Alternativ.nu
Övriga ämnen => Skogsbruk => Ämnet startat av: Mossmoss skrivet 02 mar-16 kl 11:27
-
Vad gäller miljöarbete har jag fått en bild av att många miljöorganisationer idag har vuxit sig för stora och har tappat sitt syfte att i så stor grad som möjligt förbättra vår natur utan ett vinstintresse.
Därför vill jag som privatperson ta det i egna händer och jag kom på idén att köpa upp så mycket skog eller kalhygge jag har råd med för att bara låta den stå och växa ifred, möjligtvis i framtiden göra om det till naturreservat.
Jag ber om inputs från er. Är det något jag bör tänka på? Kan man göra om kalhyggen till naturreservat? Finns det nackdelar? All information är guld värd.
-
Kolla med länsstyrelsen och naturvårdsstyrelsen!
Har en granne som har bildat någon form av naturvårdsavtal på sin mark...det är ju en bra början att på så sätt skydda ett område, där kan man nog ställa reglerna lite olika också om vad man ska får göra och inte.
Marken var ändå sank och kuperad så det var inte så kul att få ut eventuell ved, då kan det ju istället växa i lugn och ro samt att man som markägare kanske får en liten slant för det hela.
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/skydd-skansk-natur/Pages/for-dig-som-vill-skydda-din-skog.aspx (http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/skydd-skansk-natur/Pages/for-dig-som-vill-skydda-din-skog.aspx)
-
Jag tror inte att du som privatperson kan skapa ett naturreservat med de begränsningar och lagskydd som ett naturreservat har.
Däremot kan du starta en stiftelse som kan äga och förvalta skogen enligt de stiftelse regler som du bestämmer. Så länge som dina regler följer statens regler om hur skog ska skötas.
Stiftelsen möjligheter att köpa slog kommer vara samma som AB,s möjligheter att köpa skog, det vill säga begränsad.
Varför kan du inte köpa ett kalhygge och sköta det så gott du kan tills dess dina pengar är slut.
-
Om du köper ett kalhygge är du skyldig att återplantera det. Sen är du fri att låta det gro ihop bäst det vill. Om du vill kalla det för ditt naturreservat så kan ingen neka dig det.
-
Du får ju inte bara låta den stå och växa ifred, för att möjligtvis i framtiden göra om det till naturreservat. Du får bestämma om det är produktion eller reservat du skall ha, är det inte reservat så måste du följa skogsvårdslagen tills det blir reservat.
Sedan finns det väl inte så många miljöorganisationer som specifikt köper in skog och avsätter naturreservat, men de som verkligen gör det är ju inte speciellt stora:
http://naturarvet.se/ (http://naturarvet.se/)
-
Du får ju inte bara låta den stå och växa ifred, för att möjligtvis i framtiden göra om det till naturreservat. Du får bestämma om det är produktion eller reservat du skall ha, är det inte reservat så måste du följa skogsvårdslagen tills det blir reservat.
Sedan finns det väl inte så många miljöorganisationer som specifikt köper in skog och avsätter naturreservat, men de som verkligen gör det är ju inte speciellt stora:
[url]http://naturarvet.se/[/url] ([url]http://naturarvet.se/[/url])
Går det att göra om vilket kalhygge som helst till naturreservat? Eller det beror väl till stor del på naturvärdena i hygget?
-
Går det att göra om vilket kalhygge som helst till naturreservat? Eller det beror väl till stor del på naturvärdena i hygget?
Nej, det är miljöbalken som måste följas, men där finns många skäl för att bilda naturreservat som inte har med direkta naturvärden att göra t ex "områden som har stor betydelse för friluftslivet, t.ex. genom tätortsnära
läge eller genom höga upplevelsevärden," "tillgodose behov av områden för friluftslivet,"
http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/skyddade-omraden/process-att-bilda-naturreservat/beslut-att-bilda-naturreservat.pdf (http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/skyddade-omraden/process-att-bilda-naturreservat/beslut-att-bilda-naturreservat.pdf)
-
Därför vill jag som privatperson ta det i egna händer och jag kom på idén att köpa upp så mycket skog eller kalhygge jag har råd med för att bara låta den stå och växa ifred, möjligtvis i framtiden göra om det till naturreservat.
