Hur göra?

[Luppa]

Har lite problem med våra får. Ska kanske först och främst säga att vi bor långt som f*n norrut, betessäsongen har inte börjat här. 
Har tvingats köpa nytt hö eftersom vårt börjar ta slut. Vårt eget är fintrådigt ängshö med mycket blad, sånt där hö som fåren gillar. De har alltid ätit bra av det. Det nya höt är grovt, i princip bara timotej.
Nu är det ju så klart så att fåren absolut inte vill ha det nya höt... Försöker blanda så klart, men de ratar det nya och det gamla kommer ju ta slut snart.
De flesta har lamm som är runt en månad gamla, så det är viktigt att de får i sig mat...
Har dessutom haft en taka som nyligen visat symtom som skulle kunna vara foderleda, hon äår dock bättre nu. Men i kväll klev inte ett av de äldre tacklammen upp när de fick kraftfoder.
Känns som att vi bör göra något... Jag har läst lite om foderleda i dag, och spontant så känns det som att jag skulle vilja skära ner kraftigt på kraftfodret tills de äter grovfodret ordentligt. Tänker jag rätt? Och kan man verkligen göra så när de har så pass små lamm?

Hjälp mig gärna att reda ut begreppen lite... Jag förstår inte riktigt hur det där med foderleda hänger ihop.
Jag har förstått det som att det beror på att djuret får för mycket kraftfoder i förhållande till grovfoder. Men samtidigt så beror det på att de är undernärda, att de tagit för mycket från sina reserver. Förklara!

[vallhunden]

Nej, foderleda beror på att ph-värdet i vommen blir fel pga för mycket kraftfoder i förhållande till grovfoder. Jag hade inte "mutat" dom med ditt gamla hö!!! En smart tacka vet att du har mer av det, då. Utan byt tvärt till det nya höt. Hoppa över kraftfodergivan på kvällen när de har fått det nya höet på morgonen. Ge en något mindre giva nästa morgon om de har börjat äta av höet... Så hade jag gjort!

Om de tar för snabbt på sina fettreserver får de acidos, vilket är ett annat allvarligt tillstånd, Men att hoppa över en giva ger dom inte acidos!
De slutar dock att äta även vid acidos, så att se det ena från det andra är svårt...

[Torptomten]

Läs detta flera gånger för jag kan nog inte förklara det nog enkelt.

§1 Du skall inte bara livnära fåret utan också det "samhälle" av nyttiga mikrorganismer som lever i vommen.
 I § 2 skall jag tala om vad  som utgör kraftfoder.
 I § 3 skall jag tala om vad som utgör grovfoder. 
 I § 4 skall jag tala den livsnödvändiga flytande födan eller det nödvändiga lösningsmedlet.
 I § 5 skall jag tala om "Vommens samhälle" och näst sist skall jag tala i
   § 6 om Fårets behov som det vore enkelmagat/ icke-idislare, för att till sist i
   § 7 Tala om den mirakulösa samlevnaden mellan "Vommsamhället" och Fåret, alltså behovet av "spårfoder"

§ 2 Kraftfodret
Kraftfodret kan indelas i tre grupper: A) Proteinhaltiga, B) Fetthaltiga, C)Sockerhaltiga.
A) är främst för får havre- krossad och korn- krossad men även lusernpellets och gula ärtor och i liten mängd vetekli, mindre tjänligt  eller direkt olämpligt är foderbönor, vete- helt eller malet och råg samt foderlinsor, torrmjölk och potatisfibrer.
B) är främst solrosfrön-hela, rapsfröka, linfrökaka, hampfrökaka, potsischipps-rester.
C) är främst betfor och ibland melass.
Det måste vara balans mellan dessa tre. Ofta ger vi för mycket av A) och för lite av C) och kanske inget av B).
Detta kan i regel undvikas om man ger fårpellets men  då denna vara är dyr och finfördelad, genom malning, upphettning och torkning inte helt bra för magarna hos fåret. -> Risk för magsår och foderleda.  Jag menar att man bör eftersträva 1/3 havrekross och 1/3 kornkross  och 1/3 betfor som bas i kraftfodret. På toppen av detta kan man med fördel ge ca ½ dl rapsfrökaka+ ½dl linfrökaka och kalla vintrar 1 dl solrosfrö-helt per dag och digivande eller högdräktig tacka.

Om grovfodret kommer från magra och gamla vallar är tyngdpunkten i kraftfodret proteinfodret =A.
Om höet är sent skördat samma som ovan men också C)
Om höet är regnskadat eller fått få soltimmar bör man tillgripa lucernpellets och vetekli i tillägg till övrigt kraftfoder ca 1 dl av vart per får och dag för att ge både A+B+C samt struktur på fodret och öka smakligheten.
Kalla vintrar kan B)  behöva extra uppmärksamhet.

§ 3 Grovfodret
Grovfodret kan vara fint ängshö, eller hö från gamla vallar med mycket örter, men också hö från moderna vallar för nötdjur eller ensilage, men även amoniakbehandlad halm eller havrehalm.  Det viktiga är att man vet vad man verkligen ger djuren och vilket näringsvärde det grovfodret har just för de djur man har.  Ett ofta bortglömt men bra grovfoder som komplement är grenar av framför allt tall, en, sälg och asp samt om det finns rönn.  Gran kan ge många små och klena lamm (för högt mangantal).
Erfarenhetsmässigt är havrehalm att föredra framför hö eller ensilage för nöt. Det måste vara balans mellan grovfoder och kraftfoder men man kan starkt förenklat säga att det går för fåren att överleva på bara grov foder men att det är omöjligt för dem att överleva bara på kraftfoder. Mer om orsakerna till det i § 5.

§ 4 Det livsnödvändiga lösningsmedlet
Vatten av god smak neutralt eller hårt (kalkrikt) pH 7-8 är att föredra.  Man bör göra en vattenanalys för att se att vattnet inte innehåller järn, mangan (dessa är både hälsovådliga och illasmakande) eller är surt då då surt vatten tar med sig olika tungmetaller som kan vara i hälsovådlig halt.
Inte bara fåret självt behöver vatten utan också "Vommens Samhälle" dessutom måste de tillgänliga näringsämnena lösas i vatten för att kunna tas upp i fårets tarmar.  Vanligt är att det förekommer foderleda pga illasmakande vatten eller för att det är för kallt, inte bara fåret självt blir kallt invärtes utan livet i "Vommens Samghälle" kyls ner och går på sparlåga om vattnet är för kallt. Vommens Samhälle behöver hålla en hög aktivitet av två skäl, dels behövs frigjord näring av fåret och dels behöver fåret värmen från en högpresterande vomm!  Att vattenkärlen behöver hållas i god hygien är så självklart så det säger jag inget om.
Marken/Golvet måste vara torrt och hårt så att djuren inte avstår från att dricka för att skydda sina klövar.  Finns vattnet inomhus skall platsen var väl upplyst utan att blända eller ge skuggor som kan verka skrämmande.

§ 5 "Vommens Samhälle"
I fårets magsäck som är uppdelad i fyra avdelningar sker en fantastiskt sinrik produktion. Där bryter virus, bakterier, svamar och encelliga"djur" ner födan i fraktioner som fåret kan ta upp och bygger upp näringsämnen som fåret inte självt kan producera (vitaminer bla). Där oskadliggörs vissa gifter och där produceras stora mängder värme! Alla dessa olika mikroorganismer skall leva ,arbeta trivas och hålla sams för att fåret skall må väl.  Detta samälle behöver framför allt olika sorters grovfoder och mineraler för att fungera. Kraftfodret kan bara komma med, som ett inte nödvändigt komplement för detta samhälle.  Det behöver också en obruten tillförsel av vissa ämnen som omvandlas till bakterie- och virus- samt svamp-dödande ämnen för att inte slås ut av onyttiga /patogena/parasitära mikroorganismer.  Dessa ämnen finns främst i de barkslag som jag nämnt om ovan, men även i löv och barr. Idag får vi avmaska och paristbekämpa samt antbiotika-behandla långt fler gånger än vad som skulle behövas om fåren fick bark i fri tillgång. Foderjäst i små mängder kan verka possitivt eller bagerijäst upplöst i lite jummet vatten alternativt små, riktigt små mängder surdeg med havre och korn i surdegen kan verka produktionsbefrämjande i vommen och därmed öka aptiten hos fåret.

§ 6 Fårets behov som om det vore enkelmagat
Fåret självt behöver utöver kolhydrater, proteiner och fetter även vitaminer och mineraler.  I Vommen sönder delas de tre först nämda som en bisysla medan grovfodret sönderdelas. Men fåret behöver också ämnen som inte Vommen kan förse det med och som vårt nordiska klimat i kombination med tamhållning förvägrar fåret. Jag tänker främst på D-vitamin och E-vitamin+ Selen.
D-vitamin saknas i ensilage och hö som ej fått många soltimmar.  Därför vill jag rekomendera ett multivitamin-preparat och ett E+Selen-preparat dagligen i en vecka var månad. Överskott uppstår ej och brister hävs med denna metod. Även små mängder morot, foderbeta, grönkål, och torkade nässlor har här en given plats.

§ 7 Spårfoder
Jag har redan berört det men jag vill trycka på behovet för fåret att få minneraler och olika salter (både till sig självt och Vommen) vitaminer till sig självt och till Vommen (främst C-vitamin) samt olika ämnen som finns i barr, löv och bark.
Jag menar att med flera saltstenar Fårsten/Viltsten/ och NaCl-sten och mineralfoderbaljor/hinkar, både med och utan koppar men för får så kan fåren välja det just den individen behöver.
Med många olika trädslag i form av grenar så kan fåren komplettera ett "tråkigt grovfoder".
Med ett multivitamin-preparat kan en del av en långvinters negativa påverkan minskas.
Med E+Selen undviker vi svaga tackor och klena lamm förorsakat av brist på dessa.
Med lite aptitstimulans i form av jäst/surdeg kan vi höja aktiviteten i vommen och få ut mer näring ur samma grovfoder- / kraftfoder-giva!
Vitaminer, mineraler, salter och de ämnen som finns i barken behövs verkligen men kanske inte i så stora mängder så jag kallar dem för spårfoder (av ordet spårelement/spårämne).
Bark kan gott klassas som nödvändigt grovfoder men ersätter inte s.k. tradionella grovfoder.
MEN allt löses i ett gott, rent och lagom tempurerat vatten! 
 

Detta är ett försök att reda ut orsaken till foderleda och att försöka ge tips om åtgärder däremot.
Svaret blev långt då ämnet är svårt och har många komponenter och lösningarna därmed blir flera och olika.

Men om Du lyckats att ta Dig hit i denna text har Du stor chans att klara av det! Det har Du bevisat!

Lycka till!  /Tt

[MonaW]

Nu har du fått svar av två duktiga, erfarna fårägare, ändå är detta inte lätt. Jag ska virra till det lite till. Torptomten skriver att "främst för får är havre - krossad". Jag har lärt mig att får ska"aldrig ha krossad havre utan hel", det gäller även lamm (om de ska ha havre). Anledningen är att den krossade havren passerar för snabbt genom alla magarna och de hinner inte tillgodogöra sig näringen. Om det skulle vara fel (men jag har lärt det av Kalle Hammarberg, som jag har förtroende för, gammal och erfaren fårveterinär) så är det ändå så att vitaminer och annat bevaras bättre i hel havre och det fungerar bra i fårmagarna med hel havre och blir mindre jobb. På senvintern gav jag mina får havre (hel), gula ärter och betfor ungefär en tredjedel av varje. (Ärterna blötlade jag över natten men det ska man inte behöva). Jag blandade också i mineralfoder med koppar. Fåren gillade det och de fick lika kraftfoder varje år. Ärter innehåller ju mindre protein än soja, så hade jag dåligt grovfoder så ökade jag mängden ärter och minskade på betfor. Eftersom jag hade åsenfår så fick de väldigt lite, ett par hekto/tacka men de brukade hålla hullet bra med det.

[Torptomten]

Jag ger också gärna helt korn och hel havre till mina får, men de är visserligen en en primitiv ras men doch ej av nordisk kortsvans-modell.  Jag skrev krossad för att säden skulle vara grövte än vad den är i fårpellets.  Skall man ge hel säd är det min bestämda uppfattning att fåren behöver daglig tillgång på bark för att helt tillgodogöra sig näringsinnehållet.  Att det är så finmalet i pelletsen är dels en fråga om industriteknik, och dels en tro - ej med evidenskriterier bevisad teori - att djuren lättare tar upp näringen om säden är fin fördelad.  Så har man tänkt om alla djur från höns till grisar och hästar, för att gå vidare till nöt och till sist hamnat hos får och getter.  Man har helt missat att hönsen mal säden i krävan och muskelmagen med hjälp av grus, liksom att samma process sker i vommen med hjälp av hartser från bark och de grovfoder fåren äter.  Man försökte med vällingkost till de första astronauterna, med samma tanke som grund, men fick lägga ner det redan på försöksstadiet.  Alla djur behöver struktur på fodret!
Men jag kan för lite om de tunga köttdjursraserna av får, för att våga säga att även de behöver helsäd hellre än malen - varför jag lade mitt svar i "mittfåran" mellan hel--> krossad--> mald-->pelleterd.

