Alternativ.nu

Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: Existens? skrivet 08 maj-10 kl 08:30

Titel: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 08 maj-10 kl 08:30
Det kommer ju titt som tätt upp olika frågor om bokföring här, så jag tänkte göra en liten bokföringsskola, i all anspråkslöshet. :)
Jag har haft företag i 25 år nu, både enskild firma, handelsbolag och aktiebolag. Har alltid bokfört, deklarerat och skrivit årsredovisningarna själv, dels för att spara pengar, men även för att jag tycker det är roligt.
Jag tycker dessutom att även om man lämnar bort alltihop, så skadar det inte att förstå grunden och kunna läsa rapporterna man får.
Jag har varit med om flera revisioner som skatteverket gjort hos mig, och just bokföringen har de aldrig haft anmärkningar på, så jag vet ungefär var gränserna går.

Så, då kör vi väl då :)

Varför bokför man?
För det första så är det ju ett lagkrav på att man har någorlunda ordning på sina papper, det ska dock rätt mycket till för att man ska dömas för bokföringsbrott, då ska det inte finnas några papper alls, eller att man avsiktligt har bokfört på fel sätt för att komma undan skatt.
Jag tycker istället att det största skälet för att bokföra på ett korrekt sätt är att man själv ska ha ordning på sitt företag, se vart pengarna tar vägen, och varofrån dom kommer.

Hur bokför man?
Den typ av bokföring som de allra flesta nu använder kallas dubbel bokföring. Och det är alltså inte dubbel i den bemärkelsen att man har två eller fler olika som man visar upp för olika myndigheter eller banker ;).

Den kallas dubbel för att man bokför alla händelser på 2 ställen.

Har man köpt en sak, så tar man alltså pengarna från det konto där pengar finns, t.ex "kassa", och lägger på det konto där dom gick åt, t.ex "foderinköp".
Och då tvärtom om man sålt något, då tar man pengarna från det konto där dom skapades, t.ex "sålt äpplen"..  och lägger pengarna där de hamnade, t.ex "kassa".

Varje händelse ska ha ett underlag, en verifikation.  T.ex ett kvitto på det du köpt, eller en fakturakopia på grejer du sålt.
Verifikationerna ska vara numrerade, och inga nummer får fattas. De ska även sitta i hyfsat bra datumordning.
Alla såna här grundregler gäller oavsett om man för vanlig manuell kassabok, eller i excel, eller använder ett bokföringsprogram.

Själv förordar jag alltid att man använder ett bokföringsprogram, det blir mycket roligare då, och man kan lätt ta fram rapporter. När det sen är dags för deklaration så går det väldigt enkelt.
Själv har jag ett gammalt Spcs program från 80-talet. Det har ingen fräck layout och inga konstigheter, men duger utmärkt för det som det är till för.

Jag tycker även att man ska använda bas-kontoplanen. Nej! Gud!..säger många då ...alla dessa konton!?   
Jo, i sitt grundutförande så är den ju väldigt omfattande för att den ska kunna täcka in alla slags företag, från Tant Helgas garnaffär..till Volvo.
Man behöver ju alltså inte använda alla kontona. Hur många man vill använda beror på en själv, hur noga man vill kunna analysera sitt företag. En 10-15 konton kan jag tänka mig räcker för de flesta, dom skriver man upp på en lapp som man har jämte sig när man bokför, efter ett tag så sitter de vanligaste i huvudet.

Kontoplanen.
Man kan googla fram en bas-kontoplan om man vill, så ser man hur den fungerar.

Det allra viktigaste är att man håller reda på kontogrupperna, och det är då första siffran i kontonumret som anger gruppen.
Grupperna är grunden för att kunna ta fram en balansräkning och resultaträkning.
Använder man inte kontogrupperna, så stämmer inget sen, och man får helt meningslösa rapporter.

Den första gruppen börjar på 1. Här finns alla tillgångar, bankkonton, kassa, fodringar man har, lager som finns.

Grupp 2 är lite svårare, men är skulder i huvudsak, låneskulder, skatter , leverantörsskulder t.ex.  Men här finns även alla momskonton.

I grupp 3 finns intäkterna, alltså konton för det man säljer. Hur många man vill ha är upp till en själv och beroende på hur många olika produkter man säljer.
Säljer man äpplen och kaniner så kan man ju t.ex ha 3010 för sålda äpplen, och 3020 för sålda kaniner.

Grupp 4 är konton för sånt som är en direkt kostnad för det man säljer. T.ex gödsel till äpplena och foder till kaninerna.
Vill man då vara lite smart och förenkla för sig själv, så gör man en koppling mellan 30 och 40-kontona..  Då kallar man gödseln till äpplena för 4010, och fodret till kaninerna för 4020. Då ser man sammanhanget och det blir lätt att göra en första koll om grejerna går ihop sig.
Det är viktigt att lägga rätt saker på 40-kontona, det ska bara vara de utgifter som är direkt kopplade till produkten man säljer, sånt som är oundvikligt.
Det är nämligen här man räknar ut bruttovinsten . 30-kontona minus 40-kontona visar om det alls finns nån vinst i det man gör.
 Bruttovinsten bör aldrig vara lägre än ca 40-50%
Har man alltså 100 kr som intäkt på 30-kontot, så ska inte utgiften för det vara högre än 50 kr.
Personalintensiva verksamheter som t.ex en restaurang kräver bruttovinster på 70-80%
En tallrik mat som man säljer för 100 kr, får alltså inte ha råvaror för mer än 20-30 kr.

Grupp 5 och 6 är utgifter som rör hela ditt företag, elström, bensin, reparationer, telefon, internet... etc.

Grupp 7 är kostnader för personal och avskrivningar.

Grupp 8 är finansiella kostnader, räntor t.ex.  men även ränteintäkter finns här.

Det som blir kvar efter 40-kontona, bruttovinsten, ska alltså täcka alla de kostnader som kommer sen. Ström, personal, bilar osv.. det är därför det är så viktigt att den ligger på en bra nivå, annars finns det ju inga förutsättningar för att få ihop det.

Det är alltså upp till var och en hur många konton man vill ha, men nåt eller ett par ur varje grupp blir det ju.
Ju fler man har, desto bättre kan man analysera.
Jag kan ta ett par exempel.
Jag hade extremt höga kostnader på konto 5613 , "reparation bilar".
Året därpå köpte jag en ny bil, och reparationskontot blev nästan noll.
Efter ett tag så rasade den och jag fick köpa en gammal Volvokombi..direkt ser jag nu konto 5611 " drivmedel bilar" öka till otroliga summor.
Detta visar alltså tydligt att man kan se i resultaträkningen vad som kostar, och hur man kan få bort kostnader.
Ser man att reparationskostnaderna på en bil ligger på 40 000 om året, så blir det ju lätt att förstå att man kanske kan köpa en nyare bil, utan att förlora på det.

Nu blir det rast och vila en stund innan nästa lektion!

Frågor så här långt?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Suresh skrivet 08 maj-10 kl 08:31
Bra initiativ. Jag skall just lära en rysk småföretagare hur man gör. Det här utdraget kommer lägligt.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: aronsson skrivet 08 maj-10 kl 09:14
Kanonbra! Har precis köpt en gård och vill ha lite bättre ordning på ekonomin.
Kommer följa din tråd med stort intresse!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 11 maj-10 kl 09:44
Så, dags för andra lektionen.. :)

När man startar sin firma så bestämmer man enligt vilken metod man ska bokföra. Kontantmetoden eller faktureringsmetoden.
Man kan välja vilken man vill, men ska sen hålla sig till den tills man bestämmer sig för nåt annat, man hattar alltså inte mellan metoderna.

Kontantmetoden går ut på att man bokför händelserna när dom betalas. Skriver man alltså ut en räkning till någon, så bokför man den när kunden betalar. Får man en räkning så bokför man den när man själv betalar den.

Faktureringsmetoden arbetar istället med kundfordringar och leverantörsskulder.
När man skickar en räkning till någon, så bokar man in den som en kundfordran, när kunden sen betalar så bokar man om fordringen till bankkontot, eller var nu pengarna hamnade.
Får man en räkning från någon, så bokar man in den som en leverantörsskuld, och när man sen betalar den så bokför man skulden som betald genom att ta pengar från det konto man betalar med och boka bort leverantörsskulden.

Vid första anblicken så verkar alltså kontantmetoden betydligt smidigare, man bokför ju händelserna bara en gång.
Men det finns hakar, och det gör att de flesta använder faktureringsmetoden istället.
Ett problem är ju när man kommer till årsslutet.  Har man bokfört med kontantmetoden, så måste man nu ändå räkna ihop hur mycket man är skyldig till leverantörer, respektive räkna samman hur mycket folk är skyldiga en själv. Detta för att kunna göra en balansräkning där det framgår hur läget ser ut.
Bokför man enligt faktureringsmetoden, så finns ju redan detta klart, det är bara att dra ut en rapport vid det datum man vill, så ser man direkt kundfordringar och leverantörsskulder.
En annan sak som man kan utnyttja om man gör en större investering och redovisar moms varje eller var tredje månad, är att när man bokar in köpet, så kan man få tillbaka momsen, alltså utan att man har betalat räkningen. Har man då förhandlat fram en lite längre kredittid, så kan man alltså hinna få momsen och använda till att betala räkningen.

Jag kommer nu fortsättningsvis att visa hur man gör enligt faktureringsmetoden.

Vi börjar med några busenkla transaktioner, och ökar sen på krångligheterna allteftersom.
Jag visar hur det ser ut i en kassabok, det är ju grunden, kan man den, så kan man sen även köra i program.
Det blev så knöligt att skriva en massa i bilden, så jag har ersatt debet och kredit med plus- och minustecken.  Debet=plus.  Kredit=minus.

Vi måste ju ha lite kapital när vi börjar. Banken har varit hyggliga och lånar ut 10 000.

Verifikation nr 1 blir alltså Lån, och bokas som kredit på konto 2399, pengarna sattes in på vårt företagskonto i banken, och motkonto blir alltså 1920,bankkonto, där de 10 000 bokas in som debet.(plus).

Vi vill ha lite pengar i firmans kassaskrin, som motsvaras av konto 1910, kassa.  Detta är företagets handkassa som man använder till små kontanta köp. Det som stor bokat på 1910, ska alltså finnas liggande i en fysisk hög med pengar.
Vi gör därför en egen insättning på 5000 kr som vi lägger i kassan.

Verifikation nr 2 blir då. Kredit 5000 på konto 2018, egen insättning, och pengarna läggs i kassan, 1910.

Vi planerar en liten grisuppfödning och köper in lite foder som de kan äta. Fodret kostar 1000 kr plus moms 250. Vi är momsregistrerade, så vi får dra av momsen.
Vi betalar kontant från kassan

Ver. nr 3 blir då. Foderköp, debet 1000 kr på konto 4012, .  debet 250 kr på konto 2641.
kredit 1250 kr från kassan, 1910.

Vi behöver röja lite i deras hage, men sågen behöver lagas, så vi far till verkstaden. De tar 625 kr inklusive moms för lagningen. Vi betalar kontant.

Ver 4 blir då.  Reparation, såg.  Debet 500 kr på konto 5500, debet 125 kr på konto 2641, och totalsumman tas från kassan,  kredit 625 kr från konto 1910.

Det var några enkla exempel på praktisk bokföring.
Nästa lektion tar vi några svårare.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Digger skrivet 09 jun-10 kl 18:17
fler lektioner önskas om det går :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: SannaF skrivet 25 jun-10 kl 11:14
Mycket bra tråd!
MEERRAAA!! ;D  o:)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 25 jun-10 kl 11:21
Sitter just och skriver nästa lektion :)

tack för att ni är intresserade :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 25 jun-10 kl 21:10
Så, då var det dags att fortsätta lite till :)

Vi fortsätter med vår lilla grisuppfödning..det blir lite verkligt på så vis att jag inte har kollat om det går ihop sig på nåt vis, jag tar bara lite siffror ur luften, så får vi se sen när vi gör en balans och resultatrapport hur det ser ut.
Vi säljer livdjur, alltså är det full moms, 25 %. Hade det varit köttförsäljning så är det matmoms,,12%.
Observera att jag nu bytt konton i bilden, det blir för brett annars.

Vi köper in några halvstora grisar för att snabbt komma igång med vår handel.
Vi har blivit kreditvärdiga, så vi köper på faktura.

Verifikation 5 blir då:

Inköp smågrisar.

+10000 på 4010, inköp smågrisar.
+2500   på 2641, ingående moms.
-12500  på 2440, leverantörsskulder.

Nån månad senare säljer vi grisarna vidare. Vi låter kunden få en faktura att betala på en månad.
verifikation 6 blir då.

Sålt grisar.

-20000 på 3012, försäljning grisar
-5000   på 2611, utgående moms 25%
+25000 på 1510,kundfordringar

Nu är det dags att betala vår grisräkning på 12500, och den betalar vi från vårt bankkonto. och vi lägger då den summan på leverantörsskulderna, så nollas det kontot för tillfället.
Verifikation 7 blir då:

Betalt räkning

+12500  på 2440, leverantörsskulder.
-12500   på  1920, bankkonto.

Nu är det dags att få betalt från vår kund. Oturligt nog har han hamnat i knipa och kan bara betala knappt halva fakturan, 10 000.  Det här påverkar inte vår bokföring på nåt vis just nu, man går inte tillbaka och ändrar på den faktura man skickade ut, utan bokar bara in beloppet på kundfordringarna, resten står kvar som en fordran.

Verifikation 8 blir då:

Kundbetalning.

+10000 på 1920, bankkonto
-10000  på 1510, kundfordringar

Vi upptäcker att vi behöver nåt att gödsla ut med, och hittar en billig lastare hos en handlare i närheten. Vi får köpa den på avbetalning utan att lägga nånting kontant.
Maskinen kostar 20 000 + moms, alltså 25 000. Egentligen skulle vi få göra direkt avdrag för hela maskinen eftersom gränsen för det går vid 20 000 kr. Men vi vill kunna visa upp ett bättre resultat för banken vid årsslutet, och väljer därför att lägga den som en inventarie. Då påverkas inte resultatet för tillfället.
Skulden för maskinen lägger vi på ett separat konto, skillt från banklånen, då blir det enklare att hålla ordning på vart man ska betala.

Verifikation 9 blir då.

Köpt lastmaskin.

+20 000 på 1220, inventarier
+5000    på 2641, ingående moms
-25 000  på 2390, övriga lån.

Så, det var allt för stunden, nu ska jag sätta mig och försöka få fram en resultatrapport och balansrapport så här långt, så vi ser hur det ser ut just nu.

Kom gärna med exempel på transaktioner som ni vill ha in i bilden.

Tack för visat intresse :)

Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Kajjsa skrivet 25 jun-10 kl 21:43
Maskinen kostar 20 000 + moms, alltså 25 000. Egentligen skulle vi få göra direkt avdrag för hela maskinen eftersom gränsen för det går vid 20 000 kr.
Är det så stora belopp man får skriva av direkt? Varför har jag fått för mig att den gränsen går vid 5000 ungefär?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Maddie skrivet 25 jun-10 kl 21:51
Oj !    :)    Intressant !   sånt här har jag noll koll på ....
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 25 jun-10 kl 22:03
Är det så stora belopp man får skriva av direkt? Varför har jag fått för mig att den gränsen går vid 5000 ungefär?

Det var den summan förut, men nu har de höjt till ett halvt basbelopp, 21400.
Från skatteverket:

Avskrivning av inventarier: "Mindre värde" är numera ett exakt belopp
Inventarier som bedöms ha en livslängd på högst tre år, eller som är av mindre värde, behöver inte skrivas av enligt plan. I stället får ni göra ett omedelbart avdrag för hela utgiften inköpsåret.

Genom lagstiftning som började gälla den 1 juli 2009 (SFS 2009:547) uttrycks det nu direkt i lagtexten vad som menas med "mindre värde".  Ett mindre värde  understiger ett halvt prisbasbelopp exklusive moms. Ett halvt prisbasbelopp år 2009 är 21 400 kronor.

Inventarier mellan vilka det finns ett naturligt samband ska bedömas gemensamt. Ett exempel är anskaffning av ett konferensbord med tillhörande stolar. Då ska det sammanlagda anskaffningsvärdet av bord och stolar understiga gränsbeloppet för att direktavdrag ska få göras.

Även inventarieförvärv som kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning bedömas sammantaget. Det kan till exempel röra sig om att byta ut samtliga datorer på ett kontor genom att anskaffa 300 datorer på en gång.

Övergångsbestämmelserna innebär att både gamla och nya bestämmelser kan bli tillämpliga vid 2010 och 2011 års taxering beroende på när beskattningsåret påbörjades och avslutades
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Kajjsa skrivet 26 jun-10 kl 00:34
Aha, intressant! Inventarier som har ett mindre värde än så, då borde jag väl kunna avskriva hela resterande belopp i år?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 26 jun-10 kl 11:37
Det där är inte helt lätt att få ett vettigt svar på..Men enligt vad jag förstått så får du inte det, utan ska fullfölja den plan du har på dom befintliga inventarierna.
Regeln gäller bara nyinköpta.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: tench skrivet 22 jul-10 kl 01:26
Du är hyvens typ du existens!  8)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 10 okt-10 kl 21:02
Bra tråd !
Man får inte bokföra i excel ett bokföringsprogram skall inte kunna ändras direkt utan man måste göra en ny verifikation och sedan göra ändringen. I excel kan du gå in och ändra en post dvs sudda.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 10 okt-10 kl 22:43
Bra tråd !
Man får inte bokföra i excel ett bokföringsprogram skall inte kunna ändras direkt utan man måste göra en ny verifikation och sedan göra ändringen. I excel kan du gå in och ändra en post dvs sudda.

Det finns lite delade meningar om det där, och man bör nog kolla med sin lokala skattemyndighet vad dom tycker, för de kan ha olika ideer.
Däremot får man ju bokföra i en vanlig kassabok, men då med bläck, och teoretiskt går ju även det att ändra..så glasklart är det inte.

Sen bygger ju all bokföring på att man har ett ansvar för att det är rätt uppgifter man skriver in. För det går ju med all bokföring att fuska, om man så vill.

Inom parentes kan jag säga att det blir rätt knöligt att få ihop allt om man börjar gå tillbaka och ändra.. så det är inget att rekommendera i vilket fall.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: samaka skrivet 11 okt-10 kl 07:13
Bra initiativ till tråd!!

En fråga... har nyligen börjat bokföra enl fakt.metod. Ska snart redovisa moms för mitt första kvartal enl denna metod. Det är väl så att man ska ta med kund- och leverantörsfakturor som härrör från aktuellt kvartal? Inte bara enl ankomst- el skickdatum. Ex. skickar kundfaktura för inkomster jag jobbat in i september 6/10. Denna hör väl till kvartal 3 i bokföringen?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 11 okt-10 kl 07:21
Bra initiativ till tråd!!

En fråga... har nyligen börjat bokföra enl fakt.metod. Ska snart redovisa moms för mitt första kvartal enl denna metod. Det är väl så att man ska ta med kund- och leverantörsfakturor som härrör från aktuellt kvartal? Inte bara enl ankomst- el skickdatum. Ex. skickar kundfaktura för inkomster jag jobbat in i september 6/10. Denna hör väl till kvartal 3 i bokföringen?

Egentligen så är det datumet på fakturan som gäller, du skulle alltså daterat fakturan i exemplet med 30/9  istället.
Men,  om du gör så som du sa i ditt exempel, och gör det konsekvent hela tiden, då är det okej, även om du vid en eventuell revision kommer att få visa att du verkligen gör så hela tiden.
Man får alltså inte byta system då och då, för att styra t.ex moms och liknande, så man ska slippa betala in så mycket.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 08 dec-10 kl 11:33
Jättebra tråd, tack för initiativet!

Jag undrar hur man räknar och bokför eget uttag av lammkött. Vilket pris ska man sätta? Skatteverket säger marknadspriset. Hur bestämmer jag det? Och ska man ta ut och redovisa moms trots att man inte har något inköpspris utan fött upp det själv?

Tacksam för svar.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 08 dec-10 kl 12:57
Det är alltid lite knöligt med dom där egna uttagen eftersom man använder två olika värden för momsen respektive själva uttaget.
Själva uttaget är marknadspriset, och det tar man fram genom att kolla vad det skulle kosta att köpa motsvarande lamm på marknaden, det har ju varit lite trådar om det här.. så ca 80 kr/kilot skulle jag säga.
Momsen däremot beräknas på självkostnadspriset, dvs vad det kostat att ta fram. och vill man undvika bråk med skatteverket så kan man använda deras egna listor som används vid lagervärderingen.
http://www.skatteverket.se/rattsinformation/allmannarad/2009/allmannarad2009/skva200945.5.58d555751259e4d661680002325.html (http://www.skatteverket.se/rattsinformation/allmannarad/2009/allmannarad2009/skva200945.5.58d555751259e4d661680002325.html)

Så själva bokföringen blir som följer, vi tar ett exempel att du tagit ut 100 kg kött och värderar det till 80 kr/kg.
Vi säger att det var 4 lamm, vikt 30 kg  a´610 kr. alltså värde 2440 kr, momsen 12% blir 290 kr.

Eget uttag:         + 1090
Moms 12%             -290
Varuförsäljning       -800
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ulric Eriksson skrivet 08 dec-10 kl 13:09
När det här diskuterades för några år sedan tog jag mig tid att maila skatteverket och fråga vilket "marknadsvärde" det är som gäller. Svaret jag fick var att den intäkt man skall ta upp vid eget uttag skall beräknas på vad man skulle ha fått vid försäljning av varan.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 08 dec-10 kl 13:22
Ja, är inte det samma som det gängse priset om man vill köpa?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ulric Eriksson skrivet 08 dec-10 kl 13:40
Ja, är inte det samma som det gängse priset om man vill köpa?


Det finns flera pris. Ett från producent till grossist. Ett från grossist till detaljhandel. Ett från detaljhandel till konsument. Det jag frågade skatteverket var vilket av dessa man skall gå efter.

Min fråga:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=13354.msg129561#msg129561 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=13354.msg129561#msg129561)

Skatteverkets svar:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=13354.msg129887#msg129887 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=13354.msg129887#msg129887)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 09 dec-10 kl 10:34
Tack för bra svar men jag förstår inte hur du räknat:
(var kommer 1090 ifrån? 800? Blir det inte 8000 kr?) momsuträkningen förstår jag, toppen. så här skrev du:


Så själva bokföringen blir som följer, vi tar ett exempel att du tagit ut 100 kg kött och värderar det till 80 kr/kg.
Vi säger att det var 4 lamm, vikt 30 kg  a´610 kr. alltså värde 2440 kr, momsen 12% blir 290 kr.

Eget uttag:         + 1090
Moms 12%             -290
Varuförsäljning       -800
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 09 dec-10 kl 13:21
Ja!.. :) Naturligtvis..jag missade en nolla i hastigheten..momsen stämmer ju..

8000 blir varuförsäljningen, och 8290 eget uttag
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: timjan86 skrivet 04 jan-11 kl 19:04
Hej
Har suttit större delen av hösten och försökt hjälpa några kurskamrater att klara av ekonomikursen på vår utbildning (vi har en lärare som är duktig på att röra till det med olika begrepp så att det snarare blir svårare än lättare att lära sig och inte direkt någon förståelse för att alla inte begriper vad han menar...) och undrar nu om jag kan använda mig av dina texter? De är väldigt mycket mer välskrivna än det jag lyckats tota ihop på lediga stunder.
Är så mycket svårare att hjälpa folk över internet nu när vi inte håller till på skolan tycker jag, jag är inte direkt begåvad med att kunna förklara saker i skrift :P
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 05 jan-11 kl 12:19
Självklart får du använda dig av texterna, om du tycker dom är lättlästa och förståeliga. Det är ju bara roligt att höra :)

Jag ska föresten försöka ta mig samman och skriva ihop lite mer nu. Hade skrivit ett långt stycke till men lyckades klanta bort det när det skulle postas, så då gick luften ur för en stund..
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 08 jan-11 kl 11:15
Ok, jag sitter hemma sjuk, så jag tänkte dra några lektioner till. Ni får värja er för hostattackerna :)

Jag har dragit fram en resultat- och en balansrapport på det vi bokfört i exemplen här innan.

Börjar man med att titta på resultatrapporten, så tar den alltså inte med konton från grupp 1, och knappt heller från grupp 2.
Den börjar med intäkterna (kontogrupp 3), och där hade vi vår försäljning av grisar, 20000 kr.
Direkta kostnader för grisarna, som bokförs i grupp 4 var 11000.

Vi har då en bruttovinst på 9000 kr, vilket blir strax under 50% och alltså helt godkänt.

Sen är det då 500 kr till i övriga kostnader i grupp 5. Och resultatet så här långt är alltså 8500 kr.

Två saker finns ju då här som frågetecken:  Den obetalda kundfordringen som vi har liggande ute, och lastmaskinen vi köpte på slutet.
Kundfordringen får ligga kvar så länge, och själva fordringen ligger ju på konto 1510, och syns alltså inte i resultaträkningen, utan bara i balansräkningen. Den ligger även kvar över ett eventuellt bokslut/årsskifte, då som en tillgång.

Skulle det visa sig att kunden aldrig betalar, så bokförs det som en kostnad, en kundförlust ( konto 6350 ) . Man drar alltså inte ifrån det på försäljningskontot, vilket kanske skulle kännas naturligt.

Varför inte? Jo, då får man en felaktig bruttovinst, och bruttovinsten är ett nyckeltal, som t.ex banker tittar på.  Det spelar ingen roll om en kund inte betalar, det viktiga är att kunna se att försäljningen går ihop, att få betalt är så att säga ett senare problem.

Lastmaskinen som köptes på slutet bokförs som en inventarie, (konto 1220 ) och inventarier dras inte som en kostnad i resultaträkningen.
Det är när man kommer till bokslutet, och ska avgöra om man vill dra den som ett direkt avdrag eller dela upp det i avskrivningar under flera år, som den visar sig i resultaträkningen.
Man bokför avskrivningen som en kostnad på konto 7832 och som motkonto använder man då *ackumulerade avskrivningar inventarier* 1229.
Nu blev det kanske rörigt. Men konto 7832 syns i resultaträkningen som en kostnad och drar alltså ner resultatet.

Medan kontona 1220 (inventarier) och konto 1229 (ack avskrivningar,inventarier) bara syns i balansräkningen.

Och när man gör på det sättet, så kommer alltså summan inventarier hela tiden att finnas kvar, och när kontot för samlade avskrivningar, når upp till samma belopp, då är de helt avskrivna.
Och att man gör så, är återigen för att bokföringen ska ge en rättvis och översiktlig bild av situationen. Nu syns det hur mycket inventarier man har köpt, och man kan visa vart pengar har tagit vägen. Drar man avskrivningarna direkt från inventariekontot, så blir det väldigt svårt att få en överblick över vad som finns egentligen.

I slutänden blir ju resultatet detsamma hur man än gör, men det är överblicken och möjligheten att analysera företaget, som blir lidande om man går genvägar i bokföringen.

Så, dags för en kort paus innan vi tar tag i balansräkningen igen.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 08 jan-11 kl 14:57
Tänk på att man inte behöver så många olika konton om du gör förenklat årsbokslut. Skatteverket kräver bara de konton som finns på Ne blanketten samt momskonton. Sedan är det kanske så att du själv behöver fler konton för att hålla koll på kostnaderna.
Kontogrupp 4 är kopplat till R4 på Ne blankettten, Kontogrupp 3 till R3 osv. Utgår från Ne blanketten samt baskontoplanen när du lägger upp din egna kontoplan. pluttra inte bort bokföringen på en massa underkonton.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 08 jan-11 kl 15:28
Kontogrupp 4 är kopplat till R4 på Ne blankettten, Kontogrupp 3 till R3 osv. Utgår från Ne blanketten samt baskontoplanen när du lägger upp din egna kontoplan. pluttra inte bort bokföringen på en massa underkonton.

Detta är en av de viktiga sakerna, som gör att jag predikar att man  använder kontplanen, och att man använder rätt kontogrupp.  Deklarationen blir väldigt enkel.
Hur många underkonton man sen vill ha, är ju upp till var och en. Jag vill gärna ha koll på kostnader och intäkter, därför använder jag många underkonton, för att enkelt kunna se att en verksamhetsgren går ihop sig.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: andtol skrivet 14 jan-11 kl 17:36
Jag försöker arbeta med Visma Ensklid Firma. Hur ser jag kontoplanen?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 14 jan-11 kl 18:01
Jag har för mig att du utgår från baskontoplanen som du hittar på nätet. Den är gratis. Det är bokföringsnämnden som ger ut den. Dét finns både den kompletta och mindre varianter att ladda neer gratis.
Vad fick du betala för Visma?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 14 jan-11 kl 23:33
Jag är inte speciellt insatt i *Wisma enskild firma*, men enligt den påläsning jag gjorde nu lite snabbt, så kan du inte komma åt nån kontplan, därför att programmet använder den inte på vanligt sätt. Du bokför bara in- och utbetalningar, och programmet placerar dom själv på rätt konto. Och du ser först vilket när du drar fram en rapport.

Jag konstaterar också att programmet enbart hanterar kontantmetoden (vad den går ut på beskriver jag i andra avsnittet här i'skolan' )  och det innebär också att jag tyvärr gav dig fel svar förut på chatten, Toll.

Min personliga åsikt om programmet är att det nog kan vara bra för en nybörjare, men det är lite lömskt att säga att det förenklar så oerhört som de säger i reklamen. Ja, det förenklar, men använder samtidigt en metodik som avviker från all annan bokföring och det blir då tyvärr väldigt svårt att diskutera, jämföra och värdera, eftersom det står för en 'egen' modell.
Att jobba med kontoplanen som grund är så vedertaget sen årtionden, så jag tycker det blir mer förvirrande när man frångår det.
Jag ser det som ett hjälpmedel för att ha en fungerande redovisning, för den som egentligen är helt ointresserad av just redovisning.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: andtol skrivet 15 jan-11 kl 08:25
Åh.

Vilket hjälpmedel ska man använda då? Jag har ett excelark som "grundbok" där jag bokför allt också, förutom i Visma. Men Excel verkar ju inte duga...

Existens?: Det här är kanske "roten" till mina problem. Jag "ser inte" var pengarna tar vägen...


mvh Anders
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 15 jan-11 kl 11:03
Jag vet inte vad du har för verksamhet. Gå in och kolla baskontoplanen mini. Den kanske räcker.
Själv driver jag skogsbruk och jag har inte många konton. För min del räcker bra Swedbanks kassabok för företagare. Den kostar ca 100 kr....Huvudbok finns också så man kan göra vecko eller månadssammanställningar...
Åter igen ha inte för många småkonton. Utgå från baskontoplanen, ta de konton du behöver . Koppling till Skatteverkets Ne blankett ska du ha. Dvs konton som börjar på 3 ska in under R3 i Ne blanketten osv...
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 15 jan-11 kl 11:30
Åh.

Vilket hjälpmedel ska man använda då? Jag har ett excelark som "grundbok" där jag bokför allt också, förutom i Visma. Men Excel verkar ju inte duga...

Existens?: Det här är kanske "roten" till mina problem. Jag "ser inte" var pengarna tar vägen...


mvh Anders

Det finns ju en uppsjö olika bokföringsprogram som använder kontoplanen. Såvitt jag vet så är det bara Unicell och Wisma enskild, som har frångått det systemet för att, som dom menar, förenkla.
Tittar du t.ex på Wisma administration 200 så använder det kontoplanen som vanligt.

Vitsen som jag tycker med att använda konton, är just att få kontroll på var pengarna tar vägen.  Jag har ca 3 konton för de olika intäkterna, och ungefär 10 för olika utgifter. Lägger man sen till de vanliga för olika bankkonton, inventarier och moms osv, så hamnar jag väl på ca 25-30 konton som används hela tiden. Dom har jag på en lapp jämte datorn, så det är inga problem att hålla reda på.
Att dela upp utgifter på olika konton tycker jag är det absolut viktigaste om man anser att man har svårt att få en överblick över sitt företag. Klumpar man ihop allt och kallar det *Utgifter* så blir det väldigt svåranalyserat.

Jag försöker lägga in en bild här över hur det ser ut i en resultaträkning, när man använder program, och kontoplan.

Direkt ser man vilka kostnader som sticker iväg.  Elström, Hyra för inventarier, Bränsle bilar.   Då får man möjlighet att fundera. Hur kan jag spara ström?  Är det nödvändigt att hyra så mycket maskiner?  Borde jag byta bil till en snålare kanske, det kanske inte blir dyrare?

Edit :-)   Jag ser nu på bilden att jag har höga reparationskostnader också.. Kanske skulle köpa lite nyare maskiner istället?  och bokföringskostnaderna är revisorn, jag var lite lat och gjorde inget nytt konto för honom, bokför gör jag ju själv...
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: andtol skrivet 15 jan-11 kl 16:38
Jag vet inte vad du har för verksamhet.
Jag är IT-konsult och försöker utveckla vårt lantbruk. Dvs jag drar in pengar på konsultverksamheten och spenderar dem på lantbruket. ;)

Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: andtol skrivet 15 jan-11 kl 17:19
Jag skulle helst vilja använda något webbaserat gränssnitt eftersom jag ofta sitter med olika datorer. Fördelen är att man slipper ta backup. Nackdelar?

Hittat några olika:
http://www.speedledger.se/ (http://www.speedledger.se/)
http://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/ (http://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/)
https://www.vismaspcs.se/Online/eAccounting/Default.aspx (https://www.vismaspcs.se/Online/eAccounting/Default.aspx) (fungerar bara med windows?)
http://www.fortnox.se/prod_bokf.htm (http://www.fortnox.se/prod_bokf.htm)
Enkla firman, SEB
e-bokföring hos Swedbank


Har inte riktigt koll på kostnaderna men ungefär 100 kr/mån exkl moms.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: andtol skrivet 15 jan-11 kl 17:48
Jag har en traktor med vagn som är värd ungefär 20000 kr som jag har fört in i företaget när jag startade företaget. Jag har alltså sålt (?) den till företaget.

Hur bokför jag det?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: aronsson skrivet 15 jan-11 kl 19:55
Tack för en bra tråd! Börjar förstå lite hur det hänger ihop nu.

Fick se i bilden du bifogade att konto 6920 Övr. Fordon Drivmedel är en plus-post. Hur kommer det sig?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 15 jan-11 kl 22:25
Jag har en traktor med vagn som är värd ungefär 20000 kr som jag har fört in i företaget när jag startade företaget. Jag har alltså sålt (?) den till företaget.

Hur bokför jag det?

Det är en *Egen insättning* precis som privata pengar som du sätter in i företaget.  Du bokar in beloppet som en minuspost på konto 2018 egna insättningar, och motsvarande som en pluspost på *inventarier*.  Hade det varit en penninginsättning så hade ju plus hamnat där pengarna sattes, t.ex kassan eller ett firmans bankkonto.
Att det är minus på kontot för egna insättningar, är ju för att bokföringen visar bilden sett ur firmans synvinkel, och det är ju en skuld till dig, därför minus.
Det är viktigt att boka allt man sätter in själv. Det har man nytta av den dag man börjar plocka pengar åt andra hållet, då kan man ta av det som firman lånat av dig.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 15 jan-11 kl 22:29
Jag skulle helst vilja använda något webbaserat gränssnitt eftersom jag ofta sitter med olika datorer. Fördelen är att man slipper ta backup. Nackdelar?

Hittat några olika:
[url]http://www.speedledger.se/[/url] ([url]http://www.speedledger.se/[/url])
[url]http://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/[/url] ([url]http://www.e-conomic.se/bokforingsprogram/[/url])
[url]https://www.vismaspcs.se/Online/eAccounting/Default.aspx[/url] ([url]https://www.vismaspcs.se/Online/eAccounting/Default.aspx[/url]) (fungerar bara med windows?)
[url]http://www.fortnox.se/prod_bokf.htm[/url] ([url]http://www.fortnox.se/prod_bokf.htm[/url])
Enkla firman, SEB
e-bokföring hos Swedbank


Har inte riktigt koll på kostnaderna men ungefär 100 kr/mån exkl moms.


Hehe..nu är det du som lär mig...'webbaserat gränssnitt'? En bokföring som ligger på nätet alltså..visste jag inte fanns...
Det funkar ju förstås..men vad händer om deras server kraschar?
Själv vill jag gärna ha grejerna 'hemma'..men du är ju mer insatt i datavärlden än jag, så för dig kanske det känns naturligt.
Jag har ju alla pärmar och sånt vid datorn här, så jag sitter alltid vid samma, så för mig är det inget problem.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 15 jan-11 kl 22:33
Tack för en bra tråd! Börjar förstå lite hur det hänger ihop nu.

Fick se i bilden du bifogade att konto 6920 Övr. Fordon Drivmedel är en plus-post. Hur kommer det sig?

Det var mycket uppmärksamt av dig! Det hade jag inte sett själv, och fick analysera lite vad det berodde på.  Jag har slarvat vid bokföringen av traktordiesel, och lagt den bland det andra bränslet.
När sen återbetalningen av dieselskatten kom, så tänkte jag inte på mitt tidigare slarv, och bokade in den på rätt konto,6920. Därför är det plus på det kontot.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 16 jan-11 kl 00:23
Sätt dig ner och tänk igenom vilka konton du behöver för att kunna följa upp resultaten av dina verksamheter. Utgår från mini bas kontoplanen och baskontoplanen. Ladda ner Ne blanketten från skatteverkets hemsida om du gör förenklat årsbokslut.   Bestäm vilka konton du behöver i varje klass. ex  kontoklass 3. Vilka konton i baskontoplanen behöver du som börjar på 3? Dessa konton skall sedan summeras  vid årsbokslutet och föras in på R3 på Ne blanketten- Konton som börjar på 4 skall summeras och föras in på R4 osv.
I slutet av året behöver du göra vissa justeringar för att få fram ditt bokslut. Skatteverket har en utmärkt tjänst för förenklat bokslut där du gör justeringarna och det förenklade bokslutet på deras hemsida. Tjänsten räknar även ut räntefördelning. Tjänsten öppnas i februari. Förra året var första året. Tjänsten är mycket bra och du behöver inte anlita någon för bokslutet.
Om du har mer än en verksamhet så rekommenderar jag dig att ha en bokföring för varje verksamhet. Då fyller du även in en Nea blankett som sedan kopplas till din Ne blankett- OBS du gör ett förenklat årsbokslut för varje verksamhet.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 16 jan-11 kl 00:24
Jag har ingen kontantkassa utan använder mig av egen insättning/uttag eller företagskort när jag handlar varor kontant till företaget.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 16 jan-11 kl 00:26
traktorn och vagnen kan du skriva av direkt i år efter som de är värda mindre än ett halvt basbelopp.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 17 jan-11 kl 07:16
traktorn och vagnen kan du skriva av direkt i år efter som de är värda mindre än ett halvt basbelopp.

Det är riktigt, men det är ju steg 2 och har inget att göra med hur man behandlar själva införandet av traktorn i firman.

Oavsett om man köper, eller för in en inventarie som egen insättning, och den är värd mindre än 21000, så ska den bokföras som en inventarie.  När man sen kommer till årsslutet och ska göra avskrivningarna, väljer man om man skriver av den som vanligt under flera år, eller utnyttjar rätten att göra en direktavskrivning, dvs med 100%.

Orsaker till att man ska behandla det så här är ju minst ett par.

- Inventarier måste bokföras i kontogrupp 1, annars kommer dom inte med i balansräkningen. Där ska ju framgå vilka tillgångar som finns i firman, oavsett hur mycket de är avskrivna.  Om man t.ex köper en dator för 10 000 och tänker sig att dra av den helt första året, så innebär det inte att man bokför den som kontorsmaterial på konto 6110. Då skulle den försvinna direkt och kommer aldrig med i balansräkningen.

- Man kanske köper grejen i Januari, då har man ingen aning om hur resultatet ser ut i slutet av året, och man vet därmed inte hur hårt man vill gå fram med avskrivningar.  Man får observera att bara för att man får dra av en inventarie för mindre än 21000 första året, så innebär inte det att man måste göra det.
Det avgör man vid årsslutet beroende på vilket resultat man vill ha i sin verksamhet.  Vill man visa upp ett bra resultat för en bank inför kommande investeringar/lån = små avskrivningar.   Vill man maximera skatteavdragen = stora avskrivningar.

- Vid en eventuell försäljning av traktorn i framtiden, så underlättar det om den finns bokad bland inventarierna.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Lindell skrivet 17 jan-11 kl 07:26
Har någon varit i kontakt med en bokföringstjänst eller revisor? Som egen företagare av ett AB och bokför själv anser jag att man kan förenkla allt.

På fakturan (faktura datum).

(D)                                      (K)
2641 (moms)                 
5461 (netto löpande utg bigård)
                                          1930  faktura summa
2440 faktura summa
                                          2440  faktura summa

3740 ev öresavrundning
5710 ev frakt

Klart på en och samma verifikation. Att bokföra fakturan när den kom och sedan en gång till när den betalas är mera jobb än vad som behövs.
Gör allt enkelt.
Gör en samlingsverifikation där det går typ månadsvisa företagskort. Håll nere på verifikationer är att hålla nere på tid & energi och ändå ha en bra bokföring.
                   
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 17 jan-11 kl 07:32
Har någon varit i kontakt med en bokföringstjänst eller revisor. Som egen företagare av ett AB och bokför själv anser jag att man kan förenkla allt.

På fakturan:

2641 (moms)
5461 (löpande utg bigård)
1930

Jag vet inte riktigt vad du vill ha sagt med ditt inlägg, men självklart kan man förenkla allting. Det går ju fint att ha ett konto för inkomster och ett för utgifter. Men möjligheten att analysera vad man håller på med, blir ju noll och intet.
Jag försöker i all anspråkslöshet visa hur man bokför grundläggande och riktigt. Vill man sen ta genvägar är det upp till var och en, slutresultatet blir ofta detsamma, men åtminstone min revisor gnäller ständigt om jag inte gör som det är tänkt, och jag får betydligt dyrare revisioner.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Lindell skrivet 17 jan-11 kl 07:36
Jag hann inte skriva färdigt. Råkade trycka på TAB och inlägget for iväg ...
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 17 jan-11 kl 07:48
Det har nu varit mycket prat om man ska ha olika konton, eller om man ska förenkla så långt som möjligt, och kanske skippa dom helt.
De allra flesta bokför nu i nån form av program, och jag har ärligt talat lite svårt att se skillnaden i att skriva ett kontonummer eller ett annat, när man sitter och bokför? Sitter man med vanlig manuell kassabok kan jag förstå om man inte vill dela upp det i så många spalter, men i dataprogrammet har det ju ingen som helst betydelse. I reklamen för de kontolösa programmen sägs det att man inte behöver hålla reda på 'tusentals' konton. Nej, självklart inte, det är de ju ingen som gör heller. Som jag sagt tidigare, så är kontoplanen densamma för Volvo, som för Garnaffären på hörnan, därför är den rätt omfattande, och man väljer själv vilka konton som känns relevanta för en själv.

Diskussionen blir lätt ganska abstrakt, så jag lägger upp en resultatrapport från ett av mina företag, för att visa hur kontona ställs upp och används av programmet. Företaget är under omstrukturering på grund av den låga lönsamheten, så vi behöver inte snöa in i en diskussion om resultatet.
Det man ser på bilderna är hur tydligt det visar vilka kostnader som sticker iväg, och hur utvecklingen varit sen föregående år.

I dessa bilder har jag inte budgetfunktionen påkopplad, men det är också en viktig funktion man inte får glömma.
Vid ett köp av en gård eller liknande så får man ju oftast göra en budget, en kalkyl att visa för banken. De allra flesta bokföringsprogram har en kalkylfunktion inbyggd.  man kan lltså sätta in de olika kostnaderna och inkomsterna i förväg, och se hur man lyckas hålla sig rätt enligt plan.  Man kanske har satt upp 20000 i kostnad för halm, om man sen bokför halminköpen tillsammans med nåt annat, foder t.ex... då finns det ju ingen chans att se om man ligger rätt, eller gör av med betydligt mer halm än man tänkt.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 17 jan-11 kl 07:52
Jag hann inte skriva färdigt. Råkade trycka på TAB och inlägget for iväg ...

Ok. Ja, det du beskriver i ditt inlägg är att bokföra enligt kontantmetoden. Jag har skrivit i början av denna tråd att jag beskriver bokföring enligt faktureringsmetoden.  Jag tycker den är enklare, men det är nog mest en smaksak. Men man får ju bestämma sig för vilken metod man använder.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 17 jan-11 kl 08:21
Mycket intressant tråd! Snyggt Existens
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: andtol skrivet 20 jan-11 kl 08:57
Fyller på med några verifikations och konteringsfrågor:

Om jag gör eget uttag av pengar i min firma, blir det så här då?
1940 Övriga bankkonton -10000
2013 Eget uttag +10000

Betala f-skatt
1940 Övriga bankkonton -3000
2012 Egna skatter +3000

Traktamenten, var bortrest några dagar förra året:
7321 Skattefria trakt i Sverige -1260
2013 Eget uttag +1260
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 20 jan-11 kl 10:11
De två första exemplen är riktiga, under förutsättning att det är från bankkontot du tagit pengarna.

Om man har 1940 som konto för sitt företagskonto i banken, så ska insättningar och uttag följas åt i bokföringen och kontoutdraget du får från banken.

Tramtamenten däremot är ett eget kapitel som inte är helt lätt att ge sig på, och själv har jag så sällan varit i kontakt med dom så jag är inte säker på svaret.
Dock vet jag att det inte är riktigt så som du tänkte dig. 7-konton är personalkostnader. 7321 är alltså till för traktamenten som du betalar ut till nån anställd.
Skattefria ersättningar ska ju behandlas så att man når ett 0-resultat, dvs antingen tar man inte upp dom alls eller så bokar man beloppet på ett konto som en intäkt, och samma belopp på ett annat konto som en utgift.
Har du specificerat traktamentet på din faktura till kunden? eller hur har du fått ersättningen?

Ett sätt av många att göra är att intäkten får gå med som vanlig försäljning tillsammans med det andra i fakturan ( du kan ju också skapa ett litet sidokonto bland 30-kontona om det är ofta du får traktamenten) .  Och sen drar du av motsvarande summa på t.ex 5800,resekostnader.

Du kan läsa mer om samma diskussion här...detta är ett kärt ämne.. ;)

http://www.egenfirma.se/forum/viewtopic.php?t=1957&sid=8ce90fbb2884ee0442546023f5010e90 (http://www.egenfirma.se/forum/viewtopic.php?t=1957&sid=8ce90fbb2884ee0442546023f5010e90)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: andtol skrivet 20 jan-11 kl 20:44
Om man har 1940 som konto för sitt företagskonto i banken, så ska insättningar och uttag följas åt i bokföringen och kontoutdraget du får från banken.

Åh. Det har jag förstått idag. Ett år för sent. :) Nåja, det går ju att luska ut vad som felar.

Gör om, gör rätt, blir det 2011.

Tramtamenten däremot är ett eget kapitel som inte är helt lätt att ge sig på

Jag såg det också när jag letade. Och ringde en kompis men han lyckades inte heller förklara det för mig. Jag är nog extra trög idag. :)
Fast jag tror jag inte ska blanda in det i bokföringen utan bara lägga in det som en post i deklarationen... tror jag.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 21 jan-11 kl 07:20
Fast jag tror jag inte ska blanda in det i bokföringen utan bara lägga in det som en post i deklarationen... tror jag.

Det låter som en utmärkt ide, tycker jag.
Titel: SV: Fråga om bankkonto
Skrivet av: andtol skrivet 25 jan-11 kl 12:05
Vi har ett bankkonto som används för firman men det används inte bara för firman. Är det ok att ha det så?

Jag skulle säga nej. De andra får klargöra men som jag har förstått det ska du separera din egen ekonomi och företagets. Det är nog svårt ändå.

Dessutom kan Skattemyndigheten begära utdrag ur kontoinnehållet och då kanske det känns konstigt att försöka förklara en massa andra poster. Jag har ett eget bankkonto för alla företagets bankuppgifter. I Swedbanks internetbank är det enkelt att skapa nya konton...

Plusgiro eller bankgiro behövs bara om du ska ta emot betalningar från kunder. Jag har bara två kunder än så länge och de har accepterat utan att klaga att betala till mitt bankkonto.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: hayproducer skrivet 25 jan-11 kl 22:20
Bästa tråden som jag hittils har läst här på forumet, bra insiativ Existens, denna tråd hjälper nog mängder med oerfarna företagare.
Titel: SV: Fråga om bankkonto
Skrivet av: Existens? skrivet 27 jan-11 kl 07:25
Hej!
Tack för en bra tråd, återigen.

Nu undrar jag en sak. Vi har nästan bara utgifter och pumpar in mängder av egna insättningar i företaget.
Måste man ha plusgiro t ex och sköta alla ut- och inbetalningar via det?
Vi har ett bankkonto som används för firman men det används inte bara för firman. Är det ok att ha det så? Man kan ju se betalningar t ex men jag är osäker på denna punkt....

Toll samanfattade det hela rätt bra..
Jag rekommenderar starkt att du har ett separat konto för företagets pengar, men nåt krav är det ju inte.  Men nuförtiden är det ju gjort på några sekunder att skapa ett nytt konto, så varför inte?  Sen kan man ju koppla ett bankkort till det kontot, så drar du det när du köper grejer till företaget.
Just med en enskild firma är det så himla lätt att blanda ihop sin egen ekonomi med företagets så ett eget konto underlättar definitivt.
Tänk också på att bokföra egna insättningar på ett konto i bokföringen, det är viktigt i framtiden när du börjar plocka ut pengar igen, att veta hur mycket du satsat.

Ofta kan det vara en psykologisk grej att man försöker blunda för hur mycket företaget kostar en egentligen, men då är det mer hobbykaraktär. Vill man komma nånvart med ett företag så är det viktigt att svart på vitt se om det går ihop sig eller ej.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 27 jan-11 kl 09:47
Kul att det blivit lite liv i tråden till slut :)

Inspirerad av detta så dra jag lite om lagerhantering, det är ju hyfsat aktuellt nu..

Vi har ju tidigare gått in lite på hur lagret hanteras, men jag tänkte här dra ett litet eget kapitel om det.
Inom lantbruk så bokförs alltid djur som lager, inte inventarier.

På bokslutsdagen så gör man en inventering av lagret, är det stora summor så ska helst en revisor eller liknande vara med och bekräfta att uppgifterna stämmer.
Djuren värderas enligt skatteverkets listor  http://www.skatteverket.se/rattsinformation/allmannarad/2008/allmannarad2008/skva200827.5.69ef368911e1304a6258000517.html (http://www.skatteverket.se/rattsinformation/allmannarad/2008/allmannarad2008/skva200827.5.69ef368911e1304a6258000517.html)         , foder som man köpt sätts till det värde det kostat att köpa, och egen skörd till vad det skulle kostat att köpa produkten.
Allt skrivs ner, dateras och undertecknas.

I bokföringen sen använder man två konton för lager. 1400 ( lager ) och 4990 (lagerförändring )  Lagerkontot 1400 syns i balansräkningen och visar hur mycket tillgångar företaget har, och 4990 syns bara i resultaträkningen och för där med resultatet upp eller ner, beroende på vad som hänt med lagret under året.
Har man många olika produkter på lager, kan man om man vill dela upp 1400 i underkonton, t.ex 1400 för spannmål och 1410 för djur för att få bättre överblick, men det är frivilligt.

4990, lagerförändring är ett mycket finurligt konto att använda just inom jordbruk, t.ex då man har tagit in en skörd som man har på lager vid bokslutet..Var kom den ifrån?
Många tycker ju annars att om man bokfört inköpt foder på 4010, så kan man plocka lagret därifrån och lägga på lagerkontot. Och visst går det, slutresultatet blir samma, men bruttovinsten för året blir felaktig och man får komma ihåg att föra tillbaka lagret efter årsskiftet, annars säljer man varor år 2 som man inte har nån kostnad för inköpen för.

Exempel.

Vid inventeringen får vi fram att det finns 10 ton havre i lager, vi värderar den till 1,50, alltså 15000 kr.
Då bokar vi in 15000 som en pluspost på Lager,1400  och 15000 som en minuspost på Lagerförändring,4990.
Eftersom 4990 är ett kostnadskonto, så kommer en minuspost här att öka vårt resultat för året, och det är ju riktigt, lagret ska ju bli en intäkt.

År 2 får vi missväxt och skörden i lagret blir bara 3 ton, vilken vi värderar till 4500 kr. Då bokar vi in mellanskillnaden mellan förra årets lager och det nuvarande, dvs 11500 kr, som en minuspost i Lagret och en pluspost på Lagerförändring, och då kommer resultatet att minska med 11500.
Är man osäker på var det ska vara plus eller minusposter, så är ju tipset att börja med lagerkontot, där finns ju logiken, har lagret ökat så blir det plus, har det minskat så blir det minus.
Frågor så långt?
Titel: fråga om nolla momsen
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 15 feb-11 kl 10:14
Hej!
Nu i momsdeklarationstider för oss som deklarerar i skattedeklaration undrar jag:

visst är det så att man måste nollställa momsen i bokföringsprogrammet? Det är väl inget programmet gör automatiskt? Jag har ett program som heter UNIBAS som för övrigt är lätt att jobba i, dvs man behöver inte kunna debet o kredit men man kan använda det om man vill.

Har jag fattat det rätt att man gör såhär?

