Akvaponisk odling

[Parkettodlaren]

Är det någon här som sysslat med "aquaponics" i större eller mindre skala, eller som är intresserad av detta och tänker starta? Är på g att starta mina första system, och det vore kul att höra hur det gått för andra.

(Jag är inte säker på att förklaringen behövs just här, men aquaponics är fiskodling där man låter vattnet filtreras genom en odlingsbädd där man odlar grönsaker och örter. Systemet ger alltså både fisk och grönt.)

[Jan lindgren]

Hej!
Egentligen så har jag inte prövat men jag har odlat tilapia till mat och provade lite med växter i sandfiltret. Det hela fungerade utmärkt. Problemet är att det behövs mycket stora filterytor om man ska rena vattnet ordentligt. Vi slutade för jag insåg att jag behövde investera allt för många miljoner för att få lönsamhet. Jag är helt övertygad att det går att få lönsamhet på kombinationen fiskar och växter om man har ett växthus över. Problemet kan vara myndigheter och småskalig fiskslakt.
MVH
Jan Lindgren

[Parkettodlaren]

Heh, jag bor i Uppsala, där får man alltid räkna med att myndighetskontakten tävras.

Har du sett "barrelponics" systemet? Det är uppbyggt av tre tunnor, där en är vattentank, en (kluven i två halvor) tjänar som odlingsbädd och en är fisktank. Ger egentligen mer växter än fisk eftersom det är ett system tänkt att lära ut grunderna i aquaponics, men går att expandera till större enheter.

Film

Här finns handboken för grundenheten

Ett växthus och ett lämpligt hus vore drömmen! Hoppas kunna investera i ett sånt, men eftersom jag bor i lägenhet just nu blir det minisystem till en början. Fördelen med det är väl att man ännu inte behöver slåss med myndigheterna .

[Jan lindgren]

Hej!
Jag tycker att han gjort systemet väl invecklat. Jag har gjort lådor som jag klätt med dammduk och använt u-formade rör för att leda tillbaks vatten. Gamla badkar är också mycket användbara. Ett system som jag använt bestod av en låda 120x120x60cm klädd med dammduk för fiskarna därifrån pumpade jag över vattnet till ett badkar. För att filtrera vattnet och hålla tillräckligt högt pH så lät jag vattnet gå genom en näckroskruka fylld med musselskal. I badkaret hade jag en massa vattenväxter som tog hand om en del av näringen. Vattnet fick sedan gå tillbaks genom ett u-rör som fungerade som hävert. Systemet hade för lite växter så jag fick byta en del vatten ibland. I minidammen så hade jag avelsdjur av tilapia. Vi arbetade med hybrider av Oreochromis hornorum och O. mossambica. Snabbväxande tuffa fiskar.
Får jag råd och tid så ska jag göra ett litet uterum där jag kan avdela 50 kvadrat till ett liknande system. Dock så ska jag denna gång ha lite mer köldtåliga fiskar eller kräftor.
Om du letar lite på alternativ så hittar du information av Björn Oliviusson. Han har jobbat med vattenrening och växter.
MVH
Jan Lindgren

[Parkettodlaren]

Tack för tipsen!

Vilka växter använde du i odlingarna?

Tilapia verkar för övrigt vara akvaponins falukorv; extremt vanlig och går att använda till det mesta .

[Trollmor]

Intressant.  Men oj, vilken tid filmen tog genom modemet!

[Jan lindgren]

Hej!
Jag anser att Tilapian är vattnets hushållsgris. Alla intresserade kan ha den. Den är dessutom mycket läcker smörstekt. Den smakar lite abborre men har inte lika mycket ben som abborren så det blir benfria fileer. Den äter det mesta dock inte vitklöver.
Jag hade hoppats att kunna ge klöver som proteinfoder men det gick inte. Gräs åt de. Fiskfoder är dyrt så jag provade om de åt brolilerfoder och det gjorde de. Däremot så kollade jag inte om tillväxten blev tillfredställande på hönspellets.
Tilapia är en av de få matfiskar som filtrerar svävalger vilket gör den till en av de bästa matfiskarna för småbruk i varma u-länder. Om man vill kan man där mata dem genom att slänga lite konstgödsel, naturgödsel eller växtavfall i dammen. Fiskarna lever och växer av alla alger som bildas.
Försök har visat att en investering av 200 dollar räcker till att bygga en bevattningsdamm och odla tilapia. Odlingen är så lättskött att även aidssjuka kan hjälpa till med familjeförsörjningen. Familjerna får bättre näring och håller sig friskare och barnen får tillräckligt md proteiner för att växa normalt. En framtidsvision i vissa delar av Afrika.
Det var min lilla kärleksförklaring till tilapia.
MVH
Jan

[Parkettodlaren]

Den låter definitivt värd kärleksförklaringen, och verkar vara en lämplig fisk att odla inomhus (jag kommer dock att börja med guldfisk, eller måhända billigare stimfisk för akvarium). Vi teståt tilapia som vi hittade på Coop, den smakade dy, men det har jag alltid trott antingen berodde på uppfödningen* eller att vi tillagade den slarvigt.

Äter den mask, typ mask man kan få ur maskkomposten?

*Den var odlad i "klara bergssjöar" i Kina. Jag blir alltid misstänksam när jag läser romantiska beskrivningar på ett matpaket.

[Björno]

Hej!

