Var passar vi in? "Stadsmänniskor som längtar efter landet"

[Hasina]

Trivs där vi bor, men vill ha trädgård. Här kostar villa alldeles för mycket så vi måste söka oss bortåt. Men var? Känns så svårt att välja ett område på måfå. Även om man skulle åka och kika så ser man ju bara ytan. Men finns människor som vi där...

Någon som vet var vi kan passa in?

Blandad familj svensk/utländsk
Vegetarianer
Småbarnsfamilj
ca 30 år

Krav på boende
Närhet till skogen
max 1-2 h från Göteborg
någorlunda service
Grannar
Runt miljonen

Va nu snälla och konkreta!

 

[Malines här igen]

Falköping.

Herrljunga.

Skövde.

Relativt "lätt" att få jobb. Relativt lätt att hitta bostad med det ni söker inom nån mil från tågstationen. Inte JÄTTE-inskränkta människor. Gott om "alternativare" och återläsare. Lätt att ta sig till och från centra Gbg. Billigast sannolikt Falköping eller Herrljunga. Minst inskränkt och bäst studiemöjligheter i Skövde (men en jävligt dryg stad).

Frågor på det?

[Vasa81]

Allt handlar om behovet av jobb eller om det är andra saker som är viktiga.

Grästorp/Essunga/Vara gör att priserna falller ordentligt.

[mille]

Marks kommun? Fotskäl är fint

[Misse]

Ja. I marks kommun är det rättså billigt.
 Även 2 mil öster om Varberg, enda området här där jag hade råd med att köpa hus som hade stor tomt m.m.     och ändå är det bara 50-55 min till Gbg.  Kommer man bortåt Ullared eller längre så är det ändå billigare.
Veddige och öster/norrut därom är också hyfsat billigt.
Falkenbergs inland också bra.

[ChristinaR]

Bollebygds kommun har bra pendlingsmöjligheter till Gbg (ca 40 min till NE-platsen). Dyra hus i tätorten, men lägre priser om man kommer ut en bit på landet, om man inte letar efter något som kan klassas som en "hästgård". Kan vara svårt att klara sig utan bil, dock. Bra skolor. Trevligt folk i största allmänhet.

[Skogsnatt]

Nordvästra Skåne och inte alltför nära Ängelholm eller Helsingborg, så går det att hitta hus i prisklassen ni nämner eller till hälften. Om ni håller gällande hastighetsbegränsning, så är ni vid Ullevimotet på lite under 2 timmar.

[Hasina]

Tack för alla svar. Dock så tänkte jag inte så mycket på just det här med priset utan mer på vilka som bor där. Hade jag kunnat bo närmare Stockholm så låter järna väldigt spännande t.ex.. Är lite rädd för att folk ska tycka vi är konstiga! ;-) Tycker redan här i stor staden att folk skall hänga upp sig på saker som vilken mat man äter. Uddebo är ett exempel där det börjar samlas lite alternativare. Tänkte om ni kände till lite fler områden. Eller är det mest blandad befolkning som gäller. Vill gärna ha lite gemenskap. Känns som det kan bli ensamt på landet. Ett hus här ett hus där. Men jag saknar kontakten med naturen här. Jag vet inte.....

[Malines här igen]

Idioter av alla slag träffar man på överallt. Hade en diskussion med min barnmorska idag om min syn på kött och barn och livet. hon blev INTE avskräckt och fördömande, utan nyfiken och började tänka efter. Tror man kan ha tur och otur oavsett var man hamnar. Men det är givetvis bra att ha lite koll på folket omkring.

Hur extrema är ni? Så kanske det blir lättare att ge råd om var ni ska bo?

Man lär sig att leva med att vara konstig oxå. Jag är ett ufo i byn, men det funkar i alla fall, oftast.

[Bulan]

Någon som vet var vi kan passa in?

Blandad familj svensk/utländsk
Vegetarianer
Småbarnsfamilj
ca 30 år

 

Låter väl som om ni vore vilken "svensson-familj" som helst i mina öron 

[ChristinaR]

Tack för alla svar. Dock så tänkte jag inte så mycket på just det här med priset utan mer på vilka som bor där. Hade jag kunnat bo närmare Stockholm så låter järna väldigt spännande t.ex.. Är lite rädd för att folk ska tycka vi är konstiga! ;-) Tycker redan här i stor staden att folk skall hänga upp sig på saker som vilken mat man äter. Uddebo är ett exempel där det börjar samlas lite alternativare. Tänkte om ni kände till lite fler områden. Eller är det mest blandad befolkning som gäller. Vill gärna ha lite gemenskap. Känns som det kan bli ensamt på landet. Ett hus här ett hus där. Men jag saknar kontakten med naturen här. Jag vet inte.....

Min erfarenhet är att det handlar inte bara om vilka man har omkring sig, utan minst lika mycket om en själv. Är man trygg och säker i det man gör så brukar andra acceptera det utan större knot.  Åtminstone om man nöjer sig med att vänligt berätta och förklara hur man tänker och inte försöker missionera...  (säger inte att du gör det, men du kanske förstår vad jag menar)

[Skumme]

När jag läser den här tråden börjar jag fundera på om jag och min familj, för att vara "alternativare", är ovanligt "vanliga" eller om vi bara har råkat hamna i ett område med ovanligt underbara grannar. Tycker det skulle vara väldigt tråkigt om man inte skulle bli accepterad där man väljer att bosätta sig och leva sitt liv. Här känner jag att vi inte sticker ut speciellt alls, vi har mycket gemensamt med de flesta av grannarna. Nu har vi visserligen några andra "alternativare" i närheten, men annars är de flesta vanliga bonnfamiljer, eller har i alla fall den bakgrunden. Självhushållning är ju egentligen ganska naturligt för folk som bor på landet och själva till viss del lever av djur, jord, skog eller kanske odlingar. Att bo på landet och vara vegetarian kanske för vissa i och för sig kan upplevas som lika konstigt att åka till gymmet och träna, själv gör jag ingen större affär av att jag föredrar att äta mina egna djur och avstår från kött med okänt ursprung. Blir jag bjuden på kött från andras glada djur tackar jag gärna ja dock.

Med lite ödmjukhet och nyfikenhet tror jag för övrigt man kommer betydligt längre än med en generaliserad utgångspunkt att man som "alternativare" skulle vara mindre inskränkt och kanske i värsta fall även "bättre" än folk i allmänhet. 

Det som möjligen skiljer oss från andra här i byn är att vi har ofantligt mycket mer att göra än de flesta andra så att vi av tidsskäl tyvärr tvingas tacka nej till många sociala aktiviteter som ordnas. Det tror jag folk tycker är det allra svåraste att förstå med ens livsstil, att man verkligen ska jobba jämt. Försöker dock komma loss ibland, för barnens skull inte minst. Att se till att träffa och umgås med andra tror jag är det bästa botemedlet mot eventuella fördomar.

[Sussilo]

Med lite ödmjukhet och nyfikenhet tror jag för övrigt man kommer betydligt längre än med en generaliserad utgångspunkt att man som "alternativare" skulle vara mindre inskränkt och kanske i värsta fall även "bättre" än folk i allmänhet.

Instämmer, Skumme  !

[ChristinaR]

Här känner jag att vi inte sticker ut speciellt alls, vi har mycket gemensamt med de flesta av grannarna. Nu har vi visserligen några andra "alternativare" i närheten, men annars är de flesta vanliga bonnfamiljer, eller har i alla fall den bakgrunden. Självhushållning är ju egentligen ganska naturligt för folk som bor på landet och själva till viss del lever av djur, jord, skog eller kanske odlingar.

---

Det som möjligen skiljer oss från andra här i byn är att vi har ofantligt mycket mer att göra än de flesta andra så att vi av tidsskäl tyvärr tvingas tacka nej till många sociala aktiviteter som ordnas. Det tror jag folk tycker är det allra svåraste att förstå med ens livsstil, att man verkligen ska jobba jämt. Försöker dock komma loss ibland, för barnens skull inte minst. Att se till att träffa och umgås med andra tror jag är det bästa botemedlet mot eventuella fördomar.

Mina erfarenheter också, i båda fallen. Jag jobbar ju nästan jämt, antingen med lönearbetet eller med trädgården. Mina odlingar ligger nära vägen där många passerar och det blir många pratstunder om odling och metoder. Jag lär mig av "di gamle" och jag kan tipsa om sådant som är nytt för dem. Att sen gubbarna tycker jag är helknas som försöker odla potatis utan att spruta, det kan jag leva med.  (potatisbladmögel BIG TIME!!) Flera av grannarna i byn är månskensbönder i större eller mindre utsträckning, eller så har de hästar, eller både-och. Många har skog. De skulle nog inte kalla sig för alternativa, men de är trevliga människor.

Men alla sociala grejer som byalaget ordnar och möten hit och dit - där får jag välja bort ganska mycket, särskilt som jag är ensam med ungarna. Försöker visa mig nångång då och då, så att ingen tror att jag är HELT osocial. 

[Hasina]

Låter nästan som det är bättre på landet. :-) Som exempel så jobbar jag i hemtjänsten och under de nästan 10 år jag jobbat där går det sällan en dag när folk inte kommenterar min mat. En del mer nyfikna kommenterar, men ofta kan du verkligen överleva på det? Får du i dig all näring? m.m. eller rent av elaka saker som det kanske är godare än det ser ut. Detta säger de och käkar billys pan pizza och färdiga pajer varje dag. Nu när jag har barn så har det övergått till, men de äter väl kött. Kan de verkligen klara sig på det. m.m. Visst en  del får man ta ta, men varje dag!
Jag har aldrig någonsin försökt få andra att göra och tycka som mig. Min familj och vänner äter kött och det är inga konstigheter med det.

[Malines här igen]

Hrm... Just det där med att vara vegaterian kan vara bökigt på landet kanske, då de flesta har en väldigt "praktisk" syn på djur och döda djur. Jag jobbar i vården och 2 av mina kollegor är lakto-ovo-veg, en äter inte gris, en äter inte fisk och ändå lyckas vi laga mat till oss och brukaren varje dag som är god och näringsrik och passar alla. Vi pratar mat hela tiden, varför man äter som man gör, osv.

Men det ÄR skillnad på ton. Samtal med nyfikenhet är i min mening välkomna, men så fort det blir förakt blir jag förbannad och ledsen. Detta talar dock till landsbygdens fördel, tror jag: nyfikenheten.

Upplever att så länge man "sköter sig" och hjälper till med vad man kan i bygden och står för vem man är så blir man inte illa bemött. Då är villasamhällen långt mycket värre.

[indra]

Det låter som ni passar in hos oss 
Har skickat dig ett PM på denna sida.
Ha det gott!