1. för över till 2650 den summa man ska betala el få tillbaka från staten? (UT minus IN-moms)

2. sedan från 2650 till 2012 (avräkning)

3. sedan från 2012 till antingen från eller till bankkonto eller eget uttag/insättning beroende på varifrån man tar pengarna resp sätter in dem?

Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 15 feb-11 kl 11:01
Jag vet inte hur det görs i Unibas, men det vanliga är ju att när du drar fram en momsrapport så får du boka in summorna på ingående och utgående moms så att dom kontona nollas, sen läggs då mellanskillnaden på 2650. När man går över årsskiftet/bokslutet, så ska alltså 2650 vara det enda av momskontona som det finns nån summa på, + eller -  beroende på om man är skyldig eller ska få tillbaka moms.

2650 måste sen tömmas manuellt, ja.

Jag brukar göra i 3 steg. 
Vid månadsslut/årsslut går summan till 2650.
När jag deklarerar momsen går summan till avräkningskontot.  ( det är väl denna punkt som är lite valfri, tidsmässigt )
Och när summan betalas ut eller in, så förs det över till/dras från bankkontot.

Så, ja, du har fattat rätt ser det ut som.. :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Trollmor skrivet 15 feb-11 kl 11:52
Oj, vilket jobb Du lagt ner, Existens? !  Jag gör ett

*hundöra*

här, och hoppas kunna begripa något om en tid, när jag :P haft tid  :)  att läsa igenom alltihop.

Skulle Du kunna tänka Dig att lägga in detta i handboken, tro?  Eller, nej visst nej, det går ju inte ...  Stor skada.

Jättebra initiativ!!!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 15 feb-11 kl 20:44
Tack för ditt svar på momsfrågan!

Det här är en superbra tråd, och du är verkligen en hyvens mänska som vill dela med dig på ett pedagogiskt sätt!

Stort tack!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 15 feb-11 kl 22:25
I morgon öppnas skatteverkets elektroniska förenklat årsbokslut. En kanonbra tjänst där du både gör ditt förenklade årsbokslut och deklarerar.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Liahloppan skrivet 03 mar-11 kl 19:16
Men ÅÅÅH vilket bra initiativ!! Precis vad jag behöver! Tack snälla rara för ditt engagemang i att lära ut hur man sköter detta nödvändiga ont. Dagens guldägg till dig!!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Neiklot skrivet 05 mar-11 kl 16:10

Tack för en mycket bra tråd!

:)

Titel: Ny fråga : bokföringskonto för damm?
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 06 apr-11 kl 09:42
Hej Existens!

Har du tips om på vilket konto man ska bokföra kostnad för att anlägga en damm? vi har alltså betalt för en tjänst, så för satte jag övriga externa tjänster men då registreras det som en administrativ kostnad vilket ser lite knasigt ut.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 07 apr-11 kl 12:46
Nja, om det är en nyanlagd damm, får du ju inte göra direktavdrag för den, utan det räknas som markanläggning och ska skrivas av med 5% per år.
Och då bokförs den på 1150, och kommer alltså inte att påverka resultatet med mer än 5 % detta året.

Är det däremot en reparation av befintlig damm, så får man dra kostnaden direkt, men är det en gråzon ( att det t.ex var en liten pöl som du grävt ut, och vill göra avdrag ) så ska man ju inte skylta med det utan gömma den i nåt anonymt konto, t.ex 'reparationer och underhåll fastighet', 5170.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Neiklot skrivet 11 apr-11 kl 18:34

Är det moms på banktjänster?

 ???
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 12 apr-11 kl 06:44
Inte på vanliga banktjänster, nej.

Om du däremot anlitar banken för att t.ex göra en deklaration, så blir det ju som en vanlig konsulttjänst.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Neiklot skrivet 12 apr-11 kl 18:04
Tack! :-)

Jag var lite osäker men kom fram till samma sak (Google!)..
Titel: Skicka credit!?
Skrivet av: Neiklot skrivet 22 jul-11 kl 12:15
Hej!

Jag har skickat en faktura till en kund. (sista bet. 12/8).

Nu skulle jag skicka en tilläggsfaktura då jag hade missat ett par saker.

Kunden ville att jag då skulle skicka en credit också, på första fakturan - Vad menar dom?


/Neiklot
(Ps. pinigt att ringa och fråga ^^ )
Titel: SV: Skicka credit!?
Skrivet av: mclaeson skrivet 22 jul-11 kl 12:31
En kreditfaktura i detta fallet innebär väl att du skriver minus framför beloppet på samma belopp som den faktura du redan skickat var på.

Sen tar du upp hela beloppet på en faktura.

Jag har ju fått kreditfaktura nån gång när det varit fel belopp på en faktura så har jag bara behövt betala skillnaden sen. kredit innebär väl återbetalning i detta fallet.

Jag är inte hundra på att jag har rätt men tror det är så.

//mclaeson


Hej!

Jag har skickat en faktura till en kund. (sista bet. 12/8).

Nu skulle jag skicka en tilläggsfaktura då jag hade missat ett par saker.

Kunden ville att jag då skulle skicka en credit också, på första fakturan - Vad menar dom?


/Neiklot
(Ps. pinigt att ringa och fråga ^^ )
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: mclaeson skrivet 22 jul-11 kl 12:33
http://www.blinfo.se/GetEobEntries.do?id=1065
 (http://www.blinfo.se/GetEobEntries.do?id=1065)
hittade denna sidan också..
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Neiklot skrivet 22 jul-11 kl 12:39
Ah, men det kan nog stämma.

Så jag skriver en "orginalfaktura" med Hela beloppet (inkl. det jag missade)
minus det belopp som dom betalar via den andra fakturan?


tack för länken.. :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 22 jul-11 kl 13:53
Du skriver en ny, likadan som den första du skickade, alltså på det lägre beloppet. Döper den till 'Kreditfaktura' och sätter ett minustecken framför beloppen. Viktigt är att den är på exakt samma belopp, på öret. Annars fyller den inte sin funktion.

Sen skriver du en ny faktura på hela beloppet. Så ger du dom båda.

Man gör så här för att underlätta bokföringen. Både du och kunden hanterar fakturorna på samma vis i er bokföring. Ni bokar in kreditfakturan omvänt mot en vanlig faktura, alla poster, även momsen alltså. På så vis 'försvinner' den felaktiga fakturan ur bokföringen utan att man behöver rota fram orginalet och kludda nåt på den.
Har man en liten omfattning spelar det kanske inte så stor roll, men bokar man in flera hundra fakturor och sen kommer nån jeppe och säger att han vill ändra på en som skickades för några veckor sen, då blir det jobb att leta fram, och därför är en kreditfaktura enklare. Och det är här som exaktheten i beloppen kommer in, om kreditfakturan skiljer sig nåt öre från orginalet, så blir dom örena kvar i bokföringen lik förbaskat och skapar jobb att leta upp.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Neiklot skrivet 22 jul-11 kl 15:32

Tack Existens! ;D

Men nu har jag ett annat problem!
Mitt program vill inte skapa kreditnota/faktura!!!

"Om du i det här programmet har en faktura som skickats till en kund med felaktigt innehåll, skall du istället ersätta den felaktiga fakturan och skicka en ny, rättad faktura till kunden. Den felaktiga fakturan i programmet makulerar du samtidigt enligt anvisningarna i programmet.

Detta enkla och lätt begripliga förfarande ger exakt samma resultat som när man laborerar med kreditfakturor."

Så jag får väl göra så som programmet vill?

Kan jag på den nya fakturan lämna samma betdatum som innan?




Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 22 jul-11 kl 17:03
Problemet är att det inte blir 'exakt samma resultat' som  med en kreditfaktura.. För dig kanske, ja, men inte för kunden och personligen brukar jag alltid sätta kundens väl i första hand.
Skickar du bara dit en ny, rättad, faktura, så blir din kund tvungen att leta upp den gamla och makulera den. Så visst, i slutänden blir det ju samma sak, men med mer manuellt jobb.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: andtol skrivet 22 jul-11 kl 17:38
Mitt program vill inte skapa kreditnota/faktura!!!

Vad har du för program?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Trollmor skrivet 06 sep-11 kl 23:47
Vad är det för fördelar med faktureringsmetoden jämfört med kassametoden, mer än att man slipper en stunds extra arbete en dag, vid bokslutet, mot att man sätter in en stunds extra arbete varje dag hela året?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 07 sep-11 kl 12:17
Har man en liten verksamhet med få verifikat så är det närmast en smaksak. Men så fort det börjar bli lite antal på kundfordringar och leverantörsskulder, så är det väldigt enkelt att hela tiden veta att allt är bokfört, så man direkt kan se hur man ligger till utan att rota igenom en stor hög med papper och räkna ihop sina skulder och fordringar.

I en krissituation kan man alltid dra ut en balansrapport och visa t.ex banken hur man ligger till. Det blir mer tidsödande om allt ligger o-bokfört och väntar på att betalas/inkomma.

Bättre koll på sin situation, helt enkelt.

Har man stora inköp och moms månadsvis så hinner man ju också få tillbaka momsen innan fakturan ska betalas.
Får man en faktura på 125 000 ink moms i slutet på en månad, så kan man boka in den, lämna in momsdeklarationen den förste i nästa månad, och 10 dagar senare så har man de 25 000 som utgjorde moms på kontot.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 21 nov-11 kl 22:33
Tack Ex för att du hjälper mig igenom bokföringen. Din skola gör att det blir betydligt roligare.  :) Nu håller jag bara på att pussla så jag får ihop det med mitt bokföringsprogram också.

(Att jag faktiskt läst ekonomi och bokföring en gång har jag effektivt förträngt eller så fastnade inget eftersom det var på låtsas.)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Trollmor skrivet 22 nov-11 kl 20:26
Instämmer med förra inlägget ...
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 22 nov-11 kl 22:11
Nu har jag en fraktbokföringsfråga. När jag fört över en fakturajournal så är där en kundfaktura med en fraktkostnad som bokförs automatiskt. Då är det 48,80 på 1510 Kundfordringar och -48,80 på 3520 Frakter. Nästa verifikation som jag ska bokföra är kvittot för den frakten. Hur bokför jag den? Hade tänkt bokföra den kredit 1930 48,80 och debet 5710 frakt och transporter men, det blir ju konstigt.  ??? Nu är jag så trött så jag orkar inte tänka så jag hoppas på lite hjälp härifrån. Vad är det för skillnad på de olika fraktkontona? Sen finns det ett 6-konto för porto också men, det gissar jag är för post man skickar i företaget så att säga. Nä, jag får nog sova på saken och med lite tur har jag fått tips och råd här till imorgon kväll. (Det är säkert jättebra med bokföringsprogram när man väl kan dem...)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 23 nov-11 kl 09:54
Du la den ju som en kundfordran först, så när du får betalt för den så får du ju boka bort den kundfordringen och lägga där pengarna kom in.

kredit 1930, 48,80
debet 1510  48,80

Annars kommer du ju att samla på dig en massa kundfordringar som aldrig blir betalade...

6-kontot för porto är det som ditt företag betalar för porto,ja. Även 5710.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 15 dec-11 kl 00:03
Hur är det med eget uttag av varor i hobbyverksamhet. Inte skall man ta upp det?
Det gäller väl bara om man driver företag?
Ex om man har biodling som hobby så säljer man sitt överskott. Det egna uttaget redovisas väl inte, eller?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 15 dec-11 kl 11:05
Nej, jag har svårt att se hur man skulle behöva ta upp det.. Det står ju var och en fritt att odla mat till sig själv.

 Endast vinst av hobbyverksamhet behöver tas upp. Har man ingen vinst i den verksamheten så behöver man inte bry sig alls.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 15 dec-11 kl 14:12
har kollat med skatteverket. Det skall inte tas upp eget uttag vid hobby. Märkligt när man får göra avdrag för kostnader mot sin försäljning. Man får t o m dra inventarier upp till ett halvt basbelopp direkt! Ingen momsplikt upp till 30 000. Över 30 000 blir det näringsverksamhet.
Varje hobby skall deklareras för sig.....intressant...undrar om 30 000 gäller sammantaget eller för varje hobby?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 17 dec-11 kl 13:53
Som jag tolkar hobbybroschyren så är det 30 000 per hobby, eftersom de ska deklareras separat. Man kan ju ha både näringsverksamhet och sen en hobby vid sidan av, så det bör rimligen räknas var för sig.

Det är ju också så att endast underskott och överskott inom samma hobby får kvittas mot varandra. Man kan alltså inte göra vinst på honung och kvitta det mot förluster inom hästuppfödning, t.ex.

Viktigt att tänka på är också att underskott av hobby aldrig får kvittas mot inkomst av tjänst, utan endast mot framtida överskott av samma hobby.
Har man stora underskott ska man alltså noga överväga att starta näringsverksamhet istället, så att man de första 5 åren kan kvitta underskott mot vanlig inkomst.

http://www.skatteverket.se/download/18.76a43be412206334b89800024376/34409.pdf (http://www.skatteverket.se/download/18.76a43be412206334b89800024376/34409.pdf)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: hen skrivet 02 jan-12 kl 14:16
vet inte om de är rätt att fråga här (ursäkta om det är fel ställe)

Jag har 1 elmätare till både "lantbruket" och "bostadshuset" hur gör jag med det?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 02 jan-12 kl 14:48
Du ska dela upp fakturorna, så du bara bokför den delen som du uppskattar går till lantbruket. Du sätter in fakturan i din pärm, men skriver på den hur mycket du tycker ska gå på jordbruket, glöm inte att även dela momsen. Sen när du betalar den så om du då betalar den från företagskontot, så stämmer ju inte summorna, utan den delen som avser privat förbrukning bokar du som 'eget uttag'.

Själv tycker jag det där är rätt krångligt, och bokar in hela fakturorna på jordbruket. Sen vid deklarationen så tar jag bort så mycket som jag uppskattar har gått till det privata, det finns en punkt, R13, på NE-bilagan, där man kan återföra såna summor.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: jenses skrivet 02 jan-12 kl 14:59
Du ska dela upp fakturorna, så du bara bokför den delen som du uppskattar går till lantbruket. Du sätter in fakturan i din pärm, men skriver på den hur mycket du tycker ska gå på jordbruket, glöm inte att även dela momsen. Sen när du betalar den så om du då betalar den från företagskontot, så stämmer ju inte summorna, utan den delen som avser privat förbrukning bokar du som 'eget uttag'.

Själv tycker jag det där är rätt krångligt...

I Visma Administration finns s.k. "konteringsmallar" som man kan använda för t.ex. sådana ändamål.
Jag använder de t.ex. för automatiskt procentuell uppdelning av telefonkostnaderna i företags- och privatandel -
bara att knappa in fakturasumman och momsen, programmet sköter resten och delar upp i privat- och företagsandel.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 03 jan-12 kl 07:59
I Visma Administration finns s.k. "konteringsmallar" som man kan använda för t.ex. sådana ändamål.
Jag använder de t.ex. för automatiskt procentuell uppdelning av telefonkostnaderna i företags- och privatandel -
bara att knappa in fakturasumman och momsen, programmet sköter resten och delar upp i privat- och företagsandel.

Jo, det är ju riktigt, såna kan man ju skapa. Den funktionen finns nog i alla program. Jag har det t.ex för fakturor jag skickar ut, skriver bara in slutsumman, så delar programmet självt upp det på de olika posterna, sparar ju ofantligt med tid.

Hur gör du sen när du betalar fakturan?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: jenses skrivet 03 jan-12 kl 09:33
Hur gör du sen när du betalar fakturan?
Jag registrera bara betalningen och skriver ut en utbetalningsjournal,
när det är klart är alla belopp bokförda på sina respektive kontona som debet / kredit.
Med själva bokföringen har man alltså nästan inget att göra -
bara att fakturera, registrera ut- och inbetalningar och skriva ut journaler.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 16 jan-12 kl 16:14
Ny fråga: jag har hittills inte bokfört gårdens tillgångar såsom fastigheter, åkermark, skog...det slog mig att det borde man förstås göra!
hur går man tillväga då i bokföringen, vilket värde anger man, och hur hanterar man bakåt i tiden att de senaste två åren ej ha haft det bokfört i deklarationen?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 17 jan-12 kl 00:04
Om du har förenklat årsbokslut så behöver du inte bokföra byggnad och mark utan du tar upp detta i bokslutsunderlaget och sedan för du över på ditt förenklade årsbokslut och därefter NE. Du utgår från anskaffningsvärdet, dvs det du betalde för fastigheten + lagfartskostnader. Fördelningen på byggnad och mark gör du efter taxeringsvärdet. Du får bara skriva av byggnader. Har du inte gjort avskrivningar?
Jag antar att det är en jord/skogsfastighet som du har.
Titel: Skicka påminnelse..
Skrivet av: Neiklot skrivet 23 jan-12 kl 13:28

Vad är det för räntesats ("enligt lag") på en påminnelse?

Fakturan är på 4905kr och skulle varit betald 4 Augusti -11

Jag har pratat med kunden ett flertal tillfällen men h*n slingrar sig och lovar att betala..


Eller ska jag skicka det till KF?

Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 23 jan-12 kl 13:49
Dröjsmålsräntan är normalt referensräntan + 8 procent, och det blir just nu då 10%. Men du måste ha angett på fakturan att du tar ut dröjsmålsränta, annars får du inte göra det.

En så stor räkning ska du inte sitta och vara snäll med längre. Skicka först ett inkassokrav, där du skriver att fakturan lämnas till kronofogden om den inte betalas inom 14 dagar. Då har du gjort rätt och kan sen gå vidare. Du får inte lämna in till Kfm utan ett föregående inkassokrav.

Man ser ju hur andra företag agerar... 5 dagar, påminnelse, 5 dagar till, inkasso, 7 dagar, kronis....Vi småföretagare är alldeles för snälla.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Neiklot skrivet 23 jan-12 kl 13:54
Okej!

Tack. :)


Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Neiklot skrivet 23 jan-12 kl 13:57

Jag såg nu att på senaste påminnelsen skrev jag

"Vid försenad betalning går ärendet Direkt vidare till Kronofogden för indrivning vilket innebär extra kostnader för Er"

Räcker det som inkasso?

Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 23 jan-12 kl 14:08
Inte riktigt, och det är viktigt att allt blir rätt, annars kan han bara bestrida det sen när du lämnar i det.

Byt ut 'Påminnelse' mot 'inkassokrav' på brevet, i övrigt kan du ha samma text.
Lite tips...     

http://www.inkasso-se.se/inkassokrav.html (http://www.inkasso-se.se/inkassokrav.html)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Kajjsa skrivet 28 jan-12 kl 13:36
Om jag köper en lätt lastbil i företaget och vill använda den privat ibland - vilket förmånsvärde är det då som jag ska skatta för? Bokför jag då alla kostnader (bränsle etc) på företaget eller bara den andel som används i företaget?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 28 jan-12 kl 17:39
apropå tillgångar ovan....jag har inte skrivit av ekonomibyggnader i och med att jag ej tagit upp dem i bokföringen och helt enkelt glömt att de tillhör rörelsen.

hur mkt skriver man av byggnader med? på hur lång tid? nån som vet?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 28 jan-12 kl 19:20
apropå tillgångar ovan....jag har inte skrivit av ekonomibyggnader i och med att jag ej tagit upp dem i bokföringen och helt enkelt glömt att de tillhör rörelsen.

hur mkt skriver man av byggnader med? på hur lång tid? nån som vet?

Avskrivningen på vanliga ekonomibyggnader är 4% per år. Men sen får man dela upp det på byggnadsinventarier, dvs allt som sitter i byggnaden och behövs för just det ändamålet. utgödsling, utfodring, grindar etc.. De grejerna får ma skriva av som vanliga inventarier med 30 %.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 29 jan-12 kl 09:59
fast förbrukningsinventarier som har ett värde under 20 000 får man numera skriva av direkt.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 29 jan-12 kl 10:03
Om jag köper en lätt lastbil i företaget och vill använda den privat ibland - vilket förmånsvärde är det då som jag ska skatta för? Bokför jag då alla kostnader (bränsle etc) på företaget eller bara den andel som används i företaget?


Det där med förmånsvärden är en ren djungel, men det finns en sida på skatteverket där man kan räkna ut tämligen exakt.

http://www.skatteverket.se/privat/etjanster/bilformansberakning/2012.4.71004e4c133e23bf6db80008887.html (http://www.skatteverket.se/privat/etjanster/bilformansberakning/2012.4.71004e4c133e23bf6db80008887.html)

Man kan välja på om bränslet ska ingå i förmånen eller ej.

Men det absolut enklaste är att du bara använder den privat max 10 ggr per år , eller 100 mil. Då slipper du tänka på det alls, för då anses det som 'ringa användning'.
Körjournal är en bra grej att föra, för att i någon mån kunna bevisa vad man gjort.
Och att man har en privatbil ..då kan man hänvisa till den. Har man bara en lätt lastbil som enda fordon i familjen, då kan man räkna med bekymmer.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 29 jan-12 kl 10:15
fast förbrukningsinventarier som har ett värde under 20 000 får man numera skriva av direkt.

Jo, Men dit kan du inte räkna byggnadsinventarier,  som utgödsling och utfodring t.ex eftersom de kan anses ha en betydligt längre ekonomisk livslängd än de 3 år som gäller för att direktavskriva.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 29 jan-12 kl 18:46
Från skatteverkets hemsida.
Omedelbart avdrag:
Inventarier som bedöms ha en ekonomisk livslängd på högst tre år får dras av redan samma år de skaffas till näringsverksamheten (så kallade korttids- eller treårsinventarier). Det är bolaget som i första hand ska visa att livslängden är högst tre år.

Inventarier av mindre värde får också dras av i sin helhet året de skaffas till näringsverksamheten. Med "mindre värde" menar man taxeringsåret 2011 ett värde som understiger 21 200 kronor exklusive moms (dvs. ett halvt prisbasbelopp)¹. När man ska avgöra vad som är mindre värde, räknas flera inventarier som på ett naturligt sätt hör ihop som ett inventarium. Samma sak gäller om inköp av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning.

Slutsats: Har du köpt inventarier för 50 000 och du kan visa att de bara är treårsinventarier så får du dra allt.
Har du köpt inventarier för mindre än 21 200 kr så kan du också dra allt.

Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 29 jan-12 kl 20:22
Från skatteverkets hemsida.
Omedelbart avdrag:
Inventarier som bedöms ha en ekonomisk livslängd på högst tre år får dras av redan samma år de skaffas till näringsverksamheten (så kallade korttids- eller treårsinventarier). Det är bolaget som i första hand ska visa att livslängden är högst tre år.

Inventarier av mindre värde får också dras av i sin helhet året de skaffas till näringsverksamheten. Med "mindre värde" menar man taxeringsåret 2011 ett värde som understiger 21 200 kronor exklusive moms (dvs. ett halvt prisbasbelopp)¹. När man ska avgöra vad som är mindre värde, räknas flera inventarier som på ett naturligt sätt hör ihop som ett inventarium. Samma sak gäller om inköp av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning.

Slutsats: Har du köpt inventarier för 50 000 och du kan visa att de bara är treårsinventarier så får du dra allt.
Har du köpt inventarier för mindre än 21 200 kr så kan du också dra allt.

Jo, men dit kan du inte räkna byggnadsinventarier.

Och det var ju det frågan gällde.

Man sätter ju knappast in en utgödsling i en lagård och räknar med att den är utsliten inom 3 år.

Det är hela tiden detta avskrivningarna handlar om, att spegla det just då aktuella värdet på ett rimligt sätt.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 30 jan-12 kl 14:41
Fråga om bokföring av bidrag från jordbruksverket

hej! Jag undar om man får utbetalt ett bidrag i februari 2012 som gäller för år 2011, ska man bokföra det på 2011 eller 2012? spelar det någon roll och vad är korrekt?

Tack för hjälp!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 30 jan-12 kl 15:47
Jo, även byggnadsinventarier. Dessutom finns det möjlighet att åberopa ny verksamhet, då kan du få direktavdrag för de ändringar som du gör.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 30 jan-12 kl 19:02
Fråga om bokföring av bidrag från jordbruksverket

hej! Jag undar om man får utbetalt ett bidrag i februari 2012 som gäller för år 2011, ska man bokföra det på 2011 eller 2012? spelar det någon roll och vad är korrekt?

Tack för hjälp!

någon som vet?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 31 jan-12 kl 00:21
Jo, även byggnadsinventarier. Dessutom finns det möjlighet att åberopa ny verksamhet, då kan du få direktavdrag för de ändringar som du gör.

Det vore bra om du kunde underbygga dina påståenden med lite fakta.

Jag kan inte se hur du ska kunna boka in en byggnadsinventarie med kanske 10 års livslängd, som en direktavskriven inventarie med max 3 års  livslängd.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 31 jan-12 kl 00:42
Fråga om bokföring av bidrag från jordbruksverket

hej! Jag undar om man får utbetalt ett bidrag i februari 2012 som gäller för år 2011, ska man bokföra det på 2011 eller 2012? spelar det någon roll och vad är korrekt?

Tack för hjälp!

Det beror på när du fick beslutet. Har du fått ett beslut på utbetalning under 2011 så kan du sätta upp det som en fordran över bokslutet, Och sen bokar du då in själva betalningen när den kommer.

Får du inget beslut förrän 2012 så Kan du ändå sätta upp det som en fordran över bokslutet, och vill man då vara petig så är det en upplupen fordran, dvs du vet om den men har inga direkta papper.
Huvudregeln är att saker ska belasta/tillföra det år de skapades.

Och bokföringstekniskt blir det ju då att du sätter upp det som en intäkt på nåt av 30-kontona, och motkonto blir då kundfordringar. ( eller övriga fordringar).
Du kan ju inte boka in den som betald, för då stämmer ju inte balansräkningen avseende bankkontot, eftersom ju pengarna inte kommit in.

Får du däremot alltid detta bidrag i februari, så kan du sätta det på 2012, det är inte meningen du ska få två på samma år.
Men du får inte själv dribbla med att boka in bidragen för att ett år bli helt utan, och ett annat få två på samma år.

Edit: Gjorde svaret mer begripligt:-)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 31 jan-12 kl 09:29
Det beror på när du fick beslutet. Har du fått ett beslut på utbetalning under 2011 så kan du sätta upp det som en fordran över bokslutet, Och sen bokar du då in själva betalningen när den kommer.

Får du inget beslut förrän 2012 så Kan du ändå sätta upp det som en fordran över bokslutet, och vill man då vara petig så är det en upplupen fordran, dvs du vet om den men har inga direkta papper.
Huvudregeln är att saker ska belasta/tillföra det år de skapades.

Och bokföringstekniskt blir det ju då att du sätter upp det som en intäkt på nåt av 30-kontona, och motkonto blir då kundfordringar. ( eller övriga fordringar).
Du kan ju inte boka in den som betald, för då stämmer ju inte balansräkningen avseende bankkontot, eftersom ju pengarna inte kommit in.