Vi är en grupp som i nuläget håller på att söka pengar för att starta en visnings och utvecklingsanläggning för aquaponisk fiskodling i Norrtälje. Vi har kommit en bit på väg och fått en del pengar men vi hoppas att fiskeriverket ska bistå oss och dit har vi ännu inte skickat någon ansökan.

Om allt går som planerat så ska vi kunna förmedla all nödvändig kunskap för att starta en egen odling, kommersiellt eller privat. Vi kommer att utveckla olika typer av ekologiskt foder och testa olika fiskarter som tilapia, pangasius mm. Vi kommer att hålla kurser, seminarier och ta emot besökare. Om planerna håller så kommer vi att starta under våren 2010. Håll alla tilgängliga tummar!

MVH/Björn Oliviusson

Ps. Tilapia (och nästan alla andra fiskar) älskar daggmask. Dela gärna i mindre bitar. Ds.

[Parkettodlaren]

Om jag kunde skulle jag till och med hålla stortårna.

[fishyerik]

Daggmask/kompostmask är proteinrikt och ofta populärt, svårt att använda i praktiskt betydande skala, så länge de har ett marknadsvärde från någon tusenlapp per kilo är det väl bättre att sälja maskarna och mata med annat, särskilt om man håller tilapia, som funkar bra på vegetabilier.

Tilapia anses allmänt relativt okänslig för "off flavor", och om den odlats i dåligt vatten ska det enligt uppgift räcka med några veckors hållande i bättre vatten för att bli av med dysmaken. Själv är jag skeptisk till att som påstås av någon som är ute efter mina pengar.

Aquaponisk anläggning i Norrtälje låter intressant, vad ska ni köra för system och arter?

[Jan lindgren]

Hej!
Vi hade våra tilapia i en relativt stor damm i en lagård. Det var svårt att hålla bra kvalite på vattnet eftersom uppvärmningskostnaden blev för hög vid vattenbyte. Jag tyckte att de smakade alldeles utmärkt trots vattenkvaliten. Betydligt bättre än de man köper. Vi köpte färdigt fiskfoder så det kan vara maten som gjorde att de smakade så bra. Vi fortsatte inte med projektet då det hade krävt en satsning på några miljoner för att få det lönsamt. Ett stort välisolerat växthus med mängder av sandbäddar för att odla växter och rena vattnet. Lokal för att slakta och rensa fisken. Jag är alldeles för feg för att göra sådana satsningar.
Jag tror att hela övningen kostade oss ca 70 000 kr och det var det värt. Vi hade skoj och lärde oss mycket.
MVH
Jan Lindgren

[Skytten]

Jag har funderat på att odla någon fisk som lever på  alger, i samband med ett experiment med intensiv algodling.

Ska först få igång en algodling, och då ligger det ju närma till att föda upp lite fisk.

[fishyerik]

Tilapia, iaf Oreochromis-arterna äter alger, både svävalger och fastsittande, men man kanske inte ska räkna med alger som enda föda, däremot kan fisken bidra med näring och Co2 till algerna. Blast och rens från växter när man odlar aquaponiskt äter du flesta arterna i släktet Tilapia oftast mer gärna än vad Oreochromis-arterna Sen kan man ju odla Lemna sp. eller Azolla sp. som tillskott åt båda släktena.

Helt klart är det lättare att hålla vattenkvaliteten uppe med ett bra färdigt fiskfoder än med "färskmat",  men det ska inte vara ett oöverstigligt problem i en väldesignad aquaponisk anläggning.

Funderar själv på att göra en extremt liten "testanläggning", först och främst är det intervallteknik jag är intresserad av att prova, och förmodligen är det keramisk poröst "grus" som växtmedium som gäller.

[Skytten]

Tilapia odlas på många platser, men det verkar vara varmare klimat än här. Klarar sig dessa fiskar bra i vårt klimat?

[Jan lindgren]

Hej!
Tilapia växer bäst vid ca 30 C, minitemp 13 C. Helt olämplig för utomhusbruk i Sverige.
Tilapian älskade Lemna men tyvärr så åt de inte Riccia som annars är extremt snabbväxande.
 Ska man ha bra resultat så använder man bara hannar eftersom de växer snabbast. Man har att välja på könssortering , hormonbehandling eller hybrider med O. hornorum.
MVH
Jan Lindgren

[Skytten]

Jag skulle helst vilja ha en fisksort som växte på vegetabilier, klarade klimatet här. Med bra tillväxt sommartid och utan problem kunde övervintra.

Ser det som en stor nackdel att behöva värma vatten till fisken, vatten bör ju oxå cirkulera genom ett reningsförfarande och då blir värmekostnaderna skyhöga, för att inte tala om att hålla byggnader.

Har man inte utrymme som inte behövs till annat, och tillgång till massor av spillvärme, kan det väl inte bli billiga fiskar?

[Skogsvilde]

Började läsa tråden...

Och drog mig till minnes om att i Storbritanien så finns det nånn som odlar bäcköring?
Och vattenkrasse i samma anläggning...
Öringarna smutsar ner vattnet till en del och det går vidare ut i dammarna där vatten krassen växer och trivs...  Och tar upp näringen som fiskarna producerat.. 
Sen tillbaka till fiskarna... 
det intressanta var att fiskarna knappt fick någon mat utan åt det som kom med vattnet från krasse odlingen....

Sen var det dy fisk...   Karpar...   Dom odlades i dammar som man gödslade med kodynga som man rört upp i vatten...   
När det var dax för skörd flyttade man över fiskarna i tankar med strömmande bäckvatten där dom fick fasta i 5-6 dagar... 

