Lämplig ras?

[Hampus]

Jag har lite planer på att skaffa får framöver i samband med uppstarten av ett gårdskollektiv men behöver först lite allmänna riktlinjer när det gäller vilken typ av får som skulle kunna tänkas bli aktuella. Det jag söker är en härdig ullras som inte behöver onödigt mycket skötsel. Om köttet smakar bra att äta vore det förstås en bonus men det är väl kanske för mycket att begära.

 Jag har varken kunskap eller erfarenhet själv men kommer ifall det blir av lyckligtvis att få hjälp av mer insatta människor. Skulle gutefår kunna vara något?

Det viktigaste är att fåren i största möjligaste mån kan klara sig bra på bete och inte är beroende av en massa kraftfoder och annat som är så knutet till olje-ekonomin. Detta betyder förstås att resistansen mot sjukdomar också är en viktig faktor.  

[Skytten]

Jag kan inte ge dej exempel på ras, som du frågade efter, men du skall väl ändå ha får som går och äta?

Det finns säkert mindre fordrande lantraser som producerar ull och ätbart kött.

[space]

ALLA djur behöver skötsel.
Lantrasdjur är inga undantag. Dom behöver liksom andra djur bra mat och daglig tillsyn.
Du bör nog läsa på ordentligt om djur innan du skaffar dom. Överväg sedan om du är beredd att spendera den tid  för skötsel det tar och pengar för foder, strö, vaccinationer, avmaskning, veterinärkostnader, fårsax, klövtång osv. Annars går det ju att köpa ull direkt från någon annan fårägare om du inte är beredd att spendera tiden/pengarna som får tar.

En som har både helsingefår och korningsfår...

[Hampus]

Likt en blixt från klar himmel...  

Jag sade inte att jag sökte efter djur som inte krävde någon skötsel... Det jag syftade på var att jag inte är intresserad av någon sönderavlad ras som som man måste klippa näshår på och torka i rumpan efter att den har bajsat.

Ta ett djupt andetag och läs om mitt inlägg igen. Jag tycker verkligen inte att jag ger sken av att vara någon som är nonchalant när det gäller ansvaret som djurskötsel innebär. Jag är väldigt medveten om hur mycket jag måste lära mig innan det kan bli aktuellt med några djur på gården.

Om Skytten kunde svara på mitt inlägg utan att vara dryg så kan nog du det också. Och visst kan jag köpa ull av en fårägare - ungefär på samma sätt som jag kan köpa grönsaker på ICA istället för att odla mina egna.

[BuDDHa]

vill du ha livskraftiga och härdiga djur skall du akta dig noga för vissa av lantraserna speciellt gutefår, det e i princip omöjligt att få något vettig ur dom, kolla slaktindex på gutarna så får du se.. de hornbärnade fåren är överhuvudtaget problematiska. när genbanken krymper så blir avellsmassan liten och man kan inte på ett effektivt sätt hålla stammen i bra skick, detta är problemet med många av lantraserna.. den lantras som är friskast är finull, högsta lammindex och duktiga tackor, bra kött och bra ull.. inte underhållsfria men en förhållandevis härdig ras, problemet är att dom får väldigt många lamm, oftare 4 än 2 och då blir lammen svagare eftersom var och ett blir mindre, jag anser personligen att man inte skall låta dom gå med mer än 3 lamm..

behovet av kraftfoder har inget med rasen att göra, det handlar om hur bra grovfodret och vallen är..

[Hampus]

Tack för ditt upplysande svar, Buddha.  
 

[lantrasuppfödare]

Gutefår är nog vad du söker (oavsett buddas tråkiga neg svar)

Gutefåren i många fall behöver inte klippas utan tappar sin ull. Om man önskar så drar man lätt av ullen i stora tjok Vilket jag tillämpar me gott resultat på mina.

De ska heller inte ha kraftfoder enl proffs och är mkt tåliga och trevliga djur som även går att äta (jag lovar:)


Hoppas att fler stämmer in (om det finns guteägare här på forumet.

[ninna b]

Varför inte fundera på Gotlandsfår. Trevliga djur med en fantastisk ull och dom ger även fint kött. Dom får oftast inte mer än 2 lamm, klarar sig bra på naturbete och har den fördelen att dom brunstar endast på hösten så baggen kan få lov att gå med tackorna hela tiden.

