[Rödskägg]

Det finns ju metoder att ta upp näringen utan dåligt fungerande separationstoaletter www.bioptech.se (och jo jag har liten anknyning till det bolaget). Det yttermera intressanta är ju att de kan använda det renade vattnet att spola i toan med. Då spelar det inte någon roll för vattenförbrukningen hur mycket du spolar.

I övrigt går det ju att välja var man pissar

[Pjöllerberg]

I övrigt går det ju att välja var man pissar

Lättare om man e man, det finns ju pissoarer.
Eller en femliters t-dojedunk med lock.