20 ha permakultur...?

[krikav]

Jag och min sambo vill gärna bruka släktens jord på ett förnuftigt och långsiktigt hållbart vis.

Vi har 5 ha, varav det mesta är åkermark.
Vi har möjlighet att få tillgång till 15 ha till, totalt 20 ha.

Det mesta av denna yta är utarrenderat, ev tillträde blir sommaren 2015.

Inga skulder finns i bilden, men inte heller speciellt mycket kapital.
Jag har fast tjänst, och vi är bägge duktiga på att leva frugalt.

Vi vill öka mängden biologiskt liv i jorden, öka mullhalten.
Undvika plöjning så mycket det går.

Har mängder av olika idéer, men har svårt att konkretisera någon plan.
Just nu brukas jorden på "rationellt" vis, med plöjning besprutning och hela kittet, så att ta några första steg mot att förbättra detta vore redan det en vinst.

Någon som varit i en liknande sits, och har värdefulla råd och tips?
Hur ställer man om, utan att behöva investera miljoner?

[Marcus Karlsten]

Ett anlägga en skogsträdgård kanske kunde vara en idé.

[krikav]

Ett anlägga en skogsträdgård kanske kunde vara en idé.

Att anlägga en skogsträdgård vore verkligen mysigt.
Men i och med storleken, och bristen på arbetskraft och kapital, så är det inte realistiskt att göra allt i ett svep.

Jag behöver idéer på hur man tar detta i omgångar.
En idé är att plantera träd i alléer, så man kan bruka jorden mellan dem på traditionellt vis, medan de växer på sig.

Men att plantera fullvuxna träd skulle kosta för mycket, och jag har ingen erfarenhet från att plantera späda trädplantor.



Jag inbillar mig att betesmark vore bra, men isåfall behövs djur, och vinterfoder till dessa...
Vilka djur skulle kunna lämpa sig tro?
Vilka är mest kravlösa? Skulle gärna komma undan med bara ett skjul åt dem i så fall, vill inte investera i en vinterbonad ladugård.

Finns det några djur som kan skaffa fram delvis av sin föda själv vintertid? Gräva fram gräs ur snön, eller tugga i sig bark från skogsbete?

[anne-li]

Här är en intressant länk/studie om permakultur:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:379011/FULLTEXT01.pdf

[Marcus Karlsten]

Permakultur är ju en designprocess, första steget är att observara flöden på platsen och gå igenom dina mål och resurser.

[Henrik Uddemar]

Finns det några djur som kan skaffa fram delvis av sin föda själv vintertid? Gräva fram gräs ur snön, eller tugga i sig bark från skogsbete?

Lammhållning bedrevs på det viset under rätt många hundra år, i alla fall här på ön.
Dock är det inte förenligt med modern djurhållning och den hänsynen man vill visa djuren.
Noteras bör att lammen i första hand åt barr och grenar av En, men även en del tallbark.

Agroforestry med kombination av fruktträd, slåtter och bete kan vara mycket förståndigt, inte minst då djuren äter fallfrukt som de växer och mår bra av men även som du skriver för att öka humusmängden.
Jag tror att du ska titta på just lamm och se om de kan passa er, de är rätt enkla i sina krav och inte så svåra att hantera som exempelvis kossor.

[Anders S]

Jag kan ha fel, men jag tycker det låter som ni är mer eller mindre noviser på odling. Era idéer verkar allmänt hållna och kanske inte särskilt anpassade till lokala förhållanden. Det verkar mer detaljer än helhetssyn.

Jag föreslår något av följande, eller en kombination:
* Praktisera på en gård med fungerande odling/verksamhet/produktion, om möjligt en med förhållanden som liknar era. Man lär sig massor på det.
* Börja odla endast några 1000 m2 där ni testar era idéer. Låt resten vara utarrenderat, eller bruka dem på beprövat sätt, men gå gärna ifrån bekämpningsmedel och konstgödsel (kanske gradvis).
* Försök få någon erfaren odlare att handleda er. Kanske en granne, någon från en odlarorganisation el.dyl. Försök få förslag på inriktning och uppläggning av sådana personer som besökt er gård.

Kombinera detta med att läsa, tänka och diskutera mer om odling. Snöa inte in på en enda odlingsinriktning, utan titta lite bredare.

[krikav]

Permakultur är ju en designprocess, första steget är att observara flöden på platsen och gå igenom dina mål och resurser.

Vi kommer utveckla platsen allteftersom.
Men såhär i början så är det omöjligt att veta hur allt ska bli.

Man måste ta det lite i taget.

