hjälp - nu behöver jag pep

[fågelfri]

Hej! Jag har nu i flera år funderat och velat, beslutat och fegat ur, men nu är det nära, hoppet, hoppet utan fallskärm, som innebär att jag säger upp mig från heltidsjobb, 26 000:- i månaden, utan att ha något nytt jobb på gång, börjar nämligen inse att jobbet tar så mycket energi att jag aldrig kommer på något alternativ - om jag inte hoppar FÖRST och litar på att allt löser sig sen...alla jag känner tycker förstsås att det här är en vansinnig idé - men... tänk om det finns någon jag INTE känner som fattar det här...finns det NÅGON HÄR UTE som har gjort/vill göra som jag tänker? Jag känner att jag behöver stöd...

[Jenova]

Utav någon underlig anledning är det mycket lättare att få nytt jobb om du redan har ett. 

[Elmi]

hej

jag sa upp mig förra måndagen. hade innan fått några olika erbjudanden om annat, inget är påskrivet än. har även sagt upp lägenheten och bestämt mig för att flytta.

Resultat: de har börjat rodda i alla konflikter och problem som fanns på arbetsplatsen, jag har fått massor med beröm och pep från ledningen för min kompetens vilket aldrig tidigare hänt, och flera kollegor har visat sig vara riktiga vänner, inte bara kollegor. Att säga upp mig var alltså början till en oerhört positiv process för många fler än mig. Även om jag flyttar så har jag kommit mina kollegor närmare än om jag hade fortsatt som vanligt, och arbetsplatsen kommer att bli mycket bättre.

Jag har lärt mig att bli mer modig. Nästa gång jag känner så här vet jag att en konflikt kan leda till något oerhört konstruktivt, och jag kommer att våga ta tag i större problem än jag hitintills vågat. Finns det något liknande du behöver, så prova det först! Tänk kom du kan vara kvar, men under mer positiva omständigheter!

Samtidigt- när man ställer sig i situationen att man avslutar något för att man vill något annat, så tror jag man blir kreativ och ser möjligheter. Om man däremot bara är trött och hoppar av, men helt saknar riktning, så är möjligheten stor att det inte är en lösning att bli arbetslös, utan att man i stället har skapat sig ett riktigt rejält problem, om man i stället för kreativ blir destruktivt passiv, utan riktning.

Tänker på det där du skriver att jobbet tar mycket energi som gör att du inte kommer på något alternativ. Är det energilösheten eller jobbet som är problemet? Finns det andra sätt än att säga upp dig som ger lite extra energi, så att du kan se en konstruktiv lösning? Med så lite information är det svårt att säga något riktigt bra... Trivs du inte med jobbet, eller är det mer en värdering om att man inte borde jobba heltid som gör att du söker alternativ?

Om det är vansinnigt eller inte beror på varför du hoppar av, och vilka resurser du har och vilket sammanhang du finns i.

Försök hitta en paus, innan du säger upp dig. Det kan hända att du ser vad du längtar efter och en lösning efter bara en kortare tids ledighet.

[Gräsligt grön]

Hej
Jag är en typ av människa som allt för ofta hoppar av fasta saker(Som typ fast anst)

Men jag klarar mig alltid för jag har valt den livstilen från början och lärt mig på vägen.(är idag 50)
För en vanlig människa som jag misstänker att du är kan det leda till stora problem på allehanda plan.
Så mitt råd är nog att söka tjänsteledigt ett år och se över hur det känns när den tiden börjar ta slut.
Och från det läget avgöra hur du vill ha det, fritt fall är det inte många som klarar. 
Annars kan använda mitt favvouttryck "Det som inte dödar härdar)

[Malines här igen]

Ofta kan man gå ner till halvtid, ta tjänstledigt eller semester utan lön om man har en arbetsgivare som är det minsta vettig.


Att gå från full lön till ingenting alls blir nog tungt om man inte är van självhushållare. Inte omöjligt, men tungt.

[Solmyrra]

Hej där!
Jag tror att jag förstår vad du menar..
Jag gjorde det stora hoppet för typ 20 år sedan. Alla tyckte jag var "knäpp" som sa upp mig från ett heltidsjobb, utan att ha ett nytt att gå till. Men jag sökte något annat, även om jag inte visste riktigt vad.. Jag har ALRIG ångrat mitt beslut. På den tiden hade jag inga alternativa vänner och inget som helst stöd (ifrån andra) i mitt beslut. Jag visste bara att jag måste följa den inre rösten.. att jag måste följa mitt Hjärta.. annars vore ju mitt liv förgäves.
Nu vet jag inte hur din längtan ser ut.
Jag längtade bort ifrån löne-slaveri, bort ifrån bundenhet o fasta normer. Jag längtade efter en friare tillvaro, nära Naturen, närmare mig själv o andra. Något annorlunda, ett alternativ av något slag.. Allt detta har jag fått o mer därtill.
Det händer att min sammanlagda årsinkomst kommer upp i just det som du nu tjänar per månad. Men dessa år har ändå varit rika o jag är glad att inte vara dem förutan.