[Skytten]

Torrdasset och karpfiskar är ett beprövat syatem i bla Viet Nam.

Det är på gång att storsatsa på tropiska fiskar bland skånska bönder. Ett företag lovar god lönsamhet, och hoppas att Kävlinge ska bli en central för fiskslakt.

Jag ställer mig tveksam till att detta kan gå bra, det är en energislösande produktion, och kalkylerna beräknas efter ett pris på ca 160:- kg i butik.
Det priset får man ut idag, men med ett mångdubbelt utbud av produkten, kommer med stor sannolikhet priset inte att kunna hållas uppe.
Ökade energipriser talar för att hitta ett system som har lägre produktionskostnader.

En massproduktion kan knappast inrikta sig på gourmetrestaurangernas behov.

[Jan lindgren]

Hej!
Min tanke med att odla tilapia är att ha ett växthus där man värmer fiskdammarna som i sin tur värmer växthuset. Den största vinsten kommer från växtodlingen. Grönsakerna går att sälja som "ekologiska" till ett överpris. Fisken skulle i så fall snarast ge ett ekonomiskt tillskott genom att utnyttja utrymmet bättre. Fiskar under odlingsborden.

All växthusodling skulle få bättre lönsamhet om man hade spillvärme som kunde utnyttjas. Det kanske går när vi blir tvungna att bygga ur kärnkraften.

Jag tror att tropisk, färsk fisk i Sverige bara kommer att bli en delikatess för de rika och ett kul nöja för oss fattiga. Däremot så har fiskodling enorma möjligheter att minska undernäringen i världen. Jag tror att tilapia är den bästa fisken att odla, särskilt i kombination med ankor och andra husdjur. Det torde också vara en av de få fiskar som kan matas med lite konstgödsel. Den amerikan som jobbat mest med tilapiaförädling kallar sina fiskar för penny fish. Tilapian kostar så lite att föda upp i ett extensivt system. Ska man låta dem leva på svävalger så får det inte vara för många fiskar i dammen.

Det finns också en del malarter som odlas. Tex channel catfish i USA eller clarias i Asien. Jag tror att även den europeiska malen odlas på en del ställen. Den kanske vore något för fiskodlare i Sverige att prova. Det är dock mycket svårt att vänja folk att äta en ny fiskart.
MVH
Jan

[Skytten]

Tilapia är väl en ny (mat)fiskart för oss här, och i butikerna finns det många nya fiskar. Så idag lär vi oss lättare.
För övrigt om jag skulle odla lite fisk skulle det bli till husbehov + till folk jag känner.

De stora projekt som är på gång är odlingar i fd svistall och kycklingstall, ej i kombination med växthusodling, utan man ska odlamaten  på fälten och möjligen ta vara på gödslen.

Den asiatiska odlingen med växtter, fisk, svin och fjäderfä i ett kombinat är en gammal metod, som nu expanderar mer. Man har farhågor för att just vattenbruk med andfåglar och svin blir en härd för mycket farliga mutationer av influensa, som kan ställa till mycket elände och tom överträffa Spanska sjukan i offer (40 milj).

[Skogsvilde]

I ett program jag såg om Atlantis...
Vilket visade sig kunna vara det som idag är Västra sidan sydamerika så hadde så hadde urinvånarna odlingar med långa dammar längs med... 
Det såg ut att vara lika mycket odlingbädd som vatten... 

Då fick dom dels vatten under den torra tiden av året och kunde komma igång med odlingarna tidigare på året då vatten värms upp snabbare än jord... Och på så sätt blev av med frostproblemet tidigare....

För övrigt så tror jag nog att din tanke med fiskodling under odlingbäddarna är en god tanke....
Dock kan det bli ganska kostsamt då borden som odlingsbädden ska vila på måste vara en riktigt rejäl konstruktion...
 

[fishyerik]

Fisk som kan födas upp utomhus i Sverige som kan leva på vegetabilier är till exempel gräskarp, Ctenopharyngodon idella. Vanlig karp, Cyprinus carpio är inga dåliga växtätare heller, men de äter inte de allra hårdaste växterna.
Det finns en del andra karpartade som vad jag förstått skulle klara svenskt klimat som har lite olika födoval.

http://www.youtube.com/watch?v=yS7zkTnQVaM

Del två av filmen hittar man enkelt. Man kan fråga sig om man vill ha hit de arterna. Risken finns att de kommer "lösa", och tar över ekosystem. Sen kan man ifrågasätta vitsen med att skydda ekosystem som ändå verkar komma att förstöras, delvis av matproduktion.

Tropisk färsk fisk behöver inte vara omöjlig att producera till någorlunda rimligt pris, men det är klart att priset skulle kunna bli säsongsberoende, om man utnyttjar sommaren för sista uppväxten, vi har ju ett antal månader som till exempel tilapia kan växa bra i ouppvärmda växthus.

Akvaponisk odling medför en hel del fördelar, dessutom går det att automatisera en väldigt stor del av skötseln, så det kan bedrivas som deltidssysselsättning och om man tar tillvara på "överblivna" resurser som till exempel spillvärme eller outnyttjat uppvärmt utrymme och anpassar storleken på anläggningen efter det ska det inte vara alltför svårt att få lönsamhet i det. 

Mal hör väl till "återvändsgränderna" i det stora perspektivet eftersom de lär behöva en stor det animaliskt protein. Dessutom anses det väl inte lika gott vad jag förstått.
 

[Björno]

Hej!

En av huvudsyftena med att bygga en testanläggning är att testa hur mycket energi som behövs för att odla tilapia och andra varmvattensarter i slutna aquaponiska system. Den anläggning som vi just nu ritar på kommer att vara uppvärmd av biobränslen och solfångare. Bland annat kommer vi att testa om det är bättre att köra batchvis och slakta fisken på senhösten och hålla växthuset avstängt under den kallaste delen av året för att spara energi.

Precis som jan  l. säger så kommer en aquaponisk fiskodling att producera 10-20 % fisk och resten grönsaker. Vilka produktionsvolymer, arter, fodertyper mm som ger bäst lönsamhet är några av det saker som vi avser att testa. Hela vitsen med anläggningen är att testa en rad olika odlingsscenarion, fisk-växt-foder kombinationer, mm så att blivande odlare ska kunna göra bättre och korrektare  förutsägelser av produktionsvolymer, intäkter kostnader mm. Riskminimering helt enkelt. Överraskningar, olyckor, prisförändringar mm kommer man alltid att råka ut för men vi hoppas genom vår blivande anläggning kunna ge blivande odlare en bättre start.

Vi hoppas även kunna vara en plats där man ska kunna hitta all information om utrustning, foder, yngel, utbildning, återförsäljare mm. Allt för att underlätta starten av nya odlingsföretag.

mvh/Björn Oliviusson

[Skytten]

Odlingen som består av till största delen grönsaker, och till mindre del fisk, kan kanske bli lite mindre kostsamt energimässigt genom att just köra lägre på vintern och full fart sommartid i växthus.

Ett problem i sammanhanget borde vara att just sommartid  har vanligen grönsaker ett lägre pris, så odling på vintern skulle ge större intäkter.

I många fall skulle upp till 10 skördar per år kunna tas av grönsaker.

Fördelarna med att kombinera fisk och grönsaksodling i slutet system är där vattenresurser är en bristvara att man kan minska vattenförbrukningen mycket. Men annars är fiskens enda uppgift visa vi grönsakerna  att förse dem med näring.

För att kunna bli en rimlig näringskälla till grönsakerna i ekonomiskt hänseende, måste fisken i sig vara mycket räntabel, naturgödsel finns ju tillgänglig från många källor, där det närmast är ett kvittblivningsproblem.

Växthusodling för grönsaker är inte lätt att få räntabelt i vårt land, och i kombination med tropiska fiskar tror jag knappast lönsamheten kan öka nämnvärt.

Ideen med att ha ett slutet system ser ju tilltalande ut, men all matproduktion bör ju vara ekologisk och näringen flyta runt i ekosfären.

En fiskodling inomhus med (fisk)matodling sommartid på friland med ett rätt handhavande av gödseln är i lika hög grad ett ekologiskt system, och kräver inte lika höga investeringar.

Akvaponisk odling tror jag är mest attraktivt ur ekonomisk och säkert flera andra skäl, i varma torra områden, där vattenhushållning är av stor prioritet, och all energi kan tas från solen direkt för att upprätthålla systemet.

Som hushållssystem med inslag av hobby är det intressant, och på den skalan kan väl tekniken anses nästan utvecklad redan.  Redan att kunna förse det egna hushållet med fisk och grönsaker året runt verkar ju tilltalande, men där är ett stort steg till att få det till en "industri".

Stiger maten i framtiden väldigt, blir fler sätt att producera mat attraktivt, och med teknik kan öknar bli produktionsområden, det är ju till syvende och sist solstrålarna som är motorn i systemet.

Högre matpriser kommer oxå att göra självhushållningssystem attarktivare, men det är ändå ovisst om större akvaponiska anläggningar  med tropisk fisk är något som kan bli stort i vårt land.

Agrobussiness i Negevöknen kommer nog att konkurrera hårt mot våra ansträngningar, där den kan drivas i stor skala utan att  ingen annan energi än den slösande solen behövs.

[Björno]

Hej!

Ett kilo ekologiska tomater kostar mellan 40-70 kr/kg i de affärer som vi kollat. Samtliga affärer vi frågat sa att ekologiska tomater är en bristvara under hela året liksom många andra ekologiska grönsaker som också går att odla i aquaponiska system.

Det är sant att aquaponiska system lämpar sig ännu bättre i områden med varmare klimat och mer sol men det betyder inte att det inte skulle kunna vara lönsamt här i Sverige. Ett stort problem som i nuläget inte tas med när man bedömmer en odlings ekologiska fotavtryck är kostnaden och energiåtgången vid transporten. Vi anser att genom att skapa ett stort antal mindre anläggningar som förser den lokala marknaden med fisk och grönsaker minskas energiåtgången för transporter till konsumenterna. Vad som ger störst fördel återstår att se.

Om vi lyckas få lönsamhet på fisken återstår att se. Fileér av gös och abborre kostar ca 350 kr/kg. Det tar ca 17 månader att få upp en abborre till 500 gram, det tar ca 6 månader för en tilapia att nå samma vikt.

En av anledningarna till att man har aquaponiska system är att man har koll på alla parametrar, all näring, vatten och energiåtgång mm. De biobäddar och andra odlingssystem som används har en mycket god filtrerings och nitrifikationsfömåga vilket i sin tur ger en god vattenkvalitet. För att få god kvalitet och bra tillväxt är god vattenkvalitet mycket viktigt.