Och jag håller helt med att en krossad eller mald säd snabbt förlorar i näringsvärde, men vill tilllägga att ju mer finfördelad säden är - ju fler ytor blir det för patogena former av mögel, bakterier och virus samt fukt att angripa!

Med tanke på de nordliga förhållanden som TS angav, vill jag än en gång, betona vikten av att kraftfodret innehåller även kolhydrater/socker och en mångfald av fetter.  Därtill mineraler och en allsidig tillgång på vitaminer.


Förtydligande:
Jag talade i mitt förra inlägg bara om mineraler i allmänhet, men måste också säga något om Calsium/Kalk.  Är pH- värdet lågt eller kalkhalten i marken ringa, (t ex i sandjordar) kan man behöva ge foderkrita året runt. Till högproduserande förfinade raser som Texel, så kan det finnas ett stort behov av calsium både för lammens skeletbildning under dräktigheten och sedan för tackans mjölkproduktion under digivningen, även om marken är kakrik.

Det är enkelt att ta ett jordprov från betesvallen, blöta det med batterivatten,  pressa ur batterivattnet mellan två rostfria skedar och samla det i ett rent rostfritt eller av glas gjort kärl, för att ta av pressvattnet och göra ett pH-prov.  Test-set finns i trädgårdshandeln eller via Odla.nu på nätet. 


Ha som tummregel att vid fårskötsel skall man sköta inte bara a) fåret utan även b) vommen och dessutom c) fårhjorden som helhet.
Det är först då man brutit ner foderkraven i dessa tre enheter som  man kan göra en rätt beräkning av tillgång på foder, priser och näringsinnehåll, hjordens storlek osv.  Det är först nu som man kan göra en sammanvägning av de nu säkert kända delfaktorerna, - och därmed tala om fårskötsel av god kvallitet.


Lycka till! /Tt

[Luppa]

Ojoj, nu har jag lite att läsa ser jag 
Havre är inte aktuellt här, varken krossad eller hel. Korn är det enda som hinner mogna där vi bor, så det är det vi odlar. Blandar det med kraftfoder som vi köper på bulk (tyvärr Solid då det är det enda som säljs på bulk här)
Ska läsa... Vi har ju en kraftig köttras med stor mjölkproduktion och tillväxt, så jag misstänker att de är tämligen känsliga för felutfodring...

[Torptomten]

Solid [[/b]/quote]
Skriv gärna ut innehållet och näringstalen för detta!
/Tt

[Trollmor]

Jag har inte möjklighet att läsa allt detta, men vill ändå tillägga, ifall det inte framkommit ovan utan att jag har sett det:

Om du nu har fått slut på fodret så tidigt, så måste det ju vara nån felberäkning.  Kan du räkna ut hur mycket foder som gått åt per individ och dag under vintern?  Ty om det är mycket mer än du räknat med, så kommer jag att tänka på parasiter.  Det gäller ju även att hålla markerna parasitfria (enligt Kalle Hammarberg, kul att det finns fler än jag som lyssnar på honom!  )

För att fåret ska må bra, måste vi alltså sköta om:

a) fåret
b) vommen
c) fårhjorden som helhet, och
d) betesmarken

[Torptomten]

Dumma Dumma Trollmor! Nu kommer Du med ännu fler komponenter, än de jag hade, - och det var rörigt nog innan!
Och värst av allt är att Du har rätt också! Och då kan man ju inte bli arg på Dig!
/Tt

[Torptomten]

Om Du får en tacka som inte vill äta alls eller mycket lite av grovfodret kan Du ge Polypropylenglukol - Obs! Inget annat.  Detta finns på apoteket eller kan tas hem, alternativt Energibalans som finns på Granngården.  Idislare kan av detta ämne producera blodsocker i levern. Dosering står på flaskan. Medlet kan var rent livräddande och bör finnas på varje gård med idislare!
Men jag hoppas Du slipper använda det!
H/Tt

[Trollmor]

Jaha, förlåt så mycket då ...    Särskilt det där med Hammarberg! 

Vi hoppas att TS klarar av att ge sina ulltussar en bra miljö!

[Luppa]

Man måste väl inte ha gett för mycket grovfoder för att det ska ta slut? 
Vi hade däremot kvigor som vi slaktanmälde i somras, men slakteriet drog ut på att hämta dem så de hann stå inne några veckor och äta rätt stora mängder hö.