Med detta vill jag säga: Våga!

[pyromanen]

Har du lite hopsparade pengar, vet du kan leva för mycket mindre än din nuvarande inkomst och inte lån/räntor mm, samt vet vad du vill istället och kan få fart på inom den tid din ekonomi räcker till för...så hopp!
Men om du behöver tid o ork att fundera över saker o ting så sök tjänstledigt istället.  Om man går utbildning under tiden tror jag t o m att arbetgivaren inte kan  neka tjänstledighet.  Jag gjorde detta för 6 år sedan, ett år ledigt där jag gick en ettårig konstnärlig folkhögskolekurs.  Var nyttigt som bara den. På många sätt! Rekommenderas!

[4-ever]

Woow, häftigt! Tro på dig själv så brukar det mesta lösa sig därefter!!!

[Jonazid]

Har sagt upp mig ett par gånger orsak är olika men är en impuls människa.

Jag tycker du skall göra det som får dig att må bra.

[mig]

VARFÖR vill du säga upp dig och vilka problem tror du det kommer att lösa? Var bor du, var vill du bo? Har du sparade pengar? Vad vill du med ditt nya liv?

[Jennifer]

När jag blev sjuk gick jag från heltidslön till i princip ingenting. Klart man fixar det, vad har man för val liksom? Man får bara snabbt som attan avsluta alla prenumerationer, abonnemang, m.m. som kostar, sluta med allt som kan klassas som minsta lyx, sälja bilen, m.m. Drar man ner allt till ett mini-minimum så går det ju.

[Solmyrra]

Jag skulle nog vilja påstå att det även ÄR möjligt att ha ett Gott Liv, trots att man inte har en tryggad ekonomisk inkomst.
Jag har under alla år jobbat deltid (på sin höjd!), lite då o då (obs! ibland varit ledig många år i sträck!) På grund av att jag valt ett billigare boende o minimerat utgifter (som inte alltid är nödvändiga..), så har jag kunnat resa jorden runt flera gånger om.. samt kunnat förfoga över o använda min tid hemmavid så som jag velat. Allting behöver inte handla om pengar o det FINNS mycket som är gratis. För mig har det varit den kvalitet på Livet o det alternativa sätt att leva o förhålla sig till som jag en gång längtade så mycket efter, men inte visste fanns..

Fast ärligt talat har jag oxå dom senaste åren upplevt en djup inre stress, över att inte få ihop det ekonomiskt.. Allting blir dyrare.. Det har blivit svårare att hitta tillfälliga jobb.. Och överallt ställs en massa krav på en o murar som hindrar o inte direkt uppmuntrar en (löne-arbets)-fri tillvaro. Det är inte alltid å enkelt.

Men trots vissa svårigheter som kan uppstå längs vägen, är det nog ändå bättre för hälsan o Själen att göra det man tror på..? Livet är ju här o nu. När man hoppar o slänger sig ut.. så öppnar sig möjligheter o chanser i Livet som knappast skulle dykt upp annars.

Fågelfri - jag tror på Dig!

[fågelfri]

Tack till er alla som bryr sig  - det värmer! Berättar gärna mer för alla som orka lyssna…
Till Solmyrra: Precis så menar jag, som du skriver ”Jag längtade bort ifrån löne-slaveri, bort ifrån bundenhet o fasta normer. Jag längtade efter en friare tillvaro, nära Naturen . Jag bor mitt i naturen men är ju så sällan där – huvudet är hela tiden ockuperat av lönearbete – inga fria kreativa tankar får längre plats, även den fysiska kroppen är förslavad, -sitter mot sin vilja i en stol – framför datorn eller vid ett mötesbord… och när jag äntligen kommer hem finns ingen ork till att göra det jag egentligen vill… som odla…måla…skriva…visst förstår jag  att någon typ av inkomst behövs (har fortfarande lite lån på gården)men  jag vill ha ork att vara kreativ även här, kanske torghandel, näthandel, hantverk (TIPS OCH IDÈER MOTTAGES TACKSAMT!)
Har sökt lite mindre kvalificerade småjobb (kan inte gå ned på deltid med det arbete jag har nu) men märker att det är svårt att passa i rekryteringsföretagens mall när man är 50+ och dessutom har 3 mån uppsägningstid….blir kallsvettig av att tiden går och inget händer… (men nu hände det i alla fall att jag skrev det här på bästa arbetstid- lite befriande bara det !

[Paradisgården]

Jag förstår också, och säger "hoppa" (beroende på hur stora lånen är i och för sig) - det löser sig alltid på något sätt, och här kan du få mycket stöd och många tips. Bor du dessutom redan på en gård har du ju det riktigt förspännt - ut och så med dig så har du mat när uppsägningstiden är slut . Har du fresten provat att säga att du tänker säga upp dig om du inte får deltid? Kanske kan de ändra sig då, och gör de inte det så gör du verklighet av ditt "hot", och kanske ändrar de sig under uppsägningstiden då. Småjobb som att köra tidningar eller få någon liten städning brukar inte vara så svårt, och då tryggar man ju ekonomin lite grann.

[softarn]

Jag ska också hoppa av ekorrhjulet. Slutar till sommaren efter att haft fast arbete sedan 2000. Jag har alltid bara fått jobb utan att söka så har aldrig stått utanför. Men tycker vardagen är så trist med heltidslönekneg så det känns bara skönt, i nuläget. Jag resonerar att ett jobb kan man alltid få igen om man vill, så länge man är bättre än andra sökande, och det är man ju :-). Jag ska bo utomlands ett halvår och sedan efter det så får jag se...

[Elmi]

Du kanske skulle kunna vinna på att konkretisera din längtan. Ta fram ett stort papper och pennor i många fina färger. Rita vad du behöver och vad du vill ha(kan vara förvånansvärt olika), och vad du längtar efter.

Gör en budget för det du behöver.(det här låter klokt, har inte alls gjort så själv utan sa bara upp mig för att jag visste i hela mig att det är enda vägen till det jag längtar efter:-)
Boende
Mat
Transport
osv...

Är det rimligt att du säger upp dig utan något annat fixat med de pengar du har tillgång till eller ser inom räckhåll?

Längtar du efter frihet är det osannolikt att en uppsägning är rätta vägen om det leder till långvarig kontakt med Kronofogden t ex. Har du pengar i proportion till vad du behöver är det förmodligen ett alldeles utmärkt beslut att "hoppa av" om det är vad du längtar efter.

Någon annan skrev om möjligheten till förändring om man säger att man säger upp sig om man inte får jobba deltid. Jag tror det funkar, om det är ett jobb där det är möjligt.

Jag visste inte det, och visste inte heller att jag var viktig på arbetsplatsen. Nu sedan jag sa upp mig är en massa saker på gång, stora förändringar och massiva åtgärder eftersom jag tagit upp vissa omständigheter som bidrar starkt till att jag väljer att flytta. De sakerna hade jag aldrig vågat säga medan jag jobbade där, och just att jag kände att klimatet inte var tillåtande var ett bidragande skäl till att längta till frihet. Jag kände mig så inlåst och kvävd.

Nu ett par veckor senare är stämningen på jobbet radikalt förändrad. Vi är öppna inför varandra, och den distans som fått mig att vilja lämna stället finns inte kvar. Ibland kan alltså en förändring av det befintliga leda till ett oväntat resultat. Eftersom jag även längtar till naturen väljer jag att fullfölja mitt beslut, men hälften av skälen till att jag ville sluta försvann i och med uppsägningen, och längtan efter frihet är inte lika stark längre eftersom friheten kommit till mig själv, till mitt förhållningssätt och till hur jag bemöter mig själv och andra.

Vad jag sett är således att det inte måste vara byte av lokal eller konkreta omständigheter som leder till en förändrad upplevelse av frihet, det kan lika gärna vara en förändring av ens inre känsla som påverkar hur man uppfattar sin omgivande situation.

lite osäker på om det framgår vad jag menar :-)

var modig, det löser sig.

skillnaden på att göra eller inte, är om man gör eller inte. inget annat.

[Fiddler]

Tänk dig noga för. Jag hoppade och tänkte att lyckan står den djärve bi. Men se det gjorde den inte. Det blev ett rejält magplask. Och nu är det så gott som omöjligt att komma med i leken igen. Arbetslösheten kommer inte att minska. Det finns idag ca 20 000 lediga jobb, men 400 000 arbetslösa .Om man ska hoppa av måste man åtminstone tänka ut vad man ska leva av.

[fågelfri]

Tack för att ni delar era upplevelser och erfarenheter, det hjälper själen mycket, har ännu inte kommit till skott, just  i dag känns det  som om jag i alla fall måste hitta ett deltidsjobb innan jag säger upp mig, men graden av desperation växlar och det är svårt att vara förnuftig när friheten ropar...Dock...hellre rik ock frisk än fattig och sjuk...det är väl den drömmen vi alla har...och... kämpa på Fiddler
!

[Grangården]

  Försökt många år vara lite smart och hitta halva vägar. För min del har jag en gång för alla insett att det bara är att satsa. Jag har haft gott om pengar och varit deprimerad. Nu - pank men lycklig. Har å andra sidan turen att ha en arbetande hälft som har tid och tålamod medans jag bygger upp gårdslivet och företag. Ibland måste vi våga helt för att vinna helt. Mage och hjärta är en viktig drivkraft. Men självklart kan frågan bli mer känslig om man har barn eller djur som man måste kunna försörja och ta hand om. Ett annat tips är starta din planering och hitta dina mål. Dra in alla kostnader du kan och lägg undan minst hälften av din lön varje månad. På sikt har du då ett startkapital att klara ev. straffavgifter och dyl. om du sedan skulle behöva a-kassa eller dyl?
Våga satsa på livet och hjärtat i vilket fall, vi är många som funnit livet på riktigt den vägen.

[Sjaunja]

Med en arbeande hälft är det lättare att våga ta steget.