Aquaponiska odlingar ökar stort i t.ex.USA, japan, israel, mm. Att odlingsmetoden ökar talar för att den är lönsam där. I Sverige har vi minst lika goda förutsättningar att att nå lönsamhet och samtidigt vara hållbara på mycket lång sikt. Anläggningens syfte är att radera ut gissningar och antaganden genom att testa så många olika varianter som möjligt i praktiken. Vad som funkar eller inte vet vi först efter vi faktiskt testat det i praktiken./Björn Oliviusson

[Skytten]

De priser i butik du nämner finns, det är högstapriser, som en liten del av befolkningen är beredd att betala.  Det brukar vid utökat utbud ganska snabbt bli  kraftiga prisfall.

Du överdriver kraftigt transportkostnaderna. Det är givetvis viktigt med en vettig balans av energiinput, men det är inte endast transportkostnader som är energislukare. Detta tutas ofta in i oss av protektonistiska  skäl.

Alla transporter är inte enbart oekologiska, och allt som importeras är inte sämre, det finns en del  skickligt marknadsförd "nationalism" i detta.

Ekologisk mat kommer att öka, och den främsta anledningen blir nog industrijordbrukets kollaps, samt faktiskt import från länder med traditionellt jordbruk.

Att odla citrusfrukter i Sverige är t.ex. inte energieffektivt mot att importera, och ett substitut finns inte som är bättre att odla här.

En oxe som föds upp i stall på kraftfodergivor är inte lika energieffektiv som importerat oxkött från nöt som går på gräs året om, men här finns det möjlighet att att ändra.

Akvaponisk teknik är (relativt)ny, och kan troligvis inte lätt skaffa riskkapital, utan det kan komma till stånd om subventioner och samhälliga interventioner finnes.

De som planerar storskalig odling av tropisk fisk i södra Sverige, räknar med att projektet ska utvecklas och i stort sätt klara sig självständigt med bra lönsamhet.

Detta kommer till stånd pga minskad lönsamhet för svin och kyckling och stigande priser på fisk, en del av anläggningarna är befintliga (samma byggnader), man räknar med två mille för en konvertering.

I kalkylerna görs en del misstag, som är vanliga, man beräknar samma höga pris för produkten, trots att utbudet kanske mångdubblas, och då är det inte  dyra resauranger som ska bli potentiella kunder, utan man ska få  Nisse i Tranås att byta från någon Stilla havsfisk till deras fisk.

Jag ser akvaponisk teknik som väldigt lämplig för husbehovsskala, det är där lättare att sluta ett ekologiskt kretslopp, både i verkligheten och som pedagogik.

Man tar tiden att sköta det som ett nöje, och  varan erhålles oskattad, bara så lite som en tio kilo fisk och 60 kg grönsaker kostar ju pengar i butiken.

Om det kan bli kommersiellt gångbart i Sverige, ja det vet man ju inte än, då det har med många omvärldsfaktorer att göra, bla det, priset på anläggning och drift och generella priset för livsmedel och energi, och även hur risker ska hanteras.

Annan fiskodling där man föder rovfisk med  annan fisk, har en väldigt dålig energibalans, samt är stora förorenare, dessutom även medicinintensiv, och ändå har det ganska gott rykte, och säljer bra.

Det finns ju större Akvaponiska anläggningar i drift, och företag som tillverkar standardkomponenter för anläggningar, så visst det är på väg.

Föreslår att du försöker övertyga naturbruksskolor att införa systemet, ett bra sätt att få ut det bredare, och kanske oxå lite lättare att få finansierat.

Som med mycket, såväl möjligheter som problem!

[Björno]

Hej!

Ja, du har helt rätt i att alla system har både fördelar och nackdelar. Vilka som kommer att överväga är svårt att sia om eftersom man har så många olika startförutsättningar. Troligen kommer det att dyka upp ett antal olika kombinationer som aquaponisk + traditionellt ekologisk odling, husbehovsodling + annan verksamhet mm. Så fort vi har lyckats starta och börjar få in resultat kommer vi att försöka göra reklam för oss på så många sätt som möjligt. Naturbruksskolor är ett bra tips! Tack för det!

Ett intressant alternativ är att kunna utnyttja spillvärme från någon industri. Detta hoppas vi kunna testa i ett senare skede.

mvh/Björn Oliviusson

[Björno]

Hej, parkettodlaren!

Jag såg att du skickat mail till mig men jag lyckades tyvärr slänga dom. Skicka gärna nytt på oliviusson@hotmail.com eller slå en signal på 073-67 336 57. Simma lugnt!/Björn

[nordiccreeper]

Hej!
Jag har en aquaponics anläggning jag själv byggt med ebb och flod princip.
Den förser en bädd av leca med syresatt ,filtrerat regnvatten 4 ggr/dygn och odlingen tar ljus från två odlingslampor
lågenergi, en blå och en röd-spektrum.
Hela min anläggning som kan husera sallad och tomat kostar inte mer i drift än vad strömmen kostade till den stationära datorn.
Jag har mätt all energiåtgång under en månad och kan lätt spara energi till en anläggning till.

[Björno]

Hej!