Får du däremot alltid detta bidrag i februari, så kan du sätta det på 2012, det är inte meningen du ska få två på samma år.
Men du får inte själv dribbla med att boka in bidragen för att ett år bli helt utan, och ett annat få två på samma år.

Edit: Gjorde svaret mer begripligt:-)

Tack! Solklart. Det är första gången jag får just detta bidrag och jag vet inte om det generellt betalas ut året efter, då är det ju enklast att bokföra det på det år pengarna betalas ut. Jag har ännu inget skriftligt besked på summan men vet muntligt att det kommer. Får höra med JBV.

Stort tack för ditt engemang och goda råd.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 01 feb-12 kl 13:51
Exempel på byggnads- och markinventarier
inom jord- och skogsbruk
Som byggnadsinventarier räknas all jordbruksberoende
inredning och maskinell utrustning i ekonomibyggnader
och ledningar av skilda slag för jordbrukets
behov.
Exempel på byggnadsinventarier är
• bås
• boxar och spiltor
• båsavskiljare
• foderbord, fodergrindar, vattenkoppar
• spaltgolv
• utrustning för skrap- och svämutgödsling med
tillhörande
urinbrunn eller gödselbehållare
• gödselstad
• mjölkningsanläggningar och kylbassänger
• pumpar
• ledningar för el, vatten och avlopp som är avsedda
för driften
• fläktar och ventilationsanordningar
• silo- och torkanläggningar
• fasta transporter, hissar och liknande.
Anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser
en nyttighet som är knuten till en fastighet betraktas
om inventarier
Ett markinventarium är en anläggning i eller på mark,
som är avsett att användas tillsammans med vissa
maskiner eller andra inventarier i jordbruksdriften.
Exempel på markinventarier är
• stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning,
t.ex. grindar, bommar, räcken och färister
• vissa utomhus belägna gödselbassänger, urinbrunnar
eller liknande anordningar, om de är
avsedda
att användas tillsammans med andra
maskiner
eller driftinventarier
• dagbrunnar med därtill hörande kulvertar
• bevattningsanläggningar i jord
• reningsanordningar och andra anläggningar för
vattenvård
• jordbruksberoende utomhusledningar, t.ex. el-,
vatten- och avloppsledningar.
Reglerna om värdeminskningsavdrag för maskiner
och andra inventarier får tillämpas på byggnads- och
markinventarier. Läs mer under ”Avdrag för värdeminskning
( avskrivning )”, sidan 17.
http://www.skatteverket.se/download/18.70ac421612e2a997f85800053805/29515.pdf (http://www.skatteverket.se/download/18.70ac421612e2a997f85800053805/29515.pdf)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 03 feb-12 kl 17:32
Ok, jag mailade skatteverket och kollade, och även om svaret var lite diffust så verkar det som att man får dra även byggnadsinventarier upp till 21000 fast dom har längre livslängd.
Problemet är väl möjligen det här att saker som naturligt hänger ihop, också ska räknas ihop. och då är ju frågan var gränserna ska dras i en lagård. Men en utgödsling ska ju kunna räknas för sig, likaså en mjölkningsutrustning. Inredningen däremot lär väl bli svårt att påstå att man ska räkna del för del.
Men visst, för den som köper billigt beganat, så lär ju mycket kunna skrivas av direkt.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 04 feb-12 kl 13:20
Ja, svaren innehåller mycket bör osv. Synd för det borde ju vara lätt att ha någon form av "lexikon" för de avdrag man kan göra inte bara de allmänt skrivna. Sedan beror det mycket på hur man formulerar sig när man frågar och de enskilda förutsättningarna. Även skatteverkets handläggare är ibland osäkra och ber om att få återkomma. Sedan handlar det ju mycket om definitioner av ord. Jag har skogsbruk samt bin. Nu har vi 8 samhällen. I handledningen står det att från 1 samhälle ska man ta med det i sin verksamhet om man driver jordbruksverksamhet. Jaha, tänkte jag och anmälde. Då visar det sig att de gör skillnad på jordbruk och skogsbruk.  så eftersom jag inte odlar något så kan jag ha upp till 15 samhällen som hobby. Sedan kan man ju undra hur det är om man har en mjölkgård och inte odlar växter som ska pollineras. Jag orkade inte forska mer. Fast jag måste säga att jag gillar skatteverket, för de har hög servicenivå och är mycket tjänstvilliga och kunniga. Det är bara synd att det är så tungrott och att svaren är försiktigt hållna, men det är väl för att bestämmelserna är allmänt hållna och frågorna är specifika.
Har du sett skatteverkets handledningsböcker på nätet? Gå in på a-ö och sedan på H. Handledningsböckerna ger mer än bara hemsidan. Finns även rättsfall. Renoverade ladugården samt läste i handledningen ett rättsfall som jag sedan kunde hänvisa till, vilket gjorde att jag fick direktavdrag efter att skattekontoret kontaktat sina egna jurister. Jag kollar alltid direkt med skatteverket om jag är tveksam, men först läser jag på så jag kan ställa de rätta frågorna.
Det jag har lärt mig genom åren är
1. Läsa på
2. Fråga
3.Fråga igen osv
4. Göra en öppen redovisning.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 08 feb-12 kl 15:49
Vilken bra och lärorik tråd! Här rätas många frågetecken ut :) Men jag undrar lite vad som är normalt att betala för en revisor?
Mina föräldrar har varsina firmor. De omsätter ungefär 270000 kr var per år. Jag började bokföra åt dem via datorn år 2010, så jag tycker det borde gå smidigare för revisorn att fixa bokslutet än innan, då pappa skötte bokföringen via kassaboken. Förra året fick vi betala 8500 inkl. moms och vi tyckte det kändes lite mycket. Jag pratade med honom nyligen och frågade om det skulle kosta lika mycket i år och då sa han att det var ett normalt pris.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 08 feb-12 kl 15:55
Vilken bra och lärorik tråd! Här rätas många frågetecken ut :) Men jag undrar lite vad som är normalt att betala för en revisor?
Mina föräldrar har varsina firmor. De omsätter ungefär 270000 kr var per år. Jag började bokföra åt dem via datorn år 2010, så jag tycker det borde gå smidigare för revisorn att fixa bokslutet än innan, då pappa skötte bokföringen via kassaboken. Förra året fick vi betala 8500 inkl. moms och vi tyckte det kändes lite mycket. Jag pratade med honom nyligen och frågade om det skulle kosta lika mycket i år och då sa han att det var ett normalt pris.

Jo, tyvärr så var det nog sant, ett ganska normalt pris för att dom ska tycka det är lönt att hålla på med.

Det är väl vanliga enskilda firmor?

Varför gör ni inte bokslutet själva?

Jag är också rätt billig.. ;)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 08 feb-12 kl 20:03
Ja, det är enskilda firmor. Det vi tyckte var konstigt var att året innan, när pappa hade bokfört, betalade vi 5250 inkl. moms.
Pappa har alltid använt sig av honom för att vara säker på att allt blev som det skulle. Jag har inte riktigt förstått det där med bokslut och deklaration än. Men jag är intresserad av det och ska läsa en kurs nu i vår om det, så nästa år kanske jag kan våga mig på det :) Vi har nog egentligen inte råd att ha revisor, men det har varit smidigaste alternativet hittils.
Gör du revisioner åt andra?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 08 feb-12 kl 22:23
Om du har bokfört rätt så är det ingen konst alls att göra bokslut. Skatteverket har kurs i mars april. Gå in på deras hemsida och kolla för din ort. Från och med den 20 feb öppnar skatteverkets hemsida där man med hjälp av bank id kan gå in och göra sitt bokslut.
Skatteverket har även bra broschyrer. Det finns två stycken om bokföring. Du kan hämta dem på skattekontoret eller läsa på nätet.
Tips! Ta fram förra årets saldobalans och utifrån den samt bokslutstransaktionerna gör du det förenklade årsbokslutet för förra året. Sedan kan du jämföra med revisorns årsbokslut.
När det förenklade årsbokslutet är klart så börjar du med att fylla i värden på NE blanketten. Framsidan på NE är i princip det förenklade årsbokslutet. Andra sidan på Ne kan du läsa dig till i skatteverkets broschyr för enskilda näringsidkare. Det är här du gör de skattemässiga justeringarna.Jämför sedan med revisorns uppgifter.
Det är inte svårt det ser bara så ut.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 09 feb-12 kl 08:06
Ja, det är enskilda firmor. Det vi tyckte var konstigt var att året innan, när pappa hade bokfört, betalade vi 5250 inkl. moms.
Pappa har alltid använt sig av honom för att vara säker på att allt blev som det skulle. Jag har inte riktigt förstått det där med bokslut och deklaration än. Men jag är intresserad av det och ska läsa en kurs nu i vår om det, så nästa år kanske jag kan våga mig på det :) Vi har nog egentligen inte råd att ha revisor, men det har varit smidigaste alternativet hittils.
Gör du revisioner åt andra?


 ;)   http://www.alternativ.nu/index.php?topic=126163.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=126163.0)

Jag bistår dig gärna med råd via mail eller telefon om du vill göra det själv.

Annars är det som Ingegärsgårn säger, det är just såna som dina föräldrar som skatteverket har tagit fram det förenklade årsbokslutet till, de uppfyller alla krav med råge för att få använda det och spara kostnader.

Själv har jag ingen nytta av det eftersom jag bokför enligt faktureringsmetoden, och på det sättet alltid har bokslutet 'med mig' under året.
Men i synnerhet för den som bokför enligt kontantmetoden och lämnar ifrån sig allting efter sista verifikationen, så är det förenklade årsbokslutet en jättebra grej.

http://www.skatteverket.se/download/18.71004e4c133e23bf6db800010404/215003.pdf (http://www.skatteverket.se/download/18.71004e4c133e23bf6db800010404/215003.pdf)

Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 09 feb-12 kl 14:46
Tack för tipsen! Nu känns det lite ljusare :)
Men jag undrar en sak till angående bokslutet. Jag har för mig att du Existens skrivit att när man bokför med kontantmetoden så måste man lägga in de fakturor man har kvar vid årsskiftet, som kundfordringar och leverantörsskulder.
Men så har aldrig pappa och vår revisor gjort. Jag undrar hur jag ska göra om jag börjar göra bokslut. Är det okej att göra som vanligt med fakturorna, att man bara bokför när man betalat/fått betalt? Det blir väl inte riktigt rätt resultat, men jag tänker att det kanske blir rörigt om jag börjar göra på ett annat sätt..
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 09 feb-12 kl 15:07
Om dom inte gjort det, så har dom antingen inte bokfört enligt kontantmetoden, eller gjort fel, vilket ju låter lite märkligt.

Det är, som jag ser det, den stora nackdelen med kontantmetoden, att man måste sätta sig och gå igenom detta till bokslutet. Bokför man enligt faktureringsmetoden, så är ju det momentet redan avklarat, i och med att man bokför fakturor och kvitton när man skriver/får dom.

Vill du ha lite mer kött på benen och slippa tro att detta bara är som jag säger, så kan du titta här t.ex, och den regeln finns i mängder med skrifter, så det är inget hokus-pokus :)

http://www.expowera.se/mentor/ekonomi/bokforing_kontantmetoden.htm (http://www.expowera.se/mentor/ekonomi/bokforing_kontantmetoden.htm)

Så, ja, det ska du göra om du vill göra rätt.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 09 feb-12 kl 15:31
Vill du ha lite mer kött på benen och slippa tro att detta bara är som jag säger, så kan du titta här t.ex, och den regeln finns i mängder med skrifter, så det är inget hokus-pokus :)

Precis, jag har för mig att jag har hört om det tidigare också, men inte reflekterat mer över det. Jag tänkte att revisorn vet väl vad han håller på med, men nu börjar jag tveka..
Det känns som att jag skulle få bättre koll om jag gör bokslutet själv. Så det får bli så inför nästa år :) Skönt att få reda på hur det ska vara, tack! :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 09 feb-12 kl 17:43
Jag kör med kontantmetoden. De flesta som gör det ser till att ha fått alla räkningar innan den 31/12 samt att man har betalt dem. Fakturera gör man också så att man får in sina kiundfordringar innan den 31/12. Sedan finns det beloppgränser för fakturorna. Under ett visst belopp så behöver man inte ta upp skuld/fordran. Det gäller även räntor. Skaffa skatteverkets broschyrer och testkör bokslutet på nätet efter den 20 feb. Det finns anonym ingång! Det är dock bäst att gå inmed  bankid för skatteverket har lagt in dina gamla uppgifter. Kontrollera dock att de stämmer. Förra året hade de gjort fel på mina periodiseringsfonder. Än en gång det är inte svårt.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 09 feb-12 kl 22:15
Jaså, så man kan slippa undan om man har tillräckligt litet belopp på de sammanlagda fakturorna som är obetalda vid årsskiftet? Det kanske är så det har varit för oss då, vet du vart man kan hitta den gränsen?

Jag har letat på skatteverkets hemsida, kollade bland annat i broschyren "Bokföring, bokslut och deklaration" men där stod inget om beloppsgräns för kundfordringar och leverantörsskulder. Det stod bara beloppsgräns på räntor (5000 kr).
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 10 feb-12 kl 08:10
Nej, jag hittar heller inget om att vissa kund-och leverantörsskulder skulle vara undantagna, och jag har aldrig hört nåt om det heller.
Man kan ju titta på skatteverkets egna bokslutsunderlag, så får man en fingervisning om vilka saker som har en beloppsgräns, och vilka som inte har det.

http://www.skatteverket.se/download/18.3a7aab801183dd6bfd380004553/B7+Bokslutsunderlag.pdf (http://www.skatteverket.se/download/18.3a7aab801183dd6bfd380004553/B7+Bokslutsunderlag.pdf)  (kundfordringar )

http://www.skatteverket.se/download/18.2e56d4ba1202f95012080003280/B15+Bokslutsunderlag.pdf (http://www.skatteverket.se/download/18.2e56d4ba1202f95012080003280/B15+Bokslutsunderlag.pdf)  ( leverantörsskulder )

http://www.skatteverket.se/download/18.3a7aab801183dd6bfd380004550/B6+Bokslutsunderlag.pdf (http://www.skatteverket.se/download/18.3a7aab801183dd6bfd380004550/B6+Bokslutsunderlag.pdf)  ( varulager, beloppsgräns 5000 )

Och alla ovanstående gäller alltså när man upprättar förenklat bokslut!

Dom här bokslutsunderlagen fyller du i och skriver ut, sen bokförs dom som årets sista verifikationer, det är det som är själva bokslutet.
Den stora skillnaden med att göra sitt bokslut själv, är att man får en komplett bokföring som visar hur företaget går. När man bara bokför löpande, och sen lämnar bort bokslutet till nån annan, eller bara fyller i det förenklade utan att boka in bokslutshändelserna, så får man en godkänd bokföring, men inget mer. Eftersom bokslutshändelserna då inte finns med i ens bokföring, så kan man inte se ett rättvisande resultat, och för mig skulle det hela då bli urtråkigt.
Jag vill kunna gå in i min bokföring, titta på en resultatrapport och se hur det går, jag vill inte behöva ringa en revisor och fråga..*hur går mitt företag*

Så för mig finns det ingen anledning att leta beloppsgränser för att 'slippa' göra nånting, de kundfordringar och leverantörsskulder jag har vid årsskiftet tar jag med, jag ser verkligen inte problemet med det.
Sen kan man naturligtvis göra så att man försöker styra så det blir så lite som möjligt, men har man en löpande försäljning hela december månad så ska den ju  komma med på rätt år, genom att man fakturerar den sista i månaden.

Bokföringen , tycker jag,  är ju i första han till för att visa en själv hur företagandet går, inte att leta luckor för att göra så lite som möjligt och ändå tillfredsställa skatteverket.
Sen ska man ju såklart utnyttja alla skatteregler, för att få en skatt som man själv tycker är lagom.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 10 feb-12 kl 10:03
Hoppsan var lite otydlig. Det jag skrev om vissa belopp gäller övriga fodringar/skulder och räntor. Det kan t ex var förskott.
I övrigt från Bokföring...Har du vid årets slut skickat en faktura (eller borde ha
skickat en faktura) som är obetald vid årsskiftet har du
en kundfordran. Hur storleken på kundfordringarna
förändrats under året kommer att påverka hur stora
dina intäkter blir i resultaträkningen.
Skickar du fakturor efter årsskiftet ska du inte ta med
dem oavsett om leverans har skett eller inte. Du kan
dock inte avvika från dina vanliga faktureringsrutiner
eller vad som är brukligt enligt god affärssed. Gör du
det ska beloppet ändå räknas med. Normalt anses det
inte affärsmässigt med en fördröjning av faktureringen
med mer än tre månader från det att affärshändelsen
inträffade.
Så kolla datum på fakturorna och när betalning skett.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 10 feb-12 kl 10:05
i stället för fakturorna skulle jag ha skrivit övriga skulder tex förskott.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 10 feb-12 kl 10:15
Jag håller med dig Existens. Jag vill också ha en rättvis bild. Det jag förklarade var hur en del gör. Jag har själv ingen fakturering. Jag har skogsbruk och hyresfastigheter. Så jag ser till att jag får in fakturor för utförda arbeten innan den 31/12. Många hantverkare levererar fakturan personligen vid jul. :).
Om man inte gör påstötning kan en del vänta med faktureringen till efter jul, på så sätt kommer deras inkomst  påföljande år. Detta gäller speciellt arbeten i december. SEdan är det ju många som fakturera en månad i taget, dvs de fakturera för december i januari.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 10 feb-12 kl 14:37
Nu börjar jag verkligen fundera på hur vår revisor jobbar. Jag vill att allt ska göras på rätt sätt. Det känns som att han kör sitt eget race och jag förstår inte våra resultat- och balansrapporter. Jag försökte förut idag att titta på vad han gjorde när han gjorde bokslut för år 2010 och jag fattade ingenting. Jag tror att vi får ta oss ett snack med honom så jag får koll på siffrorna.

Jag undrar en sak angående hur man bokför sånt som rör skatteverket. Jag bokförde preliminär skatt och det vi fick tillbaka på föregående års skatt till konto 1640 - skattekonto.
Men det finns ju ett konto som heter avräkning skatter och avgifter - 2012 och jag ser att revisorn har använt det kontot i 2010 års bokslut. Han har flyttat över det som var på 1640 till 2012 istället.
Jag förstår inte riktigt hur man ska se på skatten, tillgång eller skuld?
Man har ju ett skattekonto hos skatteverket som man betalar till när den preliminära skatten dras och det är ju därifrån man får pengar om man får tillbaka på skatten.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 10 feb-12 kl 15:41
Man ska tänka på att skatter är ens privata saker, och ska inte blandas in i företagets pengar. Så om man låter dom stå kvar ändå, så använder man 2012 som är ett konto i *eget kapital* kategorin, och inte 1640 som är ett tillgångskonto. (företagets tillgångar ) Sätter du dom på 2012 har du alltså i princip gjort en egen insättning av skattepengarna. Vid bokslutet brukar man sen nolla alla övriga 'eget kapital'-konton och samla allt på 2010 som heter just 'eget kapital'  ( hoppas jag tog rätt nummer nu..sitter vid fel dator )
Det där med eget kapital är för övrigt inte så himla petigt, i en enskild firma.

Momsen däremot, om du får tillbaka moms, så får den inte blandas in på 20-kontona, utan ska sättas in på företagskontot på banken, för den är företagets pengar.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 10 feb-12 kl 15:44
Nu börjar jag verkligen fundera på hur vår revisor jobbar.

Är det en revisor?

Eller är det en som sköter pappren och ni kallar honom 'revisorn' ?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 11 feb-12 kl 10:11
Är det en revisor?

Eller är det en som sköter pappren och ni kallar honom 'revisorn' ?

Ja, det börjar jag också fundera på. Jag vet inte vad han har för utbildning. Jag vet bara att pappa har tagit hjälp av honom i många år, men pappa har inte varit insatt i det där med bokslutet, så därför har han tyckt att det funkat bra. Men nu ska det bli ordning och reda! :)

Okej, då förstår jag bättre det där med skatten. Jag ska alltså föra över posterna som har med preliminär skatt att göra till 2012 - kontot (kreditsidan blir det va?). Men vad använder man 1640 till då?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 11 feb-12 kl 10:30
Nu vet jag ju inte vad det är för verksamhet din far bedriver. Precis som Existens skriver så är  vanlig skatt privat kostnad.Som företagare beskattas man för företagets vinst. Själva företaget beskattas inte. Använder du företagets pengar för att betala skatten så ser du det som ett eget uttag. Får du tillbaka skatt och sätter in pengarna på företaget så blir det egen insättning. När du bokför egen skatteinbetalning/skatteåterbetalning så bokför du alltså mot eget kapital. . Hur redovisas momsen i företaget? Man kan redovisa en gång om året i en skattedeklaration. Är det så ni gör? När det gäller momsen så gör du ett avslut i det förenklade bokslutet. I det förenklade bokslutet behöver du inte bokföra bokslutstransaktionerna. Se Skatteverkets  broschyr Bokslut....del 1.
Eget kapital är viktigt. Det är utgångspunkten för räntefördelning och avstämning av året. Räntefördelning innebär 30% skatt, men man ska vara försiktig med fördelningen så man inte blir av med för mycket pensionspoäng.
Åter igen.Träna på förra årets bokslut. Gör en saldobalans för år 2010 om det inte finns  en bland bokslutspappren för förra året.Kontrollera att saldobalansen stämmer. Detta är nu ditt utgångsmaterial för bokslutet.
Börja med det förenklat årsbokslut enl skatteverkets broschyr. Du gör då avskrivningar, lager, mmDetta skriver du bara på ett papper, precis som de gör i broschyren. Fråga när du stöter på problem.Tänk på att varje post i det förenklade bokslutet motsvaras av ett eller flera konton. Du har kanske olika typer av bankkonton. Saldona på dessa konton slås ihop och förs in på den balanspost som gäller B9. I resultaträkningen R5, R6  brukar det vara många olika konton som slås ihop. Gå in på Bokföringsnämndens hemsida och ladda ner baskontoplan. I kontoplanen kan  du se hur kontona är kopplade till det förenklade bokslutets olika poster.
I princip behöver du bara de konton som finns i det Förenklade årsbokslutet, men många småföretagare vill ha mer kontroll över vissa kostnader. Jag vill t ex ha koll på värmeförbrukning och olika typer av reparationer, så jag har flera konton för reparationer.
Avsluta med att göra kontrollen av det egna kapitalet! MYcket viktigt!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 11 feb-12 kl 17:00
Okej, då förstår jag bättre det där med skatten. Jag ska alltså föra över posterna som har med preliminär skatt att göra till 2012 - kontot (kreditsidan blir det va?). Men vad använder man 1640 till då?

1640 använder man mer till AB, som har en lite annorlunda skattehantering.

När du betalar in prel-skatt så tar du pengar från företagskontot, och lägger på konto 2012. Alltså  Debet 2012 och kredit 1930.

Du kan försöka tänka på 20-kontona, som har med 'eget kapital' att göra, ur företagets synvinkel, det är ditt företags skuld till dig själv. Så när du plockar skatteinbetalningar ( som är dina privata skatter ) från företagskontot och lägger på 2012, så minskar företagets skuld till dig.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 12 feb-12 kl 22:17
Hur redovisas momsen i företaget? Man kan redovisa en gång om året i en skattedeklaration. Är det så ni gör?

Förra året började jag med tremånadersmoms, det har fungerat jättebra :)

Gå in på Bokföringsnämndens hemsida och ladda ner baskontoplan. I kontoplanen kan  du se hur kontona är kopplade till det förenklade bokslutets olika poster.
Tack för alla bra tips på vart man kan hitta information! Det underlättar väldigt mycket :)

När du betalar in prel-skatt så tar du pengar från företagskontot, och lägger på konto 2012. Alltså  Debet 2012 och kredit 1930.

Du kan försöka tänka på 20-kontona, som har med 'eget kapital' att göra, ur företagets synvinkel, det är ditt företags skuld till dig själv. Så när du plockar skatteinbetalningar ( som är dina privata skatter ) från företagskontot och lägger på 2012, så minskar företagets skuld till dig.
Just det, så blir det ja :) Det är om man får tillbaka på skatten och det kommer in på företagskontot som det blir i kredit på 2012.
Men sen har jag en ny fråga.. Haha det poppar upp nya hela tiden :) När man har enskild firma tar man ju inte ut någon egentlig lön, som man kan göra i ett AB. Istället kan man ju ta ut pengar från eget kapital under året och det är vinsten man skattar för som privatperson (om man inte låter vinsten vara kvar i företaget). Men hur många procent av vinsten ska man räkna som preliminär skatt? Mamma brukar få tillbaka på skatten och jag tycker det är onödigt att ligga ute med dom pengarna under året. Så jag skulle vilja sänka hennes preliminära skatt, men vill kunna räkna ut på ett ungefär hur mycket jag kan sänka den till i förhållande till den troliga vinsten.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 13 feb-12 kl 08:00
Du kan inte låta vinst stå kvar i företaget när du har enskild firma, det går bara i ett AB.  Det du redovisar på sista raden som en vinst i en enskild firma får du skatta för.  Och räkna med ungefär 50% så brukar det stämma hyfsat.

De sätt man har i en enskild firma att styra sin skatt är ju då via de olika fonderna, periodiseringsfonden är ju det enklaste, där du bara sätter av 30%, som inte behöver vara pengar som sätts in på nåt konto alltså, utan bara en räkenskapsmässig sak. Dessa fonder måste du ju sen återföra till beskattning inom 5 år, så det är ju nåt att göra om man ser att man just ett år haft en bra vinst, och det kanske blir mindre kommande år.

