Sätta potatis. Hur?

[Smajsan]

Hej!
I år ska jag ha mitt första potatisland och har lite frågor.
Jag har köpt sättpotatis (Asterix).
Frågan är ska jag vänta på groddar eller kan jag sätta dom utan groddar?
Det är på väg små groddar. Räcker det?
Dom ligger ljust nu för det har jag för mig dom ska. Ska dom det?
Och kan jag sätta potatisen nu? Början av maj i norra Närke?
Tack på förhand!

[Doris och Börje]

Man brukar ju vänta tills sättpotatisen fått grodd, då vet man ju också lite mer säkert om den är frisk , utan angrepp och lever.
Jag bor i Vä. Götaland och den tidiga potatisen,Rocket,  kom i jord mednsmå grodd, för någon vecka sedan och den sena ,King Edward, kom i jorden idag och den hade ganska rejäla groddar!
Du kan i princip sätta potatis nu(slutet av april) to m midsommar beroende lite på när du vill ha skörd.
Man brukar grodda med ljus, behöver inte vara så stakt. Mina låg på källargolvet i sina nätpåsar med ljusibsläpp från källarfönster.
Men de ska ju helst ligga UTAN nätpåsen som kan förstöra grodden...men men....!

[Kretsloppan]

Är också nybörjare och intresserad av att höra hur ni erfarna gör!

Det man sällan kan läsa sig till om odling är när det är bäst att så/sätta/plantera ut.

I Kerstin Engstrands bok Latmansträdgården (en lockande titel, inte sant ) rekommenderar hon att följa tecknen i naturen - och det verkar ju klokt. Angående potatissättning föreslår hon då att det sker vid körsbärsblomningen. Det kanske kan stämma för er då Doris o Börje?

[Mitt i Planeten]

Man kan med fördel låta potatisen förgro i gamla äggförpackningar. Sitter de kvar i nätet har man dessutom mindre kontroll på groddarna. Som ni ser drog mina iväg lite väl långt på en av sorterna. Men det blir potäter i alla fall.

Med pallkragar kan man bygga potatistorn (potatis tunna).

Så provodlar jag Anya i år.

[Curt]

Hej!
I år ska jag ha mitt första potatisland och har lite frågor.
Jag har köpt sättpotatis (Asterix).
Frågan är ska jag vänta på groddar eller kan jag sätta dom utan groddar?
Det är på väg små groddar. Räcker det?
Dom ligger ljust nu för det har jag för mig dom ska. Ska dom det?
Och kan jag sätta potatisen nu? Början av maj i norra Närke?
Tack på förhand!

Det har gjorts lite försök angående förgrodda eller ej. Man ser i princip ingen skillnad på skörden.

[Anders S]

Jag brukar förgro mina i säcken. Det sparar en del arbete. Har man tillräckligt med ljus får man korta knubbiga groddar som inte bryts så lätt. Men man får vara försiktig. Ska man flytta runt potäterna är det bra om säcken ligger i en låda. Jag flyttar ut mina på dagen, men är inte säker på hur mycket bättre det är. De får i alla fall mer fukt ute, vilket är bra för dem.

Jag undviker att ha sättpotatisarna i material som kan suga fukt, då det kanske kan bidra till att göra dem skrumpna. Men jag vet att det finns husbehovsodlare som förgror i äggkartonger utan problem. Vill potatisarna skrumpna så kan det tyda på att de har förvarats mindre bra under vintern (för torrt och kanske för hög temp) eller kanske att de inte är fullt friska.

I år har jag faktiskt även lite potatis från i förfjol kvar, vilket är överlägset rekord i hållbarhet för mig. Det är nu ca 20 månader efter skörd. De flesta är rätt skrumpna men gror rätt fint och har blivit mindre skrumpna efter att ha varit ute på dagarna och fått lite regn. Några är inte skrumpna men har svårt att gro.

Försök till svar på några frågor:
Det anses att förgroning hjälper potatisen att växa ifrån en del sjukdomar. En del av dessa kanske finns i jorden. De flesta följer med potatisen. De kan utvecklas under lagringen samt i jorden, men de hämmas vad jag förstår av ljus och kanske även av torrare luft eller luftväxling.
Den hjälper även sättpotatisen att solas några veckor på hösten, troligen av samma skäl. Men då får man lov att välja ut dem redan på hösten.

Jag vet inte riktigt när det är bäst att sätta. Man får pröva sig fram. Jag sätter sällan tidig potatis och brukar inte få särskilt tidig potatis heller. Jag har länge odlat i dålig zon 3 i NV Sörmland. Där sätter jag ca 15 maj, vilket funkar bra. Vore det inte så frostlänt där skulle jag kanske sätta lite tidigare. I år sätter jag lite tidigare än vanligt, eftersom jag är rädd för torka, vilket gjort mig nervös när det blivit kallt nu igen.

Sätta vid körsbärsblommen? Ja kanske? Jag ska ge akt på det i fortsättningen!

[Anders S]

Det har gjorts lite försök angående förgrodda eller ej. Man ser i princip ingen skillnad på skörden.

Ser man nån skillnad på friskhet?
Har du några referenser eller länkar?

[christelle]

Jag förgror oftast mina potatisar. Det ska bildas små knubbiga grön/lila lite "taggiga" groddar och för att det ska bli fina groddar så behöver potatisen få ligga ljust. De långa vita groddarna beror troligen på att man gett potatisen för lite ljus för så ser en del ekopotatis ut nu som man köper i påse. Om man inte har orkat plocka ur sättptatisen ur nätpåsen så kan man klippa loss potatisarna ur nätet.
Aldrig satt så tidigt som i år men det har straffat sig nu för blasten har frusit på många stånd och knölarna får börja om från början 
Annars, dvs normala vårar, brukar jag sätta från mitten av april till i början av maj och det brukar bli bra.

[Skogsvilde]

Jag petar ner potatisen i jorden när den är så pass varm att jag inte fryser om fingrarna när jag luckrar jorden.
Groddning, nåja om det råkat bli grodddar så gråter jag inte det minsta, Eller om det inte blivit.

Det blir potäter ändå. även av sådana som fått ligga i jorden hela vintern. 
Det är inte det minsta svårt.
 

[MissT]

Jag satte en del redan i slutet på februari, zon 4. Jag gör en fåra och gräver ner dom sedan täcker jag fåran med torrt gräs. Tog bort det när det var varmt och såg att dom började komma upp för någon vecka sedan. Nu när det blivit kallare så har jag lagt på gräset igen. Har lagt på fiberduk också. Brukar alltid få jättetidiga potatis. Odlar Early puritan, den är godast.
Förra året blev det 8 minus efter att jag satt dom, men dom klarade sej.

[Jansdotter]

I det tv- program som nu heter trädgårdsmåndag gjordes för något eller några år sedan en jämförelse mellan groddad och inte groddad potatis, och det blev inte bättre skörd efter groddad potatis, men om det finns andra fördelar med groddning vet jag inte. Men jag låter mina grodda ändå, för det har man ju mamma och pappa alltid gjort, och den traditionen kan man ju inte bryta, det tillhör våren att det ska ligga potatis i äggkartonger hemma i fönstret!

[Smajsan]

Tack så mycket för alla jättebra svar 
Nu har jag massor att gå på.

Ska bli härligt att odla potatis och hoppas det är så lätt som det låter 
Nu när jag ändå är igång har jag en fråga till.

Jag undrar med bladmögel på potatis. Hur påverkar det potatisen?
Om det nu blir bladmögel ska jag ta ner allt grönt? svårt det här tycker jag 
Och när då blasten är av, slutar potatisen att växa?
Eller ska den ur jorden då?

[masa]

Tack så mycket för alla jättebra svar 
Nu har jag massor att gå på.

Ska bli härligt att odla potatis och hoppas det är så lätt som det låter 
Nu när jag ändå är igång har jag en fråga till.

Jag undrar med bladmögel på potatis. Hur påverkar det potatisen?
Om det nu blir bladmögel ska jag ta ner allt grönt? svårt det här tycker jag 
Och när då blasten är av, slutar potatisen att växa?
Eller ska den ur jorden då?

Det finns inga sorter som är 100% resistenta mot bladmögel, men det finns många sorter där smittan inte går ned till knölarna. Hos dessa sorter är det inte kritiskt om man inte slår blasten. Ofta är det en fördel att lämna sådan potatis kvar i jorden i stället för att ta upp den, speciellt om bladmöglet kommit tidigt på säsongen och det är fortfarande varmt och svårt att hitta bra förvaringsförhållanden ovan jord. Potatisen växer inte mer när blasten är borta, men skalet blir tjockare om knölarna får ligga kvar i jorden.
Däremot är de flesta tidiga sorter känsliga för bladmögel och medföljande brunröta i knölarna. Då skall man avlägsna blasten ganska omgående, speciellt om det är regnigt vilket medför att smittan lättare sköljs ned i jorden.
Om bladmöglet bara har angripit blasten, är potatisen helt OK, kan i allmänhet användas som sättpotatis påföljande år. Om smittan har orsakat brunröta i knölarna, ruttnar potatisen snabbt och luktar illa, duger ej som människoföda.

Själva odlar vi drygt 60 sorter, både gamla och nya. Ofta hittar man intressanta nya sorter i det ekologiska sortimentet i matvarubutikerna. På nätet kan man hitta egenskaper hos de flesta namnsorter, t.ex. hos The European Cultivated Potato Database, då kan man se om sorten verkar vara värd att satsa på.
Dessutom odlar vi en hel del sorter som vi tagit fram från frö. Dessa är ofta friska och rikgivande åtminstone några år innan allsköns virus har ansamlats i knölarna och skörden sjunker.

[biodlarn]

Det finns inga sorter som är 100% resistenta mot bladmögel, men det finns många sorter där smittan inte går ned till knölarna. Hos dessa sorter är det inte kritiskt om man inte slår blasten. Ofta är det en fördel att lämna sådan potatis kvar i jorden i stället för att ta upp den, speciellt om bladmöglet kommit tidigt på säsongen och det är fortfarande varmt och svårt att hitta bra förvaringsförhållanden ovan jord. Potatisen växer inte mer när blasten är borta, men skalet blir tjockare om knölarna får ligga kvar i jorden.
Däremot är de flesta tidiga sorter känsliga för bladmögel och medföljande brunröta i knölarna. Då skall man avlägsna blasten ganska omgående, speciellt om det är regnigt vilket medför att smittan lättare sköljs ned i jorden.
Om bladmöglet bara har angripit blasten, är potatisen helt OK, kan i allmänhet användas som sättpotatis påföljande år. Om smittan har orsakat brunröta i knölarna, ruttnar potatisen snabbt och luktar illa, duger ej som människoföda.

Själva odlar vi drygt 60 sorter, både gamla och nya. Ofta hittar man intressanta nya sorter i det ekologiska sortimentet i matvarubutikerna. På nätet kan man hitta egenskaper hos de flesta namnsorter, t.ex. hos The European Cultivated Potato Database, då kan man se om sorten verkar vara värd att satsa på.
Dessutom odlar vi en hel del sorter som vi tagit fram från frö. Dessa är ofta friska och rikgivande åtminstone några år innan allsköns virus har ansamlats i knölarna och skörden sjunker.

Hej Masa
Nu är jag novis när det gäller definitioner inom resistensområdet men vad innebär 100% resistens? Jag provodlade Sarpo Mira förra året till stor belåtenhet. Fick som vanligt massor med bladmögel tidigt trots torr sommar, luftigt och blåsigt med 70-80 cm mellan raderna. På hösten stod endast blasten från Sarpo Mira kvar i landet fram tills den frös ner.

Vad jag förstått skall det till tre samtidiga kromosomförändringar i en mutation/anpassning hos bladmöglet för att den skall bryta ner skyddet som SM har. Nu är Sarpo Mira mycket känslig mot andra sjukdomar så växtföljden är mycket viktig. Hos mig får de ett halvt skifte i ett femskiftesbruk så de kommer inte på samma plats mer än vart 10 år men då var det andra potatissorter där fem år tidigare, den halva med andra potatissorter.

Jag har inga forskningsresultat men inbillar mig att förgroddning gör att blasten kommer upp fortare vilket har betydelse för beskuggning och ogräsbekämpning att det sedan inte ger större skörd beror nog på att den istället blir mogen tidigare. För mig är potatisen förutom bas/stapelföda både till mig och djuren en viktig del i att hålla ogräsen tillbaka.

Jag samodlar alltid med bondböna. Normalt avstånd i raden mellan potatisarna dvs ca 30 cm, däremellan en bondböna. Kör upp grunda fåror med skjuthacka med radavstånd på 70-80 cm för luftighet och mycket att kupa. När potatis och bondbönor är på plats krattar jag över med 5-10 cm jord. Kupar så tidigt som möjligt och flera gånger under säsongen med vanlig potatishacka.

[Smajsan]

Jätte bra svar tack!
Då fattar jag hur jag ska göra med/om det blir bladmögel.
Men nu undrar jag hur du Biodlarn gör med bondbönan.
Får den klättra på något? på blasten eller något annat stöd?
Förodlar du bondbönan innan?

Spännande med sammodling.

[masa]

Hej Masa
Nu är jag novis när det gäller definitioner inom resistensområdet men vad innebär 100% resistens? Jag provodlade Sarpo Mira förra året till stor belåtenhet. Fick som vanligt massor med bladmögel tidigt trots torr sommar, luftigt och blåsigt med 70-80 cm mellan raderna. På hösten stod endast blasten från Sarpo Mira kvar i landet fram tills den frös ner.

Vad jag förstått skall det till tre samtidiga kromosomförändringar i en mutation/anpassning hos bladmöglet för att den skall bryta ner skyddet som SM har. Nu är Sarpo Mira mycket känslig mot andra sjukdomar så växtföljden är mycket viktig. Hos mig får de ett halvt skifte i ett femskiftesbruk så de kommer inte på samma plats mer än vart 10 år men då var det andra potatissorter där fem år tidigare, den halva med andra potatissorter.

Jag har inga forskningsresultat men inbillar mig att förgroddning gör att blasten kommer upp fortare vilket har betydelse för beskuggning och ogräsbekämpning att det sedan inte ger större skörd beror nog på att den istället blir mogen tidigare. För mig är potatisen förutom bas/stapelföda både till mig och djuren en viktig del i att hålla ogräsen tillbaka.

Jag samodlar alltid med bondböna. Normalt avstånd i raden mellan potatisarna dvs ca 30 cm, däremellan en bondböna. Kör upp grunda fåror med skjuthacka med radavstånd på 70-80 cm för luftighet och mycket att kupa. När potatis och bondbönor är på plats krattar jag över med 5-10 cm jord. Kupar så tidigt som möjligt och flera gånger under säsongen med vanlig potatishacka.

100% resistens definierar jag som att sorten aldrig angrips av bladmögel. Vi har odlat Sarpo Mira i ca. 10 år och sorten står fortfarande bra emot bladmöglet och det är först nattfrosten som får blasten att vissna. Men helt opåverkade är inte bladen, dock har det aldrig blivit någon brunröta. Det är underligt att resistensen är så bra efter så många år, det hävdas från vissa håll i England att den t.o.m. har blivit bättre med åren. Detta trots att bladmöglet numera ofta byter skepnad eftersom det kan föröka sig sexuellt sedan båda bladmögeltyperna finns även i Europa.

Däremot har jag inte märkt att Mira skulle vara känslig för andra sjukdomar, tvärtom, hos oss angrips den ej av något annat, såsom stjälkbakterios, alternaria och vissa virus som andra sorter kan råka ut för. Inte ens sniglarna äter på blasten, vilket kan vara problematiskt med andra sorter.

[Smajsan]

Sarpo mira var det man skulle köpt då...o jag köpte Asterix 
Jag tror bladmöglet kommer komma här för det fick jag på friväxande tomater förra året, som slutade i brunröta.
Det har jag fattat först nu att det var det.
O att jag slängde blasten att ruttna klart i mitt skördade tobaksland var nog inte så himla smart nu när jag ser efter i backspegelen. Ska då inte använda det landet till varken potatis eller tomat eller tobak i år.
Men det finns där.
Känns mindre bra.

Tar med mig Sarpo mira sorten till nästa år. O hoppas att jag får lite potatis i år iallafall.

[Mitt i Planeten]

Trots långa groddar ... mina potatisar, Engelsk Enya tittar upp på alla ställen de satts.

[christelle]

Trots långa groddar ... mina potatisar, Engelsk Enya tittar upp på alla ställen de satts.

Grattis! Härligt och tänk att man kan bli så glad och lycklig när de äntligen tittar upp 
(Mina tittade upp, en del frös ner. men är uppe igen  )

[snowbird]

Hej.Jag låter potatisen få lite längre groddar.Sist jag satte potatis så groddade jag dom på pinnsoffan i ena rummet.Nu har jag potatisar som har fått långa groddar och dom ligger i äggkartonger i klädkammaren,hahaha.Dom ska jag sätta snart.Kul !,Lycka till