Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: tiki skrivet 22 feb-13 kl 05:32
-
jag så på tv - i canada -en ishall byggd av barkborredödat virke- böjda limträbalker- som bar hela taket .
vi har timmrad med det , är fulllt användbar .
men som jag förstår inte värd pengar - precis som ädelvirke som knivfyran, - ???
ska vi verkligen göra dasspapper av allt ?
hur kan vi nytja torrgran .
jag vet att man ska helst vara där med sågen när angreppet sker , där kommer hål och damm ur barken, -tar man dom då hindrar man spridning som annars kan dra med sig sina grann graner och döda öar på tiotals träd , främst gamla och svaga vad jag förstår.
dessa träd tappar barken och torkar därmed ut ståendes, och är fullt användbar, även som ved.
i ryssland finns traditionen att byggga av torrfyra - från myrarna, ett mycket beständigt material.
- snacka dödträd va det här...
-
de värsta krypen når hur djupt? 5 cm? tror inte de går längre än till kärnveden om vi snackar fura.
ock av dem som står på myrar ska man göra pert av (takspån), min morfars far gjorde dem ca 1 cm tjocka ock då häll de i 70 år ute på fäbodvallen.
men då ska det vara kvalité o gammalt virke.
annars kan man väll göra allt som man annars också gör.
vad är knivfyran?
-
Inte ens dasspappersmakarna vill ha det längre. Bara värmeverken. Men det är alldeles utmärkt till att såga plank eller timmra med. Barkborrarna stannar i barken. Blir det döda trädet stående länge däremot så kan det komma andra gnagare som går på djupet.
-
prima virke som går upp i rök- >:D
det måste bli en reäl hög- va kan det röra sig om 3-5% av det hela - låter inte så miljösmart av oss om vi inte tar hand om våra egna recurser ???
låter ruttet..
knivfyran är kvalitätsvirke , tättvuxen tall- om man ringbarkar en sådan hundra tretti åring blir den naturimprignerad , och syllvarvet i stummen.( de kan ochså växa i slänten (nipan) och bilda tjurved , en extra förhärdning i virket - perfect till timmring / inte så bra för sågen.
mygget fint man kan göra - traditionell viderförädling av kvalitätsgallrad virke
men det var det där med pengarna - fast det viktigaste är kundskapen och nån gör det.
go morron
-
Men även ett uppeldat träd är ju att ta tillvara resurser. Det blir ju värme som annars skulle tagits fram på nåt annat sätt.
-
Under de stora barkborrehärjningarna på 70-talet sågades det massvis med torrvirke. Det skulle sorteras för sig i skogen bara. Tekniskt så är det helt bra virke. Men med lite färgförändringar så funkar det inte idag till att skicka till kräsna köpare ute i världen.
Massakokarna har också blivit mer kräsna för att de inte längre bleker massan med klor. De som gillar torrgran är spånplattepressarna. Men de är inte alls villiga att betala något för sin råvara.
-
Döda träd (torrakor) skall nämnas kvar vid avverkning enligt SVL och FSC.
Även avverkning på impediment (läs myr) är förbjudet.
-
Döda träd (torrakor) skall nämnas kvar vid avverkning enligt SVL och FSC.
Även avverkning på impediment (läs myr) är förbjudet.
tja jag tar mina träd var jag vill i vår skog.
-
prima virke som går upp i rök- >:D
det måste bli en reäl hög- va kan det röra sig om 3-5% av det hela - låter inte så miljösmart av oss om vi inte tar hand om våra egna recurser ???
låter ruttet..
knivfyran är kvalitätsvirke , tättvuxen tall- om man ringbarkar en sådan hundra tretti åring blir den naturimprignerad , och syllvarvet i stummen.( de kan ochså växa i slänten (nipan) och bilda tjurved , en extra förhärdning i virket - perfect till timmring / inte så bra för sågen.
mygget fint man kan göra - traditionell viderförädling av kvalitätsgallrad virke
men det var det där med pengarna - fast det viktigaste är kundskapen och nån gör det.
go morron
Timrar du mycket?
jag har aldrig timrat med en sån vridan sak sok skulle jag göra det så skulle jag nog lägga den i golvet eller i taket om det var stora spänvidder.
men jag gissar att om trädet har stått dött länge så lär det inte röra ock vrida på sig lika mycket?
angående randbarkning så blir den mesta effekten mest där man barkat, man får också blånad på köpet. vill man göra det på riktigt ska man
strypa trädet genom att ta bort topp ock en del grenar. sen låta det stå i ca 10-15 år. då blir precis hela trädet fullt med gotta:)
det svåra är att inte ta bort för mycket! då dör det...
tror även tekniken skulle fungera om man bara tog bort visst många grenar också ock sparar toppen.
http://www.fetvedensvanner.com/index.htm (http://www.fetvedensvanner.com/index.htm)
-
Den skadeinsekt som jag tycker är värst är ju snyltbaggen! jag fick en hel del larvet i mitt timringstimmer ftersom jag inte han med att barka,ock de sabla larverna åt sig ned i timret minst 5 cm på sina ställen. hålen kunda vara 5 mm i diameter. kändes ju inte speciellt kul.
när larven blivit tillräckligt stor bomar den igen gången bakom sig ock övervintrar, sen äter den sig ut har jag för mig
så var noga medbarkningen:)
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skador-pa-skog/Insekter-/ (http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skador-pa-skog/Insekter-/)
http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Foryngra/Plantering-ny/Skydd-mot-snytbagge/Snytbaggens-biologi/ (http://www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Foryngra/Plantering-ny/Skydd-mot-snytbagge/Snytbaggens-biologi/)
-
Tallrotstock med skorpbark är mumma för snytbaggen. Barkborregran går de inte på för barken ramlar av och virket blir antagligen för torrt för dem.