Räntefördelning är ett annat sätt att minska skatten, som något förenklat går ut på att man för över vinst till inkomst av kapital, som ju då bara beskattas med 30%.
Den här möjligheten är till för att i någon mån jämställa en enskild firma med ett AB, där man ju kan få utdelning lågbeskattad.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 13 feb-12 kl 13:56
Vet inte riktigt hur jag ska förklara detta, men gör ett försök.
Som egen företagare så behöver du ju pengar att leva för. De pengarna tar du ut från företaget. Du bokför mot eget kapital som eget uttag och kreditera bankkontot.. Detta påverkar inte din vinst! Enbart det egna kapitalet. Skatt som du betalar behandlas som eget uttag. Får du tillbaka på skatten och om du sätter in pengarna på företaget så räknas det som egen insättning. Har du mer än 50 000 i tillgångar så får du göra positiv räntefördelning. Positiv räntefördelning är frivlillg. Fördelen med räntefördelning är att du får flytta över vinsten från inkomstsidan till kapitalsidan. På så sätt slipper du betala egenavgifter. Nackdelan är att du missar pensionspoäng etc. Det finns även negativ räntefördelning och den är tvingande. Då får du betala mer i skatt. Du kan läsa om detta i Skatteverkets broschyr för Enskild verksamhet.
Vinsten får du fram genom utgå från din saldobalans den 31/12. Du justerar dina saldon för lager, avskrivningar etc.
Intäkterna . Kostnaderna = vinsten. Det får du fram på deet förenklade årsbokslutet.
När du sedan gör din deklaration så gör du det på blanketten NE. Första sidan är i stort sett lika med det förenklade årsbokslutet.
På sida två gör du skattemässiga justeringar, t ex skogskonto, skogsavdrag, positiv räntefördelning, periodiseringsfond. Du kan läsa mer om detta i skatteverkets broschyr för enskild verksamhet.
Så småningom kommer du fram till årets resultat. Punkt R 47 /48 på NE blanketten. Det är detta resultat som skatten beräknas på. Dessförinnan får du göra avdrag för egenavgifter som du sedan skall betala in.
Om jag vore du så skulle jag göra om förra årets deklaration, bara för att se om du får det att stämma med revisorns. Om det inte stämmer så kan du fråga honom hur han har gjort..
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 13 feb-12 kl 14:24
Du kan inte låta vinst stå kvar i företaget när du har enskild firma, det går bara i ett AB.  Det du redovisar på sista raden som en vinst i en enskild firma får du skatta för.  Och räkna med ungefär 50% så brukar det stämma hyfsat.

De sätt man har i en enskild firma att styra sin skatt är ju då via de olika fonderna, periodiseringsfonden är ju det enklaste, där du bara sätter av 30%, som inte behöver vara pengar som sätts in på nåt konto alltså, utan bara en räkenskapsmässig sak. Dessa fonder måste du ju sen återföra till beskattning inom 5 år, så det är ju nåt att göra om man ser att man just ett år haft en bra vinst, och det kanske blir mindre kommande år.

Räntefördelning är ett annat sätt att minska skatten, som något förenklat går ut på att man för över vinst till inkomst av kapital, som ju då bara beskattas med 30%.
Den här möjligheten är till för att i någon mån jämställa en enskild firma med ett AB, där man ju kan få utdelning lågbeskattad.

Det var det jag menade, jag formulerade mig fel ;) Men vad bra, då kan jag fixa det så har vi ett bekymmer mindre :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 14 feb-12 kl 10:06
Sedan undrar jag en ny sak.. Om man köper in saker från en privatperson, hur funkar det med moms? För privatpersonen lägger väl inte på någon moms på produktpriset, utan då blir väl hela priset en kostnad för oss?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: ingegärdsgårn skrivet 14 feb-12 kl 11:48
JA.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 18 feb-12 kl 13:17
Jag är även kassör i en ekonomisk förening som ska försöka bygga ett fibernät i byn. Vi startade föreningen förra året och än så länge är vi bara i förstadiet av projektet, så omsättnignen är väldigt liten för år 2011. Jag har bokfört de få transaktioner vi haft och jag undrar hur jag gör med det här bokslutet. Jag har för mig att jag läst någonstans att om det är en liten förening så kan man upprätta ett förenklat bokslut, men när jag sökte nu på google efter informationen kan jag inte hitta det. Kan ni hjälpa mig så jag vet hur det ligger till?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 18 feb-12 kl 15:34
Nej, efter vad jag hittar så är det enbart enskilda firmor som får göra ett förenklat bokslut.

Den ekonomiska föreningen ska skriva en årsredovisning, som är offentlig, men i små föreningar behöver den inte skickas in till bolagsverket.
Bokslutet i sig är ju inget konstigt.. ta fram en Resultatrapport och en Balansrapport, så är bokslutet i princip färdigt.

Men är det nödvändigt i år då? Har ni inte begärt förlängt räkenskapsår fram till nästa årsskifte?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Peppiga Pia skrivet 18 feb-12 kl 16:03
Okej, då hade jag fått det om bakfoten.

Det där med att skriva årsredovisning har jag aldrig gjort, den består väl av flera delar. Förvaltningsberättelse är ju en, men vad ska den innehålla? Vad är det mer som ska vara med?
Det där med räkenskapsår och förlänga är jag väldigt lite insatt i och inget vi har diskuterat i förening. Är det försent att ansöka om det nu? Vi registrerades den 1/4 förra året.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 18 feb-12 kl 16:11
Ok, då gick det ändå inte.. Första räkenskapsåret får man förlänga upp till max 18 månader. Det är för att om du startar ett företag i t.ex augusti, så ska du inte behöva börja med ett bokslut redan till årsskiftet. Det bestämmer man när man startar företaget/föreningen.

Årsredovisning skriver man i AB och ek.föreningar, det är egentligen bara att man häftar ihop de olika rapporterna, förtydligar vissa poster genom extra noteringar, och skriver en liten kort redogörelse för verksamheten.

Det finns mallar på nätet om du googlar.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Halte skrivet 06 mar-12 kl 21:18
Någon som vet hur man gör med detta?

Farsan har köpt en hel del grejer till min gård/företag, förmodligen saker för iaf 10 000 i år. Jag har sedan betalat honom för sakerna och fått de kvitton han fick i från affärerna. Kan jag använda dessa kvitton i mitt företag och dra av dessa även fast det inte är jag personligen som köpt varorna från första början?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Skogsluffare skrivet 06 mar-12 kl 21:29
Någon som vet hur man gör med detta?

Farsan har köpt en hel del grejer till min gård/företag, förmodligen saker för iaf 10 000 i år. Jag har sedan betalat honom för sakerna och fått de kvitton han fick i från affärerna. Kan jag använda dessa kvitton i mitt företag och dra av dessa även fast det inte är jag personligen som köpt varorna från första början?

Min far har gjort likadant i mitt måleriföretag med penslar och tapetseringsbord och han sa att jag kan använda kvittona till mitt företag.
Så det borde ju gå för dig med(?) Men du kan ju invänta lite mer säkra svar för att vara på den säkra sidan :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 06 mar-12 kl 22:12
Någon som vet hur man gör med detta?

Farsan har köpt en hel del grejer till min gård/företag, förmodligen saker för iaf 10 000 i år. Jag har sedan betalat honom för sakerna och fått de kvitton han fick i från affärerna. Kan jag använda dessa kvitton i mitt företag och dra av dessa även fast det inte är jag personligen som köpt varorna från första början?

Är det bara kassakvitton utan namn på så kan du ju göra det, ingen kan ju kolla om det är du som köpt grejerna. Men är summan större än 2000 kr, så måste ditt namn stå på kvittot för att det ska gälla.  Jag fick just för nån månad sen ett kvitto på takplåt på 2400 kr nekat för att det saknade namn på.
Det ska heller inte stå fel namn på, då är det heller inte giltigt.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Skogsluffare skrivet 07 mar-12 kl 08:48
Hej!
Jag är nybörjare på bokföring. Jag har fått in pengar på mitt företagskonto från skatteverket då jag hade begärt utbetalning för husarbete. Hur bokför jag denna inbetalning? Kunden har ju redan betalt sin del så allt det där är redan bokfört.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 07 mar-12 kl 09:54
Hej!
Jag är nybörjare på bokföring. Jag har fått in pengar på mitt företagskonto från skatteverket då jag hade begärt utbetalning för husarbete. Hur bokför jag denna inbetalning? Kunden har ju redan betalt sin del så allt det där är redan bokfört.

För att kunna ge ett exakt svar på hela gången, så måste man veta om du bokför enligt faktureringsmetoden eller kontantmetoden (bokslutsmetoden).
Men grunden är ju att boka det som en försäljning,  för hela fakturan är ju en försäljning, det är bara att du får in pengarna från två olika betalare.
Men jag blir lite fundersam på din formulering *allt det där är redan bokfört*
Så beskriv gärna hur du har gjort från början.
Sen måste man ju ta med i beräkningen att skatteverket nån gång kommer att neka rotavdrag till nån kund, så man vet hur man då ska hantera det.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Skogsluffare skrivet 07 mar-12 kl 10:26
För att kunna ge ett exakt svar på hela gången, så måste man veta om du bokför enligt faktureringsmetoden eller kontantmetoden (bokslutsmetoden).
Men grunden är ju att boka det som en försäljning,  för hela fakturan är ju en försäljning, det är bara att du får in pengarna från två olika betalare.
Men jag blir lite fundersam på din formulering *allt det där är redan bokfört*
Så beskriv gärna hur du har gjort från början.
Sen måste man ju ta med i beräkningen att skatteverket nån gång kommer att neka rotavdrag till nån kund, så man vet hur man då ska hantera det.

Hej! Det är faktureringsmetoden jag använder mig av.  Jag har fått betalning av kunden (kontant) och bokfört att kostnaden blev 1000kr minus 50% rotavdrag, alltså att han har betalt 500kr (han köpte färg o penslar själv så jag behövde bara ta betalt för arbetet).  Sen skickade jag in anmälan till skatteverket om att jag ville ha 500kr av dem för husarbete och nu ska jag försöka bokföra skatteverkets utbetalning.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 07 mar-12 kl 10:51
Först bokför du själva fakturan ( nu sa du inget om moms, så jag lägger in det i dina siffror ), och då blir det alltså

Konto 3010 (försäljning)  Kredit ( - ) 800
Konto 2611 (utg moms )   Kredit       200

sen delar du upp kundfordringen på två konton, dvs

1510 ( kundfordran ) debet ( + )  500
1513 ( fordran ROT )  debet          500


Sen kommer då betalningarna och eftersom kunden betalade dig kontant, så kan du boka in den summan i kassan,

1510  kredit  500
1910  debet  500

Och sen kommer då betalningen från skatteverket in på företagskontot och då försvinner sista halvan av fordringen, dvs

1513  kredit   500
1930  debet   500

Klart!

Skulle det sen nån gång vara så att skatteverket nekar rotavdrag, så bokar du om din fordran från 1513 till 1510, och kräver kunden på betalningen.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Skogsluffare skrivet 07 mar-12 kl 11:01
Först bokför du själva fakturan ( nu sa du inget om moms, så jag lägger in det i dina siffror ), och då blir det alltså

Konto 3010 (försäljning)  Kredit ( - ) 800
Konto 2611 (utg moms )   Kredit       200

sen delar du upp kundfordringen på två konton, dvs

1510 ( kundfordran ) debet ( + )  500
1513 ( fordran ROT )  debet          500


Sen kommer då betalningarna och eftersom kunden betalade dig kontant, så kan du boka in den summan i kassan,

1510  kredit  500
1910  debet  500

Och sen kommer då betalningen från skatteverket in på företagskontot och då försvinner sista halvan av fordringen, dvs

1513  kredit   500
1930  debet   500

Klart!

Skulle det sen nån gång vara så att skatteverket nekar rotavdrag, så bokar du om din fordran från 1513 till 1510, och kräver kunden på betalningen.

Tusen tack för hjälpen! ska se om jag kan få tummen ur och fixa det idag :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 11 mar-12 kl 15:46
Du kan inte låta vinst stå kvar i företaget när du har enskild firma, det går bara i ett AB.  Det du redovisar på sista raden som en vinst i en enskild firma får du skatta för.  Och räkna med ungefär 50% så brukar det stämma hyfsat.

De sätt man har i en enskild firma att styra sin skatt är ju då via de olika fonderna, periodiseringsfonden är ju det enklaste, där du bara sätter av 30%, som inte behöver vara pengar som sätts in på nåt konto alltså, utan bara en räkenskapsmässig sak. Dessa fonder måste du ju sen återföra till beskattning inom 5 år, så det är ju nåt att göra om man ser att man just ett år haft en bra vinst, och det kanske blir mindre kommande år.

Räntefördelning är ett annat sätt att minska skatten, som något förenklat går ut på att man för över vinst till inkomst av kapital, som ju då bara beskattas med 30%.
Den här möjligheten är till för att i någon mån jämställa en enskild firma med ett AB, där man ju kan få utdelning lågbeskattad.

Lägger till möjligheten med expansionsfond, som är en rejäl möjlighet att spara undan kapital till framtida investeringar.
Liksom räntefördelningen bygger den på det egna kapitalet. Du måste alltså ha ett bra resultat i grunden, och utifrån detta kan man då räkna ut en summa som man får sätta undan till lägre skatt.
Med tillräckligt kapitalunderlag så kan man ett år radera ut hela resultatet med hjälp av expansionsfonder, för att ett senare år återföra pengarna när man ska investera i sitt företag och därmed undgå beskattning.  Det är därifrån själva namnet kommer, man sätter undan lågbeskattade pengar för att ett senare år kunna expandera sitt företag.
Och som en logisk följd av det resonemanget är det alltså bra om de undansatta pengarna faktiskt finns i verkligheten, även fast det alltså inte är nåt krav.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 21 apr-12 kl 12:21
Igår var jag kallad till förhör på skatteverket, angående en kund som inte bokfört på flera år, men sen vänt sig till mig för att få hjälp och komma ifatt.  Nu ska det då utredas vilka brott som kan tänkas vara begångna.

Då passade vi på att diskutera bokföring, och hur den ska utformas.

Många kommer till mig och säger att dom för kassabok, dvs ett litet häfte där dom skriver in inkomster och utgifter.
Det är alltså inte en godkänd bokföring. Kassabok är godkänd om det är av den gamla modellen, den som är ca 1 meter bred och med en massa kolumner. Ska vara ifylld med bläck.

Excel-blad börjar dyka upp mer och mer på skatteverket, och är heller inget som är godkänt.

Även det nya, med internetbaserad eller via banken är också nåt som kommer in alltmer, i form av havererade bokföringar där personen lessnat eller det inte har fungerat.

Slutsatsen vi kom fram till var att om man inte tycker det är roligt/intressant med bokföringen, då hjälper det inte att ta en webbaserad eller utnyttja bankens tjänst. Det kommer ändå att rinna ut i sanden.
Så mitt råd är tveklöst. Om du är intresserad, köp då ett riktigt program, och är du inte intresserad, så anlita hjälp.

Sen är det ju dessutom så att man ofta förlorar en massa på att bara räkna ihop lite på ett papper. Vem räknar t.ex fram ett komplett Eget kapital?  På deklarationsblanketten står det att det egna kapitalet är tillgångar minus skulder, vilket iofs är rätt, men ganska förenklat.
Och utan ett eget kapital, så missar man möjligheten att räntefördela, och att använda expansionsfonderna.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sillastrybarn skrivet 28 maj-12 kl 10:33

Hallå!
Ställer en fråga här som inte direkt handlar om bokföring men om företagande.

Jag står precis inför start av ett AB, samtidigt som min fru går i tankarna på att ev. starta eget inom konditoribranschen.
(Ungefär raka motsatsen mot vad jag ska syssla med)

Nu undrar jag om det är möjligt att i AB 'syssla med olika saker'.
(Har ett EF sedan många år, och där kan man ju göra "precis allt möjligt").

Och om det isåfall är värt att baka in min frus idéer i bolaget?
Jag har en fastighet som kommer användas som apportegendom och denne skulle fungera bra att använda även till min frus verksamhet.

ELLER är det enklast att hon startar ett EF, och sedan hyr in sig i bolagets fastighet?

Hm, lite rörigt.
Men ändå! :)

Tacksam för svar.

/Sillastrybarn
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 28 maj-12 kl 10:43
Hehe.. *baka in hennes verksamhet*  det var ju lite vitsigt :)

Men visst kan du göra det, men det är lite petigare med att man skriver in de olika verksamheterna i bolagsordningen som du skriver när du startar bolaget. Varför kan man ju fråga sig, men du får tillbaka papprena om bolagsverket anser att dom inte förstår  vad ni ska göra.  Jag startade ett för ett ta sen åt en pilot, och skrev 'konsult inom flygverksamhet' , men det blev tvärstopp och vi fick precisera exakt vad det var han skulle syssla med.

Däremot får man ju överväga andra saker, som om din fru t.ex har en anställning och tänker börja med lite bageriverksamhet vid sidan av, och den kan tänkas gå med förlust nåt år i början, då kan hon ju utnyttja möjligheten att dra av förluster i EF mot sin vanliga inkomst under uppstarten.
Sånt funkar ju inte i ett AB, där förluster bara får rullas vidare framåt.

Sen brukar jag alltid varna för att lägga in en fastighet som apport, men det har du säkert tänkt över.  Skulle bolaget gå åt skogen, så är ju risken stor att du förlorar fastigheten.  En del av vitsen med ett AB är ju att sprida riskerna, och inte lägga alla ägg i en korg så att säga.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Halte skrivet 28 maj-12 kl 12:45
Eftersom att detta artar sig till en frågor-om-bokförings-tråd så öser jag på med en till fråga.. :)

Har ett hus på gården som jag hyr ut veckovis till turister och annat löst folk.. Material till huset som man köper in på får man ju inte dra av momsen på, så mkt har jag förstått sedan tidigare. Men hur är det med intäkterna? Ska det bokföras moms på hyresintäkterna?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 28 maj-12 kl 12:53
Nej, hyresintäkter är i huvudsak alltid momsfria.   Det är t.ex ingen moms på vanlig lägenhetshyra.


Hyr du däremot ut exempelvis en fabriksbyggnad där det ska bedrivas momspliktig verksamhet ( vilket ju är nästan allt ) så ansöker man om frivillig skattskyldighet, och får därmed dra moms på kostnader, och ta moms på hyran.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sillastrybarn skrivet 28 maj-12 kl 18:57
Det är för mig mer fördelaktigt att använda fastigheten som apportegendom än att plocka ut 50.000kr ifrån mitt EF.

En annan fråga: Bolaget kommer enbart använda en del av fastigheten. (Nedre plan)
Är det möjligt att bolaget hyr ut resterande del till mig som bostad?

Är det ekonomiskt OKEJ eller blir det "skatt på skatt" eller liknande? Jag hyr idag mitt boende, och känner att kan jag betala hyra till "mig själv" (bolaget) så hade det känts bättre.
 
Titel: SV: (Ämne saknas
Skrivet av: Existens? skrivet 28 maj-12 kl 19:29
Det går utmärkt och det är många som gör det. Många bönder äger gården och arrenderar ut marken och bostad till sitt AB.  Du måste dock ta lite vettig hyra. Annars skulle det kunna ses som en löneförmån.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 02 jun-12 kl 00:58
En fråga om årets resultat.

Säg att jag har en förlust på -20 000 och bokför den
8999 kredit
2019 debet

Så är allt väl men, vad gör jag med resultatet nästa år? Nu ligger det och skvalpar årets resultat på hög.  ???
Titel: SV: (Ämne saknas
Skrivet av: Existens? skrivet 02 jun-12 kl 07:44
Det absolut sista du gör på året är att nolla in konto 2013, 2018 och 2019 mot 2010, eget kapital. Även skatten på 2012, om du har bokfört den där. Så när nya året börjar ska det bara finnas en post och det är då eget kapital.  Detta är viktigt för annars har du ju ingen glädje av resultatet när du ska beräkna räntefördelning och expansionsfond.  Ett positivt resultat ökar alltså det egna kapitalet.


Kan ju tillägga..: Det egna kapitalet visas ju rätt förvirrande i de flesta bokföringsprogram,. Men programmet ser det ur firmans synvinkel. Så ett eget kapital på t.ex 100 000 kr, skrivs i programmet som -100 000.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Halte skrivet 02 jun-12 kl 11:17
Om man lägger ned en enskild firma, hur funkar det då?
Om man har maskiner o.s.v. inköpta i firman..
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 02 jun-12 kl 11:17
Tack snälla för svar!

Eftersom jag roat mig med att göra om bokföringen sen ett par år tillbaka. Dyker det upp ovanligt märkliga frågor. Gamla kraschade ihop med en dator och oj vad jag hade säkerhetskopierat.  ::)  Jag har lagt alla förluster på hög och lämnat dem så i balansrapporten. Är det då bara att nolla dem mot eget kapital även om det är för ett par år? Det borde väl vara det.

Tänker högt nu, jag är på 2010 och är i princip klar men, alla djuren är inte i bokföringen. Var lägger jag in dem? Det är livdjur, tackor och baggar, ett par hästar och höns. Hönsen är ju köpta genom företaget men, inte lagerförda eller vara de ska stå. Likadant de djur jag köpt in finns ju med men, det kommer ju nya lamm och föl. Hur lägger jag in dem i bokföringen? Eller har du kanske skrivit det längre bak i tråden. Ska kolla det. Borde inte de räknas till egna kapitalet? Jag har även en gammal traktor som inte ligger med. Fast den kanske inte ska vara med när den är betald och klar sen länge? Men, har ju kostnader på den varje år?

En fråga till när jag ändå håller på. Hur bokför jag lammköttet bäst? Ska det in i kg eller hela och halva lamm? Nu har jag bokfört slakten som en kostnad och sen t x sålt ett 15 kg lamm för x kronor och 20 kg för xx kronor och bokfört summan och det har stått summa och vikt på verifikatet.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: olof skrivet 02 jun-12 kl 11:29
Just det här med djuren undrar jag lite också om. Jag driver biodling med inriktning på att sälja bin, inte producera honung. När en redovisningskonsult hjälpte mig sätta upp bokföringen en gång i tiden rekommenderade hon att djuren (dvs bisamhällena) skulle tas upp som varulager, de skulle inventeras en gång om året och värdet av dem var vad ingående material kostade mig för att få fram dem. Är detta rätt och rimligt med tanke på att marknadsvärdet är helt annorlunda?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ulric Eriksson skrivet 02 jun-12 kl 11:39
Så blir det eftersom djur räknas som varulager. För vissa djurslag finns tabeller för minsta tillåtna värdering, men inte för bin vad jag vet.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 02 jun-12 kl 16:03
Tack snälla för svar!

Eftersom jag roat mig med att göra om bokföringen sen ett par år tillbaka. Dyker det upp ovanligt märkliga frågor. Gamla kraschade ihop med en dator och oj vad jag hade säkerhetskopierat.  ::)  Jag har lagt alla förluster på hög och lämnat dem så i balansrapporten. Är det då bara att nolla dem mot eget kapital även om det är för ett par år? Det borde väl vara det.

Tänker högt nu, jag är på 2010 och är i princip klar men, alla djuren är inte i bokföringen. Var lägger jag in dem? Det är livdjur, tackor och baggar, ett par hästar och höns. Hönsen är ju köpta genom företaget men, inte lagerförda eller vara de ska stå. Likadant de djur jag köpt in finns ju med men, det kommer ju nya lamm och föl. Hur lägger jag in dem i bokföringen? Eller har du kanske skrivit det längre bak i tråden. Ska kolla det. Borde inte de räknas till egna kapitalet? Jag har även en gammal traktor som inte ligger med. Fast den kanske inte ska vara med när den är betald och klar sen länge? Men, har ju kostnader på den varje år?

En fråga till när jag ändå håller på. Hur bokför jag lammköttet bäst? Ska det in i kg eller hela och halva lamm? Nu har jag bokfört slakten som en kostnad och sen t x sålt ett 15 kg lamm för x kronor och 20 kg för xx kronor och bokfört summan och det har stått summa och vikt på verifikatet.

Ja, det är bara att nolla in mot eget kapital när du kommer på det och det passar vid ett bokslut. Det är ju inget som påverkar din skatt speciellt mycket, alltså så att du fuskat till dig för mycket pengar. Däremot är det bra att veta om man går med vinst och vill skatteplanera så gptt det går, då är det viktigt att ha ett korrekt eget kapital för att kunna utnyttja reglerna maximalt.
Har du ett negativt eget kapital på mer än 50 000 är du egentligen skyldig att göra en negativ räntefördelning. Men det är en minimal förändring av skatt på grund av den.  Har firman ett stort negativt eget kapital så utläses det som att du lånat pengar av firman, och då ska du betala ränta på pengarna du 'lånat'. Ett ganska komplicerat system...

Ja, djur är alltid lager (enda undantaget är travhästar ) och det går ju till så att du vid varje bokslut gör en lagerinventering där du räknar alla djur, skriver upp i listor och värderar enligt skatteverkets tabeller, eller på annat sätt, om det inte finns i tabellerna.

Säg att du får ihop ett lager på 10 000.  Då bokar du in lagersaldot 10 000 som en debet (plus) post på konto 1400, och motkonto är 4990, lagerförändring, som då får kredit 10 000. Eftersom lagerförändringen är ett 40-konto, så kommer en kreditpost där att öka ditt resultat det året.

Nästa gång du värderar lagret kanske du räknar fram 8000 som värde. Då drar du bort 2000 på 1400, krediterar alltså, och debiterar 2000 på 4990. Då kommer ditt resultat det året att minska med 2000 på grund av att lagret har minskat.

Och sådär håller man på.. hela tiden jobbar man med konto 1400 och 4990. På det viset får man ju med värdet av djur som föds på gården, eller spannmål som växt på fälten och skördats.

Vad gäller vad du skriver på verifikationen när du sålt kött så är det inte så kinkigt. Men eftersom lagervärderingen visar hur många djur du har, så kan det ju vara klokt att skriva antal djur du slaktat på verifikationen, istället för antal kilo. Då blir det ju lättare vid en eventuell revision att se om du säljer djuren vitt.

Jag bokför alltid slakten som en kostnad och köttet som en försäljning, och tar alltså inte genvägen att bara boka mellanskillnaden.  Detta för att kunna analysera och (särskilt vid en större verksamhet ) kanske upptäcka att man kan bygga ett eget slakteri för samma, eller lägre kostnad än vad man nu betalar för slakten. Analysmöjligheten är en av bokföringens huvuduppgifter.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 02 jun-12 kl 16:15
Om man lägger ned en enskild firma, hur funkar det då?
Om man har maskiner o.s.v. inköpta i firman..

När man avslutar firman så säljer man ju antingen maskinerna och omvandlar de till pengar, eller behåller själv. Och i alla fall handlar det om att nolla alla konton, och till slut göra ett eget uttag på summan, så att balansräkningen är tom. Då är den enskilda frimans bokföring avslutad. Sen får man se vad det kan bli i form av beskattning, det är lite svårt att avgöra i förväg, men pricipen om beskattning av egna uttag gäller. Säljer man traktorn till nån annan, så blir det ju kanske en vinst i firman, och då beskattas den. tar du själv över traktorn för samma värde, så blir det skatt på uttaget av traktorn.

För bönder med ägd fastighet, som ju många är här, kan ju tilläggas att enda sättet att sluta som näringsidkare, är att sälja gården.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 02 jun-12 kl 16:44
Tack igen för svar!