Kul! Har du några bilder på anläggningen? Skulle gärna vilja veta mer om dom lampor du använder, vilken sort det är och hur du tycker att dom funkar. Vad har du för fiskar i systemet?/Björno

[nordiccreeper]

Hej!
Jag blandade ihop hydroponics med aquaponics eftersom jag inte hade läst alla tidigare inläggen.
Jag har ingen fisk i min tank men.
Efter er eminenta länk ska jag till slutet av månaden byggt en egen Barrelponics fast antagligen med lite annat material och jag funderar på koi eller trädgårdsguldfisk istället för tilapia vem har sagt man måste ha fisk man konsumerar?
Jag har en ballast med lågenergilampor som är en med blåspektrum och en med röd spektrum.
Det dyra i såna här anläggningar är pumpar och arbetet.
Jag ska se om jag kan ta bilder.

[Björno]

Hej!

Om du finns i stockholms närhet så kan du få några tilapior (oreochromis mossambicus) att testa med. Klarar alla temperaturer mellan 15-35 C. Äter det mesta./Björno

[nordiccreeper]

Björno du har PM!

[Brifus]

Mycket intressant läsning, själv hade jag tänkt mig ett rotzons filter till min anläggning. Till dom som INTE vet vem jag är, så har jag en tråd på fliken djur där övriga husdjur, min tråd heter Capybarer. Jag håller på att start Sveriges förstsa Capybara farm (Ranch) i Väröbacka, Varbergs kommun. Jag har byggt 2st dammar på vadera ca 100m2, för att rena detta vatten, skall jag bygga en rotzons filter damm, men blev nyfiken på detta akvaponisk odling. På min Capybara tråd så har vi diskuterat olika fiskar man kan ev ha ett rot zons filter, där bla catfish mal. Tanken är att få ett rent vatten som går tillbaka till dom stora dammarna, där Capybarorna går. Rot zons filtret är tänkt att ha lava kross i botten som vattnet trycks upp igenom och en massa kväve ätande växter. Har också funderat på att bygga en till damm, där vattnet går från rot zons filtret och det vattnet trycks ner och upp genom sand, kanske man kan kombinera detta med något av akvaponisk odlig? Tilapior fisk låter mycket intressant för mig med, man kanske kan ha dom i dom stora dammarna där Capybarorna går, dom gödslar NATURLIGT i vattnet.

Mvh
Janne

[Björno]

Hej!

Man kan ha fisken och vattensvinen tillsammans (såg det i ett program från sydamerika för flera år sedan) men tilapiorna mår bäst i lite varmare vatten. Dom ska klara 10-35 grader men mår bäst mellan 20-30. Så ska du ha fisk i dammen bör du ordna så att du kan ta ur den mesta av fisken på hösten och förvara dom inomhus under vintern. Eftersom vattensvinen är växtätare kommer fisken troligen att äta upp en hel del av deras skit, vilket väl är utmärkt.

Om fisken går i en jorddamm så kommer dom att få en dyig smak men den ska tydligen försvinna om dom får gå i en tank med rent vatten några veckor innan dom äts. Jag brukar ha en del tilapior (oreochromis mossambicus) så hör av dej om det blir aktuellt så kan jag säkert avvara några.

/Björno
 

[Brifus]

Hej Björno,

Vad kul, det låter mycket intressant, mina Capybara dammar är inga jord dammar, det är bara en massa grus och en murän botten iden ena och i den andra berg med lite lera, anars så är alla damm väggar gjorda av sand och lite grus, det har varit ett litet sandtag för privat upptagning och nu när vi grävde, så visade sig att det var sand och lite grus, den jord som var på överstalagret, kom i från alla löv som har trillat ner m.m. Att få runt 20 grader tror jag inte blir några problem nu, för jag har rensat bort mycket träd, så att solen kan värma upp vattnet och dammarna ligger i söder läge, så de har sol hela dagen.

Ja Tack Björno, jätte gärna vore kul att testa dessa fiskar i våra dammar, både i dom stora och dom små. Ja ett utrymme på vintern fixar jag, inga problem. Min email är info@brifus.se jag skickar ett pm till dig också.

Tack på för hand.

Mvh
Janne

[fishyerik]

Tilapiorna kan få märkbar tillväxt några enstaka månader en bra sommar.

Björno, vad är det för stam på dina tilapior? Är den linjeavlad för tillväxt eller något annat kul?

[Björno]

Hej!

Nej, tyvärr är dom tilapior som jag har inte renavlade. Tvärtom så har jag fått en del yngel från en av honorna som verkar vara inblandning av O.niloticus. Annan kroppsform, ränder, annan färg mm. Så de tilapior som jag har erbjudit är sådana som jag har selekterat på typiska drag för O.mossambicus. F-2:or från mina startfiskar. Jag håller nu på att försöka renodla linjen med O.niloticusdrag.

Du verkar vara kunnig i området, odlar du själv något kul? Om jag lyckas med mina intensioner att starta en anläggning i Norrtälje så kommer jag att ta hem fisk från England och ev. USA. Jag hoppas senare kunna erbjuda yngel (fingerlings) till intresserade odlare. Dessa yngel kommer att ha stamtavla./Björno

[Jan lindgren]

Hej Björn!
Har du fått någon kläm på att könssortera tilapiayngel ännu? Det är ju fullkomligt meningslöst att kosta på foder till honorna som växer så dåligt. Vi får nog inte hormonbehandla ynglen i Sverige. Som du vet så rekommenderar jag de amerikanska hybridynglen som enbart är hannar. Jag har provat att ha yngel i en liten barnpool i växthus på sommaren men jag tyckte att de växte för dåligt utan uppvärmning.
MVH
Jan

[Björno]

Hej, Jan!