Och medan man tar det lite i taget, så måste man göra något med marken.
Då föredrar jag att göra något, som troligen kommer ge nytta, oavsett vilken funktion man slutligen upptäcker att marken ska uppfylla.
Öka biologisk aktivitet och biomassa i jorden, och ökad biologisk mångfald,  känns som saker som knappast kan gå fel.

[krikav]

Jag kan ha fel, men jag tycker det låter som ni är mer eller mindre noviser på odling. Era idéer verkar allmänt hållna och kanske inte särskilt anpassade till lokala förhållanden. Det verkar mer detaljer än helhetssyn.

Jag föreslår något av följande, eller en kombination:
* Praktisera på en gård med fungerande odling/verksamhet/produktion, om möjligt en med förhållanden som liknar era. Man lär sig massor på det.
* Börja odla endast några 1000 m2 där ni testar era idéer. Låt resten vara utarrenderat, eller bruka dem på beprövat sätt, men gå gärna ifrån bekämpningsmedel och konstgödsel (kanske gradvis).
* Försök få någon erfaren odlare att handleda er. Kanske en granne, någon från en odlarorganisation el.dyl. Försök få förslag på inriktning och uppläggning av sådana personer som besökt er gård.

Kombinera detta med att läsa, tänka och diskutera mer om odling. Snöa inte in på en enda odlingsinriktning, utan titta lite bredare.

Du har helt rätt i att vi är noviser på odling.
Idéerna är allmänt hållna, och anpassning till lokalt klimat och förhållanden är problematiskt.
Jag håller inte med om det där om detaljer och helhetsyn... Jag tycker vi har i princip bara helhetsynen, och att alla detaljer saknas.

Dina punkt-tips är bra!
Praktik fungerar inte, har inte tid för det. Hade varit bra om man gjort detta för 5-10 år sedan! )
Jag söker med ljus och lykta efter någon handledare, någon lämplig granne finns tyvärr inte.

Jag är absolut inte emot att bruka marken på traditionellt och beprövat vis principiellt, men teknikerna måste uppfylla krav på låg energi-input och lågt degraderande av jorden.
Försöker verkligen att inte snöa in på någon speciell inriktning, jag vill höra mängder av olika förslag och idéer, för att från dem få ihop någon kombination som kan lämpa sig här.

Att ha vall och betesmark i lagom kombination, och sedan en hanterbar del avsatt för expriment och permakulturetablering är en möjlig väg frammåt.

[krikav]

Lammhållning bedrevs på det viset under rätt många hundra år, i alla fall här på ön.
Dock är det inte förenligt med modern djurhållning och den hänsynen man vill visa djuren.
Noteras bör att lammen i första hand åt barr och grenar av En, men även en del tallbark.

Agroforestry med kombination av fruktträd, slåtter och bete kan vara mycket förståndigt, inte minst då djuren äter fallfrukt som de växer och mår bra av men även som du skriver för att öka humusmängden.
Jag tror att du ska titta på just lamm och se om de kan passa er, de är rätt enkla i sina krav och inte så svåra att hantera som exempelvis kossor.

På en liten åker som vi haft tillgång till redan nu i sommar så har vi haft 2 får och ett bagglamm.
Denna åker är gammal vall, och ger säkert inte superbra.

Har delat upp den i 3 delar. 50%, 25% och 25%.
Slog 50% biten med lie och hässjade hö, medan fåren betade ner först ena 25% biten, och sedan andra 25% biten.
Efter hässjning så fick fåren också tillgång till den stora biten.

Detta känns som ett ganska fungerande koncept, men det finns stora svårigheter i att skala upp det.

[Henrik Uddemar]

Svårt att skala upp det gå grund av att det är tungt att slå för hand?
Går ju att leja någon till det jobbet, förslagsvis som även pressar rundbalar så slipper ni flytta fodret från hagen, bara att stängsla in det så lammen inte förstör plasten på balarna.

Det går att så in lusern i vall utan att plöja men det är lite oeffektivt då inga djur får gå på den under hela sommaren.
En variant som jag inte provat men som ska fungera enligt vissa källor inom permakultur är att mata kor med lusernfrön (och vitklöver) som de sedan sprider med dyngan.
En annan variant, som kräver maskiner, är att blanda in vallfrö i svämgödsel och sprida på vallen, finns kanske någon mjölkbonde i närheten som kan hjälpa er med det.
Seedballs och liknande tror jag inte mycket på i sammanhanget, mycket jobb i förhållande till resultatet.