En fråga till. Jag köper ju in en massa foder till alla djuren. Har därför gjort ett eget konto till det 4020. Nu läggs det bara till på hög där också men, behöver ju plockas bort vid årsskiftet för det mesta är ju då uppätet. Ja, i alla fall av fodret som köpts in under våren.
Nu bokar jag in det med belopp så att säga. Är det lönt att t ex lägga in ensilagebalarna styckvis på lager? Funderar på om det blir lättare att inventera vid årsskiftet då?
Titel: SV: (Ämne saknas
Skrivet av: Existens? skrivet 02 jun-12 kl 17:19
Jag är inte helt säker på hur du menar. Men principen är att inte ta bort summor från 4020, eller andra inköps konton,  utan istället använda lagerförändringen på konto 4990. 40-kontona nollas ju när du skapar ett nytt år och börjar då om på noll. Sen byggs dom upp hela året.  Detta för att man enkelt ska se hur mycket man köpt in varje år.  Har du tex köpt in havre för 10000 och när året är slut på har du för 5000 kr kvar så lägger du 5000 kr i debet på 1400 och 5000 i kredit på 4990 . Då minskas ju dina inköp med 5000 kr men du kan fortfarande se hur mycket havre du köpte in.  Hoppas det blev begripligt:)
Titel: SV: (Ämne saknas
Skrivet av: javill skrivet 03 jun-12 kl 17:49
Jag är inte helt säker på hur du menar. Men principen är att inte ta bort summor från 4020, eller andra inköps konton,  utan istället använda lagerförändringen på konto 4990. 40-kontona nollas ju när du skapar ett nytt år och börjar då om på noll. Sen byggs dom upp hela året.  Detta för att man enkelt ska se hur mycket man köpt in varje år.  Har du tex köpt in havre för 10000 och när året är slut på har du för 5000 kr kvar så lägger du 5000 kr i debet på 1400 och 5000 i kredit på 4990 . Då minskas ju dina inköp med 5000 kr men du kan fortfarande se hur mycket havre du köpte in.  Hoppas det blev begripligt:)

Jag igen,  ::) jag har inte använt lagerförändringen på konto 4990 när jag köpt foder hittills. Jag har bokat direkt mot 4020 och 1930. Det var därför jag undrade om det blev galet. I fortsättningen så kommer jag att boka in foderfakturorna som leverantörsfakturor i bokföringsprogrammet för då går det ju via 4990 och känns enklare att följa.

Nu har jag lagt in alla djuren och det blev då en ökning av lagervärdet med över 140 000,  :o för 2010. Det räknas ju som en vinst det året då och det känns ju lite galet när vi haft hälften av djuren i flera år. Ska göra avskrivningarna nu och se var det slutar. Egna kapitalet ligger dock på minus (eller plus i balansräkningen) så det kanske tar ut varandra?
Titel: SV: (Ämne saknas
Skrivet av: Existens? skrivet 03 jun-12 kl 18:21
Ja det är problemet när man plötsligt kommer på att man borde boka in djuren som lager:) . Är det köpta djur och man gör det samma år så blir ju inte effekten så stor eftersom man har en kostnad för inköpet.  Men får man många nya egna djur så blir det en del vinst ja. Dock minskar ju lagret när man säljer . .så det är en engångseffekt.  Gör maximala avskrivningar och återkom sen hur resultatet ser ut och det egna kapitalet efter omföring av resultatet och nollning av övriga 20 konton. Du kan ju använda en periodiseringsfond för att jämna ut resultatet om det skulle behövas.
Titel: SV: (Ämne saknas
Skrivet av: javill skrivet 03 jun-12 kl 20:32
Ja det är problemet när man plötsligt kommer på att man borde boka in djuren som lager:) . Är det köpta djur och man gör det samma år så blir ju inte effekten så stor eftersom man har en kostnad för inköpet.  Men får man många nya egna djur så blir det en del vinst ja. Dock minskar ju lagret när man säljer . .så det är en engångseffekt.  Gör maximala avskrivningar och återkom sen hur resultatet ser ut och det egna kapitalet efter omföring av resultatet och nollning av övriga 20 konton. Du kan ju använda en periodiseringsfond för att jämna ut resultatet om det skulle behövas.

Så nu är avskrivningarna klara och 20-kontona nollade. Då står egna kapitalet fortfarande på plus i balansräkningen (alltså inget minustecken framför som det ska vara). Har ju haft minusresultat alla år innan 2010 så det egna kapitalet var ju borta tack vara det. I resultaträkningen hamnar resultatet på drygt 66 000 kronor.  :P

Det jag funderar på är det ingående lagersaldot. Har spårat det så långt bak som till ingående 2007 och då var ingående lagersaldo lite drygt 100 000. Vi gjorde inte bokföringen själva då och den är något oklart. Jag la ju in hästarna på lager nu som artiklar nu så att man ser vad som finns i lagersaldot och enklare kan inventera bort det när djur säljs. Misstänker dock att de kanske ligger i de 100 000 som även ca 10 får gör. Då borde jag minska de 100 000 på något sätt men, hur. Det finns liksom inget annat som är värt 100 000 i företaget så jag vet inte riktigt vad det är som ska ingå.  ??? Kanske gamla traktorn? Fast den borde ju inte ligga som lager. Foder kanske men, det vet jag inte. Hur plockar jag bort det som jag inte vet vad det är från lagret?  ??? Det är ju då ca 100 000:-
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 03 jun-12 kl 22:25
Nä, blanda inte in traktorn..den är ju en inventarie.

Men eftersom du troligen inte har nån gnällig revisor som ska ifrågasätta vart lagret tagit vägen, så är det ganska enkelt.

Inventera lagret till det rätta värdet just vid det bokslutet du håller på med. Sen kollar du då vad mellanskillnaden blir mot vad som redan är bokfört som lager från tidigare. Säg att du får ett värde nu på 150 000, och där fanns innan bokfört ett lager på 100 000.  Då bokar du in plus (debet) 50 000 på lagerkontot , 1400, om du använder det, eller flera. Och sen minus (kredit) 50 000 på 4990, lagerförändring. Då får du det rätta, aktuella värdet på ditt lager.  Kontot 4990 får bara 'hänga på' , det finns bara för att du ska ha ett motkonto.

Det finurliga i kråksången med kontona 1400 och 4990, är att de påverkar både balansräkningen (1400) och resultaträkningen (4990 ).

Hoppas jag får det begripligt..detta med lager är inte helt enkelt.

Ps.. du har fört om årets resultat till det egna kapitalet genom att använda konto 8999 och 2019 ?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 04 jun-12 kl 22:24
Nä, blanda inte in traktorn..den är ju en inventarie.

Men eftersom du troligen inte har nån gnällig revisor som ska ifrågasätta vart lagret tagit vägen, så är det ganska enkelt.

Inventera lagret till det rätta värdet just vid det bokslutet du håller på med. Sen kollar du då vad mellanskillnaden blir mot vad som redan är bokfört som lager från tidigare. Säg att du får ett värde nu på 150 000, och där fanns innan bokfört ett lager på 100 000.  Då bokar du in plus (debet) 50 000 på lagerkontot , 1400, om du använder det, eller flera. Och sen minus (kredit) 50 000 på 4990, lagerförändring. Då får du det rätta, aktuella värdet på ditt lager.  Kontot 4990 får bara 'hänga på' , det finns bara för att du ska ha ett motkonto.

Det finurliga i kråksången med kontona 1400 och 4990, är att de påverkar både balansräkningen (1400) och resultaträkningen (4990 ).

Hoppas jag får det begripligt..detta med lager är inte helt enkelt.

Ps.. du har fört om årets resultat till det egna kapitalet genom att använda konto 8999 och 2019 ?

Nä, traktorn ska jag inte blanda in. Var lite trött när jag skrev det där igår.  ::) Nu har jag fått ordning på lagret igen och så har jag fört om årets resultat. Skulle nolla 2019 nu också för att bli helt klar men, efter att ha gjort fel två gånger har jag insett att jag är för trött för mer bokföring för idag så jag går och lägger mig.  ::) Tack för hjälpen!!!  :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 05 jun-12 kl 08:39
Nä, traktorn ska jag inte blanda in. Var lite trött när jag skrev det där igår.  ::) Nu har jag fått ordning på lagret igen och så har jag fört om årets resultat. Skulle nolla 2019 nu också för att bli helt klar men, efter att ha gjort fel två gånger har jag insett att jag är för trött för mer bokföring för idag så jag går och lägger mig.  ::) Tack för hjälpen!!!  :)

Man kan få nolla 2019 rätt många gånger i slutet på en bokföring... ;)  Det ska ju finnas nya mystiska program som man kan backa i, låsa upp en verifikation och ändra, så slipper man lägga till nya hela tiden.  Men de lärde tvistar om det lagliga i det..
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 05 jun-12 kl 13:16
Man kan få nolla 2019 rätt många gånger i slutet på en bokföring... ;)  Det ska ju finnas nya mystiska program som man kan backa i, låsa upp en verifikation och ändra, så slipper man lägga till nya hela tiden.  Men de lärde tvistar om det lagliga i det..

Nu är även 2019 klart!  :) Det verkar onekligen praktiskt att kunna backa i bokföringsprogrammet. I alla fall när det blir ett antal ändringar innan det stämmer. Ja, frågan är ju vad skatteverket tycker om sådan bokföring.  :o
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 15 jun-12 kl 19:29
Ja, nu är det jag igen.  ::)
Har nu upptäckt att jag inte stämt av momskontona ordentligt och det gäller kontona 1650 och 2650. Eftersom jag gjort om bokföringen tillbaka i tiden har det lagts på hög och ligger nu och skvalpar som IB och UB för 2011. Jag kan inte ändra tidigare år då de är låsta så det är 2011 jag måste ändra.

Ok så här ser det ut,
1650 IB +6098 och UB +6098
2650 IB-6201 och UB -9900

Hur bokar jag för att få detta rätt i slutet på året? Jag antar att jag ska betala in moms men, det är ju bra att veta.  :-[
Och nu är det bråttom deklarationen ska strax in...
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 15 jun-12 kl 20:04
Ja, nu är det jag igen.  ::)
Har nu upptäckt att jag inte stämt av momskontona ordentligt och det gäller kontona 1650 och 2650. Eftersom jag gjort om bokföringen tillbaka i tiden har det lagts på hög och ligger nu och skvalpar som IB och UB för 2011. Jag kan inte ändra tidigare år då de är låsta så det är 2011 jag måste ändra.

Ok så här ser det ut,
1650 IB +6098 och UB +6098
2650 IB-6201 och UB -9900

Hur bokar jag för att få detta rätt i slutet på året? Jag antar att jag ska betala in moms men, det är ju bra att veta.  :-[
Och nu är det bråttom deklarationen ska strax in...

Skulle ju läst om hela tråden innan jag ställde frågan. Hittade ju lite om momsbokföring. Gjorde så här,
1650 kredit
2012 debet
och
2650 debet
2012 kredit

Gör jag något med saldot på 2012 redan nu?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens? skrivet 16 jun-12 kl 09:51
Egentligen så ska ju 1650 och 2650 nollas varje gång du får tillbaks moms från staten, respektive betalar in då.

Har du ett saldo på säg - 10 000 på 2650 när det är dags för momsdeklarationen och du betalar in, så bokar du 1930 -(kredit) 10 000 och + 10 000 på 2650.. så är det nollat och den momsperioden klar.

Men så förmodar jag att du gjort, men nu när du gör om det så blir det inte helt rätt ändå. Du kan föra över den förändringen som blev på 2012 nu, till 2010, eget kapital. Så att 2012 är tillbaks på samma ställe där det var innan du gjorde momsjusteringen.

Sen finns det en liten specialare när det gäller momsen. Och det är att om man har ett saldo på 1650/2650 vid bokslutet, så ska det nollas in mot eget kapital, och sen när man betalar in eller får ut den, så blir det då en egen insättning eller ett eget uttag.  Detta gäller enbart när man redovisar moms i inkomstdeklarationen. ( och kommer därmed snart att försvinna helt, eftersom all moms i framtiden ska redovisas i skattedeklaration )

Redovisar man däremot moms i skattedeklaration, så ska saldon på 1650/2650 stå kvar över boksluten, tills dom betalas.
Titel: moms och obetalda fakturor
Skrivet av: Ibasto skrivet 26 aug-12 kl 19:03
Vi har kommit igång med vårt företag nu under sommaren.
Vi hade en del investeringar som vi gjorde före den formella företagsstarten.

En vän tipsade om man det som var för verksamheten kunde man ta upp både i bokföringen och i momsredovisningen. Genom att göra öppet yrkande på kvitton före förtagsstarten så får man veta på en gång om det går igenom.

Sagt och gjort. Det mesta gick faktiskt igenom. Det vi inte fick var kvitton med "fel" betalningsmottagare som diskuterats tidigare. ( tjände ialla fall på att utnyttja firmarabatten )
Nu uppstår ju en bokföringsfråga.

Jag hade bokfört den summa vi sökte på 1650 Nu när jag får utbetalningen så bokför jag plus på 1920 bankgirot och -1650.
Vad gör jag med summan som finns kvar på 1650? Jag vet ju att jag inte kommer att få den.

Nästa fråga i samma kategori. Vi säljer lamm och sickar ut en faktura på bokningsavgift. Bra sätt att se att folk verkligen vill ha det de har beställt.
Nu var det en som meddelade att de inte kunde köpa i år.
I det här fallet hade jag inte hunnit bokföra då svaret kom snabbt. men om ...
Då hade jag bokfört + på 3000 försäljning och - på 1510 kundfodringar.
Hur bör jag agera om jag vet att jag inte kommer att få betalt ( och inte planerar att driva in pengarna )

/Ibasto - som läst mycket här men nu gör en post-debut
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 06 sep-12 kl 22:15
Välkommen till forumet!

Jadu.. När det gäller försäljningen så funderar jag på hur du menar. Bokningsavgiften förmodar jag att folk får betala oavsett om dom sen inte vill ha?  För när det gäller själva köttet så kan du ju inte skriva faktura innan du har levererat. Och har du levererat, så är det en kundfordran.
En kundfordran ligger alltid kvar, men kan läggas om till en osäker fordran, om man bedömer det som osäkert att få betalt. Eller så bokar man om den till en kundförlust, konto 6350. Men för att få boka den dit ska det finnas ett papper på att den verkligen är förlorad. Exempelvis att kunden gått i konkurs.
Anledningen till att man inte 'backar' fakturan och tar bort försäljningen, är att man då får en snedvriden resultaträkning. Saken är ju såld och levererad och ska finnas med i bruttovinsten. Får man sen inte betalt så tar man upp den  som en kostnad.

Men sen är du fel ute när du tänker boka försäljning. 30-kontot ska bokas som en minuspost, och kundfordringen som en pluspost.
Du måste ju ha en summa på kundfordringar när du sen får betalt och ska boka om den till bankkontot.


Momsen är lite knepigare. Men jag fattade det som att dom nekat momsavdrag, men inte själva inköpet?  I så fall för du över den plusposten som finns kvar på 1650 till varuinköpen där du bokförde inköpen, t.ex ett 40-konto. Då ökar du på avdraget där istället.
Exempel:

Du köper grejer för 100 000 som bokförs på 4010., och yrkar avdrag för moms på 25 000.
Skatteverket godkänner moms på 20 000 och du har då 5000 kvar på 1650.
Då bokar du om de 5000 till 4010 och drar på så vis av summan som ett vanligt avdrag.

Ger dom avslag på hela inköpet så får du backa hela inköpsverifikationen, med moms och allt, för då ska ju inte kostnaden vara med i bokföringen alls.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: nilsegårn skrivet 01 okt-12 kl 10:03
Om vi har fått ett backjobb som kunde ha gjort själva men kunden väljer att ta in en annan firma, i detta fallet en elektriker, och vi sedan får betala fakturan. Vilket konto ska man bokföra det på?

legoarbeten?
Titel: SV: (Ämne saknas)
Skrivet av: Existens! skrivet 01 okt-12 kl 10:53
Ja det går bra. Jag brukar annars lägga dom som ofta gör underjobb på legoarbeten, och de som bara förekommer i speciella situationer lägger jag på "övriga främmande tjänster " 6590 om jag minns rätt nu.  Men det är en smaksak..

Edit: Förtydligar lite nu när jag har mer tid.

På legoarbeten, som är ett 40-konto, lägger man de underleverantörer man har som hjälper direkt till med att få fram produkten man tillverkar. På 40-konton ska ju kostnader för den direkta produktionen ligga, som råvaror etc.
Detta för att få fram rätt bruttovinst.

Medan en kille som kommer och plogar snö på gården, hamnar på 'övriga främmande tjänster'.  Det är ju en tjänst som betjänar hela ditt företag.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: nilsegårn skrivet 01 okt-12 kl 11:01
Ok! Tack!

 :-* :-* :-*
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 03 okt-12 kl 12:57
Bokföringsfråga,

Vi har några vänner som har ett företag och där har de sålt fårskinn åt oss på kommission. Nu är frågan hur jag ska bokföra detta?

Säg att ett skinn sålts för 1 000:- inklusive moms. De ska ha 20% i kommission och sen ska ju momsen redovisas både hos oss och dem men, hur? Gärna förklaring på hur både de och vi bokför.  :)

Tack på förhand.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 03 okt-12 kl 13:18
Bokföringsfråga,

Vi har några vänner som har ett företag och där har de sålt fårskinn åt oss på kommission. Nu är frågan hur jag ska bokföra detta?

Säg att ett skinn sålts för 1 000:- inklusive moms. De ska ha 20% i kommission och sen ska ju momsen redovisas både hos oss och dem men, hur? Gärna förklaring på hur både de och vi bokför.  :)

Tack på förhand.

Kan du bara förtydliga först.. Vem får betalningen för skinnen. ? Alltså totalsumman som kunden betalar, vart går den. Till er , eller era vänner?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 03 okt-12 kl 17:11
Kan du bara förtydliga först.. Vem får betalningen för skinnen. ? Alltså totalsumman som kunden betalar, vart går den. Till er , eller era vänner?

Betalningen på 1 000:- går till våra vänner. Det ska de ha 20% av och så ska de redovisa moms. Resten ska till vårt företag och vi ska också redovisa moms.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: rangs skrivet 03 okt-12 kl 17:48
Hur du bokför beror lite på hur din ersättning till uppdragsgivaren skall betalas ut men ett exempel är:
 
Försäljning av vas för 500kr. Ersättning till kommissionären 10% ink moms. Först bokförs hela intäkten och sedan utgiften till uppdragsgivaren.

Kassa 1910                         Debet 500kr
Utgående moms 2611                                Kredit 100kr
Varuförsäljning 3000                                  Kredit 400kr
 
Kassa 1910                                               Kredit 450kr
Ingående moms 2642           Debet 90 kr
Varor             4000              Debet 360 kr
 
Kvar i kassan 50 kr varav 10 kr är överskjutande moms.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 03 okt-12 kl 18:25
Hur du bokför beror lite på hur din ersättning till uppdragsgivaren skall betalas ut men ett exempel är:
 
Försäljning av vas för 500kr. Ersättning till kommissionären 10% ink moms. Först bokförs hela intäkten och sedan utgiften till uppdragsgivaren.

Kassa 1910                         Debet 500kr
Utgående moms 2611                                Kredit 100kr
Varuförsäljning 3000                                  Kredit 400kr
 
Kassa 1910                                               Kredit 450kr
Ingående moms 2642           Debet 90 kr
Varor             4000              Debet 360 kr
 
Kvar i kassan 50 kr varav 10 kr är överskjutande moms.

I det här fallet är det vi som är uppdragsgivaren. Det är våra fårs skinn som våra vänner säljer i sin cafébutik. Alltså är det de som får in 1 000:-/skinn i sin kassa. Av de pengarna ska de betala moms och så behålla 20% i kommission och resten ska till oss.

Skinnen är redan sålda och nu vill jag ha de pengarna vi ska ha men, vet inte hur jag ska lösa det bokföringsmässigt. Både de och vi behöver ju underlag till bokföringen. Fakturera hur?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 03 okt-12 kl 18:35
Ja, den modellen som Rangs beskriver, är den enkla.. Och det var därför jag frågade vem som får pengarna.. ;)

I Rangs exempel måste betalningen gå direkt till er, och inte in på vännernas konto.

För problemet uppkommer nu i och med att era vänner får en massa insättningar på sitt konto, som dom måste kunna förklara vid en eventuell kontroll. 
Och då blir det enklaste att när dom får in 1000 kr för ett skinn, så bokar dom in  -800 kr som en kortfristig skuld ( till er ) och -160 kr på 3921, 'provisionsintäkter' och - 40 kr på 2611, 'utgående moms'. Och så då + 1000 kr på det konto pengarna kom till.

När dom sen betalar ut de 800 kr till er så bokför dom + 800 kr på 2890 'övriga kortfristiga skulder' och -800  då på kontot där pengarna tas ifrån.

För eran del så blir det att när pengarna kommer in, så sätter ni -800 på 3051 'försäljning varor' och -200 på 2611 'utgående moms',  + 160 kr på 6050 'försäljningsprovision' och + 40 kr på 2641 'ingående moms', och de resterande +800 på bankkontot.

( nu förutsatte jag hela tiden att de 1000 kr var inklusive moms, men det förstod du nog. )

På det här sättet så får era vänner enbart som omsättning, de 160 kr som är deras provision.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Hej! skrivet 02 nov-12 kl 13:10
Hej! Jag är ny här på forumet och har en akut fråga om bokföring.

Jag har enskild firma och bokför enligt kontantmetoden. När jag startade mitt företag hade jag inget företagskonto utan bokförde ALLT mot eget kapital (uttag/insättningar) vilket innebar att ingenting bokfördes under kassa/bank. Enligt personer jag rådfrågade skulle det vara ok.

Men, och här kommer själva frågan, hur ska jag bokföra eget uttag? Debet under eget kapital, men var ska jag bokföra det i kredit? Det mest logiska skulle ju vara under bank/kassa, men detta skulle i så fall resultera i att bank eller kassa skulle börja med minus i min bokföring. Går det?

Jag har idag företagskonto och bannar mig själv för att jag inte skaffade det från början :-)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 02 nov-12 kl 13:41
Ett eget uttag betyder ju att du tagit ut pengar eller varor ur företaget, och det blir alltså kredit på det konto där du tagit ut pengarna. Till exempel företagskontot då.  Kassan får däremot aldrig bokföras som minus.

Om du sen vill stämma av kontot så att det stämmer med verkligheten, så får du då boka in en egen insättning. Då blir det ju kredit på 2018 och debet på företagskontot, , 1930.

Stäm sedan av företagskontot varje månad, så att det i bokföringen hela tiden följer kontoutdraget från banken.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: E7203 skrivet 26 nov-12 kl 23:05
Hej,
jag hittade denna tråd och tyckte att den var väldigt lärorik, förklarar problem på ett enkelt och förståeligt sätt.
Därför så tänkte jag ställa en fråga,
vi är några biodlare som har diskuterat hur man skall redovisa bisamhällen.
Vi har frågat våra bokföringsfirmor och svaret är inte helt entydigt, inte heller från skatteverket.
Om vi utgår från att vi har gjort allt i redovisningen utom värderingen av bisamhällen så har vi ett resultat -2'.

Om vi gör som jag såg i tråden och som vissa, bokföringsfirmor säger så har vi
4990 K 50'
1400 D 50'

Då har vi plötsligt fått ett + i resultatet, +48'.

Detta tycker några av oss att det är fel, vi tycker att värdet på bisamhällen har ökat
med 50' till 70' men vi har ju inte haft någon intäkt med 50' och vi har ju heller inga 48'
i kassan att betala eventuell skatt med. Intäkten skulle vi ju få om vi säljer dessa
men det gör vi inte.

Så här tänkte jag att du skulle få förklara sammanhanget/logiken som vi har svårt att ta till oss.

MVH
Micke
Titel: SV: (Ämne saknas)
Skrivet av: Existens! skrivet 26 nov-12 kl 23:45
Roligt att ni hittade tråden ! 
Ja, det finns ju två sätt att ta upp tillgångar. Antingen som inventarier eller lager.
Alla djur inom jordbruk går som lager.  Och logiken i det är ju att dom knappast sjunker i värde med åren, som en inventarie gör.   
Och jag tycker att bisamhällen ska ses som lager. 

Normalt blir det inget problem. Säg att du köper ett samhälle för 20 000.  Då har du en utgift på den summan.  Sen kommer bokslutet och du sätter upp 20 000  som lager och då tar ju de båda händelserna ut varandra och varken ger eller tar skatt. 
Sen efter några år säljer du igen för samma belopp och då får du en intäkt på 20 000, men sen också en minskning av lager på samma summa och återigen så tar de ut varandra och slutsumman av alltihop blir noll.
Har de förökat sig under åren, så blir det en vinst och har de dött så blir det ett avdrag. 

Problemet uppkommer när man plötsligt kommer på att man borde ta upp ett lager. Och då blir effekten precis som du själv beskrev. Du får en ökad vinst med det belopp du sätter upp som lager. 
Men du har två saker som tröst. 
Dels vill inte skatteverket att man värderar lager för högt och dels räddar det dig från skatt den dag du säljer.  Säg att du tar upp halva värdet i år, och sen bygger på lite varje år tills du har rätta värdet.
Skulle nu dina samhällen dö så får du ju en minskning av hela lagervärdet som ett avdrag.  Och samma sak om du säljer, men då har du ju också troligen fått en intäkt för försäljningen.   

Sen är en annan fråga hur man värderar bisamhällen?

För andra djur har ju skv tabeller över lagervärdet.. men där är inte bin med, såvitt jag vet  :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: E7203 skrivet 27 nov-12 kl 14:02
Hej,
bra svar börjar förstå tankesättet men.
Om vi tar en nybörjare.
Som nybörjare vill man inte börja för stort så då kanske man börjar med 2 samhällen á 1' kr + bikupor 2*2'=4'.
När det närmar sig midsommar så har dessa blivit så starka så det är stor risk för svärmning.
Vad är lösningen då, jo man gör avläggare, dessa 2 blir nu 10 st, man är ju nybörjare och tycker det är spännande.
Bikupor 8*2000=16'.
Av dessa 10 har vi inte haft någon konstnad för 8 st samtidigt som dessa drottningar kommer att vara friparade och lägre värda.
Men inför vintern får vi en foder kostnad, vi kan säga 20 kg socker / styck, 10*20*9=1800 kr.
Eftersom vi gjorde avläggare får vi inte så mycket honung, kanske 50kg (2*25), 50*30=1500 kr. Det mesta av dessa pengar tar investering av slunga och andra prylar som behövs.
Vid redovisningen gör vi lagerförändring, eftersom drottning med mindre värde, kan vi säga 1'kr / st, 10*1000=10000kr.
Här nu så har vi en fiktiv intäkt, eller sänkt kostnad, med 10'kr.
Bikupor är enl skatteverket en inventarie så de skrivs av, 10*2000*0,2=4000kr
Eftersom vi redan hade ett underskott (finns inga pengar i kassan) måste vi göra en egen insättning för skatten.

Samhällen 40xx D 2'
Samhällen 2017 K 2'
Bikupor   2017 K 4'
Bikupor   12xx D 4'
Bikupor   2017 K 16'
Bikupor   12xx D 16'
Socker    2017 K 1,8'
Socker    40xx D 1,8'
Försälj   19xx D 1,5'
Försälj   30xx K 1,5'

Lagerförandring 49xx K 10'
Lagerförandring 14xx D 10'

Avskrivning 4'

Lager (samhällen)       10'
Inventarier                  16'

Dessa samhällen om man vill få pengar för de så måste man sälja de nästa år sedan sjunker värdet dramatiskt då livslängden är ca 2-3 år och om man har stor tur 5år.
Kan man göra avskrivning på bisamhällen ? eftersom de sjunker i värde för varje år, de producerar mindre och mindre med ägg/avkommor.