Jag ber om inputs från er. Är det något jag bör tänka på? Kan man göra om kalhyggen till naturreservat? Finns det nackdelar? All information är guld värd.
Ett kalhygge kan naturligtvis bli en värdefull skog, så småningom, om ett sekel eller så. Men du måste plantera idag. Men röj sen så att du har kvar så många trädslag som möjligt och både röj och gallra för att öka variationen så mycket det går, på alla sätt och vis. Många trädslag, gruppställt, höjdspridning, osv. Så länge du har tillräckligt tät skog så är allt tillåtet, och om du inte behöver pengar från skogen så kan du ju göra den så bra som möjligt, och efter 150 år eller nåt sånt så föreslår du att skogen ska bli reservat och kräver ingen ersättning för det. Då har du bidragit utan att det kostat staten något. Fast det har såklart kostat dig ganska mycket...
-
När Söderåsens Nationalpark bildades, så började man med att avverka all planterad gran, och aktivt omvandlas det till ädellövskog.
http://stud.epsilon.slu.se/6109/7/sandellfestin_e_130926.pdf (http://stud.epsilon.slu.se/6109/7/sandellfestin_e_130926.pdf)
-
Absolut en bra ide tycker jag. Det finns så många åtterställandeprojekt som är väldigt intressanta. Just nu handlar det om att bilda våtmarker och att återställa markvattennivån. För att inte grundvattnet ska sjunka när det kommer att regna mindre. Regeringen anslog en hel massa penar, så det är bara att haka på där. Din ide är perfekt. Vi behöver sådana som dej som vågar och kan satsa.
-
När Söderåsens Nationalpark bildades, så började man med att avverka all planterad gran, och aktivt omvandlas det till ädellövskog.
[url]http://stud.epsilon.slu.se/6109/7/sandellfestin_e_130926.pdf[/url] ([url]http://stud.epsilon.slu.se/6109/7/sandellfestin_e_130926.pdf[/url])
Så borde man göra på fler ställen. Att bara köpa mark och låta granplanteringen växa gynnar inte naturen. Vad som behövs är i första hand lövskog, det är bristen på den som utrotar djur och växter.
-
Fler ställen modell Söderåsen vore bra.
-
Så borde man göra på fler ställen. Att bara köpa mark och låta granplanteringen växa gynnar inte naturen. Vad som behövs är i första hand lövskog, det är bristen på den som utrotar djur och växter.
Ingen planterar löv, marknaden för glasspinnar är trots allt begränsad!
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6393848 (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6393848)
-
Ingen planterar löv, marknaden för glasspinnar är trots allt begränsad!
[url]http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6393848[/url] ([url]http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6393848[/url])
Men tar man bort granarna kommer de av sig själv. Inget skall egentligen behöva planteras, allt som krävs är lite rättvis konkurrens.
-
Det finns inget tvång i Sverige på att skog måste skötas eller avverkas utan du kan köpa skog och sen bara låta den vara. Ett helt nyavverkat hygge måste föryngras men sen skogen kommit upp en bit så kan du lugnt lämna den vind för våg om du vill.
Kan man göra naturreservat av vad som helst? Ja, självklart, om du är villig att göra den till reservat utan krav på ekonomisk ersättning. Fast då äger ju staten skogen och staten kan ju bestämma sig för att använda din skog till markbyte istället, dvs göra naturreservat nån annanstans och ge den skogsägaren din skog.
Varianten med stiftelse är nog bättre. Först köper du skogen som privatperson, sen bildar du en stiftelse som har som uppgift att bara äga skogen och där regleringen för stiftelsen säger att inget får avverkas, och slutligen skänker du hela skogen till stiftelsen. En annan variant med stiftelse är att skänka skogen och stiftelsen till ett universitet med förbehållet att inget får avverkas och att fastigheten inte får säljas, utan skogen ska utvecklas fritt för att utgöra underlag för ekologisk forskning.
Stiftelser är bra för att då kan inte enskilda tjänstemän ändra på det du bestämt hursomhelst utan det är väldigt strikta regler.
