Jag kallhuggar INTE! Alternative?

[Dagö]

Jag har ca 4 hektar blandskog på hemgården och beställde alldeles nyligen skogsplan och taxering. Det fick jag.
Men när jag hadde litet tid att titta noggrannare märkte jag att planen föreslår att jag kallhuggar största arealen
(två avdelningar) av skogen som är nu "mogen"! En avdelning är nära och omringar mitt hus! Här finns trädstånd
av björk, tall, unga granträd och alm. Sannt att de enstaka enebuskarna håller på att dö ut p.g.a. brist på ljus.

Ju mer jag tänkte på saken, dessto mer illa mådde jag! 

Min mors råd: "Sluta joma! Du är nu skogsbrukare med hemgården och ska få gården att bära sig! Skog är pengar
som kan ominvesteras efter omplanteringsutgifterna! Dessutom är detta enda sättet att försäkra växt av kvalitetsskog
för framtiden!"   

Min fråga: MÅSTE jag kallhugga? Kan jag inte välja någon form av selektiv avverkning som både skånar skogen närmast
min bostad och samtigit VETENSKAPLIGT ökar skogens välmående och kvalitet för lönsam avveckling i framtiden? 

Jag är omringad av skogskollektiv med stora arealer. Ibland får jag känslan av att hela ön avvecklas helt hysteriskt! Jag måste
få inkomster när detta är möjligt- sålunda har min mor alldeles rätt. Men jag skulle gärna föregå med ett exempel på bra och
hållbar avveckling om sådan faktiskt finns och är VETENSKAPLIGT bättre än kallhygge.

Kulturvärden: Stora delar av avdelningarna som ska avverkas består av tall som är ca 105 år gamla, dvs från Tsartiden då vårt
hus byggdes! Och skogen här utgör en viktig del av min identitet och trivsel. Hur kan jag baka in också detta i ekvationen?

Tack för alla hjälpsamma svar!

[Halte]

Först får man nog definiera "bättre".. Bättre rent ekologiskt, samhällsekonomiskt eller ekonomiskt för den enskilda brukaren?

Hur mkt skogsareal har du totalt? Det spelar ju också roll..

Men visst finns det alternativ! Att plockhugga är ju inget nytt eller oprövat. Visst finns det de som säger att det ger ett sämre ekonomiskt utbyte än att kalhugga men det finns å andra sidan de som säger motsatsen. Och som du skriver själv så ser det ju trevligare ut än ett kalhygge plus att det inte stör alls lika mkt i det ekologiska systemet som finns där.
En fördel med att plockhugga är ju också att man får en jämnare utkomst från skogen och inte störs klumpsummor vart 80:e år eller så.

Sikta på att få ut någon som kan titta på just din skog och som har erfarenhet av kontinuitetsskogsbruk så att du kan få råd om vad som är lämpligt för just din skog. Skogsstyrelsen har rådgivning, de kan säker hjälpa dig på ett eller annat vis.
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Vad-vill-du-veta-om-din-skog/Bestall-radgivning1/

[kurt]

Det finns bara krav på att återplantera skog. Ingen tvingar någon att avverka skog

[Ett svart får]

Dagö är det svenska namnet för Hiiumaa, en ö i Estland. Således gäller inte den svenska lagstiftningen.

[Halte]

Kanske finns någon motsvarighet? I annat fall är det väl att läsa in sig lite och ta ett beslut själv..
Här finns en hel del länkar i ämnet:
http://www.kontinuitetsskogsbruk.se/sida1.html

[Gasten]

Hej. 

Nu vet jag inte längre vad som gäller om det är estnisk eller svensk lag som gäller, men jag postar ändå det jag skrev när jag tog för givet att det handlade om Sverige:

Instämmer med föregående talare om att du nog måste definera dig lite bättre eftersom svaret beror på vad du menar lite mer detaljerat. Bland annat tänker jag att det beror lite på hur ekonomiskt beroende du är av skogen. Självklart kan man välja att gallra den istället för att kalhugga (avskyr själv kalhyggen), som sagts tidigare så finns det ingen lag på att inte göra det. Det finns som sagt de som hävdar att träden bör avverkas så för högsta ekonomiska vinst. Detta vet jag för lite om för att uttala mig om, men om du ska bo och leva där och skulle må illa av resultatet så skulle jag i alla fall överväga andra alternativ om jag vore du.
Jag har en vän som har ett par hektar skog och gallrat den bit för bit i 25 år. Otroligt vacker skog att gå i! Men han har inte varit enbart varit ekonomiskt beroende av skogsbruket - även om det gett honom ett betydande tillskott i kassan då och då.
Alternativet om du inte vill ha kalhygget precis utanför dörren skulle kanske vara att kalhugga ett mindre område av den "mogna" skogen som inte låg i direkt närhet till din tomt, gallra mer eller mindre på andra ytor samt spara de gamla tallarna.

