Är det liggande timmer tror också jag att det är vanligast att nedersta stocken vilar bara på hörnstenarna. Om stockarna är väldigt långa går det förstås en gräns för när det är lämpligt att stötta upp stocken med ytterligare grundstenar för att undvika nedböjning. Vågar dock inte säga var den gränsen går, beror väl bl a på hur grova syllstockarna är. På större hus finns det ofta intimrade mellanväggar och det är då naturligt att ha grundstenar där olika väggar möts.
Ganska ofta ser man huggna stenar som man lagt som grundmur och som löper längs hela stockarnas längd. Det blir förstås ett bättre stöd, och syllstockarna borde kunna vara av klenare dimension, förutsatt att man passat in stockarna bra mot grundstenarna så att de vilar på större delen av längden. Inte så sällan tycker jag man ser att dessa stenar är bredare än stockarna och sticker utanför några centimeter. Det blir då som en liten hylla längs stockens nederkant, vilket samlar vatten, snö och is, och som kan bidra till rötangrepp på stockarna.
Om man har bara hörnstenar för att bära upp huset kan man förstås lägga upp sten som en (ej bärande) kallmur mellan dessa. Tror att man gjort detta bl a för att minska draget under huset, men kanske också för utseendets skull.
På bilden syns hur jag gjorde på ett enkelt hus med innermåtten 3x4 m. Alltså grundstenar bara i hörnen. Försökte dra in stenarna så mycket som möjligt för att undvika vattensamlande hylla utanför stockarna. Stockarna är blocksågade till 5,5 tums bredd. Höjden på stockarna är ca 2-3 dm.
Golvbjälkarna kan man fästa in i timmerväggarna genom att göra urtag i stockarna och sedan passa in golvbjälkarna i dessa. På mitt lilla hus valde jag dock att använda balkskor för att fästa in golvbjälkarna i nedersta stocken. Anledningen var främst att jag ville få golvet så långt ned som möjligt för att få bättre höjd inomhus. Gör man urtag i nedersta stockarna måste det finnas tillräcklig med virke kvar under golvbjälkarna för att bära upp dessa. Med de dimensioner jag hade så var min amatörmässiga bedömning att jag i så fall inte ville göra dessa urtag i nedersta stocken utan först i den andra, vilket gjort att golvet i så fall kommit ganska högt upp. Om man timrar med runt virke så kanske det är svårt att fästa balkskor på ett smidigt sätt, och det faller sig mer naturligt att där fälla in golvbjälkarna i nedersta stockarna. Om man har stor spännvidd på golvbjälkarna kan förstås också dessa behöva extra stöd förutom infästningarna i ytterväggarna.
På bilden syns också att det på kortsidan längst ned sitter en stock med bara halva höjden. I det här fallet är den intimrad, men man kan också se ibland att den bara passats in mellan knutarna. Kanske att det är en bättre lösning med en lös utfyllnadsstock eftersom långsidesstocken då behålls hel där den vilar på knutstenen. Ofta har man inte justerat för detta att de nedersta stockarna på de olika sidorna är förskjutna i höjdled med en halv stockhöjd. Denna förskjutning får man då ta hänsyn till när man bestämmer sig för hur och var golvet ska fästas in. Om man murar en heldragen grund är det väl antagligen smidigast att se till att undersidan på samtliga väggar ligger på samma nivå.
Man har gjort på många olika sätt! Kan vara intressant att gå runt och titta på gamla hus och se olika konstruktioner och fundera på hur man själv vill göra.
Kan rekommendera Sven-Gunnar Håkanssons bok ”Från stock till stuga”. Finns här i Åters bokklubb. Ny upplaga som man kanske borde skaffa!