[stall_grimstorpet]

hej!

vi har gutefår, och det är verkligen en jättebra fårras. ullen är fin, och köttet smakar jättebra! det är verkligen trevliga får överhuvudtaget. våra har aldrig visat tendens på att rymma. vi har både gute och en annan ras (egentligen korsningar finull/texas). och dem andra rymmer dagligen.

dem är väldigt tillgivna och pratglada. och kommer alltid fram och ska hälsa när man kommer.

så om du känner att du vill satsa på det så kommer du aldrig behöva ångra dejj

(PS, om intresset finns, så har vi gutebaggar till försäljning!)

mh emelie

[Hampus]

Tack för alla svar, även om informationen är motsägande. Vem ska jag lita på?  

Är det någon som har erfarenhet eller kunskap om både gute- och gotlandsfår och skulle kunna jämföra de båda raserna? Fördelar/nackdelar?

[Lili]

Här är länkar till de båda rasernas föreningar:
Gotlandsfår - http://www.silverlock.se/
Gutefår - http://www.gutefar.se/
Där kan du ju kolla lite och bilda din egen uppfattning om raserna.
För att komplicera det ännu mer för dig   så kan jag ju tipsa om Allmogefåret. Ännu en ras som är liten till storleken, härdiga och sällskapliga. Det roliga med dessa är att färgerna varierar mycket och det är en brokig skara man kan se i hagen. Hemsida för dessa är: http://www.allmogefar.se/
Lycka till!
/Lili

[Magda]

Jag har också funderat på får. Inte så aktuellt exakt i år, så jag har tid på mig att fundera på rasen och vill ha lite tips av proffs. Jag vill ha ett får som ger bra kött, och ull som jag helst kan både spinna och tova. Och det liggar så klart i sakens natur att jag vill ha en lantras, men jag kan tänka mig norska och finska raser också. Vad tror ni?

[javill]

Jag har också funderat på får. Inte så aktuellt exakt i år, så jag har tid på mig att fundera på rasen och vill ha lite tips av proffs. Jag vill ha ett får som ger bra kött, och ull som jag helst kan både spinna och tova. Och det liggar så klart i sakens natur att jag vill ha en lantras, men jag kan tänka mig norska och finska raser också. Vad tror ni?

Vi skaffade får i år och valet föll till slut på lantrasen Gotlandsfår. Vi har kompisar som har samma ras och vi var fodervärdar för några av dem i höstas. Ännu så länge är vi helnöjda. De har fin päls och ull och köttet är mycket gott. De betar bra och tar gärna sly och det passar oss perfekt!

[Lena A]

Erik Sjödin har skrivit en bok som heter "Får". Den är utmärkt och ger massvis av information.

Håkan Hallander har skrivit boken "Husdjur till husbehov". Den tar upp får, kor, svin, höns, gäss, osv. Lättläst och mycket lärorik och trevlig.

Själv har jag Shropshirefår. Lugna, lättskötta och lätta att ha inom eltråd. Hur köttet är, vet jag inte, men det är ju en köttras, så.......

Du gör alldeles rätt i att försöka få så mycket info som möjligt om olika raser. När du väl bestämt dig, är jag säker på att du blir nöjd.   Alla raser har sina för- och nackdelar, kanske främst fördelar.  

[Eufemia]

Var kan man få tag på Shropshirefår??

[Magda]

ja nu har jag läst. men man kan inte läsa sig till allt märker jag.

Går ullen på shropshire att använda? spinna? hur är det med gotlandsfåren? den ullen är väl minre lämplig att spinna? och färga är väl svårt med så mycket "dödhår"?

[BuDDHa]

Gutefår är nog vad du söker (oavsett buddas tråkiga neg svar)

*suck* så bara för att man är realist så är man tråkig, det finns en anledning till att vissa raser kommer att dö ut, dom duger inte som produktionsenheter och då hjälper det inte att några självhushållare med 3-5 djur sitter på höga stolar, avelsmaterialet krymper och djuren blir sämre och sämre.. Jag tycker att det är kanon om kunniga och duktiga människor håller på med dessa raser så att dom inte utrotas men att rekomendera dom till produktion är löjligt.. som sagt, finullarna är den enda lantras som är duglig ur produktionssyn..

[Magda]

Hur är köttet på finullsfåren? Jag vill ju som sagt var ha ett "lagom" får. Behöver inte vara absolut bästa slaktvikten men okej att äta, okej ull och någorlunda skinn till fällar och hantverk.

Kanske man kan betäcka sina rastackor med någon annan ras på baggen för att få slaktlamm? Då kombinerar man väl användningsområdena? Jag är inte så sugen på att själv hålla en besvärlig bagge.

[javill]

ja nu har jag läst. men man kan inte läsa sig till allt märker jag.

Går ullen på shropshire att använda? spinna? hur är det med gotlandsfåren? den ullen är väl minre lämplig att spinna? och färga är väl svårt med så mycket "dödhår"?

När det gäller gotlandsfår så ska den ullen gå bra att spinna. Vet inte vad du menar med dödhår men, läs gärna mer om gotlandsfår på www.silverlock.se

[Grimla]

hur är det med gotlandsfåren? den ullen är väl minre lämplig att spinna? och färga är väl svårt med så mycket "dödhår"?

Tror du rört ihop Gotlandsfår och Gutefår.......

Gutefår har horn och "dödull"....
Gotlandsfår inga horn o ingen "dödull"

[javill]

Tror du rört ihop Gotlandsfår och Gutefår.......

Gutefår har horn och "dödull"....
Gotlandsfår inga horn o ingen "dödull"

Aha, det kanske var därför jag inte kände igen "dödull" när det gällde gotlandsfår.

[Lena A]

Jag köpte mina Shropshire från Melén på Solvalla Gård utanför Uppsala, mailadress: melen.solvalla@swipnet.se

Jag har hört att man kan göra kraftigare "saker" av ull från Shropshire, som  exempelvis filttofflor o.d. Själv har jag inte prövat.

[Lena A]

Här är en bild på mina 2 shropshiretjejer dagarna innan de skulle klippas  

[leifhh]

Om man bara skall ha en handfull djur är det de individuella djuren i sig som är det viktiga inte vilken ras de är av. Personligen har jag en blandad flock av div lantraser (rya-, finull-, gute- samt pälsfår) och korsningar dem emellan. Har stenig och oländig mark vilket gör att det passar bäst med lätta lantrasdjur snarare än tunga köttdjur. Att de är lättare att hantera vid slakt gör inte saken sämre, att jag sedan inte får ut mer än kanske sisådär 12-15 kg kött per djur spelar inte mig någon större roll.
I min flock finns en renrasig finullstacka, hon är ett klockrent utslagsdjur. Hade en svår lammning, har varit rätt agressiv mot andra lamm än sina egna. Hon  har fin ull men hon stör flocken så hon hamnar i frysen lite senare i höst. Skulle jag uttala mig kategoriskt om finull utifrån henne  så kan jag inte rekommendera finull. Men jag tror inte att hon på något sätt är representativ för rasen.

Som svar på trådens inledande fråga är mitt tips att fråga runt på olika stora och små fårgårdar i dina trakter om hur de uppfattar sina djur och försök bilda dig en egen uppfattning utifrån faktiska djur och situationer. En mer eller mindre välbalanserad diskussion på internet är inte lika mycket värd som ett samtal med en fårägare öga mot öga i dennes fårhage.

[Henning]