-
Den skadeinsekt som jag tycker är värst är ju snyltbaggen! jag fick en hel del larvet i mitt timringstimmer ftersom jag inte han med att barka,ock de sabla larverna åt sig ned i timret minst 5 cm på sina ställen. hålen kunda vara 5 mm i diameter. kändes ju inte speciellt kul.
när larven blivit tillräckligt stor bomar den igen gången bakom sig ock övervintrar, sen äter den sig ut har jag för mig
så var noga medbarkningen:)
Hej!
Det du beskriver var inte Snytbaggen, den äter tunn bark och är mest känd för att ringbarka unga tallplantor....
mvh/ bosse
-
Timrar du mycket?
jag har aldrig timrat med en sån vridan sak sok skulle jag göra det så skulle jag nog lägga den i golvet eller i taket om det var stora spänvidder.
men jag gissar att om trädet har stått dött länge så lär det inte röra ock vrida på sig lika mycket?
angående randbarkning så blir den mesta effekten mest där man barkat, man får också blånad på köpet. vill man göra det på riktigt ska man
strypa trädet genom att ta bort topp ock en del grenar. sen låta det stå i ca 10-15 år. då blir precis hela trädet fullt med gotta:)
det svåra är att inte ta bort för mycket! då dör det...
tror även tekniken skulle fungera om man bara tog bort visst många grenar också ock sparar toppen.
[url]http://www.fetvedensvanner.com/index.htm[/url] ([url]http://www.fetvedensvanner.com/index.htm[/url])
det är precis så det görs-
jag har timmrad en del- varje stock har en boj (banan som jag kallar det)- varje banan ska läggas upp åt, så att belastningen(gravitatationen) pressar ihop stummen .
tjurvedtimmer i sig behöver inte vara mera böjd en annat- det är bara en förhärdning och spänning i virket. med mycket kåda och smala årsringar.
för fanns säkert mer kundskap om timmerstockens olika positioner , i förhållande till vädersträck osv. - och det går lika bra med dödträd-
viktigast för stummen är altid tak, torrhet , annars rutnar det ..
och i hantering med stock gäller principiell , barka , barka altid barka , allt ska barkas även veden
-
Döda träd (torrakor) skall nämnas kvar vid avverkning enligt SVL och FSC.
Även avverkning på impediment (läs myr) är förbjudet.
Avsikten att spara dem är ju framförallt att de är fulla av barkborrarnas fiender. När vi väl ser att en gran dött, så har redan barkborrarna förökat sig och kvar finns endast barkborrarnas fiender.
-
Den skadeinsekt som jag tycker är värst är ju snyltbaggen! jag fick en hel del larvet i mitt timringstimmer ftersom jag inte han med att barka,ock de sabla larverna åt sig ned i timret minst 5 cm på sina ställen. hålen kunda vara 5 mm i diameter. kändes ju inte speciellt kul.
när larven blivit tillräckligt stor bomar den igen gången bakom sig ock övervintrar, sen äter den sig ut har jag för mig
så var noga medbarkningen:)
Hej!
Det du beskriver var inte Snytbaggen, den äter tunn bark och är mest känd för att ringbarka unga tallplantor....
mvh/ bosse
Helt sant! jag menade ju tallbocken!
[url]http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=73[/url] ([url]http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub/Sida/SkSk/Read/ReadDetails.jsp?DiagnosisID=73[/url])
-
det är precis så det görs-
jag har timmrad en del- varje stock har en boj (banan som jag kallar det)- varje banan ska läggas upp åt, så att belastningen(gravitatationen) pressar ihop stummen .
tjurvedtimmer i sig behöver inte vara mera böjd en annat- det är bara en förhärdning och spänning i virket. med mycket kåda och smala årsringar.
för fanns säkert mer kundskap om timmerstockens olika positioner , i förhållande till vädersträck osv. - och det går lika bra med dödträd-
viktigast för stummen är altid tak, torrhet , annars rutnar det ..
och i hantering med stock gäller principiell , barka , barka altid barka , allt ska barkas även veden
Jo, sen är e ju lättare också. kan nog ha varit mycket därför också som man valde de träden. sen är ju inte alla sådana av bra kvalité eller har tjurved.
i mina trakter sas det att man skulle ta träden i norrsluttningar tör timring. mindre sol, växer lite långsammare ock förmodligen trångt också.
