HANDBOKENS HISTORIA

Kollektivt arbete
Att göra Handboken tog oss två år och var resultatet av ett kollektivt arbete. Närmare hundra människor var inblandade på olika sätt som författare, uppgiftslämnare, korrekturläsare mm. Ett flertal arbetsmöten arrangerades på olika platser i landet. På dessa möten diskuterades arbetet och bokens innehåll. Vissa övergripande beslut fattades. I mellanperioderna hade Informationsbyrån (IB) och dess personal i Linköping uppgiften att samordna och sköta det dagliga arbetet.

Textutveckling
De olika texterna bollades fram och tillbaka mellan olika författare och "opponenter". Varje text synades ordentligt i sömmarna utifrån många olika aspekter. De kritiserades, berömdes, förkortades, förlängdes, utvecklades, togs bort...

Ekonomi
Arbetet bedrevs helt ideellt. Faktainsamling, tänkande, diskussioner och skrivande skedde på fri tid. Ekonomin bakom var minimal. Förarbete och omkostnader var möjliga att bekosta tack vare stöd- och förhandsbetalningar. Själva tryckningen var möjlig att genomföra på grund av annonsintäkter och en generös kredittid från vårt tryckeri Tryckverkstan.

Föregångaren
Handbok för vardagsekologi kom ut första gången 1989. Den blev omtyckt av många, men fick också en hel del berättigad kritik. Vi tog hänsyn till kritiken när vi gjorde den andra upplagan av Handboken. Några texter som var dåliga fick utgå, andra skrevs om och många nya kom till. Sökordsregister och en mer logisk struktur gjorde det lättare att hitta i boken. Handbok för vardagsekologi 1993-95 blev både en bredare och djupare utgåva av Handboken.

Varför?
Under arbetets gång formulerades vad vi tyckte var det speciella med Handboken. Det vimlade ju av olika "miljöhandböcker", så varför en till?

* Vi arbetade i eget intresse, för att det var roligt och lärorikt.
* Vi visste att förra handboken varit till nytta för många.
* Boken hade mycket utförliga adresslistor.
* Det var en praktisk handbok för "gör det självare" och självförsörjare.
* Vi hade inga partier, företag, myndigheter eller andra organisationer att ta hänsyn till.
* Vi hade varit extrema, gett udda tips, visat på nya tankebanor, trängt djupare in i frågor om alternativa livsstilar och varit visionära.
* Boken var svensk och lokalt anpassad.
* Vi var inte kommersiella.

En process
Boken var inte en slutgiltig produkt. Den var en manifestation av en process som pågått inom och mellan 50 människor, vilka satsat sin övertygelse, kunskap och sina tankar. Boken begränsades av våra egna begränsningar, ork och vilja, av ekonomi och tidsbrist. Men alla ville vi inspirera, visa på möjligheter och alternativ, ge nya lösningar på gamla problem och gamla lösningar på nya problem. De motsägelser som ibland uppstod fördjupade frågeställningarna, väckte nya tankar och gav boken en ytterligare dimension.

Något för alla
Utvecklingen i Sverige och övriga världen lyfte fram Handbokens budskap och fick dess innehåll att bli allt mer intressant för en ökande skara människor. Här fanns tips som kunde dryga ut hushållskassan eller inspirera till meningsfulla arbetsuppgifter. Ingen kunde ta till sig allt i Handboken, men vi trodde att alla kunde hitta något guldkorn.