-
Om du köper skog så kan du ju skriva ett naturvårdsavtal med skogsstyrelsen på 50 år och i det avtalet reglera att inga åtgärder ska göras i skogen. Sen kanske skogen är så pass gammal att det är intressant för ett naturreservat? Det är ju ont om äldre skog i Sverige.
Själva så köpte vi granskog och avverkade den och med hjälp av stöd (från skogsstyrelsen) plantera ädellövskog, så vi uppförde ett hägn där vi har planterat lönn, lind, oxel, fågelbär, vildapel och lite tall päsamt att det kommer ek, björk och bok av sig själv. Plus att vi satte upp lite mer än 70 fågelholkar i diverse modeller så fåglarna får lite hjälp tills det åter är skog.
-
Ni var tvungna att sätta upp hägn för att inte grannarnas tamdjur skall äta upp de nyplanterade lövträden?
-
Troligare för att inte viltet ska äta upp den planterade viltmaten...
-
Troligare för att inte viltet ska äta upp den planterade viltmaten...
Vilt? Något vilt finns inte, även rådjur & hjortar får nog betraktas vara tamdjur
-
Så borde man göra på fler ställen. Att bara köpa mark och låta granplanteringen växa gynnar inte naturen. Vad som behövs är i första hand lövskog, det är bristen på den som utrotar djur och växter.
det som framtidens skogsägare och även skogsindustrin måste ta ställning till är hur klimatet kommer att slå i framtiden. Granar gillar ju kyligt och lär få svårare att trivas i södra sverige i framtiden. Även lövträd innehåller cellulosa och det är en råvara som blir viktig i framtiden,som ersättningsvara för plast,bomull och vissa kemikalier.
pappersmassa har ju redan minskat och pappersbruk är ju ingen framtidsbransch.virke har också sin begränsning även om byggnationen ökar,man använder helst betong.
Själv hugger jag ner varje granplanta på min mark och låter resten växa fritt,nära huset (tomtmarken) har jag min trädsamling,endast löv då jag inte gillar barr.Ca 200 olika vedartade träd o buskar från hela världen.Vill jag titta på gran åker jag bara några hundra meter till närmsta bonde men det är deprimerande.
-
Gran och tall är de dominerande naturliga trädslagen från norra Skåne och norrut och det är vad växter och djur är anpassade till såhär långt norrut på jorden. Gran utrotar varken växter eller djur.
pappersmassa har ju redan minskat och pappersbruk är ju ingen framtidsbransch.virke har också sin begränsning även om byggnationen ökar,man använder helst betong.
Fiberindustrin i Sverige är otroligt lönsam och minskar inte alls. Att man ändrar inriktning, från tidningspapper till hygienprodukter, har inte gjort att det blivit mindre lönsamt utan snarare tvärtom. Betong är dessutom en mycket större bov än trä ur klimatsynpunkt (släpper ut massor av koldioxid vid tillverkning) så vi får hoppas på en ökad användning av trä och minskad användning av betong.
-
Gran och tall är de dominerande naturliga trädslagen från norra Skåne och norrut och det är vad växter och djur är anpassade till såhär långt norrut på jorden. Gran utrotar varken växter eller djur.
Så varför har vi inga vitryggiga hackspettar längre? Och mellanspett? Varför har den mindre hackspetten minskat kraftigt?
http://www.miljomagasinet.se/dokument/nytt/070402_vitryggen.html (http://www.miljomagasinet.se/dokument/nytt/070402_vitryggen.html)
-
Markfloran (växterna) ändras oåterkallerligt om det planteras granskog. Det är väl dockumenterat i många och långa försök. Granens stresspåverkan av varma vintrar och torra somrar gör den extremt känslig för insekter och vind. Så det är inget framtida trädslag.
-
Oåterkalleligt tror jag inte det är men det tar lång tid att bygga upp en näringsrik förna som växter trivs i.
-
Så varför har vi inga vitryggiga hackspettar längre? Och mellanspett? Varför har den mindre hackspetten minskat kraftigt?
[url]http://www.miljomagasinet.se/dokument/nytt/070402_vitryggen.html[/url] ([url]http://www.miljomagasinet.se/dokument/nytt/070402_vitryggen.html[/url])
Därför att människor har plockat bort lövträd och döda/döende träd.
-
Mycket bra initiativ. Önskar jag kunde göra detsamma! Vad kan man räkna med att skog kostar att köpa? Förstår att det är olika på olika ställen och vad det är för sorts skog, men ett ungefärligt värde per ha?
-
Oplanterat sumpigt kalhygge med igengrodda skogsdiken långt bortom ändan på en oändligt lång skogsbilväg som ännu inte är helt betalad kan kosta bara ett par tusen kronor per hektar som billigast.
Gammal stockskog av bästa sort på torr mark nära allmän väg brukar kosta många tiotals tusen kronor per hektar.
Det är storleksklassen på priserna både i Sverige och i Finland. Sedan beror det på hur marknaden ser ut lokalt på olika orter.
Om man vill vara praktisk och ekonomisk med sitt naturskogsägande kan man mycket väl ha hushållsskog i ett naturliknande tillstånd där både djur och växter trivs och ändå få ut en hygglig avkastning i form av husbehovsvirke och husbehovsved. Man tar ut naturens överskott helt enkelt. Hugger gamla stockträd till virke innan de dör och hugger de allra sämsta träden och vindfällena till ved. Resten får växa vidare tills de behövs eller kommer i tur.
Med en mindre traktor och en vinsch kan man ta ut enstaka träd 50 meter eller mer till var sida av körstråket utan att tvingas hugga en massa extra körstråk.
Det är ungefär så vi sköter vårt lilla skogsskifte.
Faktum är att skog som bara får växa utan att man tar ut någonting alls brukar förvandlas till en trekvartsdöd skog. Träden kväver allt liv på marken varefter de kväver varandra och ruttnar och faller omkull. Insekter och svampar sprider sig från de många vindfällena och dödar ännu fler träd. Vindfällena brötar upp sig.
Så såg de gamla urskogarna ut på många håll.
Den stora mängden död ved var eldfängd och stora skogsbränder drog fram genom ödemarken och brände bort allt och så fick man någonting som mest liknade ett nutida kalhygge.
Det är först när man skall hugga med processor och sälja till storbolagen eller när man blandar in experterna och deras skogsbruksplaner och normer som skogen ändrar karaktär från varsamt utnyttjad natur till trädodling.
-
Oplanterat sumpigt kalhygge med igengrodda skogsdiken långt bortom ändan på en oändligt lång skogsbilväg som ännu inte är helt betalad kan kosta bara ett par tusen kronor per hektar som billigast.
Gammal stockskog av bästa sort på torr mark nära allmän väg brukar kosta många tiotals tusen kronor per hektar.
Det är storleksklassen på priserna både i Sverige och i Finland. Sedan beror det på hur marknaden ser ut lokalt på olika orter.
Om man vill vara praktisk och ekonomisk med sitt naturskogsägande kan man mycket väl ha hushållsskog i ett naturliknande tillstånd där både djur och växter trivs och ändå få ut en hygglig avkastning i form av husbehovsvirke och husbehovsved. Man tar ut naturens överskott helt enkelt. Hugger gamla stockträd till virke innan de dör och hugger de allra sämsta träden och vindfällena till ved. Resten får växa vidare tills de behövs eller kommer i tur.
Med en mindre traktor och en vinsch kan man ta ut enstaka träd 50 meter eller mer till var sida av körstråket utan att tvingas hugga en massa extra körstråk.
Det är ungefär så vi sköter vårt lilla skogsskifte.
Faktum är att skog som bara får växa utan att man tar ut någonting alls brukar förvandlas till en trekvartsdöd skog. Träden kväver allt liv på marken varefter de kväver varandra och ruttnar och faller omkull. Insekter och svampar sprider sig från de många vindfällena och dödar ännu fler träd. Vindfällena brötar upp sig.
Så såg de gamla urskogarna ut på många håll.
Den stora mängden död ved var eldfängd och stora skogsbränder drog fram genom ödemarken och brände bort allt och så fick man någonting som mest liknade ett nutida kalhygge.
Det är först när man skall hugga med processor och sälja till storbolagen eller när man blandar in experterna och deras skogsbruksplaner och normer som skogen ändrar karaktär från varsamt utnyttjad natur till trädodling.
Tack för svar!
-
Har du köpt någon skogsmark?