MVH
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 27 nov-12 kl 14:48
När det gäller lager är det inte så att man tar upp det till det lägsta värdet av anskaffningsvärde och verkligt värde?
Har också för mig att om man har ett nyinköpt lagervärde lägre än 5 000:- behöver man inte ta upp det alls? Avskrivning på lager kan man göra varje år på tre %. Även defekt lager måste kunna skrivas av. Tänker på äldre bisamhällen. Men, vet inte hur. Vi har får och jag gör en inventering varje år och födda/köpta läggs då till och döda/sålda dras ifrån automatiskt.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 27 nov-12 kl 17:10
Nej, man gör inte avskrivningar på lager. Det behövs inte eftersom man gör en ny lagervärdering varje bokslut. Och har då lagret sjunkit i värde, så får man ju ett avdrag.

De 3 % som man dra av kallas inkurans och är för att ha en marginal om saker ruttnar eller förstörs på annat vis.

Om jag förstår rätt så är problemet att det finns bisamhällen som producerar väldigt lite, och då skulle ni vilja ha ett lägre värde?
Principen är annars att det inte fungerar så med andra djur. En ko är en ko, oavsett om den mjölkar 10 eller 40 liter per dag.

Men det finns ju inga värden för bin, och alltså får man värdera lite efter egna tankar, med stöd av den här textsnutten på skv:
Om det med hänsyn till verksamhetens art inte utan avsevärda
svårigheter är möjligt att följa inventeringslagens regler ska den
skattskyldiges uppgifter om lagervärdet godtas om det inte framstår
som sannolikt att värdet är ett annat.


Någon på ett forum nämnde försäkringsvärdet som mått. Finns det ett sånt?

Sen är ju då materialet som kupor och annat inventarier, och skrivs av med avskrivningar, eller direktavdrag om det är under ca 21000 kr.

Tänk också på att upp till 15 kupor räknas biodling som hobby, och då behöver man inte greja med lager, men har heller inte möjlighet att kvitta underskott mot andra tjänsteinkomster. Inte heller får du kvitta ett underskott i biodling mot ett överskott i kaninproduktion. Som exempel.
Kör man som hobby, så får man bara kvitta förluster mot vinster inom samma hobby.

Har du jordbruk så räknas biodling in i näringen även om du har färre än 15 kupor.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 27 nov-12 kl 19:19
Ja 3% i inkuransavdrag ska det vara. En del av vår verksamhet består av försäljning av kläder och hästtillbehör. Eftersom det är modebetonat till viss del så drar vi de tre procenten på lagervärdet efter inventeringen.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: cebaztian skrivet 29 dec-12 kl 13:08
Nu har jag läst hela tråden. Puh...

Kan vi backa lite:
För att jag ska fatta detta kan bokföringsmaestro tydligt förklara syftet med dessa:
1) En resultatredovisning
2) En balansräkning
3) Ett bokslut

Jag anar att balans har med tillgångar att göra.
Sedan verkar det vara så att stora inköp kan skrivas av över flera år, MEN HELA värdet av dem ska stå i inköpsårets balansräkning?

Kan man säga att alla 10 och 20 konton "bygger" balansräkningen.
Och 3-8 kontona bygger resultaträkningen?

Jag anar att balansräkningen alltid ska bli 0?
Hur gör man om saker ökar i värde av sig självt.
T ex immateriella tillgångar
T ex marknadsvärden ökar.
Man gör gratis eget arbete och en inventarie eller byggnad ökar i värde. Saker är ju värda mer än anskaffningen av byggdelarna.

Sebastian
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 29 dec-12 kl 16:32
Ok, vi börjar med balansräkningen i ett svar, så blir det inte så komplext.

Det är riktigt att 10- och 20- kontona bygger upp balansräkningen, och att den ska sluta på noll.

Jag lägger in en bild från ett av mina gamla bolags första år. Det är samma förutsättningar som du har, med ett AB som arrenderar och driver jordbruk.

Först kommer ju då inventarier, och där sätter man hela summan som man köpt dom för. i mitt fall 54 175 kr.
Avdraget för dessa ska delas upp på flera år, jag brukar normalt dela summan på 5 år och dra en femtedel varje år. I mitt fall borde det alltså stått 10 835 på raden för 'ackumulerade avskrivningar'. Tydligen ville jag inte dra ner resultatet detta året, så jag har bara gjort en avskrivning på 956 kr.

Sen kommer då lager. Och det är ju aktuellt nu. På nyårsafton ska lagret inventeras och få sina värden. Jag har haft spannmål för 2264 kr i lager, och djur för 88 020 kr.

Sen är det lite olika fordringar, och kassan och bankkontona.

Summa tillgångar alltså 159 576 kr.

*****************************************************************

Så på nederdelen kommer skuldkontona, och nu ska dom nå samma summa som tillgångarna.

Vissa saker vet man ju säkert.
Leverantörer som jag är skyldig är 27 777 kr.
Andra lån och skulder är ju också sånt man vet säkert

I mitt fall så är det -31 979 kr som är konstaterade skulder.  Och aktiekapitalet är också fast, -100 000.
Alltså har jag nu -131 979 kr i skulder och då är det ju inte i balans.

Årets resultat var en förlust på 161 385 kr, den förs in som en pluspost vid punkt 2099, 'redovisar resultat'. Och nu börjar det barka åt skogen helt med det egna kapitalet, som ju ska vara minst -100 000.

Därför har vi satt in 188 818 kr av egna pengar, för att med lite marginal rädda det egna kapitalet. Och då blir summan eget kapital -127 433 kr.
Och nu har vi balans, nu är skulderna - 159 576. samma som tillgångarna.

Det enda sättet att nå balans är alltså att ändra det egna kapitalet, det är ju den enda summan som är 'svävande' En skuld till en bank är ju en fast summa. Det går ju inte att säga till banken, *du, vi måste rädda aktiekapitalet, så vår skuld till er är ändrad*.

Frågor på balansrapporten?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 29 dec-12 kl 16:43
Hur gör man om saker ökar i värde av sig självt.
T ex immateriella tillgångar
T ex marknadsvärden ökar.
Man gör gratis eget arbete och en inventarie eller byggnad ökar i värde. Saker är ju värda mer än anskaffningen av byggdelarna.

Sebastian

Det är inte längre tillåtet att själv värdera upp immateriella tillgångar. Du kan alltså inte själv säga att du har byggt upp en turistgård och själva värdet av utsikten, upplevelsen är nu 100 000.
Du kan däremot ta betalt för det när du säljer, eller om du köper en rörelse av nån annan. Då betalar man för den Goodwill som den förre har byggt upp, och då förs det in som en tillgång i balansräkningen.

Samma sak med marknadsvärden, du får betalt för det den dagen du säljer.

Bygger du en maskinhall så räknas den till det värde som det kostat att bygga den, och eget jobb får man inget för.
Däremot skulle man ju kunna tänka sig att när den nästa gång kommer med i fastighetstaxeringen, så höjer den värdet på gården.

Däremot finns det ju en sak som ökar i värde av sig självt, och det är ditt lager. Djuren förökar sig, skördarna ökar. Det syns ju direkt när man gör lagerinventeringen.
Jag ska skriva ett särskilt kapitel om lager senare, eftersom det är aktuellt nu på måndag.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 29 dec-12 kl 17:03
Så, här kommer då en bild på resultatrapporten. Den är ju betydligt enklare att begripa sig på.

30 konton längst upp visar inkomsterna, i mitt fall 92 991 kr.
40-kontona är de direkta kostnaderna, t.ex foder och sånt, och i mitt fall blev dom 115 121 kr.
Jag ligger alltså 22 121 kr back redan där.
Och ännu värre hade det ju varit om jag inte värderat upp lagret så högt. Eftersom det var första året så ökade lagret från noll till 76 284 kr, och det blir alltså en intäkt.

Sen kommer då andra kostnaderna, och långt ner hittar vi de 956 kr i avskrivningar, som också stod i balansräkningen.

Summa till slut, -161 385 kr, och det var ju den summa som fördes in i balansräkningen vid det egna kapitalet.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: TiB skrivet 29 dec-12 kl 17:31
Citera
Bygger du en maskinhall så räknas den till det värde som det kostat att bygga den, och eget jobb får man inget för.
Däremot skulle man ju kunna tänka sig att när den nästa gång kommer med i fastighetstaxeringen, så höjer den värdet på gården.

Jo, det var detta jag ville komma åt på annan plats, att "bolagets byggnader" egentligen bara är ett lager med rör, plåt och annat som är inköpt. Lös egendom s.a.s.
Visst ökar kanske värdet med fler byggnader av viss standard och blir underlag för taxering. Men om det är någon annan än fastighetsägaren som äger byggnader och andra anläggningstillgångar minskar ju värdet då de är svåra att dela på.

Om BOLAGET dragit in ström till DIN fastighet är t o m kabeln lös egendom. Om du vill sälja bolaget ska kabeln ju med, om du inte köpt loss den. Samma sak vid en konkurs, Kron-Olle skulle ju kunna få för sig att sälja dendär kabeln....................

Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: cebaztian skrivet 29 dec-12 kl 19:31
ed
Sen är det lite olika fordringar, och kassan och bankkontona.

Årets resultat var en förlust på 161 385 kr, den förs in som en pluspost vid punkt 2099, 'redovisar resultat'. Och nu börjar det barka åt skogen helt med det egna kapitalet, som ju ska vara minst -100 000.
Därför har vi satt in 188 818 kr av egna pengar, för att med lite marginal rädda det egna kapitalet. Och då blir summan eget kapital -127 433 kr.
Och nu har vi balans, nu är skulderna - 159 576. samma som tillgångarna.
Frågor på balansrapporten?

Fråga
Momsfodran - den vet man väl först den 31 dec då alla inkomster, utgifter är klara.
ELLER är denna fodran från föregående år?

Fråga
Aktieägartillskottet?
I verkligheten, hur mycket pengar finns i detta företagets kassa?
Är tillskottet fiktivt?
Är aktiekapitalet förbrukat?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 29 dec-12 kl 23:23
Fråga
Momsfodran - den vet man väl först den 31 dec då alla inkomster, utgifter är klara.
ELLER är denna fodran från föregående år?

Man tar fram en momsrapport per 31/12, och då får man ju direkt veta om man är skyldig moms eller har att fordra.

Fråga
Aktieägartillskottet?
I verkligheten, hur mycket pengar finns i detta företagets kassa?
Det finns 10 645 kr. kassan plus bankmedel.

Är tillskottet fiktivt?
Nej, i praktiken just i detta fallet så har det uppkommit genom att vi betalat bolagets räkningar med privata pengar. Det ser man ju när man tittar på resultaträkningen.. jag hade sålt för nåt på 90 000, men köpt foder för 150 000. Alltså måste räkningarna betalats från oss privat.

Är aktiekapitalet förbrukat?

Nej, det finns ett eget kapital på 127 433 kr, så det finns alltså en marginal på 27 433 kr. Men utan tillskottet hade det ju varit förbrukat.
Man börjar med 100 000.
Sen dras årets förlust på  161 385 och nu är ju då kapitalet - 61 385.
Så tillförde vi 188 818 kr och återställer med marginal kapitalet. Det hade ju räckt att tillföra lika mycket som årets förlust egentligen.

Det går inte att bara skriva in en siffra och låssas som att man satt in kapital. Utan antingen visar man ju då att man betalat bolagets räkningar, eller att det finns en tydlig insättning på bankkontot.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: mwson skrivet 30 dec-12 kl 17:13
Hej
Jag sitter och funderar på att börja bokföra vår fiberförening som vi startade i våras, kan man använda ett vanligt bokföringsprogram eller finns det specialverisioner för ekonomiska föreningar? Om jag klarar mej med vanligt, vilka konton ska jag använda till medlemsavgift och till medlemsinsats,
kan jag sätta registreringsavgiften till bolagsverket på 6200?
MVH Martin
Titel: SV: (Ämne saknas)
Skrivet av: Existens! skrivet 30 dec-12 kl 18:22
Programmet är samma men man brukar ha en särskild kontoplan. Men när jag tittar på den så är i stort sett det enda extra kontot 2083 som heter 'inbetalda insatser '.  Det är ju alltså snarlikt aktiekapitalet i ett bolag.  Reg avgiften bokförs på 6992, 'övriga ej avdragsgilla kostnader '.  Alltså en sån post som man får hålla reda på vid deklarationen då den inte får dras av skattemässigt. Men den bokförs ändå för att det ska synas vart pengarna tagit vägen.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: mwson skrivet 30 dec-12 kl 18:47
Tack då kan jag ju lägga till 2083 till ordinarie kontoplan, vi har en årlig medlemsavgift som inte är insats också var ska den bokföras?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 30 dec-12 kl 21:45
Det beror lite på vad ni kallar dom, och om det är föreningens huvudintäkter?    För medlemsavgifter är normalt skattefria intäkter och bokförs på ett 39** -konto. Ej moms då.

Men sen finns det en del avgifter som kallas serviceavgifter. Dom är skattepliktiga och momspliktiga och sätts på ett vanligt 30-konto.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: mwson skrivet 31 dec-12 kl 18:30
Nu tar vi 100:-/år i medlemskap och 100:- i insats tills vi vet vad fiberanslutningen kommer att kosta, sen höjs ju insatsen med kostnaden för anslutningen (15-20.000:-)  och det kommer en månadskostnad (50:-) för driften av nätet som blir vår huvudinkomst så jag sätter väl medlemsavgiften på 39** :)
Tack för hjälpen
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 03 jan-13 kl 14:37
Aktuellt just nu, som jag hoppas ni gjort i veckan.. Lagerinventeringen.

Det handlar helt enkelt om att gå igenom vad som finns i lager, och räkna djuren.
Har du ett större AB med revisor, så ska revisorn vara med vid inventeringen, och skriva under det hela.
För en vanlig företagare så räcker det att skriva ner allting, värdera och intyga att det stämmer.

När det gäller värdering, så är det ingen som vill ha övervärderade lager. Det ska inte se ut som att företaget har en bättre ställning än det faktiskt har.
Därför använder man det lägsta värdet av antingen anskaffingsvärdet, dvs vad det kostat att ta fram varan, eller det verkliga värdet, dvs det man får om man säljer.
När det gäller djuren så fastställer skatteverket värden, och dom hittar man här :  http://www.skatteverket.se/download/18.2b543913a42158acf800022109/SKV+A+2012.27.pdf (http://www.skatteverket.se/download/18.2b543913a42158acf800022109/SKV+A+2012.27.pdf)

Från värdet drar man av 3% som får bli den del som riskerar att förstöras. Kanske ruttnar eller blir kasst på nåt vis.

När man så fastställt vad lagret har för värde, så gäller det att bokföra det.

Här är det så finurligt uträknat så man använder ett konto dels från balansräkningen, tex 1400 'lager', och dels ett konto från resultaträkningen, 4990 'lagerförändring'.
Det betyder alltså att bokningen kommer att påverka både resultatet och balansen.

Första året man gör detta, kommer det att ge rätt stora utslag.

Om lagret för första gången värderas, och man kommer fram till att det är värt 50 000, så bokar man in + 50 000 på konto 1400, 'lager'. Och -50 000 på konto 4990, 'lagerförändring'.
Eftersom 4990 är ett kostnadskonto, där man normalt bokför sina utgifter som plusposter, kommer detta nu alltså att öka ens resultat med 50 000.
Det här kommer som en överraskning för många.

Följande år brukar inte bli lika dramatiska, eftersom man bara bokför mellanskillnaden.

Dvs om det år 2 visar sig att lagret är värt 60 000 så bokar man + 10 000 på 1400 och -10 000 på 4990, och resultatet ökas det året med 10 000.

Å andra sidan, om vi år 3 har lagt av, och lagret är tomt, så bokas då -60 000 på 1400 , och +60 000 på 4990.
Vilket betyder att det året så minskas resultatet med 60 000.

Enklast blir ju om man utgår från konto 1400, 'lager'. Den siffran som står där, ska motsvara det värde som verkligen finns.

Lager under 5000 behöver inte tas upp för enskilda som gör förenklat bokslut.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 11 jan-13 kl 10:07
Efter mogen övervägande har jag nu beslutat att lägga ner den här lilla 'skolan'.
Jag har under åren tyckt det har varit roligt, men också lagt ner ett oändligt antal timmar på att dels skriva och dels söka fakta för att kunna ge riktiga och underbyggda svar på frågor jag varit osäker.

Belöningen för de här timmarna har varit att det funnits en forumdel där man kunnat ha lite roligare och fria diskussioner om allt möjligt, och det har fungerat som ett bra sällskap när man behövt det.
Nu har forumledningen beslutat att på obestämd tid lägga ner den delen, och det har lett till att jag fullständigt tappat sugen att lägga ner jobb på det här.

Jag hoppas ni haft nytta av det som frågats om i tråden, och den går ju alltid att läsa för den som vill. De flesta svar finns där, för den som letar.
Bokföringsfrågor kan ju läggas på ekonomitavlan helt enkelt.
Jag kommer att be nån moderator låsa den här tråden.

Ha det så gott!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 11 jan-13 kl 12:13
Åh nej vad tråkigt!  :-\  Har haft mycket stor hjälp av din skola. Speciellt med tanke på all den kunskap du har när det gäller lantbruk och företagande som gäller det. Hoppas att du ångrar dig för du behövs!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 23 feb-13 kl 17:09
Eftersom vi nu har ett komplett forum igen, så är nu tråden öppnad för den som vill fråga  :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ibasto skrivet 24 feb-13 kl 17:10
Låter väldigt lovande även om jag inte har märkt av några stökigheter.
Det har tydligen passaret när jag inte har varit här på forumet.

Hursomhelst så uppskattar jag väldigt mycket att kunna ställa frågor här. Har läst hela tråden och faktiskt flera gånger, man sitter ju med olika bekymmer från gång till gång.

Just nu sitter jag och försöker få till mitt första bokslut.

Kort bakgrund.
Vi köpte en gård med ca 10 ha åkermark sommaren 2011
Startade enskildfirma sommaren 2012
Vi har uppfödning av får och hästar samt vinterförvaring av husvagnar.
På gården finns en stor ladugård där verksamheten bedrivs. byggår 1901 Där finns också det hus vi bor i som privatbostad.

Fråga 1
Har jag något val när det gäller att bokföra Fastigheten eller inte?
Finns det i så fall för och nackdelar med att ha fastigheten i företaget?
Om den ska bokföras hur fördelar jag upp ekonomibyggnader/mark/privatbostad
Försäkringsvärde har diskuterats och vi har inte fullvärdeförsäkrat ladugården men det begränsadevärdet är ändå mer än vad vi gav för allt.
Vilka konton ska det bokföras på och hur ska jag värdera de olika delarna?

Fråga 2
Första (halv)året går verksamheten brutto ungefär +/- 0 men netto blir det ca 350 kSEK back FÖRE avskrivningar mest pga av en omfattande rust som ska dras av direkt.
Blir inte riktigt klok på det här med avskrivningar och vad som är bästa strategin vid underskott. Allt jag läser handlar om när man gör överskott och då hänger jag med på att man skattemässigt vinner på att ha så stora avskrivningar som möjligt. men vad är rådet i mitt fall. För tex ekonomi byggnader så har jag hittat att det är 4% år som gäller och för inventarier 30% ( eller 15% för mig som 6 månader första året )
Har också hittat I SKV295.17 sidan 17 att om man använder föreklat bokslut så ska man använda "räkenskapsenlig avskrivning" men där står ju "Högst 30%" kan jag välja vilken siffra jag vill upp till 30%
Hur bör jag hantera våra avskrivningar?

Fråga 3
Tillsist en fråga om hästarna. Har förstått att djur alltid är lager ( tex fåren ) men i SKV A 2012:27 står att detta  "gäller inte tävlingshästar".
har även läst denna artikel http://newsroom.blinfo.se/ar-en-hast-en-lagertillgang-eller-ett-inventarium-20111106/ (http://newsroom.blinfo.se/ar-en-hast-en-lagertillgang-eller-ett-inventarium-20111106/)
Som anser att ett avelssto är inventarium och att om man ägt hästen själv i många år så är den redan avskriven.
Jag har ett sto som jag haft sen föl och ett sto som vi köpte in tillsammans med ett föl i sommras.
Har diskuterat med skattemyndigheten att det är rimligt att ta upp dessa till försäkringsvärdet, som i båda fallen ligger under marknadsvärdet men förhållandevis rimligt.
Hur ska jag hantera detta? framförallt med att den ena kan anses avskriven medans den andra inte är det?
Fölet och ettåringen bokför jag som lager och värderar enl  SKV A 2012:27 antar jag. De ska säljas så fort rätt köpare dyker upp.

tillsist så vet jag att jag borde ha börjat med detta men nu går det inte att skjuta upp längre. Vill ha detta på plats innan jag gör första bokslutet.

/Ibasto
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: eriks skrivet 24 feb-13 kl 17:27
två frågor..


-jag har fuskat och köpt ett bokföringsprogram, hur bokför jag det? under vilken post?


-jag har tänkt starta eget under en ganska lång tid, under denna tid har jag köpt på mig en mängd verktyg, då dom inte växer på träd får man slå till när tillfälle ges.
Hur får jag in dom i firman, ska jag skriva kvitton till mig själv?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 24 feb-13 kl 18:05

Fråga 1
Har jag något val när det gäller att bokföra Fastigheten eller inte?


Fråga 2
Första (halv)året går verksamheten brutto ungefär +/- 0 men netto blir det ca 350 kSEK back FÖRE avskrivningar mest pga av en omfattande rust som ska dras av direkt.
n jag välja vilken siffra jag vill upp till 30%
Hur bör jag hantera våra avskrivningar?

Fråga 3
Tillsist en fråga om hästarna. Har förstått att djur alltid är lager ( tex fåren ) men i SKV A 2012:27 står att detta  "gäller inte tävlingshästar".

1.  Nej, du har egentligen inte nåt val Fastigheten ska delas upp på dels rörelsen och dels privat.  Privat är ju då alltså bostadshuset, som räknas som vilken villa som helst.
Du delar upp den enligt samma förhållande som du har på taxeringsvärdet.  Om vi säger du har ett totalt taxvärde på 1 miljon, och i taxeringen så står bostadshuset taxerat till 300 000, så är alltså 30% privat.

Då gör du den första uppdelningen av skulder och betalade räntor. 70% på rörelsen och 30 % privat.

Sen ska du då dela upp värdet inom rörelsedelen på mark och byggnader, och även här går du efter proportionerna i taxeringsvärdet.  Men värdet är ju då det du betalade för gården. det är bara att du måste fördela ut det proportionerligt.
Marken gör man nämligen aldrig avskrivningar på, så du måste veta hur stort värde du ska sätta på den.

Marken sätts på konto 1130 och byggnader på 1110. Byggnadsinventarier, dvs det som är inne i husen på konto 1212.

Och motkonto blir ju då skulderna som finns på gården. Har man inga skulder så blir 'eget kapital' motkonto.

2.
Du ska alltid göra avskrivningar, även om du har en förlust. Avskrivningar är egentligen inte en skattereglering, även om många ser det som det, utan de görs för att maskinen/byggnaden ju för det första är avdragsgill, men inte på direkten då. Och dels ska värdet på framförallt maskiner vara samma i bokföringen som i verkligheten, och då måste dom ju skrivas ner.
En enskild firma kan ju dessutom gå med hur mycket som helst i förlust.

Så sätt du 30% på maskiner och 4 % på byggnader.
Av förlusten som blir har du ju då möjlighet att dra av max 100 000 mot annan inkomst från anställning. ( gäller första 5 åren )

3.
Men det är väl hästar i lantbruket du har?  Eller ska dom alls vara med i firman?  Hobbyhästar ska ju inte vara med.
Lantbrukshästar är ju i grunden lager, och de avelsston som artikeln hänvisar till tolkar jag som i en uppfödningsverksamhet.

Vad är det för hästar?  Om vi börjar där...
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 24 feb-13 kl 18:09
två frågor..


-jag har fuskat och köpt ett bokföringsprogram, hur bokför jag det? under vilken post?


-jag har tänkt starta eget under en ganska lång tid, under denna tid har jag köpt på mig en mängd verktyg, då dom inte växer på träd får man slå till när tillfälle ges.
Hur får jag in dom i firman, ska jag skriva kvitton till mig själv?

Bokföringsprogram brukar jag sätta på 6110, 'kontorsmateriial'.

Verktygen räknar du ihop så du får ett värde på dom ( lämpligen det du betalat ) och bokar in det på konto 1211 'arbetsmaskiner' eller 1220 ' inventarier'. Motkontot med en minuspost blir 2018 'egna insättningar'.
Du kan ju skriva ett papper med vad det är för nåt, och grejernas värde, och använda det som verifikation.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: eriks skrivet 24 feb-13 kl 18:13
ok..men om man skriver allt på en gång, drygt 100 tusen måste det då skrivas av på 5 år?
det är ju inte en grej utan en mängd grejer. är det kanske lönt att göra flera poster eller spelar det ingen roll?


Tack
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 24 feb-13 kl 18:20
Nej, du kan inte dra av 100 000 på en gång, utan det får ju då bli antingen på 5 år med 20 000 varje år, eller så (lämpligare) kör du med 30% varje år på restvärdet.
Dvs 30 000 första året. År 2 blir det 30% av 70 000, dvs 21000 osv...

Annars får man ju göra direktavskrivningar upp till ca 21000 per år, och då skulle du alltså pytsa in lika mycket verktyg varje år, men som du ser så förlorar du snarast på det.

Dessutom är det bra av andra anledningar att du direkt sätter in ett större värde.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ibasto skrivet 24 feb-13 kl 18:37
3.
Men det är väl hästar i lantbruket du har?  Eller ska dom alls vara med i firman?  Hobbyhästar ska ju inte vara med.
Lantbrukshästar är ju i grunden lager, och de avelsston som artikeln hänvisar till tolkar jag som i en uppfödningsverksamhet.

Vad är det för hästar?  Om vi börjar där...

