Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Talgoxunge  (läst 3071 gånger)

agnetaw

  • Inlägg: 7
    • Östergötland
Talgoxunge
« skrivet: 11 jun-14 kl 20:58 »
Igår var en knasíg dag. Först upptäckte katten en tornseglare som försökte ta sig ut ur snickarbon genom att klättra på fönstret, ja katten satt utanför och kóom inte ihåg kattluckan så det gick bra, sambon fick ta tornsvalan och kasta upp troligen henne i luften och hon drog som en avlöning. Det andra var att - samma - katt upptäckte något spännande på bodvinden, jag hörde en hink ramla i golvet och gick upp och tittade, trodde det var två rätt stora fåglar som låg och svepte runt så man fick ducka men sambon, senare tillkallad pga att de inte flög ut trots att jag öppnat luckorna, ja han såg att det var fladdermöss och nu har jag förstått att de är bruna fladdermöss, inte alls som de små svarta som bor på vinden i boningshuset. Såg att de hade öron, det såg jag inte först. Nå nr 3 som är mitt egentliga problem. I vävbo´n skulle jag försöka få ordning på en nyuppställd vävstol men hörde ett intensivt kvittrande som jag inte kunde lokalisera, hördes inte utanför utan bara inne i vävstugan. Efter mycket lyssnande och letande hittade vi en talgoxunge längst ner på botten i en tunna där jag har skaftkäppar stående. Fattar noll hur den har kommit dit men där var den. Ingen vuxen talgoxe i närheten, inget bo. Så ungen bor nu i en liten kattbur inne hos oss. Vi har ont om flugor och insekter, typiskt när man behöver dem, annars finns de. Larver har jag inte hittat heller. Såg på ett inlägg här om kokt ägg men det nobbas av den här lilla krabaten. Ett annat inlägg talade om kattmat av god kvalitet och upplöst/uppmjukat i vatten. Så det har jag kört med, först speciellt näringfoder för katter som behöver det men ungen tycker inte det är något höjdare att få det insprutat i det stora gapet (tyckte inte katten heller när det var aktuellt kan jag säga), däremot funkar det rätt bra med torrfoder Purina som fått bli uppmjukat i vatten, det tar den rätt ivrigt från pincetten. Igår var den superhungrig och mycket pratsam, idag vill den ha lite mat en gång i timmen och säger till då på ett helt annat sätt och när den är mätt vänder den helt enkelt ryggen till mig. Har putsat sig idag faktiskt och ser mer ut om en talgoxe än igår.
Hur länge den satt i tunnan och hur den kom dit vet jag inte. Kommer inte ihåg exakt vilken dag jag hade dörrarna till vävbo´n öppna. Kan varit måndag men kan också varit söndag.

Den tar hellre det blötlagda torrfodret än flugor, jodå här jagas det flugor som aldrig förr. Och då undrar jag om någon vet om den kan tänkas växa upp på kattmat? Solrosfrön, även skalade, och talgbollar jag ju till de vuxna men har inte sett några talgoxar på ett bra tag vid fågelbordet så jag misstänker de har gått över till som sommardiet, insekter etc. Ska väl tillägga att den tar inte mat själv, öppnar gapet och väntar. (Igår tog den sig ur kattburen två gånger och traskade omkring i vardagsrummet så nu har jag att en bit av en sjuttiotals terylenegardin för så den kan se ut men inte tränga sig ut. Vill gärna prata lite smått när den är hungrig och kan komma fram till "grinden" och göra sig påmind om man inte hör.)

Hälsningar
Agneta




agnetaw

  • Inlägg: 7
    • Östergötland
SV: Talgoxunge
« Svar #1 skrivet: 12 jun-14 kl 23:11 »
Hej igen,
det är ju synd att jag inte får kontakt med någon som kan ge mig tips men jag kan korrigera mig från igår: talgoxungen föredrar flugor/insekter framför kattmat men kan äta det också i uppmjukat tillstånd, dock är Pussys mjukismat ingen höjdare, bättre med vattlagt torrfoder Purina och Aktiv och även (mjukis) Recovery-fodret som jag inte längre rör ut  i vatten och sprutar in utan bara lägger i lite vatten så det blir lite mjukare. Pincett verkar vara bästa ersättningen för föräldrarnas näbb.
Den vill fortfarande ha mat en gång i timmen (kvittrar när det är dags) och sover däremellan, nattar när det skymmer. Om jag bara visste hur nära den är att kunna klara sig själv, känns inte alls kul att ha en vild fågel i kattbur även om den själv verkar ha funnit tillvaron med regelbunden matning rätt hyfsad.
Agneta


Kretsloppan

  • Inlägg: 726
    • Södermanland
SV: Talgoxunge
« Svar #2 skrivet: 12 jun-14 kl 23:46 »
Hej agnetaw,

Jag har aldrig tagit hand om småfågelungar så jag har inga praktiska tips att dela med mig av, tyvärr. Tänker att kanske den ändå har talgoxföräldrar därute men det kan jag ju inte säga med säkerhet :-\ … Kanske du kan prova att fråga här:

