När det gäller nätspänningsvariationer så bör man komma ihåg att tillåtna gränser i de flesta lågspänningsnät idag är -10 % , +6 %.
När spänningen nominellt är 230 V så får den alltså variera mellan 207 och 244 V i leveranspunkten (vanligtvis i kabelskåpet eller stolpen där abonnentens servisledning är ansluten till nätägarens nät), sedan kan ju ytterligare några % spänningsfall tillkomma i abonnentens egen anläggning.
Det finns många platser där nätspänningen i allmänhet ligger omkring 220 V än idag (t ex hos en av mina morbröder i en gammal villaförort utanför Stockholm, där är spänningen mycket stabil kring 218-219 V). En släkting som bor utanför Umeå (villaområde med elnät byggt på 80-talet) upptäckte att UPSen som han har till några servrar faktiskt loggar nätspänningen, när han läste ut några års loggar kunde han konstatera att spänningen brukar hålla sig mellan 225 och 232 V, undantaget ett par veckor under mars i fjol då den var nere och pendlade runt 190 V. Ingen hade dock märkt några driftstörningar i huset under den tiden. På ett annat ställe där en likadan UPS är ansluten till ett nät i glesbygd (modernt lågspänningsnät med jordkablar men högspänningsmatningen till byn sker via långa 10 kV friledningar) så brukar spänningen hålla sig mellan 230 och 240 V , ungefär 237 V medelvärde.
Ett annat problem med elpatroner är att de brukar vara dimensionerade så att resistansen i kallt tillstånd motsvarar märkeffekt vid märkspänning, när värmeelementet är varmt kan dock resistansen vara 5-10 % högre än vid rumstemperatur och då sjunker ju effekten i motsvarande grad.