[Anders S]

En skog på 4 ha är lagom till självhushåll men ger med vanligt produktions- och avsaluinriktat skogsbruk inte några stora pengar.
Mitt förslag: avverka utifrån följande:
* Vilka träd du vill ha bort av estetiska skäl och som landskapsvård
* Avverka det ni behöver till ved och virke.
* Försök få ihop detta till en bra helhet brukningsmässigt (den svåraste biten men kanske inte så himla svårt på en sån liten bit mark).

[Dagö]

Jo, ett stort tack till alla som svarat!

Det handlar visst om en estlandssvensk jordbruksverksamhet (skogsbruk och jordbruk på små arealer på hemgården, men litet större
på andra åker i familjeägo). Jag reagerar i synnerhet på det som Anders S skrev! Det gör att jag kan verkligen dra en suck av lättnad, ty
det är just denna aspekt som läggs på mina axlar av familjen- det ska vara så vinstgivande som möjligt, skötas på vetenskapligt "bästa"
sätt och för att fixa de bäst tänkbara utsikter för framtida skogsväxt och -kvalitet! 

Men om det inte finns avsevärda vinster att ha av dethela och det finns andra beprövade skogsbruksmetoder (tack Gasten och Halte)
som kan ge samme eller bättre resultat (en välmående skog med trädbestånd av bästa möjliga kvalitet) utan att jag man måste hugga
av "armen" för att uppnå detta, så är det goda nyheter för mig! Och detta är något som jag med hjälp av experter kan lägga fram för
familjen!

Och tack, Kurt. Nej slava bozje (gudskelov) är det inte något bindande med en skogsplan så att jag MÅSTE avverka hemskogen! 

Men jag har en följefråga till alla:

Ok, jag beslutar mig för att hålla detmesta och endast gallra utifrån något som liknar Anders förslag-
 om jag ska ha en "urskog" (jätte gammal,  då många av mina träd är väl över 100 år gamla)- vad skulle
vara fördelen med den?
 finns det någon skogsbruksform som satsar på jätte gamla trädbestånd?
 finns det i så fall endast gallringen (selektiv gallring av de sämsta träd med en viss nyplantering)?

[TW]

Jag som snickare och timmerman har en litet annan synvinkel än skogsindustrin eftersom jag ser på slutproduktens användbarhet mer än på producerad volym. Det kvittar ju om produktionsvolymen ökar om andelen som måste kasseras ökar lika mycket.

Därför har jag den bestämda uppfattningen att en skog som måtthuggs ger betydligt bättre virkeskvalitet än det moderna kalhyggesbruket ger.
Då innebär det att man hugger fullmogna träd till virke och dåliga eller felvuxna träd till ved. Om man tar ut bara fullgott virke så blir alla de dåliga träden kvar och förökar sig och småningom har hela beståndet gener för grovkvist och annat elände. Om man förutom det högklassiga virket också tar ut de sämsta träden till ved blir det en bra genetisk utveckling i beståndet.

Från snickarsynpunkt är en tall fullmogen när längdtillväxten har stoppat och kronan blivit platt ovanpå. I det skedet ökar kärnans andel av virket ännu en tid men tillväxten har i stort sett avstannat. I Österbotten handlar det om 100 eller 120 års ålder. På Dagö antagligen litet yngre. Sedan kan tallen stå oförändrad i många tiotals år innan den börjar torka och dö.

Den bästa förtjänsten du kan få ut av 4 hektar skog är gratis ved och gratis virke för gårdens behov. Att sälja rotposter för avverkning och sedan köpa bräder är en urusel affär. Att sälja massaved på rot och köpa eldningsolja eller elektricitet är ännu värre. Om man kan få sina stockar sågade på någon såg i trakten och hugga sin egen ved så är det man själv som får mellanskillnaden som pengar direkt i handen. I form av extremt billig uppvärmning och extremt billigt virke.
Därför tycker jag att det bästa sättet vore att sköta skogen med sikte på kontinuerlig produktion av ved och virke. Inga kalhyggen för ett kalhygge betyder det att gården är utan virke för reparationer och nybyggen i i 100 år framåt.

Bara mina åsikter....men jag är inte skogsingenjör.....



Förresten...... bor du i Kärrdal?
Kärrdal var väl den enda estlandssvenska byn som blev kvar på Dagö efter att alla andra svenskar på ön blev deporterade till Ukraina på 1700-talet.

[Dagö]

Tack TW, det är tröstande att höra det finns flera som delar åsikten att man kan plockhugga på båda ändar av kvalitetskurvan!
Det talas endel som bäst om skogslagen i Estland och utveckling av industrin att bättre beakta andra alternativ när det gäller
avverkning.

Nu har jag åtminstone några vettiga synpunkter och alternativ att forska vidare i!

Tack igen till alla!