En (eller några snarare) bitar kan vara förståndigt att avsätta till grisar.
Med en rotation som exempelvis: år ett grisar som trynplöjer marken, år två rovor som lammen betar upp själva, år tre foderraps och år fyra träda på försommaren och lite bete till lammen på hösten.
Går också att kombinera med något år av grönsaksodling. Allt förslagsvis förlagt med griskojan i mitten och hagarna runt om kring.

Gamla vallar kan också ha ett värde som man kanske inte alltid tänker på. Det som växer där tenderar att vara mer smakligt för lammen än nyinsådda sorter, det är framför allt värdefullt i ensilage och hö.
Nu har det kanske inte gått lamm på era marker så länge att det är tillämpbart dock...

[krikav]

Svårt att skala upp det gå grund av att det är tungt att slå för hand?
Går ju att leja någon till det jobbet, förslagsvis som även pressar rundbalar så slipper ni flytta fodret från hagen, bara att stängsla in det så lammen inte förstör plasten på balarna.

Det går att så in lusern i vall utan att plöja men det är lite oeffektivt då inga djur får gå på den under hela sommaren.
En variant som jag inte provat men som ska fungera enligt vissa källor inom permakultur är att mata kor med lusernfrön (och vitklöver) som de sedan sprider med dyngan.
En annan variant, som kräver maskiner, är att blanda in vallfrö i svämgödsel och sprida på vallen, finns kanske någon mjölkbonde i närheten som kan hjälpa er med det.
Seedballs och liknande tror jag inte mycket på i sammanhanget, mycket jobb i förhållande till resultatet.

En (eller några snarare) bitar kan vara förståndigt att avsätta till grisar.
Med en rotation som exempelvis: år ett grisar som trynplöjer marken, år två rovor som lammen betar upp själva, år tre foderraps och år fyra träda på försommaren och lite bete till lammen på hösten.
Går också att kombinera med något år av grönsaksodling. Allt förslagsvis förlagt med griskojan i mitten och hagarna runt om kring.

Gamla vallar kan också ha ett värde som man kanske inte alltid tänker på. Det som växer där tenderar att vara mer smakligt för lammen än nyinsådda sorter, det är framför allt värdefullt i ensilage och hö.
Nu har det kanske inte gått lamm på era marker så länge att det är tillämpbart dock...

Först och främst tack! Det är sådana här system och tips jag behöver ha, och mängder fler av dem.
Att mata kossor med frön låter som en möjlig väg här, men att blanda in frön i svämgödsel kan nog också fungera.

Att ha grisar som trönplöjer skulle vara guld värt, t.ex ett mobilt grishus (som går att dra med traktor), och elstängsel för att lättare anpassa hagarna efter vad som behövs.
Men... ett system som har så många grisar ställer stora krav på investeringar i både foder och i vinter-husrum åt grisarna.
Några få grisar kan gå, uppemot halvdussinet? Men klarar inte hela arealerna med ett sånt system i alla fall inte i en första etapp.

[ullanna]

Min lärare i permakultur sa att om man behövde plantera många träd så blir det billigaste att köpa små trädplantor (ej på vanlig plantskola) utan där man köper plantor för att plantera skog

[Anders S]

Att ha vall och betesmark i lagom kombination, och sedan en hanterbar del avsatt för expriment och permakulturetablering är en möjlig väg frammåt.

Låter väl realistiskt.

Hur är det med odlingszon, jordart, jordstruktur, mullhalt, dränering, lokalt klimatläge (vädersträck, lutning, skuggande träd/berg/hus som ger kyla&fukt)?

Vad fungerar att odla på sådan mark i trakten? Eller vad brukar man odla?

[Anders S]

Kanske en inspirationskälla, om din mark passar för fruktodling:
http://www.atl.nu/lantbruk/odling-av-ngsfrukter-blir-riksintresse

Det här kan man väl f ö kalla svensk permakultur?

[krikav]

Kanske en inspirationskälla, om din mark passar för fruktodling:
http://www.atl.nu/lantbruk/odling-av-ngsfrukter-blir-riksintresse

Det här kan man väl f ö kalla svensk permakultur?

Ja, det tycker jag.
Det där ser fint ut.

[krikav]

Låter väl realistiskt.

Hur är det med odlingszon, jordart, jordstruktur, mullhalt, dränering, lokalt klimatläge (vädersträck, lutning, skuggande träd/berg/hus som ger kyla&fukt)?
Vad fungerar att odla på sådan mark i trakten? Eller vad brukar man odla?

Har markerat i bilden med blått markgränser.

Röd linje är ungefärlig kontur, med den södra delen högre än den norra.

Odlingzon är kring 5, det är en dalgång mellan norrsluttningen av ett litet berg, och en rullstensås.
dalgång i öst-västlig riktning.
Jordarten är varken utpräglad sandig eller lerig, utan någonstans mittemellan.
Mullhalten bör vara relativt låg, men är inte uppmätt.
Dräneringen på "hög mark" är bra, medan den är rätt dålig på "låg mark".

Jag vet inte vad som är lämpligt att odla här, då jag har dålig koll på historiken långt bak i tiden.
Men på "senare tid" så har det mest bara odlats spannmål och vall.

[Anders S]

Ser ut att ligga fint vid sjö. Vägen är en nackdel. Delar av gården och stör väl i största allmänhet, antar jag. Är det mycket trafik kan det påverka vad man vill odla närmast vägen.

Norrsluttning är en viss nackdel för större anlagd fruktodling. Vet inte riktigt hur stor.

Fruktträd vill enligt vissa uppgifter helst ha både sten och en del lera i jorden. Om det är en sorterad jord, t ex mest bara mo eller mjäla, och inte mycket sten eller grus så kanske det är en viss nackdel för fruktträd – ej säker. Det är på den högre marken du ska ha fruktträd, men börja försiktigt i så fall och se hur det går. Kanske i en åkerkant eller strax utanför åkern. Kanske behövs något slags skyddsträd mot frost. Dock är fruktodling i större skala en specialodling som kräver en hel del investering och kanske inte något att satsa på om inte förutsättningarna är optimala. Däremot om du vill ha en diversifierad produktion för att kunna sälja direkt till konsument så kan ett inslag av fruktträd kanske vara bra.

Annars tror jag landskapet har tillräckligt med skog ändå, så behovet av att anlägga skogsträdgård för landskapets skull tror jag inte på – snarare tvärtom. Åkrarna äe inte heller sådär jättestora vad jag kan se.

Jorden kan nog vara bra för rotfrukter. Lite mer osäker när det gäller nordsluttningen. Bara att testa.

Annars är nog spannmål och vall lämpligt för jord och läge.

Har man haft vall i växtföljden så är nog mullhalten inte så dålig. Har man lagt på stallgödsel så kan den vara ännu bättre.

Diversifierad produktion med försäljning direkt till konsument är väl intressant. Är det mycket trafik på vägen så kanske det är en viss nackdel – delvis beroende på hur kunderna upplever det. Å andra sidan syns du ju bra vilket kan underlätta marknadsföring.

Grönsaksodling i långsträckta bäddar med gräsremsa mellan kan kanske vara en variant. Meterbreda bäddar med meterbreda gräsremsor. Traktor som grenslar bädden för kraftigare bearbetning. Gräset slås som täckmaterial/gröngödsling.

Dock har jag föga erfarenhet av jordtypen och landskapet. Du får höra med andra också.

[Henrik Uddemar]

Kul att se er gård.
Norrläge är inte så hemskt kul kanske men sluttningen i sig kan vara bra då kall luft tenderar att rinna av marken.
 
Skulle vilja påstå att fruktträd främst ska ha väl-dränerad jord, träd i allmänhet hämtar sin djupt nere från jorden och vill inte stå med "fötterna" i vatten (undantag finns såklart) så på det hela taget så tror jag sluttningen kan fungera bra.

Djuren (jag är helt inne på att ni ska ha lamm...) har väldigt stor glädje av det naturliga vatten som finns, kan ni sedan ge dem lövträdsgrenar på sommaren och tall på vintern så håller de sig friska av det.

Det ligger tre samlingar med hus på gården, blir att sätta en hel del stängsel på härsan och tvärsan.

Har aldrig odlat i zon 5, vi gotlänningar betecknar nog det närmas som tundra och permafrost  vet dock att rovor fungerar mycket bra i norr, de har kort växtsäsong.
När det kommer till fruktträd så vänder ni er till lokala leverantörer, de ska kunna guida er rätt till rätt sorter som är härdiga och passar klimat och säsong.
Hur sugna är ni på att bygga växthus?
Plast till bågväxthus är inte så dyrt, nackdelen är väll främst att de är ap-fula.

[Anders S]

Har aldrig odlat i zon 5, vi gotlänningar betecknar nog det närmas som tundra och permafrost  vet dock att rovor fungerar mycket bra i norr, de har kort växtsäsong.

Bara en sak här: Såvitt jag vet finns det yrkesmässig morotsodling i Hälsingland i lite större skala. Vet inte om det är samma betingelser som krikav har, men jordarten tror jag ligger i samma härad som den yrkesodlare jag läst om har.