hittade några riktigt fina furor där till mina syllar:D
-
Jo, sen är e ju lättare också. kan nog ha varit mycket därför också som man valde de träden. sen är ju inte alla sådana av bra kvalité eller har tjurved.
i mina trakter sas det att man skulle ta träden i norrsluttningar tör timring. mindre sol, växer lite långsammare ock förmodligen trångt också.
hittade några riktigt fina furor där till mina syllar:D
fura är lyx att timmra- men även torrgran har sinafördelar - lätt och smidig,jämfört med färsk tall- (vår tjokaste hade 75 cm- den längsta- nockstock 13m--räknade 120 år- torr och fin)(http://)
-
Jag har ett femtontal döda almar på min tomt. Almsjuka säger en del, jag vet inte. Där är mycket små hål i dem (ibland ovala och ca 1-2mm i diam). Virket är förvånansvärt hårt rakt igenom (där det inte börjat ruttna).
1. Är det almsjuka?
2. Kan det skada mitt hus i trä?
3. Fann små högar på trähyllor jag har i ett betonggjutet, slutet förråd i källare. Är det or eller husbock kanske?
I övrigt verkar huset vara fritt ifrån flyghål el liknande.
4. Hur blir man av med ohyran i förrådsutrymmet utan att ringa anticimex?
tacksam för svar!
-
Jag har ett femtontal döda almar på min tomt. Almsjuka säger en del, jag vet inte. Där är mycket små hål i dem (ibland ovala och ca 1-2mm i diam). Virket är förvånansvärt hårt rakt igenom (där det inte börjat ruttna).
1. Är det almsjuka?
2. Kan det skada mitt hus i trä?
3. Fann små högar på trähyllor jag har i ett betonggjutet, slutet förråd i källare. Är det or eller husbock kanske?
I övrigt verkar huset vara fritt ifrån flyghål el liknande.
4. Hur blir man av med ohyran i förrådsutrymmet utan att ringa anticimex?
tacksam för svar!
1. Troligtvis
2. Nej
3. Strimmig trägnagare
4. Den strimmiga trägnagaren dör om du tar upp träet i inomhusmiljö då de trivs i sval och fuktig miljö.
Annars kan du väl dränka in träet i fotogen om du vill.
-
Problemen av lättare insektsangrepp är som ni skriver inte själva angreppet utan om de får stå kvar en längre tid så angrips dom av rötsvampar som bryter ner virkets beståndsdelar och som då i sin tur gör att hållfastheten försämras. I trä angripet av blånadssvampar är fukthalten högre vilket gör det olämpligare för t.ex. panel då det inte torkar ut lika lätt. Blånad påverkar dock om jag förstått det rätt inte hållfastheten. Så har ni fått insektsangripna träd, ta ner dom fortast möjligt. Vi har sålt barkborre angripet och det har de tagit emot dock inte om det blir angripet av svampar. Men det är A och O att så fort som möjligt ta ner dom så det inte heller sprider sig. Tänk på att gärna lägga traven en bit i från skogen också då de kan svärma i detta också. Nu på vintern är det dock ingen fara om jag har förstått detta rätt utan de blir aktiva igen framåt våren.
-
Hur är det med krympmån på angripen torrgran?
Finns det någon tabell över det, antar att det är beroende på hur länge dom stått döda?
-
Borde det inte räcka att mäta fukthalten för att räkna ut hur mycket mer det kommer krympa? Desto torrare, desto närmare färdigkrympt
-
Jag har inte de efterfrågade tabellerna.
Men jag har mångårig erfarenhet av att såga barkborregran och torrgran och det brukar gå bra att använda virket om det inte surnat eller ruttnat på rot.
Det duger fint till regelverk och panel till enklare byggnader.
Jag tänker att det är värdefullt att ta till vara vad marken producerat, det som duger som byggnadsvirke bör bli byggnadsvirke, det som är missfärgat kan bli ved.
I min närhet finns det alltför gott om grov död granved, både stående och liggande.Sitter barr och bark kvar på borreträden kan man ju försöka rädda kvarvarande skog med att ta ut och såga virket.
Sitter barken kvar är det helt tillåtet att ta till vara träden, ut och rädda det som räddas kan!
-
Om man har gått och certifierat sin skog så ska äldre torrträd lämnas. Men i och med massangreppen av insekter så har certifieringsbolagen insett att det inte är hållbart. Nu ska man lämna 20 per hektar och hugga resten.
-
Om det är mer än 5kbm färska vindfällen ska de ju bort, det går ju inte att lämna 20 angripna träd per ha.
Blir ju yngelhärd så man riskerar granskogen i hela socknar.
Såga virket, klyv det till ved eller barka åtminstånde.
-
Så är det. Färska vindfällen är yngelhärd för insekter. Men har de gått på stående skog är skadan redan skedd. Då ska man vara väldigt snabb om man ska hinna få med sig insekterna ut ur skogen. Har de redan flugit ut då kan man lika gärna ha sitt vedförråd stående på rot.
-
Ser risker med att ha vedförådet på rot, svårt att få nått annat att växa i skogen om där är fullt med dödträd, risk att få marken konfiskerad.
Hugg och använd skogen!