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/fragajourhavandebiolog.147.html

http://www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/kontakt/

agnetaw

  • Inlägg: 7
    • Östergötland
SV: Talgoxunge
« Svar #3 skrivet: 13 jun-14 kl 18:34 »
Tack Kretsloppan för svaret!
Fick nog inte ut så mycket av länkarna men hittade ett par andra, vilka iofs inte heller sade så mycket mer än att talgoxar är intelligenta och troligen allätare. (Tja, man har ju läst om talgoxar som dödar domherrar och äter upp deras hjärnor, så kanske får de dubbel intelligens, skämt åsido.)
Den här lilla krabaten har idag ätit nästan bara Recovery (extra näringsrik veterinärmat för katter) pga att jag bara hittat två pyttesmå flugor idag och inga larver eller andra insekter. Men det verkar som att den mår OK av kattmaten. Den har ett sätt att småkvittra när den vill jag ska komma med mat, sedan hugger den maten och böjer sig framåt och bajsar i samma andetag. Sedan stoppar den huvudet under vingen tills den tycker det är dags för nästa matning. Förmodar föräldrarna brukar ta hand om bajset, här är det hushållspapper som gäller för att torka på golvet, inte i rumpan. En annan sak jag sett nu är att de här dagarna jag bottnade kattburen med mormors utslitna fina vita handdukar, då satt ungen helst längst in i ett hörn. Idag började jag bottna med dagstidningspapper istället, med många färglagda annonser. Och plötsligt vill ungen sitta längre fram i kattburen. Kanske är den så smart att den förstår att mot vitt syns en liten talgoxunge för bra för fiender för att det ska vara hälsosamt?

Skulle gärna vilja ha kontakt med någon som lyckats (eller misslyckats) lotsa fram en talgoxunge till självständig pippi.

Och ja, även jag tror att det finns föräldrar där ute någonstans. Ibland tycker jag att jag hör samma kvitter uppe i hagen men eftersom jag inte vet och eftersom ungen låg i botten på en tunna ute i vävbón, som har dubbla dörrar som varit stängda ett par dagar, eftersom det här finns en katt som troligen inte fattat att fåglar är förbjudna OCH det finns en mördarskata, som passar på svalungarna när de kommer ut och som ryckte stjärtfjädrarna av en tornseglare förra året så jag fick åka till veterinären med den för att få den avlivad, kunde inte flyga utan stjärtfjädrar, bara dök på huvudet. Ja, därför blev inte den här lilla talgoxungen satt på en gren i buskaget, vilket hade tilltalat mig mest. Skulle även vilja avliva skatan men dit har jag inte kommit än.

Allt gott!

Agneta


wahlgrens

  • Inlägg: 648
    • Uppland
SV: Talgoxunge
« Svar #4 skrivet: 13 jun-14 kl 23:17 »
Tror det är lite si och så med reglerna för att ta hand om vilda djur, var försiktig så du inte blir påkommen  ;)

Lite knasiga regler kan jag tycka. Slå ihjäl dem får man göra, men man får inte försöka rädda dem. >:(

Jag tog hand om en skadad hackspettsunge en gång. Hade inte hjärta att slå ihjäl den så jag ringde viltjouren och fick deras OK på att ta hand om den och råd om hur jag skulle göra. Den hade förmodligen hjärnskakning eller nått. Så det stämmer ju inte direkt med ditt fall.

Hur som helst så var rådet i det fallet (när den var sjuk) att ha den i en låda mörkt och svalt för vila. Och att ge den små bollar köttfärs på ett fat med vatten. Den var så pass stor att den åt själv, ska tilläggas. Annars kanske det kan vara en bra föda även för talgoxar.

agnetaw

  • Inlägg: 7
    • Östergötland
SV: Talgoxunge
« Svar #5 skrivet: 14 jun-14 kl 13:30 »
Hej och tack,
Det sorgliga är att jag misslyckades, talgoxungen som var så pigg fram till nattningen  igår kväll låg död i buren imorse. Jag kan inte förstå annat än att det var matningen det var fel på, även om den gärna ville ha maten och t o m frågade efter den. Ack ja.
Agneta

Gottfrid

  • Inlägg: 550
    • -
SV: Talgoxunge
« Svar #6 skrivet: 14 jun-14 kl 14:42 »
De kan ju kunnat vart fel på ungen i vilket fall.Hade du inte tatt hand om den så hade den ändå dött på ett mindre humant sätt.Du försökte i alla fall och mycket mer kan  du inte begära.Hade den varit stark så hade den överlevt och skänkt sina gener åt eftervärlden så som det är tänkt och står i den heliga skriften.

ahman

  • Inlägg: 39
    • Västerbotten
SV: Talgoxunge
« Svar #7 skrivet: 27 jun-14 kl 23:56 »
Hypotetiskt kan vi föreställa oss att jag och sonen tog hand om två fjäderlösa talgoxungar för 2år sedan. Det skulle vi aldrig göra för det är ju olagligt att hålla vilda djur i fångenskap. >:D Men om vi skulle ha gjort det så skulle vi absolut inte ge vatten det får dom i lungorna och kvävs. Vi skulle lägga hundmat iblöt och mixa med köttfärs och sedan frysa in det i en isbitslåda så man får en perfekt dagsranson. Talgox ungarna skulle bli så tama att man nästan inte skulle bli av med dom utan det tar en tid innan dom blir självständiga.  :)


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

464 gäster, 2 användare
Sebastian Berggren, Hantverkaren

* Forum

* Om tidningen Åter



- En tidning med djupa rötter.
/Margit

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser