Ympning igen

[javill]

Det är väl inte riktigt säsong just nu men, jag undrar om det är någon här som har ympat in nya sorter på sina äppel- eller päronträd? Hur gick det? Vilka sorter blev det?

Såg ett äppelträd till salu häromdagen som hade hela sex! olika sorters äpplen inympade. Eftersom priset var väl häftigt hade det definitivt varit ett alternativ att göra själv.

[Olofssonskan]

törs man fråga vad trädet kostade eller sätter man halsen då ?
//m

[manna]

I papps trädgård (zon 1) finns det flera kombinationsträd. De har fungerat bra i många år. Återkommer med sorterna.

[javill]

törs man fråga vad trädet kostade eller sätter man halsen då ?
//m

Klart du törs! Det som är dyrt för mig är billigt för någon annan. Trädet kostade knappt 400:- och med tanke på det extra jobbet som lagts ned är det ju inte dyrt egentligen. Mest dyrt för min skrala kassa.

@Manna, vill gärna höra mer om faderns kombinationsträd och zon 1 är bra!  

[manna]

Papps har t ex "parat" Filippa med James Grive och Gravensteiner. En annan variant är Ingrid Marie på Cox Pomona, men papps är inte helt nöjd med resultatet. Han menar att Ingrid Marie-frukten blir större, men lagras sämre. Kanske beror på svag- resp. starkväxande?

Den som är lite coolare än vanligt, tipsas om att ympa direkt på vildäpplerot. Det funkar tydligen förträffligt. Om stammen är tillräckligt vid, går det att sätta mer än en ympa direkt. I övrigt får man vänta med ytterligare ympor tills den första ympstammen har vuxit till sig.

[javill]

Den som är lite coolare än vanligt, tipsas om att ympa direkt på vildäpplerot. Det funkar tydligen förträffligt. Om stammen är tillräckligt vid, går det att sätta mer än en ympa direkt.

Det där ska jag göra när jag blir stor!  

Tack för info Manna!

[louise]

Vad trevligt med vildäpple! Jag har nån idé om att göra fruktträd med ympgrenar å sälja, och då behövs ju en "grundstam", vad som helst. Men vildäpple passar utmärkt i min affärsplan. Några bekymmer med att anända det?

[Sofia H]

Hej Lollo!
Förr använde man vildapel som grundstam, för det var vad som fanns. Idag är det vanligt att ympa på grundstammar som odlats fram för just detta (någon form av hybrid antar jag), mina äppelträd är ympade på en som heter A2. Det är i princip bara sådana träd som säljs här i norr, för den stammen är den härdigaste som finns i handeln (i allafall av dem som säljs i "vanliga" plantskolor). Nackdelen med A2 är att ett träd med den grundstammen blir ganska stort. Om man bor söderut och vill ha ett lite mindre träd köper man ett träd på en stam som jag tror heter B9. Om jag minns rätt så blir det litet i formatet, men kan också vara känsligare för hård vind och torka, för ett litet träd får också ett litet rotsystem. Det är inte heller lika härdigt som A2. Varför rabblar jag upp detta? Jo, fördelen med att använda de här grundstammarna med namn på, är att då vet man precis vad man får (alltså hur trädet kommer att se ut när det vuxit till sig). För många är det viktigt, för andra inte.

Jag skulle själv gärna prova att ympa på annat underlag, bara för att testa. Jag lärde mig ympa på gymnasiet, och skulle gärna prova igen bara på skoj, men tycker det är dyrt att beställa stammar när jag ändå inte vet om jag lyckas. Det är inte många som har fruktträd här där jag bor, och därför har inte plantskolorna grundstammar hemma i lager. I höstas satte jag några äppelkärnor från ett "Alice"-äpple i en pallkrage med jordgubbsplantor i, och en har grott. Om flera av dem behagar sticka upp näsan i vår, kanske jag kan skaffa ympris till dem om ett par år, det vore jättekul. Håll tummarna!/Sofia.

[manna]

Förr använde man vildapel som grundstam, för det var vad som fanns. Idag är det vanligt att ympa på grundstammar som odlats fram för just detta (någon form av hybrid antar jag), mina äppelträd är ympade på en som heter A2. Det är i princip bara sådana träd som säljs här i norr, för den stammen är den härdigaste som finns i handeln (i allafall av dem som säljs i "vanliga" plantskolor). Nackdelen med A2 är att ett träd med den grundstammen blir ganska stort. Om man bor söderut och vill ha ett lite mindre träd köper man ett träd på en stam som jag tror heter B9. Om jag minns rätt så blir det litet i formatet, men kan också vara känsligare för hård vind och torka, för ett litet träd får också ett litet rotsystem. Det är inte heller lika härdigt som A2. Varför rabblar jag upp detta? Jo, fördelen med att använda de här grundstammarna med namn på, är att då vet man precis vad man får (alltså hur trädet kommer att se ut när det vuxit till sig). För många är det viktigt, för andra inte.

I höstas satte jag några äppelkärnor från ett "Alice"-äpple i en pallkrage med jordgubbsplantor i, och en har grott. Om flera av dem behagar sticka upp näsan i vår, kanske jag kan skaffa ympris till dem om ett par år, det vore jättekul.

Ja, grundstammarna är ju snabb- eller långsamväxande. Två Ingrid Marie-träd kan alltså växa helt annorlunda beroende på grundstammen. Med en vildrot blir det klurigt att veta om trädet kommer att dra "till skogs" eller vara hyfsat hanterbart. Fast det enda som skiljer är ju sättet att klippa. Inte så arbetssamt egentligen.

Inte blir det väl Alice-ympor från dina Alice-frön? Eller fattar jag illa vad du menar?

[Sofia H]

Hej Manna! Nej naturligtvis blir det inga Alice-träd! Jag tänkte att nu måste jag skriva så ingen tror att äpplen är fröäkta... för det är de ju inte... men det blev visst vimsigt iallafall ! Ibland är det svårt att gardera sig från missförstånd när man bara kommunicerar genom text! Mina fröplantor är enligt mig "bara" äppelträd, som vildapel ungefär, och ympkvistar får jag nog köpa av någon vänlig själ på internet. Vet du Manna hur gamla stammarna bör bli innan man ger sig till att ympa på dem? Jag har testat den metoden där man kapar ett spö i 45 graders vinkel och skär ympkvisten likadant och så sätter ihop dem, heter det läggymp eller är jag ute och cyklar?/Sofia

[manna]

Hej Manna! Nej naturligtvis blir det inga Alice-träd! Jag tänkte att nu måste jag skriva så ingen tror att äpplen är fröäkta... för det är de ju inte... men det blev visst vimsigt iallafall ! Ibland är det svårt att gardera sig från missförstånd när man bara kommunicerar genom text! Mina fröplantor är enligt mig "bara" äppelträd, som vildapel ungefär, och ympkvistar får jag nog köpa av någon vänlig själ på internet. Vet du Manna hur gamla stammarna bör bli innan man ger sig till att ympa på dem? Jag har testat den metoden där man kapar ett spö i 45 graders vinkel och skär ympkvisten likadant och så sätter ihop dem, heter det läggymp eller är jag ute och cyklar?/Sofia

  Jag brukar lyckas med att missuppfatta... Håller med dig om att det är svårt att skriva så att man förstås på rätt sätt. Nåja, bra att allt går att förklara ytterligare en gång så att poletten säkert dimper ner.  

Jag vet faktiskt inte hur gamla stammarna kan/bör vara, bara att en större snittyta klarar mer än en ymp. Det kan ju vara bra om inte alla ymporna tar sig. Å andra sidan kan väl en alltför grov gren bli svår att ympa på eftersom den inte är lika "kvicksilvrig" som en klenare. Tror på trial and error!

Ja, läggymp är den du beskriver. På en vildrot hade jag nog försökt med barkymp. Den funkar typ nästan bara först då saven stigit, så man vet att man inte är alltför tidigt ute. Det kan ju ibland vara svårt att hia sig...  

[Sofia H]

Snabb koll på internet visar att det var skarvymp jag lärt mig. Barkymp verkar rätt okomplicerat, tack för tipset. Ska snart åka hem och säga åt mina äppelkärnor att sno på./Sofia.

[manna]

Snabb koll på internet visar att det var skarvymp jag lärt mig.

Är inte skarvymp och läggymp samma sak?   Strunt samma, det viktiga är ju att det funkar!  

[Rosten]

Hej Lollo!
Förr använde man vildapel som grundstam, för det var vad som fanns. Idag är det vanligt att ympa på grundstammar som odlats fram för just detta (någon form av hybrid antar jag), mina äppelträd är ympade på en som heter A2. Det är i princip bara sådana träd som säljs här i norr, för den stammen är den härdigaste som finns i handeln (i allafall av dem som säljs i "vanliga" plantskolor). Nackdelen med A2 är att ett träd med den grundstammen blir ganska stort. Om man bor söderut och vill ha ett lite mindre träd köper man ett träd på en stam som jag tror heter B9. Om jag minns rätt så blir det litet i formatet, men kan också vara känsligare för hård vind och torka, för ett litet träd får också ett litet rotsystem. Det är inte heller lika härdigt som A2. Varför rabblar jag upp detta? Jo, fördelen med att använda de här grundstammarna med namn på, är att då vet man precis vad man får (alltså hur trädet kommer att se ut när det vuxit till sig). För många är det viktigt, för andra inte.

Jag skulle själv gärna prova att ympa på annat underlag, bara för att testa. Jag lärde mig ympa på gymnasiet, och skulle gärna prova igen bara på skoj, men tycker det är dyrt att beställa stammar när jag ändå inte vet om jag lyckas. Det är inte många som har fruktträd här där jag bor, och därför har inte plantskolorna grundstammar hemma i lager. I höstas satte jag några äppelkärnor från ett "Alice"-äpple i en pallkrage med jordgubbsplantor i, och en har grott. Om flera av dem behagar sticka upp näsan i vår, kanske jag kan skaffa ympris till dem om ett par år, det vore jättekul. Håll tummarna!/Sofia.

Det finns inga plantskolor som har grundstammar hemma. Man beställer dom i februari eller mars. (från en bra plantskola. Givetvis så handlar man allt annat där också. )
Grundstammar kostar mellan 10-20 kronor styck. Så dom är rätt billiga.

Bemali är en svagvyxen grundstamm som har bra härdighet. Den borde nog funka hos dig.

[Rosten]

Är inte skarvymp och läggymp samma sak?   Strunt samma, det viktiga är ju att det funkar!  

Skarvymp är när grenen och ympen har samma tjocklek.
Läggymp är när grenen är tjockare än ympen. (man lägger den på utsidan)

[manna]

Skarvymp är när grenen och ympen har samma tjocklek.
Läggymp är när grenen är tjockare än ympen. (man lägger den på utsidan)

Nästan samma, fast ändå inte, alltså.   Tack för lektionen!

[Rosten]

Nästan samma, fast ändå inte, alltså.   Tack för lektionen!

Skarvymp är mycket lättare att få igång. Många skär för grunt när dom läggympar. Så det blir dålig kontakt.