Någon med erfarenhet av topplistkupor?

[Små]

Jag känner igen mig i din post och mitt råd är att försöka göra allt så enkelt och vanligt som möjligt. Experimentera inte. Vanlig kupa, enkla grejor. Det är mitt råd och jag kan backa upp det eftersom jag experimenterat mycket. Men det hade varit mycket bättre att skaffa ett par samhällen och sköta om dem på ordinarie vis. Sedan när man lärt sig grunderna kan man prova andra lösningar.

[Bösahusarn]

Jag känner igen mig i din post och mitt råd är att försöka göra allt så enkelt och vanligt som möjligt. Experimentera inte. Vanlig kupa, enkla grejor. Det är mitt råd och jag kan backa upp det eftersom jag experimenterat mycket. Men det hade varit mycket bättre att skaffa ett par samhällen och sköta om dem på ordinarie vis. Sedan när man lärt sig grunderna kan man prova andra lösningar.

Vi är säkert många som tvunget ska på och prova det lite annorlunda för att lära oss att det kanske inte är så enkelt bara för att det framstår som det naturligare sättet.

Dock är jag lite tjurskallig och nu är jag sugen på att prova TBH. (Och min far har nu sålt alla sina grejer så jag kan inte komma undan större inköp).

Många snöar in på vissa saker, och då får man ju prova sig fram tills det bevisats att det inte funkar alls. Jag har tex. gjort det lite svårare i livet och skaffat genbank för vissa djur, redan där sumpar man ju en del av den ekonomiska aspekten om man egentligen bara har som mål att stoppa lite kött i frysen och slippa göra slåtter på sin äng.

[piggetröska]

Till att börja med - jag är ingen kommersiell honungsproducent som har intresse av att maximera avkastningen. Det är mina kunder som köper Bruksdrottningar som vill maximera sin avkastning, det är dem jag jobbar för. Den honung jag själv får på köpet är en biprodukt.

I väldigt stora delar av vårt vackra land har vi en parasit, varroakvalstret.  TBH är ett sätt att med öppen famn inbjuda dessa kvalster till festmåltid i bisamhällena. Och även om man är småskalig i biodlandet, så behöver man ju inte nyttja uråldrig teknik mot bättre vetande anser jag.

När jag googlar topplistkupa och varao kommer det inga träffar som berättar att TBH skulle befrämja varroa kvalster.

Kan det finnas en konflikt mellan önskemål om bin med hög honungsavkastning och bin med varroa-resistens?  En googling ger vid handen att det senare finns lite här o där i världen. Och de verkar vara 'småodlare´som inte stressar sina samhällen genom att forslar dem härs tvärs till den optimalaste rapsåkern.

Känner till ett sk människo-okontrollerat bisamhälle. De har bosatt sig i ett icke fungerande ventilations system i en yttervägg, och varit där i minst 10år. Svärmat också, men inte varje år. Det finns gott om'vanliga' människo-reglerade bisamhällen i området. Enligt alla varroa varningar så skulle detta samhälle ha dukat under för länge sedan. Nu råkar de ha hamnat i husväggen hos en person som inte bryr sig om dem, om husväggen hade tillhört en konventionell biodlare, hade denna ringt efter Anticimex för att få bort varroahotet från väggen?

Sedan var det om uråldrig teknik eller inte. Bösahusaren är nog inte den enda på det här forumet som inte har tillgång till ett stort korsvikeshus utan får hålla till godo med mindre. TBH innebär mindre mängd utrustning som skall förvaras.
Betraktar man småbrukare - hemmaodlare ur ett lantbrukarperspektiv så använder de förra en uråldrig teknik mot bättre vetande, nämligen kompostering och djurgödsel. Modern teknik (sk.bästa vetande) säger konstgödsel. Trots detta så fortsätter väldigt många med sina komposter.

Piggetröskan

[Skogsvilde]

Precis klarat av andra vintern med topplistkupa.
Saknar all erfarenhet av så kallad konventionell biodling.

Jag upplever thb som en väldigt lättsam form att hålla bin.
Visst det kan vara meckigt att inspektera kakorna då dom saknar ramen som ger dom stöd men det går och till slut får man en viss finnes.
Visst man har svårt att få ut lika stora skördar som ur en uppstaplingskupa men man lägger likvärdigt mindre tid på skötseln.
Och utrustningen den är liten, knappt existerande om man jämför. Jag har en gammal Saftmaja och honungssil, några hinkar med lock och en plastlåda till omhändertagandet av honungen.
Var kupa har en minikofot och en tunnbladig billig filékniv.

Någon undrade om hur man gör för att styra bina till att bygga rakt.
Jag har förstått att det kan vara lurigt när man tillsätter paketbin,  då kan man fästa präglat vax i listen så får dom en jättetydlig indikering på var dom skall bygga och man låter dom bo trångt då dom helst bygger på längden eller så stryker man vax på listen som antingen är trekantig eller har en grillpinnar häftad i sig.
När man har tio etablerade kakor så utökar man genom att flytta ytterväggarna 2 lister åt gången.
Skall man tex resa bort så kan man göra lite olika. Man kan vara kaxig och öppna upp rejält eller så flyttar man kakorna så man får 2 tomma lister i mellan.

Jag ska säga det att jag har all repekt för de konventinella odlarna men jag upplever topplistkupan som en betydligt mer ekonomisk lösning för självhushållaren då man med ytterst små medel kan skapa en rejäl kupa som kommer vara till nytta och glädje under många år.
En handbyggd köpt kupa i högsta kvalité går loss på 6000:- man kan även bygga sin kupa av spillvirke för någon hundring. Skruv, beslag och ytbehandling kostar en slant som bekant.
Allt beror var man vill lägga sig.
De kupor jag byggt har jag lagt väldigt mycket tid på bland annat så sågar jag brädorna av bakar och limmar, dessa kostar mig 80kr/kbm.

Avseende varoan så testade jag mitt första samhälle i höstas med skakburk och fann 5 kvalster på 100 bin, det tyder på att jag inte har ett speciellt stort tryck. Trots att jag bor i varoaland.




En del chansar

[Små]

Känner till ett sk människo-okontrollerat bisamhälle. De har bosatt sig i ett icke fungerande ventilations system i en yttervägg, och varit där i minst 10år. Svärmat också, men inte varje år.

Man kan önska att det vore så som du skriver, men utan varroabehandling kollapsar tyvärr samhället, obönhörligen, helt säkert, 100%, det är hugget is sten.
Att ägaren observerar att det finns bin under flera år beror på att det ibland kommer en ny svärm som bosätter sig där. Ett sådant gammalt bo känner spejarbina av på långt håll.

[addebadde]

Man kan önska att det vore så som du skriver, men utan varroabehandling kollapsar tyvärr samhället, obönhörligen, helt säkert, 100%, det är hugget is sten.
Att ägaren observerar att det finns bin under flera år beror på att det ibland kommer en ny svärm som bosätter sig där. Ett sådant gammalt bo känner spejarbina av på långt håll.

Det är inte riktigt sant. En spillra samhällen klarar sig men har sannolikt förlorat en hel del av de önskvärda egenskaper som en biodlare vill ha.

[Små]

Jo, det är tyvärr helt sant. Ingen "spillra" klarar sig. Samhället kollapsar utan undantag på hösten/vintern ibland första eller troligen andra året, allra senast tredje hösten beroende på hur många varroa som följde med svärmen. Även om svärmen från biodlaren har bara några få varroa så kollapsar samhället obönhörligen.

Skogsvilde skrev

Avseende varoan så testade jag mitt första samhälle i höstas med skakburk och fann 5 kvalster på 100 bin, det tyder på att jag inte har ett speciellt stort tryck.

Men 5 kvalster per 100 bin är egentligen ganska mycket. I samhället finns då kanske kring 500 kvalster, sätt in det i en modell, t ex https://www.rozehaven.ca/hivemodels/  och se hur länge samhället klarar sig. Det klarar sig aldrig längre än en säsong.

[addebadde]

Jo, det är tyvärr helt sant. Ingen "spillra" klarar sig. Samhället kollapsar utan undantag på hösten/vintern ibland första eller troligen andra året, allra senast tredje hösten beroende på hur många varroa som följde med svärmen. Även om svärmen från biodlaren har bara några få varroa så kollapsar samhället obönhörligen.

Så här skriver I.Fries professor i "biodling":

Till skillnad mot av människan riktat avelsarbete, visar historien att angrepp varroakvalster på de flesta platser antagligen inte utrotar arten A. mellifera. De allra flesta bin dör sannolikt om ingen bekämpning sker, men efter något eller några decennier återhämtar sig den spillra bisamhällen som överlevt och kan bygga upp en ny livskraftig population, trots angrepp av varroakvalster. De bin som överlever genom naturligt urval kan ha förlorat för biodling och produktivitet flera önskvärda egenskaper. Vad exemplen emellertid visar är att även våra raser av europeiska bin på sikt kan överleva med varroakvalster utan att dessa måste bekämpas. Problemet är vägen dit. Att utsätta den svenska bipopulationen för ett naturligt urval i detta sammanhang är uteslutet, med de konsekvenser för pollinering i allmänhet och biodlingen i synnerhet, en sådan ansats skulle leda till. Att fortsätta bekämpa kvalster så effektivt att eventuella skillnader i tolerans inte visar sig, leder å andra sidan till att biodlingen allt framgent är hänvisad till att bekämpa varroakvalster. Slutsatsen måste bli att finna en medelväg, en strategi som medgör att det går att skilja på bisamhällen med bättre och sämre motståndskraft mot varroakvalster. 

[Små]

Vad Fries beskriver är hur det naturliga urvalet går till om påfrestningarna på ett djur är stora men inte för stora, så att hela populationen dör ut. Men jag sätter mina slantar på att om ingen biodlare på jorden behandlade sina bisamhällen mot varroa så skulle våra europeiska bin dö ut fullständigt efter några år. De asiatiska och afrikanska skulle ta över i varmare trakter.

[addebadde]

Jag tror du är onödigt pessimistisk. Med det synsättet är avel meningslöst. Det finns biodlare som levde på att sälja varroa förr (sålde modersamhällen och behöll svärmar) och behövde då inte behandla själv i någon större utsträckning. Och det är ju även så apis cerana gör när varroatrycket blir för högt, lämnar modersamhället och bygger nytt. Varroan dör ju också med bisamhällets död.
Men att återgå till ursprungsfrågan: jag har inga tbh men varför skulle man inte kunna kolla varroatryck med skakburk? Behandlingen är väl inte annorlunda.

[Små]

Med det synsättet är avel meningslöst.

Nej, avel är verkligen inte meningslöst. Men när det gäller att avla fram bin som är motståndskraftiga mot varroa så är svårigheterna enorma. Kanske kommer man att lyckas, men det kommer att ta tid.

[Skogsvilde]

Samtidigt så finns det tydliga indikationer på att thb kan vara den kupa som skapar en livssituation för bina dom gör att dom kan samexistera med varoan.

Postat med Alternativ.nu´s app

[piggetröska]

Man kan önska att det vore så som du skriver, men utan varroabehandling kollapsar tyvärr samhället, obönhörligen, helt säkert, 100%, det är hugget is sten.
Att ägaren observerar att det finns bin under flera år beror på att det ibland kommer en ny svärm som bosätter sig där. Ett sådant gammalt bo känner spejarbina av på långt håll.

Nix, det är inte nya bosättare som kommer varje år. Samhället har vaknat till liv på våren samtidigt som bin i kupor. Svärmingarna från samhället har iaktagits.

Vill tillägga att min tidigare googling som inte gav något belägg att THB ökade/befrämjade varroa inte heller gav några belägg att THB skulle vara undantagna från varroa. Det finns anvisningar hur man behandlar THB kupor mot varroa.

De rapporter som finns om bisamhällen som själva klarar av att hålla stånd mot varoa  berättar inte om kuporna är konventionella eller THB.

Tydligen är en rapport  av en vetenskaplig undersökning på ett 'varaoresistent' bisamhälle i Norge på gång.

Undrar nu hur bisamhällen i Europa klarade att överleva varroa innan människan började kontrollera dem, enligt Wikipedia för Europa i folkvandringstid, alltså ca år 100 e kr. Eller fanns varroa inte på den tiden? Kanske någon bikunnigare än mig i den här tråden kan upplysa?

Piggetröskan

[Skogsvilde]

Nix, det är inte nya bosättare som kommer varje år. Samhället har vaknat till liv på våren samtidigt som bin i kupor. Svärmingarna från samhället har iaktagits.

Vill tillägga att min tidigare googling som inte gav något belägg att THB ökade/befrämjade varroa inte heller gav några belägg att THB skulle vara undantagna från varroa. Det finns anvisningar hur man behandlar THB kupor mot varroa.

De rapporter som finns om bisamhällen som själva klarar av att hålla stånd mot varoa  berättar inte om kuporna är konventionella eller THB.

Tydligen är en rapport  av en vetenskaplig undersökning på ett 'varaoresistent' bisamhälle i Norge på gång.

Undrar nu hur bisamhällen i Europa klarade att överleva varroa innan människan började kontrollera dem, enligt Wikipedia för Europa i folkvandringstid, alltså ca år 100 e kr. Eller fanns varroa inte på den tiden? Kanske någon bikunnigare än mig i den här tråden kan upplysa?

Piggetröskan

Det skulle vara trevligt om norskarna kommer fram till något. Oavsett om det visar i negativ eller positiv riktning för thb.

En anledning är att man i en thb skapar en mer naturlig miljö, med en lagom temperatur och luftväxling som bina själva kan reglera i en större utsträckning än vad dom kan i en konventionell kupa.
Ett sådant enkelt grepp kan göra enorm skillnad.

Jag skulle även säga att bina överlevde under dom stora folkvandringarna pga att dom fick leva ett mer " naturligt" liv än vad man låter dom göra när man skapar deras bostäder, stänger till dom osv osv efter de idéer vi har om ett bra boende för dom.

Jag misstänker att väldigt många bin skakar på huvudet åt de stolleprov vi människor utsätter för dom för och så spottar dom i nävarna och helt enkelt löser problemet utifrån de förutsättningar dom har fått.

[Små]

Undrar nu hur bisamhällen i Europa klarade att överleva varroa innan människan började kontrollera dem

Vi har bara haft varroan här i Europa ungefär 50 år, den sprider sig med några km om året, i genomsnitt. Flyttar man ett infekterat samhälle till ett varroafritt område så går det förstås mycket snabbare.

[Kap Horn]

I väldigt stora delar av vårt vackra land har vi en parasit, varroakvalstret.  TBH är ett sätt att med öppen famn inbjuda dessa kvalster till festmåltid i bisamhällena. Och även om man är småskalig i biodlandet, så behöver man ju inte nyttja uråldrig teknik mot bättre vetande anser jag.

Hej


Nonsens, kuptypen och varroan har inget med varandra att göra och ditt påstående har (som vanligt vill jag säga) ingen underbyggnad utan är enbart just ett påstående och inget annat.


Jag använder mig av förångning och det fungerar utmärkt även i denna kupa.
Märkligt nog så var mitt starkaste samhälle förra året just det som satt i en sådan kupa.


Däremot är det inte enkelt, särskild för en nybörjare, att hantera denna kuptyp.


Man får tex dålig tillgång till samhället om det behövs/krävs vid tex undersökning av amerikansk yngelröta.
Detta är en av anledningarna att jag inte bygger fler.


En annan är att de är svårare att bygga än en "rektangulär" låda.


Har även några tio ramars LN kupor igång men de har inte heller övertygat mig.
För stora, för tunga, men framförallt inte bivänliga pga av volymen.
Återstår två som har kommit i det närmaste urvalet: Warrékupan och "Mellifera Einraumsbeute"


(finns beskrivningar här i forumet...och på nätet)


Trevlig helg

[piggetröska]

Lite mer googlande berättar att varroan har anlänt till Europa genom kontakter med det asiatiska honungsbiet, Apis Cerana. Detta bi har tydligen varroa som en naturlig parasit.

Australien betraktar Apis Cerana som en invasiv art. Men i detta bis ursprungliga habitat börjar det få problem p g a skövlingen av regnskog, biets förekomst är alltså i huvudsak i vilt tillstånd, inte människoreglerat.

I Asien är Apis Cerana en bättre pollinerare än det europeiska honungsbiet. Det lever i mindre samhällen och producerar mindre mängd honung än det europeiska.

Källa: University of Floridas hemsida, under Apis Cerana.

Piggetröskan

[christelle]

Hej
...

Har även några tio ramars LN kupor igång men de har inte heller övertygat mig.
För stora, för tunga, men framförallt inte bivänliga pga av volymen.
Återstår två som har kommit i det närmaste urvalet: Warrékupan och "Mellifera Einraumsbeute"


(finns beskrivningar här i forumet...och på nätet)


Trevlig helg

Om en tänker ergonomiskt så verkar varken TBH eller Mellifera Einraumsbeute vidare bra hantermässigt, höga ramar och en måste vrida överkropp och armar för att kunna plocka med ramarna, warrékupan finns bara i trä (tungt) och där ska lådor lyftas av och på? LN i trä innebär också tunga lyft.
Varroan struntar väl i hur binas bostäder ser ut - det är bara lösa overifierade påståenden att den ena eller andra kupmodellen skulle öka eller minska varroaangreppen. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/beskrivningavbisjukdomar.4.1a4c164c11dcdaebe12800064.html

[Skogsvilde]

Om en tänker ergonomiskt så verkar varken TBH eller Mellifera Einraumsbeute vidare bra hantermässigt, höga ramar och en måste vrida överkropp och armar för att kunna plocka med ramarna, warrékupan finns bara i trä (tungt) och där ska lådor lyftas av och på? LN i trä innebär också tunga lyft.
Varroan struntar väl i hur binas bostäder ser ut - det är bara lösa overifierade påståenden att den ena eller andra kupmodellen skulle öka eller minska varroaangreppen. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/beskrivningavbisjukdomar.4.1a4c164c11dcdaebe12800064.html

Nja, varoan och bina påverkas av hur deras bostäder ser ut och hur ventilationen ser ut.
Thb är betydligt bättre ventilerad än de flesta kuporna.

[christelle]

Nja, varoan och bina påverkas av hur deras bostäder ser ut och hur ventilationen ser ut.
Thb är betydligt bättre ventilerad än de flesta kuporna.

Om detta är belagt så borde väl den myndighet som handhar bisjukdomar meddela detta?
Varroan förökar sig inne i yngelcellerna som bina nogsamt ser till har det varmt och skyddat.