Det är som sagt 2 st avelsston och deras respektive föl. Vi har uppfödning med inriktning på hopphästar. När jag pratade med skatteverket så var det ok eftersom vi hade 2 avelston samt 2 föl/unghästar till försäljning ( däremot ponnyn vi hade då var hobby häst ) vi kunde dessutom visa upp intyg från kommunen att vi har tillstånd för hästverksamhet samt att vi certifierat oss för "säker hästgård" allt tillsammans övertygade dem att det var seriöst och inte hobby. Dessutom kunde vi med får och husvagnar visa på att verksamheten som helhet skulle ge kontinuerliga intäkter. Det senare gör det i princip omöjligt att bara klassa 4 hästar som verksamhet eftersom intäkterna kommer för "Stötvis"

När jag tänker efter så borde även fölet/unghästen kunna värderas till försäkringsbeloppet in på lager. Det kommer ju naturligvis bli stor skillnad när de säljs om de har värderats till 50 kSEK som är försäkringsbeloppet och 9 kSEK enl SKV A 2012:27. Jag antar att man i den tänker sig en häst som man har för att få hem timmer från skogen och liknande.

/Ibasto
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 24 feb-13 kl 19:02
Ok, men då blir ju avelsstona inventarier, och unghästarna lager.  I slutänden kommer det inte att spela nån roll vad du värderar dom till som lager.
Sätter du upp dom till 50 000 nu, så ökas din inkomst med 50 000.  Säljer du dom sen för 50 000 så blir det 50 000 som inkomst, men -50 000 på lagret, och alltså 0 som slutresultat.
Och eftersom det redan hade stor förlust i år, så gör det ju inget om du får en ökning av lagret redan nu

Men var kom avelsstona ifrån?  Om ni ägt dom själva och nu sätter in dom i firman så blir det ju en egen insättning.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: videvi skrivet 19 maj-13 kl 20:13
Vilken jättebra tråd!!!    :)

Nu har jag läst igenom hela, vilket tog några dagar.

Jag har en egen fråga. 
Den handlar kanske inte om bokföring, men har med företag att göra...

jo, jag fick reda på att det i princip skulle vara lika dyrt eller dyrare per månad att skaffa en skruttig bil och använda till firmabil, än att köpa eller leasa en sprillans ny. 
Och detta pga några skatter eller nåt som drabbade den äldre bilen. 

Är det så?

Jag tyckte det var märkligt. 

Hoppas du kan nåt om detta.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 20 maj-13 kl 17:43
Nja, det vetekatten hur dom räknat då.. Rent skattemässigt blir det nog svårt att få det till att bli billigare att köpa en ny.
Och man får ju också passa sig så man inte jämför äpplen med päron.

Om man tänker sig en personbil så får man om man leasar en, dra av halva momsen.
Köper man en personbil kontant eller på avbetalning, så får man inte dra nån moms alls.
Men här beror alltså skillnaden på att man jämfört två olika varianter att köpa en bil. Skulle man leasa en gammal bil ( vilket ju är lite osannolikt ) så får man naturligtvis dra momsen på den också.
Lastbilar och pick-uper får man ju dra hela momsen på, oavsett hur man köper den.

Åker man på förmånsbeskattning så blir den ju högre på en dyrare/nyare bil.

Det som däremot kan bli billigare är ju då att en riktigt ny bil kan ha lägre bilskatt, och rabatter tack vare att det är en miljöbil. Dessutom ska ju förhoppningsvis reparationskontot blir lägre.( å andra sidan är servicekontot högre ) Och de faktorerna tillsammans, kan möjligen göra så att den nyare bilen åtminstone inte blir jättemycket dyrare än en gammal.

När det sen gäller leasing av en bil som ska gå på ett jordbruk, så vill jag råda att tänka över noga hur bra man är på att sköta sin bil.
En bil inom jordbruk riskerar alltid att lastas med hö, sten, grus, foder, stolpar och gud vet allt...( får ,, grisar ) och vet man med sig att det blir så, så ska man, om man överhuvudtaget ska leasa, göra så att man betalar en första förhöjd hyra, och sen resten på leasing. Så när de 36 månaderna gått, så är bilen betald.

Det andra alternativet är att lägga restvärde på slutet av perioden, dvs när 36 månader har gått, så har man en restskuld på kanske 30 000. Är bilen då totalt nerkörd, så är det ju inte så roligt...
Den här varianten är till för den som sköter sin bil pedantiskt, och efter 36 månader har en bil som kanske är värd mer än restvärdet, då kan man byta in den mot en ny, och på det sättet hålla sig med bra bilar, och dessutom göra en bra affär vid bytet.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: videvi skrivet 21 maj-13 kl 12:27
Tack för ett bra och tydligt svar! :D

Det var väl som jag trodde.
Fattade liksom inte hur min sunkiga gamla bil helt plötsligt skulle kosta mig mer bara för att företaget ägde den (har handelsbolag).
Den lär ju liksom inte gå sönder oftare för det.  ;D


Om du har ork, tid och lust...så har jag en till fråga. 
För detta är nåt jag alltid gör fel på.  :-[
Vad är skillnaden på förbrukningsinventare och förbrukningsmaterial?
Spelar det nån roll, egentligen?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens! skrivet 21 maj-13 kl 13:10
Dom påverkar resultatet på samma sätt, så på så vis har det ingen betydelse, men vill man göra rätt så..

Förbrukningsinventarie är en pryl med kortare ekonomisk livslängd än 3 år, eller med ett 'obetydligt värde'. Och nu är det då alltså grejer upp till 21000 kronor, som man får dra av direkt.
En inventarie helt enkelt, dator, bil, traktor eller vad det nu är, som kostar under 21000.
Konteras alltså på konto 5410, bland andra kostnader, och inte på 1220, inventarier.

Förbrukningsmaterial är sånt som förbrukas i ditt företag, men inte är kopplat till just produktionen. Toapapper, rengöringsmedel till kontoret eller verktstaden etc..
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: videvi skrivet 21 maj-13 kl 16:47
När du lägger fram det sådär så blir det helt plötsligt lätt.
Har inte sett så enkelt ut sent på kvällen i sista minuten.  ;D
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 01 jul-13 kl 18:26
Har en fråga som jag inte vet var den passar men, tänkte att här är alla möjliga frågor om bokföring.
Vid rensning i en bokhylla dök det upp en faktura från 2011 som alltså inte är med i bokföringen för det året. Eftersom den var på ganska mycket så är frågan om man kan ta upp den i efterhand på något sätt? Tänker på momsen framförallt. Resultatet var redan på minus det året så det skulle bli ytterligare minus.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Existens skrivet 06 jul-13 kl 10:45
Om det är en större summa och det känns värt besväret så får du ju boka in den på 2011 och sen lämna in en ny deklaration och en ny momsredovisning. Man får ju rätta i 5 år.
Det jobbiga är ju att man då får justera även 2012 vad gäller samlad förlust och eget kapital.
Men allt som allt är det ju dock inte mer än nån timmes jobb på nätet på skv.

Alternativet är ju att ändra datumet på fakturan och lägga in den nu, men är det en större summa och man åker på en revision så är det inte så bra.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Trollmor skrivet 14 jan-14 kl 22:14
Men vart har nu Existens själv - med eller utan skiljetecken - tagit vägen?  ???
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: angrey skrivet 08 apr-14 kl 13:29
Hej!
Jag har en fråga: Hur bokför man en avskrivning på en maskin i bokföringsprogrammet Wisma? Ska det bara göras på två konton eller är det fler konton som berörs?
Tacksam för snabbt svar!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 11 apr-14 kl 12:52
Du behöver precisera vilket program du har.  Är det 'Wisma enskild firma' ?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: SusannaP skrivet 24 apr-14 kl 22:11
Har just blivit klar med 2013 års bokföring med hjälp av denna tråd -
Tack Existens!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 25 apr-14 kl 22:58
Härligt att höra! :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Camillaj skrivet 05 jul-14 kl 22:24
Oj vilken suverän tråd att läsa och lära av när verkliga frågor omsätts till siffror/konton :) Är Existens fortfarande aktiv i tråden med sin kunskap?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 05 jul-14 kl 23:31
Oj vilken suverän tråd att läsa och lära av när verkliga frågor omsätts till siffror/konton :) Är Existens fortfarande aktiv i tråden med sin kunskap?

Jadå men, han har bytt nick. Han använder Ex. här nu.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: T16_AeRo skrivet 24 jul-14 kl 11:40
Kan någon svara på under vilket konto jag bokför köpa av stödrätter..? Använder internetbaserade FortNox som bokföringsprogram
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 25 jul-14 kl 22:25
Du bokför dom som immateriella tillgångar på t.ex konto 1050.
 Kan kännas lite menlöst om det är små belopp, men såna rättigheter omfattas inte av reglerna om direkt avskrivning.

Sen gör du avskrivningar som med andra inventarier.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: T16_AeRo skrivet 29 jul-14 kl 22:49
Du bokför dom som immateriella tillgångar på t.ex konto 1050.
 Kan kännas lite menlöst om det är små belopp, men såna rättigheter omfattas inte av reglerna om direkt avskrivning.

Sen gör du avskrivningar som med andra inventarier.

Fick till slut ett annat svar av våran redovisningskonsult: "Stödrätter är egentligen en immateriell tillgång som behandlas som inventarier. Det vill säga är beloppet lägre än 21 000 så dra av det direkt konto 5410."

Så så fick de bli..  :-\
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 30 jul-14 kl 09:03
Det håller dock inte skatteverket med om:

Avdragsbestämmelserna om korttidsinventarier och inventarier
av mindre värde (18 kap. 4 § IL) samt kontraktsnedskrivning
(18 kap. 23 § IL) gäller inte för immateriella rättigheter.



http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCEQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.skatteverket.se%2Fdownload%2F18.deeebd105a602bfe38000101%2Fkap19.pdf&ei=gZfYU_eaMKbpywO6j4GACw&usg=AFQjCNHEnHxujxSY5VNzG6FgFrEXw9awNA&sig2=y2NkA1hB-TjV8QeXKdbzpg&bvm=bv.71778758,d.bGQ (http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCEQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.skatteverket.se%2Fdownload%2F18.deeebd105a602bfe38000101%2Fkap19.pdf&ei=gZfYU_eaMKbpywO6j4GACw&usg=AFQjCNHEnHxujxSY5VNzG6FgFrEXw9awNA&sig2=y2NkA1hB-TjV8QeXKdbzpg&bvm=bv.71778758,d.bGQ)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Camillaj skrivet 13 aug-14 kl 01:46
Längesen jag var inloggad här nu ser jag! Men Ex existerar fortfarande  ;)

Behöver råd i en fråga gällande 3 parts ägande i en jordbruksfastighet. Kan man ta det privat eller måste man ställa frågorna öppet i forumet?



Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 13 aug-14 kl 16:32
Många frågor har ju ett allmänt intresse, men vill du ta det privat så går det såklart bra.

Skicka du ett pm.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: T16_AeRo skrivet 23 aug-14 kl 09:55
Hur bokför man en gårdsförsäkring (ekonomibyggnad samt lite skog)?
Måste jag blanda in konto 1730 (förutbetalda försäkringspremier), eller kan man bokföra hela beloppet på 6310 (Företagsförsäkringar)?

Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 23 aug-14 kl 10:31
Man får tänka på vad som är balanskonton och vad som är resultatkonton. 1730 är ett balanskonto ( tillgång) och 6310 är ett resultatkonto ( kostnad).
Alltså bokför du först hela kostnaden på 5192 ( fastighetsförsäkringar) och sen när man kommer till bokslutet så får man räkna ut hur mycket av försäkringen som ska räknas till kommande år.
Då flyttar du den delen av beloppet till 1730.
Det är ju då en tillgång, en fordran du har på försäkringsbolaget.

Dock behöver man inte hålla på med detta om det är småsummor ( vill minnas under 5000). men är det så att du betalar försäkringen i december så blir det ju lite snett att inte dela upp den in på nästa år.

6310 är mer till för rena företagsförsäkringar, typ ansvar och sånt.

50-konton rör det mesta i fastighetsväg.

Tänk också på att det bara är den delen av försäkringen som rör gården som man får dra av. De flesta försäkringsbolag specar också noga vad som hör till bostadshuset.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: PeGe skrivet 25 aug-14 kl 01:28
Kollade lite efter ett bra bokföringsprogram idag, men lyckades inte bli klok på vilket man ska ha. Kan du, Ex, rekommendera lite vad man ska titta på? Fördelar/nackdelar med integrerat faktureringsprogram, t ex. Jag har en fyra år gammal MacBook, men lite allmänna tips kan nog vara bra för flera av oss här. :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Camillaj skrivet 22 sep-14 kl 23:12
Krånglar jag till det eller ÄR det krångligt???
Var sjutton börjar jag? Öppningsbalansräkning?

Vilket datum ska ver1 ha? När får jag dra av moms?
Fick tillgång till jordbruksfastigheten 140131 (lån började ticka) men enligt registerutdraget blev jag momsregistrerad 140410. (haft kostnader emellan)

Började med biodling som hobby 2013 men eftersom jag nu äger en jordbruksfastighet vill jag få in kostnaderna under näringsverksamhet, ska jag ta upp dom under inventarier eller som förbrukningsinventarier? Kupmaterial etc. ca 10000kr, övriga kostnader frakt, medlemsavg, förbrukningsmaterial etc. 5000kr. Ska jag förutom dom kostnaderna bokföra bina som en tillgång?

Tror jag har koll på de löpande men att få korrekta siffror till en start var inte lika enkelt :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 22 sep-14 kl 23:59
Grattis till köpet! :)

Ja, det finns ju lite att tänka på, och allt blir så mycket enklare om man kommer in rätt från början.

Första steget blir att ta reda på hur mycket av gården som hör till näringen, och vad som är privat. Och då får du ta förhållandet som finns i taxeringsvärdet och räkna om det till vad du själv betalade.  Om det tex visar sig att 30% av taxeringsvärdet är på bostadshuset, så är alltså 30% av köpesumman att räkna som privat och resten hör till näringsfastigheten. Den här fördelningen gäller sen då även lånen och räntorna.
Den privata delen kan du sen lämna därhän.. det är som en vanlig villa.

Den summa som nu finns i näringsfastigheten, ska då fördelas mellan byggnader, skog och mark. Även här använder du taxeringsbeskedet för att få fram förhållandet mellan de olika grejerna.

Balansräkningen är ju tom när du börjar, och du lägger nu in tillgångarna på de olika kontona för mark och byggnader.

För att få balans så ska ju då motsvarande summa läggas in som en skuld på ett skuldkonto. 2350 tex.
Om du satsat egna pengar så lånen inte 'räcker till' för att balansera tillgångarna, så lägger du mellanskillnaden som en egen insättning på konto 2018. Dom egna insättningarna är ju ditt företags skuld till dig.

Därefter kan du bokföra de saker som du själv sätter in, bikupor , bin osv.
Om det är saker med ett värde som är mindre än 22000 kr så sätter du det som förbrukningsinventarier, och om värdet är högre så får det bli vanliga inventarier. Bina kan man bokföra som lager.
Motkonto för såna här grejer blir ju då konto 2018, eftersom det är du själv som sätter in det i företaget.

Du börjar bokföra den dagen du blivit registrerad, men du kan ta med alla inköp som skett i mellantiden också, och dra av moms på dom. Det är rätt generösa regler, och principen är att du får dra momsen på såna grejer som du uppenbart köper till den framtida satsningen. Om det sen dröjer av lite med momsregistreringen spelar ingen roll.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Jakobn skrivet 27 sep-14 kl 09:57
Jag sitter och matar in kontoplanen i bokföringsprogrammet. Har kontoplan från Björn Lunden bokföring men använder ett bokföringsprogram som heter iOrdning.
Blir inte riktigt klokt på det här med baskont och underkonto.
Ska jag föra in både baskonto och underkonto i kontoplanen?
Känns lite som kaka på kaka såvida man inte tar för givet att bokföringsprogrammet summerar underkonton på baskontot.
Exampelvis
3600 Övriga intäkter BASKONTO
3610 Övrig försäljning UNDERKONTO
3620 Legoarbeten, körslor

Räcker det att jag bara har 3610 och 3620?

Tack på förhand!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 27 sep-14 kl 12:24
Ja, det räcker med 3610, 3620 osv.. 3600 som baskonto betyder bara att ifall du inte har intresse av att dela upp försäljningarna på olika konton, så kan du lägga allt på 3600.

Tänk bara på att du aktiverar kontona som du själv lägger till för moms, så dom kommer med i momsrapporten.
Finns kontona från början i programmet, så brukar dom vara aktiverade, men lägger man till egna så får man göra det själv.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Jakobn skrivet 29 sep-14 kl 06:03
Ok, det finns något som heter momskod i tabellen. Antar att det är vad du syftar.
Får kolla upp det i manualen. Tack så länge
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: T16_AeRo skrivet 29 dec-14 kl 21:45
Hur bokför ni öresavrundningen som finns med på var och varannan faktura   ???

Ett exempel.. antag att jag betalat fakturan från mitt företagskontot(1930)

SEK exkl moms: 297,00
Moms: 74,25
Avrundning: -0,25
Att betala SEK: 371
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 30 dec-14 kl 10:21
Känner igen frågan, men eftersom det finns ett allmänintresse, så lägger jag in mitt svar även här  :)

Ja, det där är en eländig post.

Jag brukar inte bokföra den, utan ser bara till så att momsen blir exakt. Öresavrundningen är ju ändå ett 30-konto( resultatkonto ), så det som bli där blir ju en vinst eller förlust, så det har i princip ingen betydelse om örena hamnar på 3740 eller 4010.

Så jag börjar alltid bakifrån, dvs i detta fallet på företagskontot, sen momsen, och sen får programmet själv räkna ut resten. Brukar finnas en funktion för det, man slår bara punkt eller komma, eller bara enter en extra gång.

1930 K 371
2641 D 74,25
4010 D 296,75
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: javill skrivet 30 dec-14 kl 12:35
Sådär gör jag också. Enkelt när bokföringsprogramet räknar ut skillnaden.  :)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: T16_AeRo skrivet 30 dec-14 kl 15:43
Ja då har jag inte gjort något galet då. Jag brukar se till att moms- samt totalbeloppet stämmer.
Titel: Fråga om bokföring lagerändring djur
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 31 jan-15 kl 11:51

Hej!
Jag har blivit osäker på om jag gör rätt när jag bokför djuren i slutet av året.

Brukar göra så här - inventerar antal och följer skatteverkets produktionskostnad (85 % av).

Bokför på 1430 och 4930.

T ex i år har antal får minskat jämfört med 2013.
Då blir det 1430 T- och 4930 K+.

Gör jag rätt? Är det tokigt att blanda in kontot för förändring av djurlager? Jag har ju redan bokfört alla djuren som är sålda.

Tacksam för hjälp!


Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 31 jan-15 kl 21:50
Det är helt korrekt.

När du bokför plusposten på 4930 så blir det ju en kostnad, precis på samma sätt som när man bokför andra kostnader på 40-kontona.

Alltså säljer du först djur för t.ex 100 000 kr, och sen bokför du lagerförändringen när lagret då kanske minskat med t.ex 75000.
Då får du alltså en kostnad på 75 000, och nettovinsten blir 25000, vilket ju är riktigt eftersom du redan skattat för lagret en gång, när du förde in det första gången.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sjökärrets ekogård skrivet 07 feb-15 kl 11:54
Tack! Guld att få feedback här!
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Sauber skrivet 13 jan-16 kl 19:14
Hej!
Jag har en fråga om preliminärskatten i januari. Den är ju inte betald vid bokslutet, men tillhör räkenskapsåret.
Jag har gjort mitt första bokslut och nu fått slutskattebeskedet. Jag har betalt 6000 i preliminärskatt (aug-jan).

Bokslutet:
Beräknad skatt: 4500
Betald F-skatt: 5000
1640 Debet Skattefordran: 500

Slutskattebesked:
Slutlig skatt: 4500
Tillgodoförd debiterad preliminärskatt: 6000
Skatt att få tillbaka: 1500


Det är nu jag blir förvirrad när skatten jag får tillbaka är 1500 och min fordran är 500.
Tänker jag rätt om jag bokför slutskattebeskedet såhär i december?

Slutskattebesked
1630 Debet 1500
1640 Kredit 500
2518 Kredit 1000

Utbetalning, skatt
1930 Debet 1500
1630 Kredit 1500

Mvh
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 14 jan-16 kl 00:42
Om vi börjar så här.. Är det en enskild firma?

För i så fall behöver du inte bokföra skatten överhuvudtaget eftersom det är en privat kostnad.  Tar du pengarna till preliminärskatten från företagskontot så är det ett eget uttag, och sen är det färdigbokfört.  Resterande delar sen med fordring eller skuld är en privat grej.

Om det är ett aktiebolag, så får vi gå in lite djupare på hur man gör.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Robka skrivet 02 nov-16 kl 18:19
Hej.

Jag tyckte att jag hade rätt bra koll på bokföringen (mitt första år) tills det skulle till och bli årsskifte och när sen deklarationen skulle in så var det kaos.  ;D
Det var här som jag började göra sker som jag inte var säker på, konteringen gäller alltså kostnaden 18,5/mil som jag har kört i företaget med min egna bil.
Jag valde alltså konto 2018 att motkontera är det ok? Har enskild firma.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Thomas_ skrivet 02 nov-16 kl 18:31
Hej.

Jag tyckte att jag hade rätt bra koll på bokföringen (mitt första år) tills det skulle till och bli årsskifte och när sen deklarationen skulle in så var det kaos.  ;D
Det var här som jag började göra sker som jag inte var säker på, konteringen gäller alltså kostnaden 18,5/mil som jag har kört i företaget med min egna bil.
Jag valde alltså konto 2018 att motkontera är det ok? Har enskild firma.

Egen insättning kan väl inte ett uttag vara?? Eget uttag måste du mena?

Ett gott råd är att börja fundera på varför inte enskilda firman äger fordonet, och förmånsbeskattning används för privata körningarna. Och allra först är det viktigt att föra en fullgod körjournal.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Robka skrivet 02 nov-16 kl 18:53
Jag har en bil i firman och en egen nu men inte då.

Det kan väl inte vara ett uttag att jag har använt något privat i företaget, jag har ju tillfört "kaptital" (insättning) jag har ju inte tagit ut "kapital" (uttag)?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Thomas_ skrivet 02 nov-16 kl 19:52
Du har använt egen bil i företaget. Då har du ju rätt att ta ut ersättning för detta, och företaget gör en utbetalning till privatpersonen. Kallas inte egen insättning...
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Robka skrivet 02 nov-16 kl 20:27
Du har använt egen bil i företaget. Då har du ju rätt att ta ut ersättning för detta, och företaget gör en utbetalning till privatpersonen. Kallas inte egen insättning...


Konto 2018 använde jag bara för jag använde samma kontot när jag satte in pengar i kassan, antar att jag likväl kunde använt 2010 Eget kapital. Meningen var att jag ville öka det egna kapitalet så jag kan ta ut pengar sen i framtiden när det finns pengar att ta ut, nu pumpar jag in pengar genom att köpa traktorer, redskap & djur. Jag antar att jag kunde gjort det som uttag men då hde jag fått sätta in lika mycket cash ändå.
Dessa hitatde jag, tycker de gjort som jag.
http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/bilersattningar.aspx (http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/bilersattningar.aspx)
https://www.zenconomy.se/faq/330/hur-bokf%C3%B6r-man-avdrag-f%C3%B6r-resa-egen-bil-bokf%C3%B6ra-milers%C3%A4ttning (https://www.zenconomy.se/faq/330/hur-bokf%C3%B6r-man-avdrag-f%C3%B6r-resa-egen-bil-bokf%C3%B6ra-milers%C3%A4ttning)
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: tropfrog skrivet 03 nov-16 kl 07:49
Om jag förstår det rätt så:

Du har kört runt med egen bil när du gjort företagsets ärenden?
Du vill inte ha någon privat ersättning för det, för att det ändå bara dränerar företaget och kräver att du sätter in pengar igen för att vara kostnadsneutralt?
Men du vill ändå bokföra resan med privat bil korrekt?

Nu finns det de som är bättre på småbolag än vad jag är. Men jag tror inte att det finns någon skyldighet att redovisa användandet av privatbil som inte skall ersättas av företaget. Det är nog bara om du betalar ut pengar till dig själv som privatperson det uppstår en kostnad och en redovisningsskyldighet. Det är ju nästan som ditt eget arbete för firman. Du redovisar inte vilka timmar du jobbar, bara det ekonomiska uttaget.

Sen förstår jag inte riktigt tankesättet. Bilersättningen är skattefria pengar som du kan plocka ut ur företaget för att betala för ditt privata användandet av bilen. Om du inte tar ut den skattefria ersättningen så måste ju bilens kostnader betalas av dina egna skattade pengar istället. Då tycker jag att det verkar bättre att ta ut bilersättningen skattefritt och eventuellt justera ditt eget uttag i samma omfattning.

MVH
Magnus
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Thomas_ skrivet 03 nov-16 kl 17:20
Det är nog bara om du betalar ut pengar till dig själv som privatperson det uppstår en kostnad och en redovisningsskyldighet. Det är ju nästan som ditt eget arbete för firman. Du redovisar inte vilka timmar du jobbar, bara det ekonomiska uttaget.

Sen förstår jag inte riktigt tankesättet. Bilersättningen är skattefria pengar som du kan plocka ut ur företaget för att betala för ditt privata användandet av bilen. Om du inte tar ut den skattefria ersättningen så måste ju bilens kostnader betalas av dina egna skattade pengar istället. Då tycker jag att det verkar bättre att ta ut bilersättningen skattefritt och eventuellt justera ditt eget uttag i samma omfattning.


Instämmer! Företag bedrivs för att få vinst och minimerad skatt. Bland annat.
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Robka skrivet 03 nov-16 kl 20:00
Om företaget gick 87.000:- i förlust 2015 så finns det inte så stort utrymme för eget uttag.
Men skit i bilen, utan vi kan tala om egen insättning som är del av samma problem för mig.

Jag satte under 2015 in 120.000:- i företaget, motkonterade på 2018 Egen insättning. Till bokslutet så gjorde jag en "Omföring av eget kapital efter årsbokslut" och konterar bort konto 2018 till 2010 Eget kapital.
Kan vi vara överens så långt?
Titel: SV: Ex bokföringsskola.
Skrivet av: Ex. skrivet 15 dec-16 kl 13:10
Det är vanligt att man konterar bilersättningen mot egen insättning. Om man inte tar ut pengarna alltså. Tar man ut pengarna så blir det ju ut från företagskontot.
Har man använt sin privata bil i firman så har man ju rätt att ta ersättning för det, och finns det då inga pengar i firman, så sätter man det som en egen insättning.  Så får man ändå med avdraget.

Vid bokslutet så gör du först en omföring av årets resultat till eget kapital, och då använder du konto 8999 och 2019.  Har du en förlust på 87000 så bokar du -87000 på 8999 och + 87000 på 2019.

Därefter konterar du ner alla konton mellan 2011 och 2019 till 2010.

I ditt fall då

2019 -87000
2018  +120 000
2010 -33000

Förlusten i firman drar alltså ner det egna kapitalet.  -33000 betyder ett positivt eget kapital på 33000, men hade du inte haft nån förlust, utan bara dina egna insättningar, så hade det egna kapitalet alltså blivit -120 000.  ( positivt 120 000 )