Könsbestämning av tilapia är rätt svårt har jag märkt. Jag försökte könsbestämma O. mossambicus som var ca 5 cm med könskaraktärer men jag fick mindre än 90 % hanar. Bäst gick det genom att plocka äggbärande honor och utfärgade hanar. Tyvärr är ju könsskillnaderna inte så stora på O.niloticus eller olika hybrider så där är den metod du rekommenderar överlägsen.

Den bästa metoden verkar ju vara den där man genom hormonpåverkan får fram YY hanar som när man parar dom med en vanlig hona får bara hanar i F1 generationen. Snygg metod som ökar mycket i världen. Tyvärr accepterar KRAV i nuläget ingen som helst påverkan med hormoner, inte ens av farföräldrarna till dom fiskar som man faktiskt odlar och äter. Jag har en pågående maildiskussion med KRAV där jag bett dom ta ställning men ännu ej fått något svar.

Krav saknar äver regler för aquaponisk odling. Men man accepterar andra länders eko-märkning. Så i nuläget kan man importera tilapia framtagna med ovan nämnda teknik odlade i en aquaponisk odling och sälja den som ekologisk fast du kan inte framställa fisken på samma sätt i Sverige och få den kravgodkänd. Ännu.

Läste att tillväxthastighet varierar mycket beroende på vilken hybrid man väljer men de flesta verkar ju vilja ha 25-28 grader.  Detta går kanska lätt att fixa i mindre skala med en enkel solfångare.

MVH
Björno

[fishyerik]

Själv håller jag på med en akvariestam Oreochromis mossambicus, eller ja, det är väl ett par generationer sen jag blandade en vildfärgad och en s.k. "röd" stam, ingen av dom hade någon känd linjeavling, så särskilt röda är de ju inte i verkligheten.  Jag har i ett par generationer valt bort dom med mest svarta prickar hos de "röda".

Vad gäller könssortering är det lite pyssligt, lite lättare om man väntar till 6-7 cm, då har man inte matat bort alltför mycket på "de onödiga honorna", men riktigt rationellt blir det väl inte förän man kan använda YY-hanar.

Vad jag förstått så är mossambicusen den som är mest anpassningsbar förutom för låga temperaturer, men det är inte den som växer fortast vid optimala betingelser, iaf inte i ren form.

Andra arter och stammar vore intressant...

[Björno]

Hej!

Ja, mossambicusen ska ju tåla ganska låga temperaturer men vid 15 grader så står dom mest stilla och äter knappt nåt. Jämfört med niloticusen så har dom ju ganska taskig tillväxt även i hyfsat varmt vatten. Jag läste om en hybrid av O.aureus samt någon annan art som skulle ha bra tillväxt även vid 23-24 grader men tappade tyvärr bort länken om dom. Fast en del hybrider skall ju kunna bli 1 kg på 9 månader så det kanske räcker.....

Dom fiskar som jag haft som vuxit fortast är faktiskt Pacu (piarachtus brachyopomus). Helt sanslösa, äter allt och då menar jag allt! Nötter (med skal!) äppelskruttar makaroner, bananer, ostmackor rubbet!

Och dom tål syrehalter på 0,6 mg/l utan att gnälla! Enda nackdelen är att man inte kan få yngel av dom på naturlig väg utan föräldrarna måste få en spruta med nåt karphormon. Föräldrarna måste vara minst 6-7 kilo (dom blir över 35 kilo) men lägger då minst 1 million ägg! En dag ska jag testa dom på riktigt bara för att få lite värden på dom.

MVH
Björno

[fishyerik]

Ja pacus är fascinerande fiskar, men smakar de lika bra som tilapia? Det borde gå att få dom att föröka sig utan hormoner, fisk efter fisk som aldrig odlats i akvarium trots att de hållts i akvarium i decennier odlas nu. Pacus lär behöva utrymme för att leka naturligt, men det borde som sagt inte vara omöjligt.

[Björno]

Hej!

Trots att jag haft över hundra pacus så har jag faktiskt aldrig satt tänderna i någon. Men det sägs vara en populär matfisk i Sydamerika och odlas även i Kina så jag antar att den är ganska ok. Jag har bekanta som har pacus nu så dom bör vara lagom stora att lägga på grilen i sommar.

På akvarielagret (stor akvariebutik i stockholm) hade dom stora pacus som blev romstinna och började uppvisa lite lekbeteenden men sen blev det inte mer. Med rätt miljö, typ inredd bassäng, borde det gå att lura dom. Läste att dom troligen (dom vet inte säkert) leker på gräsklädda flodsidor när vattnet stiger under regnperioden. Så med lite konstgräs, ökad vattenhastighet och och ändring av temperaturen så kanske det skulle kunna gå.

Å andra sidan kan man ju tycka att det är en mindre miljösynd att ge två fiskar varsin spruta med ett naturligt ämne om det resulterar i att det skapas 1 million ganska miljövänliga fiskar.

MVH
Björno   

[nordiccreeper]

Mina tilapior växer jättebra och förökar sig väl!
Jag har fått yngel och de äär en jättetrevlig fisk med en väldig tolerans angående vattenkvaliten.

[Slättahultarn]

Hej
är alla tilapior ätbara har sett att tilapia mariae finns i akvariebutiker. Den sorten skulle bli upp till 35 cm lång är denna ras lämplig för uppfödning och konsumtion

[Björno]

Hej!

Jag har sett på flera ställen att man odlar T.marie som matfisk så den är säkert ok. Jag gjorde mitt ex-jobb på stensunds vattenbruk och där hade vi denna art. Trots god tillgång på mat blev de flesta inte mer än ca 15 cm. Temperaturen varierade mellan 17-28 grader och med tidvis taskiga syrehalter så det är möjligt att det går att få dom större med bra förhållanden.

De flesta arter har en snabb tillväxt i början som sedan avtar när fisken börjar bli vuxen. Alla fiskar brukar dock växa hela livet. T.marie har troligen en snabb tillväxt i början som sedan avtar relativt snabbt. O.mossambicus blir 45-50 cm och O.niloticus 55-65 cm och når därför en högre vikt innan tillväxten börjar avta. O.niloticus kan bli över 5 kilo men slaktas oftast vid 700-1000 gr. Detta för att få max lönsamhet. Större fiskar brukar ha större procent file´än små så när man tar dom beror lite på vad konsumenten efterfrågar.

Pacu som jag nämnde tidigare kan väga mer än 35 kilo och har därför en fantastisk tillväxt dom första 5-10 kilona./Björno

[Slättahultarn]

hur är det med reproduktionen hos dom arterna du nämnde (T marie skulle tydligen yngla av sig något fantastiskt) och var får man lättast tag på dom

[Björno]

Hej!

Både O. mossambicus och O.niloticus är mycket duktiga på att yngla av sig så dom skiljer sig inte från T.marie förutom att dom är munruvare. Jag håller på att flytta till en större lokal så tyvärr har jag inga mossambicus att ge bort just nu, senare i sommar kanske. Kanske någon av dom som har fått fisk av mig har några över. T.marie är ganska vanlig i zooaffärer, akvarielagret i Stockholm hade ett fint gäng i söndags. O.niloticus måste köpas från England eller Holland./Björno

[fishyerik]

Det blir en del praktiska skillnader mellan att odla substratruvare (till exempel T. mariae) och munruvare. Substratruvarna får större kullar, men äggen är mindre, och förlusterna är mycket krävande att hålla i närheten av vad man med enkla medel lyckas med hos munruvarna.

Substratruvarna tar ett mycket större lekrevir, och är mycket mer aggressiva, munruvning är en mer utvecklad form av reproduktionsstrategi.

En generell skillnad mellan arterna som fortfarande Tilapia som släktnamn (substratruvande) och de arter som man bytt namn på till Oreochrmomis (munruvande (honorna ruvar)) är att Tilapia verkar ha lättare och är mer benägna att tillgodogöra sig högre växter, medans Oreochromis är bättre på alger. I en odling som siktar på att vara resurssnål kan det vara en fördel att föda upp både och, då Tilapia-arterna kan äta grönsaksrester och likande, Oreochromisarna som visserligen kan äta de mjukare grönssaksresterna även kan äta alger. För effektiv uppfödning behöver de naturligtvis annan mat också.

Tillväxten har mycket riktigt att starkt samband med hur stora fiskarna kan bli, tillväxtkurvan brukar även få en rejäl "törn" när fiskarna får för sig att de har möjlighet att föröka sig, särskilt för subtropiska och tropiska arter, oavsett reproduktionsstrategi. Fishbase.se listar "max. published weight:" för T. mariae  på 1360 gram, jag tror det är svårt att få ekonomi att odla T. mariae som matfisk kommersiellt i Sverige, men om man nöjer sig med små filéer kan man ha dom som del av självhushållning. 

Det jag skrivit om arterna i nuvarande släktet Tilapia är generella uppgifter, jag har bara odlat 2 av de arterna, och till exempel Tilapia buttekoferi är inte "bara" mycket mer aggressiv än de vanliga Oreochomis-arterna, när jag köpte ett gäng hann de börja slå ihjäl varandra i påsen på vägen hem, när de blev könsmogna hade jag bara hanar kvar så den arten tillhör inte de Tilapia-arter jag odlat, än. Dessutom lär den inte vara riktigt lika inriktad på växter som övriga Tilapia-arter, och vissa anser att den bör flyttas till ett annat släkte. 

Om man definierar akvaponiskt system som en kombinerad odling av växter och vattenlevande djur inklusive fiskar så är många vanliga akvarier akvaponiska system.   


   

[Björno]

Hej!

Ett hyfsat fungerande akvarium är som du säger ett aquaponiskt system där alla komponenter befinner sig i samma behållare. Det var intressant som du nämnde att Tilapiaarter är bättre på att tillgodogöra sig högre växter. Det finns odlingar med Oreochromis som är baserade på andmat o dyl. men mina O.mossambicus äter bara andmat och andra högre växter i brist på annat. Däremot är dom duktiga på att tillgodogöra sig detritus ( multnande växtrester, fiskskit och foderrester).

Jag gjorde en intressant iaktagelse, jag hade ett akvarium där O.mossambicus, Barbus schwanenfeldi och Pangasius hypthalmus gick i samma tank. Barberna käkade mycket andmat medan dom andra mest åt vanligt foder. Barberna släppte ifrån sig ganska stora korvar med halvsmälta växtrester och dessa åt både Oreochromisarna och Pangasiusarna.

Kanska kan Tilapia mariae tjäna samma syfte i ett aquaponiskt system, som "förbehandlare" av foder till Oreochromisarter. I så fall så kan man ju använda fler foderkällor. Ska köpa på mig ett gäng T.mariae och testa. Intressant!

Björno