Leta även på gamla trådar. De här rasdiskussionerna kommer igen i flera olika ämnen.
Finullfåren har den finfibrigaste ullen men är ganska svåra att spinna av eftersom ullen är så kort. Den blir sällan mer än 10 cm vilket brukar anses vara nära gränsen för vad som är praktiskt i ullväg. Finullslammen växer snabbt om de får bra med käk och köttet är som på de övriga lantraserna utmärkt gott.
Rya har grövre fibrer och dubbelt så lång ull. Garnet är lämpligt till grövre stickning eller vävning.
Gotlandsfåren är mitt emellan i ullängd, närmare ryan i grovlek men är ofta ännu glansigare och silkigare. Ullen från de bästa lammen har likheter med mohair och brukar bli mycket uppmärksammat utomlands eftersom den är så unikt.
Leicester har längre ull än gotland. Den vita är ofta av bra kvalitet. Grå eller svart leicester är bedrövlig.
Köttraserna inkl shropshire har ull av sk down-typ. Den är finfibrig och men innehåller ganska mkt märghår som lätt bryts av och gör att plagg av sådan ull kan bli ganska sticksiga. Den är inte så glansig och passar nog bäst till tovning och liknande.
Roslagsfår liknar rya i ullen men är inte riktigt så lång och inte heller av så bra kvalitet. Övriga allmogeraser är ofta ojämna i ulltyp och kvalitet. Gutefåren undantagna. De är jämna men har mycket märghår och ska ha det också. Det bygger upp deras skyddande vinterull på ett funktionellt sätt och gör även att den släpper på våren.
Nästan alla raser är således bäst på något eller som Lena A skrev. "Alla raser har främst fördelar". Det gillade jag..

[AnnaPanna]

Om man vill ha ett sällskapligt får som fungerar att gå med grisar och som man slipper klippa, för det tycker jag inte om...
Jag vill inte heller äta köttet, bara få vårda om mina djur.
De ska beta bra och gärna gå ute stor del av året, för det tror jag djur mår bäst av.
Vad är en lämplig ras då?

Gillar Gutefår... hoppas det skulle funka!

Anna

[leifhh]

Om man vill ha ett sällskapligt får som fungerar att gå med grisar och som man slipper klippa, för det tycker jag inte om...

Att klippa fåren (eller lödja gutisar) minst en gång per år kommer du inte ifrån. Det är du som fårägare skyldig att göra!

[Magda]

så är det nog, jag hade blandat ihop gute- och gotlandsfår. som så många andra. jag borde varit mer uppmärksam.

det verkar som om jag kommer få hålla lite olika raser på tackorna för ullens skull.

[AnnaPanna]

Att rycka ullen (lödja?) på Gutisarna gör jag gärna!
Ju mer jag läser verkar det vara rätt med några Gutefår.
Hur många bör man ha för att de ska känna att de har sin flock?
Funkar det att blanda med minigrisar?
Anna

[Henning]

Hej, AnnaPanna
Det där med att ha  gris och får ihop kan vara en chansning. Det beror för det första om grisen är snäll mot fåren. Det kan vara väldigt olika. För det andra ställer det större krav på miljön. Ska de gå tillsammans inomhus kommer nassen att vilja vända på tackans liggplats, käka upp hennes avföring och öht ordna till det på sitt vis. Det kan bli en större risk för vissa bakteriella infektioner i samboendet som ffa drabbar fåret/n. Om det blir nära kontakt kan man även tänka sig att svinskabb (som sgs alla grisar har) kan föras över. Utomhus kommer svinet att böka upp marken och det är fåren inte förtjusta i. Har du stora marker spelar det mindre roll men mitt råd i all välmening är att inte låta gris och får leva ihop i stall eller i rasthagar. Det finns berättelser om vallgrisar som förr i tiden gick tillsammans med fåren på skogen och som tom kunde vara ett visst skydd för vissa rovdjur. Andra har erfarenheter av grisar som käkar upp nyfödda lamm.

Får är utpräglade flockdjur och trivs bäst när de får vara minst tre-fyra stycken ihop. Många ögon ser mer än två och ökar tryggheten hos djuren som har mycket kvar av sitt ursprungliga nedärvda beteende.

[Lars M]

  Hej
Rasen som jag tycker passar mig bäst är korsning mellan texel och finull.
De som har samma syfte som jag dvs sälja till slakt .Har ofta den korsningen.Texel är en fin köttras lite minus för svåra lammningar,finull får många lamm har oftast "enkla" lammningar.

Mvh  Lars

[gimskogen]

Åk ut till några får ägare i närheten...

Fundera på om det är kött får du vill ha-
Är ofta stora väger runt 80 kg och mer... han ju mycket kött.. kan tyvärr i bland ha problem med lamningar ibalnd...
Kräver ju bättre betes marker för att komma till sin rätt...
ullen är ju inte alltid så bra att tex spinna och tova... undantaget då lester som har en bra hantverksull...
Texel tex är omäjlig att våt tova... men bra till fyllning i kuddar osv...


vanliga lantraser- rya o finulll har ju avlats för ullens skull- men man fårsöker även få upp slaktvikterna.
finull har ju mycket mjuk och krusig ull, utmärkt till hantverk
men får ju ofta myke lamm... vilket då gör att de måste passas mer vid lamningen och man får vara beredd att kunna hjälpa till och även få ett och annat flasklamm.

Rya har ju ochså en mycket vacker lång glansig ull, utmärkt till att spinna... går även att tova... de sneglar också år slaktvikterna...

Gotlandsfår är ju sveriges vanligaste får...var det 70 000 .... avlas ju för den vackra grå pälsens skull... man vill ha enhetliga grå fällar... ullen går bra att tova och spinna..

Gute fåren är ju inte heller direkt hotade... har förmig att det fanns runt 4000 djur har ju oftast grå fäll i olika nyanser.. ofta med märghår... går ju naturligt vis att använda till hantverk... beroende vad du vil göra...


Allmogefåren.... Dala Pälsfår, Gestrikefår, Helsingefår, Svärdsjöfår, Klövsjöfår, Roslagsfår, Värmlandsfår och Åsenfår..

gamla svenska raser... som nu ökar i antal... de hölls ju från böjan för just ullen och skinnens skull...
De är ju ofta väldigt varierande både utttyp och färger..
Mindre än andra får... tackorna väger runt 30- 40 kg...
baggarna runt 50 kg...

Inga kött djur men har ett mycket gott kött...
Blir ju lätt hanterliga när det inte är s stora tycker jag själv...

Men kolla gärna på hemsidorna som finns om de olika raserna...

och åk o titta på olika flockar...
 

[attefocratte]

Som ägare till en (nästan) renrasig liten finullsflock så måste jag berömma mina djur De är jättebra mödrar, får visserligen många lamm men man kan ju försöka avla på sådan som har högst 3-födda i sin härstamning. De är också bra som köttdjur även om de inte blir så stora. Ullen är perfekt att spinna och ger ett mycket vackert garn. Tovning går också bra! Dessutom finns dom i tre färger vilket ger en trevlig variation i hagen!
Det är synd att folk tror att fårskinn är grå och lockiga och möjligen vita och att får alla är vita!

[leifhh]

Det är synd att folk tror att fårskinn är grå och lockiga och möjligen vita och att får alla är vita!

Jag upplever snarare att folk tror att fårskinn är relativt lång- och rakhåriga. De är vita eller möjligen färgade. Är de inte från NZ och köpta på IKEA så har de resårband för att hållas fast på bilsäten.... Kan de inte tvättas i maskin är de ohygieniska och äckliga. Och de får absolut inte kosta mer än 400 kr....

Näe, nu börjar jag länkta efter mina brokiga skinn som är på beredning. Innan lucia var leveransen utlovad....

[Rosa]

Jag upplever snarare att folk tror att fårskinn är relativt lång- och rakhåriga. De är vita eller möjligen färgade. Är de inte från NZ och köpta på IKEA så har de resårband för att hållas fast på bilsäten.... Kan de inte tvättas i maskin är de ohygieniska och äckliga.

     

[mosesmia]

Hejsan
Det är jättesvårt att bestämma sig för en fårras, därför det finns så mycket att välja mellan. Alla fårraser har sina för och nackdelar. Fast mer fördelar.

Det bästa tipset är att åka runt och kolla på olika, det gjorde vi. Och man fick se jättmycket och fick bra tips från alla. Helst då när man är nybörjare och har en hel del att lära. Vi lär oss än. Och alla är så glad att ta emot en.

Sen ju mindre djur desto lättara att hantera vid klippning och klövjobb. och det är ju moment som du inte kommer ifrån.

Våran flock består av några finulls, rya och sedan Värmlandsfår. Och det är värmlandsfåren vi satsar mest på. Och alla 3 raser är ju olika men alla är ändå enormt sociala och trevliga djur. Jag kan inte rekommendera endast en ras. Så vilken ras ni än köper,tror jag att ni kommer gilla, för det blir ens kelgrisar.

Lycka till med jakten/Mia