Solid 120 https://c4produktkatalog.lantmannen.se/index.php/component/virtuemart/?page=shop.product_details&flypage=flypage.tpl_mol&product_id=7365&category_id=8239
Kom för tusan inte och säg att vi måste byta foder, det finns inget annat. 36 mil tor till närmaste foderåterförsäljare, vi är smått beroende av bulkbilen...

[Charlotte]

Nu har du fått svar av två duktiga, erfarna fårägare, ändå är detta inte lätt. Jag ska virra till det lite till. Torptomten skriver att "främst för får är havre - krossad". Jag har lärt mig att får ska"aldrig ha krossad havre utan hel", det gäller även lamm (om de ska ha havre). Anledningen är att den krossade havren passerar för snabbt genom alla magarna och de hinner inte tillgodogöra sig näringen.

Ja, det har jag också fått lära mig.
Dessutom gör hel spannmål att fåren idisslar mer, vilket leder till mer salivproduktion.
Saliven som är basisk neutraliserar syror som uppstår när spannmålen bryts ner i våmmen.
Syrachocken som kan uppstå i våmmen är inte bra för mikroorganismerna, som ju är dom vi fårägare ska utfodra
Mvh
Charlotte

[Trollmor]

Bussiga Charlotte! 

Kvigor, inte parasiter!  Då så, det var välan bra!  En sak mindre att fundera på. 

Lövtäkt och liknande är känt för att vara arbetsintensivt, och min fördom om väder och väglag där uppe så här års får mig inte att längta ut i skogen precis ... 

[Torptomten]

Jag har kollat tråden som TS gav och inte funnit det jag var rädd för, nämligen tillsats av mangan.  Höga mangantal ger många ägglossningar (= lättare att få kalv på kon)  hos alla däggdjur men få är mer känsliga för höga halter än kor.  Men för höga halter av mangan är negativt för koppar-upptaget och påverkar immunförsvaret mycket negativt.  Detta har vi sett i Älvsborgssjukan hos Älg.  En variant av galna-ko-sjukan förekom hos Vitsvans-hjort i Kanada. Man såg superhöga halter av mangan hoshjortarna och hjärnskador som vid galna -ko-sjuka samt botten notering av koppar i dessa djur.  Dessa hjortar var för många och hade mest gran att äta, och gran är vårt och deras mest manganrika trädslag.  Efter avskjutning och stödutfodring samt särskilt mineralfoder försvan dessa hjärnförändringar och både kopparhalten  och mangantalet hos hjortarna blev normala.

Men det kraftfodret verkade det inte innehållsmässigt vara fel på tvärt om, även till får !
H/Tt

[Luppa]

Men det kraftfodret verkade det inte innehållsmässigt vara fel på tvärt om, även till får !
H/Tt

Åh, gud så skönt 

[Luppa]

Lövtäkt och liknande är känt för att vara arbetsintensivt, och min fördom om väder och väglag där uppe så här års får mig inte att längta ut i skogen precis ... 

Finns inget att hämta i skogen heller, träden har inte slagit ut än 

[Trollmor]

Jag tror Torptomten menade att själva kvistarna och barken var det intressanta.  Därför skrev jag "och liknande".  De äter ju knoppar och bark också.  Men hur få hem det i tillräcklig mängd?  Som jag fattat det har du flera dussin tackor! 

[Torptomten]

Här i söder slår inte Tall och En ut, hur det är i norr kanske jag inte känner till?

Tall är alltid bra och ju kallare det är ju mer C-vitamin finns i barren. Tallen använder askorbinsyra som frysskyddsmedel!

Finns gråal hos er? Hanblommen innehåller mycket protein och barken många bra mineraler och andra ämnen som underlättar livet i Vomm Samhället.
Knopp och bark ger struktur, näring och "spårfoder" hela året! Men visst behövs en motorsåg, en fyrhjuling och en drivande virkeskärra lämpad för gallring, gärna med kran också, för att man  inte skall arbeta ihjäl sig!  Sedan får man barkad tändved att ta hand om också!
/Tt

[Luppa]

Haha, trodde att det var löven som var det intressanta eftersom det stod lövtäkt 
Ja, vi har 25 tackor + lamm, så det skulle bli en del att släpa hem.

De hade så klart ändrat innehållet på Solid när det bytte namn... Kolla gärna. https://c4produktkatalog.lantmannen.se/index.php/component/virtuemart/?page=shop.product_details&flypage=flypage.tpl_mol&product_id=7374&category_id=8239