Dela detta:
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  En genomgång av olika lampor (nu när glödlamporna försvinner)  (läst 6810 gånger)

Qeruiem

  • Inlägg: 2035
  • Fick inte vara Toll
    • Skåne
Jag skrev lite kort om moderna lampor i en annan tråd och det var flera som tyckte att det var intressant, så för att undvika att det försvinner i inläggssedimenten så startar jag en egen tråd om det.

Som få kan ha missat har våra kära tjänstemän och förtroendevalda nere i Bryssel beslutat att den trogna glödlampan ska förpassas till historiens skräphög och i stället blir vi vanliga konsumenter tvungna att vänja oss vid att välja halogen-, LED- och lågenergilampor eller de mer traditionella raka rörljusen. Alla har sina för- och nackdelar och jag ska försöka reda ut begreppen lite.

Med glödlampan har vi varit vana vid att jämföra ljusstyrka genom att titta på effekten; alla vet ungefär hur stark en 60 Wattslampa lyser. Vill man ha mysigare ljus sätter man i en svagare glödlampa (om man inte har en dimmer) och de flesta har nog en magkänsla för hur många Watt som är lämpliga för olika situationer. När lågenergilamporna infördes så tryckte tillverkarna på paketen att en 11 Watt lågenergilampa lyser som en 60 Wattsglödlampa för att göra det lättare för folk att få en uppfattning om hur starkt en viss lampa lyser.

I och med att EU-direktivet innebär att glödlamporna försvinner så blir den här referensen föråldrad och för framtida generationer lär förstås den här typen av jämförelser vara helt irrelevant, därför är tanken att man ska gå över till det mer vetenskapligt korrekta lumen.

Lumen (eller kortare: lm)är storheten för ljusstyrka. En glödlampa ger ifrån sig ca 16 lumen per Watt, så en 60 Watts glödlampa lyser alltså med ca 960 lumen. Som jämförelse så kan moderna lysrör ligga på >100 lumen per Watt, vilket betyder att 60 Watt ger >6000 lumen, dvs en bit över 6 gånger mer ljus (eller en sjättedel av effekten för samma styrka).

Lamptyplumen/Watt60 WattKommentarGlödlampa16 lm/W60 WattBara <60 Watt och klara lampor numeraHalogen17-24 lm/W40-56 WattBara klara lampor numeraLågenergilampor46-75 lm/w13-21 WattInnehåller kvicksilverLysrör 70-105 lm/W9-14 WattModerna tunna rör är effektivare och innehållermindre mängd kvicksilver än gamla tjocka rörLED50-150 lm/W6.5-19 WattTeoretiskt max för LED: 260-300 lm/W (3.2-3.7 Watt)Gasurladdningslampor65-2005-15 WattGatulampor etcTeoretiskt maximum683.0021.4 WattEnbart grönt ljus

Med moderna tekniker kan man påverka ljustemperaturen mer än man kan med vanliga glödtrådar (dvs glöd- och halogenlampor). Det kallas ljustemperatur just för att färgtonen på ett lysande föremål där ljuset genereras av glödande materia (tex en glödtråd) avgör färgen, alla som provat på smide vet nog hur tex ett stycke stål först blir mörkrött och sen ljusnar allt mer tills det blir orange, gult och till slut skiner nästan vitt allt eftersom det hettas upp och en van smed kan avgöra när stålet är varmt nog enbart genom att titta på just färgen.

Kelvin (eller K) är den enhet man mäter färgtemperatur i och ju högre Kelvin, dess blåare ljus. De färgtemperaturer vi är vana vid att ha inomhus är 2700K (för glödlampor) eller 3000-3300K (för halogen) och det faktum att halogenlampor lyser med en högre temperatur på glödtråden innebär dels en vitare färg på ljuset och dels högre effektivitet. Som jämförelse så håller direkt solljus en färgtemperatur på ca 5000K och en molnig dag, då det mesta ljuset som når oss filtreras via atmosfären, kan färgtemperaturen hamna så högt som 10000K! Problemet med glödljus är att det är svårt att hitta material som klarar höga temperaturer länge utan att smälta och de riktigt tidiga glödlamporna, som hade koltrådar gjorda av växtfiber, brann vid en ännu lägre temperatur vilket gav ett ännu rödare, och mer ineffektivt, ljus. Den delen av energin som vi inte har nytta av är för lågfrekvent, för röd, för våra ögon och blir mest till värmestrålning. Det är därför den här typen av lampor blir så s-tans varma!

Lysrör och lågenergilampor använder sig i stället av en elektrisk urladdning för att generera ljus, men på samma sätt som glödlampor genererar värme som vi inte har nån nytta av så genererar gasurladdningar mycket högfrekvent UV-ljus som vi inte heller har någon större nytta av (eftersom vi inte kan se det) och UV-ljus är dessutom skadligt för ögonen. Därför lägger man ett vitt, fosforiskt, skikt på insidan av rören som "växlar ner" det högfrekventa UV-ljuset till synligt ljus. Denna process är mycket mera energieffektiv än glödlampor och ger dessutom möjlighet att välja färgen på ljuset utan att behöva värma upp material till glödtemperaturer. Lysdioder, LED (Light Emitting Diode), är egentligen en enkel laser (många lasrar idag är LED med väldigt hög kvalitet) och precis som alla andra lasrar ger LED bara ifrån sig en enda väldigt distinkt färg, så för att få ett allmänljus från LED-lampor så gör man på ett liknande sätt som för lysrör och lågenergilampor; man tar väldigt blåa LED och "växlar ner" ljuset till synliga färger med hjälp av fosforiserande skikt.

I och med att lysrör, lågenergilampor och LED kan avge i princip vilket ljus man vill (nåja, nästan) så finns det egentligen ingen orsak att hålla kvar vid varmvitt ljus mer än av historiska skäl. Faktum är att våra ögon är gjorda för ett mer vitt ljus än det vi envisas med att använda inomhus och genom att välja en högre färgtemperatur (tex kallvita i stället för varmvita LED) så går det åt lägre effekt för att få lika bra ljus. Det finns även en medicinsk fördel med mer kallvitt ljus; vi människor är dagaktiva och det som historiskt har styrt vår vakenhet är just solljuset. Glödlampor är rätt dåliga på att efterapa solljus och det leder till att många upplever att de är tröttare på vintern, känner sig energilösa eller till och med blir deprimerade av bristen på sol och personer som får ljusterapi just för att de blir deprimerade på vintern får sitta i rum där de fullkomligt översvämmas av kallvitt ljus för att "kickstarta" hjärnan.

Om man upplever att man har de här problemen kan man prova att byta ut tex glödlampor och varmvita lysrör mot kallvita LED och lysrör i stället i ett rum man vistas i relativt mycket, tex ett kontor. LED brukar antingen kallas just "kallvita" eller så är de märkta med temperaturen (tex 6000K) medans lysrör är märkta med ett treställigt nummer där första siffran är färgåtergivning (se nedan) och de två sista siffrorna är de två första siffrorna i temperaturen. Lysrör märkta med 860 eller 960 håller mao en färgtemperatur på 6000K medans det mer vanliga 827 är ett varmvitt rör med en temperatur på 2700K, dvs som försöker efterlikna ljuset från en vanlig glödlampa.

Tänk bara på att det kan ofta se väldigt konstigt ut om man blandar ljustemperaturer i ett rum, tex om man har varmvitt i taket och kallvitt i skrivbordslampan kommer ljuset från skrivbordslampan nog upplevas som lite "otäckt", men med samma, eller liknande, färgtemperaturer i alla lampor kommer man snabbt vänja sig och inte längre tänka på det. Å andra sidan kan det ibland vara trevligt att blanda lite för att styra hur vamt/kallt ljus man vill ha eftersom det är svårt att hitta rätt färgtemperatur (och även svårt att veta exakt vilket ljus man föredrar). Jag har tex blandat 2700K lågenergilampor och 6000K LED i taklampan på kontoret för att få ett lite mjukare ljus men ändå få fördelarna med ett kallare ljus än vanligt varmvitt ljus.
« Senast ändrad: 10 maj-13 kl 10:33 av Qeruiem »
The very definition of news is something that hardly ever happens. If an incident is in the news, we shouldn't worry about it. It's when something is so common that its no longer news – car crashes, domestic violence – that we should worry.

-- Bruce Schneier '08

bua

  • Inlägg: 478
Intressant hur ljus framställs och uppfattas, tycker jag (även om jag köpte 100 vanliga glödlampor innan förbudet trädde i kraft så jag inte kommer behöva köpa nya lampor på väldigt länge).
Sant att vi varit vana vid vitt ljus och att det troligtvis är hälsosamt för oss på vintern med mer vitt inomhusljus.
Men även om ljuset utomhus är blåvitare så blir det framåt kvällen mer gulrött. Så är det och våra hjärnor har under 100 000-tals år lärt sig att mer gulrött ljus innebär att det är kväll och sovdags. Numera ser vi på TV och sitter vid dator, båda med blåaktigt ljus på kvällarna...

Anders E

  • Inlägg: 356
    • -
    • Ljusvision
Bra och sakligt inlägg  :)

Vill bara flika in att det idag finns LED- lampor med ställbar Kelvintemperatur från 2700 - 6000 K. Även om det hänt enormt mycket på LED fronten se senaste två åren sedan O-leden slog igenom tycker jag fortfarande tekniken är i sin linda och ej kan konkurrera med den traditionell ljuskällan. i alla fall inte till försvarbara priser. Jag jobbar som ljusdesigner och tittade i dagarna på en LED- lampa som ersättning för en konventionell dito. Pris-skillnaden var 5 200:- per "glödis"

torbjorn

  • Inlägg: 8428
    • Medelpad
Sen är det väl en annan sak att en LED med ställbar färgtemperatur egentligen är tre stycken LED med var sin färg (röd, grön och blå) som sedan regleras för att få önskad färg på ljuset. Man framställer alltså vitt ljus på precis samma sätt som i en gammaldags tjock-färg-tv. Men den ger ändå inte ett kontinuerligt ljusspektrum som man får från glödljus (exempelvis glödlampor, halogenlampor eller naturligt solljus).

Anders E

  • Inlägg: 356
    • -
    • Ljusvision
Fullfärgsväxling via RGB principen (tre diodrar), är tack och lov snart borta från marknaden. I och med O-LED:ens  intåg sköter nu endast en diod samma uppgift så kallade Tri-LED. Den diod jag skrev om är en variant av O-LED som i grunden är vit men går att variera en smula. Jag har nästan uteslutande ledbelysning i mitt hus och har fått ett betydligare kallare hus nu eftersom traditionella lampor också har 90% verkningsgrad i värme, men det är billigare med kofta och raggsockor än el så jag klagar inte  ;)
Intjänade elräkningar kan jag spendera på stearinljus som ju har ännu högre mysfaktor och ger go värme  :) 

Rosten

  • Inlägg: 4813
    • Närke
Jag köpte lysrör på Biltema utan att ha koll på något mer än att det stod 6500k på dom till verkstaden.
Jösses vad vitt det blev! Men det tog inte lång stund innan jag upptäckte att mina gamla trötta ögon stortrivdes i ljuset. Kan verkligen rekomendera dom.

Anders E

  • Inlägg: 356
    • -
    • Ljusvision
Visst är det härligt med "tillräckligt" med ljus. Faktum är att mörkerseéndet försämras rätt brant från det att man passerat 40 år, en 45 åring behöver ca: 20% mer ljus än en 20 åring, och en 60 åring behöver ca: 50% mer!!
Om man ska skita i mysfaktorn och bara fokusera på bra ljusutbyte är lysrör faktiskt kung. Att placera lysrör osynligt så man endast ser reflektionsljuset från dessa är ett väl använt knep inom ljusdesign..........billigt, effektfullt och billigt  :D
Det går även att filtrera lysrör med filtertuber som man trär på lysrören, på så sätt går det att skapa mysljus i reflektionsljuset även med dessa  :)

Qeruiem

  • Inlägg: 2035
  • Fick inte vara Toll
    • Skåne
Äsch, nu är det väl bäst att jag skriver den där fortsättningen jag tänkt på men som jag inte kommit mig för. Eftersom jag inte kan editera min originaltext längre, irriterande nog, så får jag väl passa på att skriva ett nytt inlägg innan den här tråden får en sida till.  :P

torbjorn berörde den punkt jag har kvar att skriva om, ljuskvalitet eller kontinuerligt ljusspektrum. Glödlampor och halogen har kontinuerliga ljusspektrum eftersom ljuset framställs genom att man hettar upp en metalltråd till glödtemperaturer och utan att gå in på detaljer och termer så kan man konstatera att det får två resultat:

  • Pga fysikens lagar blir spektrumfördelningen kontinuerlig (så gott som, men inte 100% exakt, samma fördelning som solljus av samma temperatur har)
  • Pga samma lagar kommer majoriteten av energin bli värmestrålning och andra osynliga frekvenser

Så varför är det där med kontinuerligt spektrum så viktigt om vi (nåja, de flesta av oss) ändå bara ser tre färger? Jo, för att även om vi egentligen bara ser tre färger (dvs rött, grönt och blått) och alla andra färger (tex orange) strikt talat uppfattas som färgblandningar av våra ögon så reflekterar dessa färger bara ljus inom ett (mer eller mindre) smalt spektrum, saknas det spektrumet kommer ytan se svart (eller åtminstone annorlunda) ut! Ett mycket pedagogiskt exempel på detta är om ni någonsin upplevt lågtrycksnatriumlampor, ni vet, de där riktigt "smutsgula" lamporna som var vanliga förr? De sänder bara ut exakt två färger, närmare bestämt gult och ... gult. De två gula nyanserna ligger så nära varandra att det i praktiken är samma färg och det får till resultat att tex vita, gula, orange bilar ser mer eller mindre likadana ut (dvs gula) i ljuset medans andra bilar, tex mörkgröna och blå bilar, ser svarta ut.

Det kan också få som effekt att två färger som ser likadana ut i dagsljus plötsligt ser helt olika ut i annat ljus, ett exempel på det var en röd Volvo vi hade för många år sen som var väldigt röd och fin (det var en ganska ny bil så snyggare lack än så får vi nog aldrig på en bil igen ;D ) men en kväll när vi såg Volvon i ljuset från högtrycksnatrium (som, till skillnad från lågtrycksnatrium, har ett relativt kontinuerligt spektrum om än en aning gultonat) så såg vänster bakdörr plötsligt betydligt mörkare ut! Det som gissningsvis har hänt är att originaldörren har blivit lätt krockad innan vi köpte den och eftersom bilen var så pass ny så bytte man helt enkelt ut hela dörren till en dörr i samma färg. Dvs det såg ut som om det var samma färg i dagsljus, men i natriumljuset kunde man se att det ändå var en liten, liten pigmentskillnad...

När en del av ljusspektrat saknas så resulterar det i att vissa färger "försvinner" men om delar av spektrat är överrepresenterat så kommer det i stället få vissa färger att lysa upp. Även om ögat inte kan se alla dessa färger som påverkas direkt så kommer det ändå påverka hur vi uppfattaromgivningen, så länge det bara handlar om "varmt" respektive "kallt" ljus kan hjärnan kompensera för det (det har evolutionen fixat eftersom ljustemperaturen från dagsljuset påverkas oerhört av tid på dagen, väderlek etc) men när en "onaturlig" del av spektrat förvrids kan inte hjärnan kompensera det och det ser konstigt ut för oss.

Min gissning är att det också är en delorsak till att folk (speciellt de som är lite äldre) undviker kallvita lysrör. Den typen av rör är väldigt vanliga i tex lagerlokaler och industrier eftersom de ger bättre ljusutbyte, men framför allt förr hade de ofta ett väldigt dåligt spektrum, vilket gjorde att ljuset blev "konstigt" och man såg tex väldigt blek ut, nästan lite sjuklig, i hyn. Det har ingenting att göra med färgtemperaturen och tex en molnig dag kan färgtemperaturen lätt sticka iväg till betydligt kallare temperaturer än kallvita lysrör (runt 10000K jämfört med 6000-6500K) utan att vi börjar fråga varandra hur vi mår. För att få ett bra ljus hemma räcker det mao inte med ljusstyrka eller färgtemperatur, utan även kvalitén på ljuset är viktigt! Ergo:

Färgåtergivningstal (Ra) är i princip en procentsiffra på hur kontinuerligt ett spektra från en lampa är. Inomhus, speciellt i bostäder, är det viktigt med höga tal, i fotosammanhang är det EXTREMT viktigt med höga tal, i lagerlokaler, i trafiken etc är det inte alls lika viktigt och man kan spara många Watt på att välja lägre Ra-tal. Den klassificering som finns är:

RaGruppExempel90-1001A9xx-lysrör, glödlampor, halogen och LED80-891B8xx-lysrör, halogen, lågenergilampor och LED70-792A7xx-lysrör, billigare LED60-692B6xx-lysrör40-5935xx-lysrör, högtrycksnatrium20-394Högtrycksnatrium

För bostadsmiljö rekommenderas inte lägre än Ra 80, dvs klass 1A eller klass 1B. I andra änden av skalan hittar vi lågtrycksnatrium, de där smutsgula jag pratade om förut, som har ett så icke-kontinuerligt spektrum att de inte ens är klassade...

Den uppmärksammade läsaren har säkert noterat att det finns ett system i hur lysrören märks upp, och det är helt korrekt. Alla (moderna) lysrör har en treställig sifferkod som indikerar ljusutbytet, första siffran är tiotalet i Ra-talet och de två sista siffrorna de två första i ljustemperaturen. Ett rör som är väldigt vanligt i hemmiljö är tex 830, vilket alltså betyder Ra 8x (dvs klass 1B) och färgtemperatur 3000K, dvs varmvitt med tillräckligt spektrum för vardagsanvändning i bostäder.

Vill man ha bättre färgåtergivning kan man i stället försöka hitta ett 930-klassat rör (fast de lär man inte hitta på tex ICA) och enligt samma system så kan man välja ett rör märkt 860 (eller 960) om man vill ha mer dagsljuslikt ljus, vilket, som sagt, är mer lämpligt för tex kontorsmiljö. Nackdelen med mer komplett spektrum (dvs tex 9xx-märkta lysrör) är att effektiviteten går ner, vilket då förstås är orsaken till att när man ska ljussätta större lokaler, tex lagerbyggnader, så väljer man sämre färgåtergivning för att på så sätt spara energi.

Det finns dock några fall där man inte vill ha (vad vi upplever som) naturlig färgåtergivning! Om vi bortser från det mest uppenbara fallet, ljusriggar på tex teatrar och konserter, så vill man tex inte ha "vanligt" ljus som belysning i akvarier. Ofta blandar man idag ljuset från flera lysrör för att få ett lämpligt ljus (det finns tom U-formade kompaktlysrör där de två "benen" har olika färgton) och för ett sötvattenakvarium brukar man välja två lysrör på ca 4000K respektive 9000K. För korall- eller saltvattenakvarium ska man ha ännu kallare ljus och det finns rör till akvariebelysning som ligger så högt som 20000K. Det är j-igt blått kan vi säga!

Orsaken till detta är att vatten filtrerar de röda våglängderna, så tex fisk som lever på några meters ljus är vana vid att det ljus som finns är väldigt blått jämfört med färgtemperaturen i luft, alltså måste man ta hänsyn till fiskens naturliga livsmiljö och försöka efterlikna den ljustemperatur som är naturlig för fisken beroende på djup, salthalt, breddgrad etc. Att, som man ofta gjorde förr, använda vanliga varmvita lysrör till sitt akvarium är mao inte speciellt lämpligt alls och kan tom påverka hälsan hos både fiskar och växter negativt.

Ett annat exempel på där man måste tänka lite "baklänges" vad gäller ljus är något som förmodligen intresserar fler i det här forumet:

Växtbelysning! Tittar man förenklat på ett ljusspektrum så har vi rött i ena änden, den långvågiga strålningen som ligger närmast värme, blått i andra änden, dvs direkt under UV-ljus, och däremellan har vi grönt. Växter är gröna och den gröna färg som växter har ligger centrerad runt ungefär där en lampa med en lustemperatur på ca 5000K, dvs ganska precis där vi själva tycker att ljuset är som trevligast. Så betyder det att det är den färg växter också trivs? Nej, det förhåller sig precis tvärt om! Växter är gröna för att det är det ljuset de reflekterar, dvs inte använder över huvud taget! En vanlig inomhusbelysning funkar bra för att belysa växten av estetiska skäl (dvs så vi ser den) men den är inte till mycket nytta för själva växten.

Glödlampor, lågenergilampor samt varmvita lysrör och LED är fullständigt värdelösa för fotosyntesen!

De våglängder som växter främst tar upp är 440 nm (dvs ca 6500K) och 675 nm (dvs ca 2000K) och de har i princip ingen som helst nytta av ljuset mellan 540-570 nm, dvs främst de ljusgröna nyanserna vilket är de färger våra ögon är som mest känsliga för. Mao, en lampa som är anpassad för det mänskliga ögat är precis lika felanpassad för fotosyntesen. Alla lampor med en lägre färgtemperatur än 6000K kan ni skrota direkt om ni ska driva upp växter!

Det billigaste ljusalternativet för att förgro inomhus på våren är kallvita lysrör (x60 eller kallare) men eftersom de fortfarande främst är ämnade för att lysa upp lokaler snarare än att kickstarta växter så är det mycket av ljuset som går till spillo, främst då de gröna delarna av spektrat. Växter tar även upp lite av det röda ljuset, men vanliga lysrör har så brett spektra att alla lysrör täcker in de våglängderna med råge.

Det mest effektiva sättet att driva upp plantor på våren är att använda de LED lampor som börjat dyka upp för just det ändamålet. De består främst av en massa skarpt blå LED samt några kompletterande röda LED med precis rätt våglängder för att stimulera fotosyntesen maximalt. Vi människor upplever ljuset från de lamporna som extremt lila (pga den totala avsaknaden av grönt ljus) och som ett resultat av detta ser växterna i princip svarta ut om de här LED-lamporna är den enda belysningen. Vi har provat att förgro växter både i rörljus från rör på 6000K och med en sån här specialanpassad LED-lampa och räknat per Watt är LED-lampan oerhört mycket mera effektiv!

Slutligen lite (ganska irrelevant) trivia om färgseende. Alla människor upplever färger olika för våra ögon reagerar på lite olika våglängder, det är tom så att våra två ögon ofta har lite olika färgseende. Prova tex att titta på lite olika saker med enbart vänster respektive höger öga, förmodligen kommer du kunna notera att ena ögat upplever färgerna som varmare än det andra, det beror just på att våra "färgreferenser" i ögat skiljer sig lite åt mellan ögonen.

Det finns även människor som har motsvarigheten till absolut gehör vad gäller färger. Eftersom färgseendet sitter i samma kromosompar som avgör könet är detta något som bara "drabbar" kvinnor, men det finns kvinnor som har tetrakromatiskt seende, dvs att de ser fyra färger i stället för tre. I stället för de vanliga grundfärgerna rött-grönt-blått så har de antingen rött-rött-grönt-blått eller rött-grönt-grönt-blått men av samma orsak som att alla ögon uppfattar färger lite olika så får dessa kvinnor två gröna (eller röda) referenser vilket gör det möjligt för dem att avgöra skillnaden mellan två nyanser med högre noggrannhet.

Detta ger dem tex möjlighet att köpa en perfekt färgmatchad kavaj till ett par byxor som de har hemma och alltså bara minns färgen på. En människa med normalt färgseende kan, speciellt med lite träning, komma väldigt nära en perfekt färgmatchning i samma situation men en person med tetrakromatiskt färgseende kommer ha exakt rätt varje gång! Ett färgseendets absolut gehör. Detta perfekta färgseende är dock en genetisk skada där den ena X-kromosomen bara bär på anlagen blått-rött-rött och den andra bara blått-grönt-grönt, som ett resultat av detta kommer alla eventuella söner de får alla vara rött-grönt-färgblinda (medans döttrars färgseende med stor sannolikhet kommer "räddas" pga de dubbla X-kromosomerna)! Det omvända gäller dock inte; kvinnor som får färgblinda söner är inte alltid tetrakromatiska.

Det finns människor som helt saknar koner och alltså är komplett färgblinda, men det normala är att människor är trikromatiska. Även personer som är rött-grönt-färgblinda är egentligen trikromatiska men i stället för rött-grönt-blått ser de tex grönt-grönt-blått, vilket gör att de inte får en tillräckligt "bred" referens för att kunna avgöra skillnaden mellan rött och grönt. Bland djur finns det väldigt olika färgseende men de flesta djur har i alla fall någon form av färgseende. Hundar ser tex inte bara gråskalor som många tror, de är dikromiatiska och, enligt mänsklig standard, rött-grönt-färgblinda.

En intressant egenskap med färgblindhet är att det egentligen inte främst ger en sämre färgupplevelse, som man kanske kan tro, utan snarare en annorlunda färgupplevelse. Precis som exemplet med den avvikande bildörren ovan när bilen belystes med ett "onaturligt" spektra så ser rött-grönt-färgblinda färger på ett annat sätt. Ett exempel på det är att tex militära kamuflagefärger som lurar en människa med normalt färgseende inte nödvändigtvis blir lika "osynligt" för en färgblind person. Som en konsekvens av detta testar man därför numera nya kamuflagemönster även på personer med "avvikande" färgseende...

Idag pågår det rätt mycket forskning på just färgseendet och en sak forskare försöker lösa nu är att kunna bota rött-grönt-färgblindhet. Man har redan kunnat visa att man kan bota den typen av färgblindhet på labbdjur med genterapi, alltså på vuxna djur, genom att addera den saknade färgreferensen i ögat genom speciella harmlösa virus som bärare av de modifierade generna. Det är möjligt, men inte fastlagt än, att samma teknik skulle kunna användas för att ytterligare förbättre färgseendet hos människor till tetrakromatiska med en motsvarande modifiering. Om det kommer fungera på enbart kvinnor eller även på män har jag däremot inte lyckats få reda på.

Fåglar å sin sida är redan tetrakromatiska av naturen men till skillnad mot tetrakromatiska kvinnor så ser fåglar sin fjärde färg i det ultravioletta området vilket ger dem ett mycket bredare färgseende än vad människor har. Många djurarter som utvecklats som dagaktiva djur har förmågan att se just UV-ljus men vi människor har evolverat från de tidigaste däggdjuren som var nattaktiva och på natten finns det inget tillgängligt UV-ljus, därför saknar vi det färgseendet trots att vi är dagaktiva.

Fjärilar å sin sida är ännu mer extrema än fåglar och kan se hela fem olika färger vilket å sin sida inte är nånting jämfört med mantisräkan som kan se mer än 10 individuella färger (exakta antalet är inte känt och jag har sett både siffran 12 och 16 nämnas i olika sammanhang).

Ljus är lite mer komplicerat än bara E14/E27-gänga och Watt-tal... ;)
« Senast ändrad: 12 jun-13 kl 10:54 av Qeruiem »
The very definition of news is something that hardly ever happens. If an incident is in the news, we shouldn't worry about it. It's when something is so common that its no longer news – car crashes, domestic violence – that we should worry.

-- Bruce Schneier '08

Midvinter

  • Inlägg: 737
    • Dalarna
Tack för en väldigt informativ tråd! Just det här med växtbelysning är något som jag har grubblat en del på, och jag vill gärna dela dom tankarna, men eftersom temat passar bättre i odlingsdelen av forumet så postade jag svaret där i stället: http://www.alternativ.nu/index.php?topic=178323.0
Watch your thoughts for they become words. Watch your words for they become actions. Watch your actions for they become...habits. Watch your habits, for they become your character. And watch your character, for it becomes your destiny! What we think,we become.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Nyheter

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser