Var ska blommorna och kryddorna vara?

[Daniela B]

Funderar på hur jag ska placera ut blommor och kryddväxter i grönsaksbäddarna för att inte bråka med växtföljden. Vi har kål, sallad, tomat och gurka på ett skifte, gröngödsling på ett, rotfrukter och lite nypotatis på ett och baljväxter på ett. Mest nervös är jag för att det ska visa sig att någon växt är en "förrymd kålart" och göra så att jag aldrig mer kan odla kål...
Det behöver bara bli dill, libbsticka, ringblomma, solros, persilja och tagetes som måste få plats i grönsakslandet, övrigt kan jag nog hitta annan plats för. Är det fritt fram i placeringen av dessa eller är de grönsakssläktingar som bör "hållas på plats"?

[ieenilorac]

dill, libbsticka, ringblomma, solros, persilja och tagetes som måste få plats i grönsakslandet, övrigt kan jag nog hitta annan plats för. Är det fritt fram i placeringen av dessa eller är de grönsakssläktingar som bör "hållas på plats"?

Persilja, libbsticka och dill hör om jag minns rätt till samma växtgrupp som morot, palsternacka och selleri, så det bör man ta i beaktan när man planerar växtföljden.
Solros är släkt med jordärtskocka, och det finns perenna varianter av solros som används på samma sätt som jordärtskocka. De är inte jättekänsliga för växtföljden, men kan drabbas av jordtrötthet efter några år. Tagetes och ringblomma hör också till de korgblommiga växterna, men är inte så nära släkt med solros och jordärtskocka.

Det är åtminstone vad jag lärt mig och kunnat läsa ut, jag är ingen botaniker, bara en hängiven odlare som läser massor om växter.

Själv odlar jag i kökslandet med familj och släkt som utgångspunkt (på växterna alltså, inte mina mänskliga släktingar  ). De växter som tillhör samma släkt behöver ofta samma förutsättningar och drabbas av samma sjukdomar och brister. I görligaste mån vill jag odla så att de som tillhör samma släkt inte återkommer på samma plats oftare än vart 6:e år, och när jag får mer plats så ska det helst vara ännu längre rotationstid. Främst kålväxter ska inte återkomma oftare än vart 6:e år, gärna ska man ha längre tid emellan.

Till kålsläkten, brassica, hör bl. a. blomkål (var. botrys), broccoli (var. asparagoides), brysselkål (var. gemmifera), fodermärgskål (var. medullosa), grönkål (var. acephala), kålrabbi (var. gongylodes), rödkål (var. rubra), savojkål (var. sabauda), vitkål (var. capitata) och i kålfamiljen, Brassicaceae, hör många andra vanliga växter, som senap, raps, kålrot, rädisa, rättika, ruccola m fl.

Ett bra ställe att söka information är den virtuella floran, http://linnaeus.nrm.se/flora/inne.html

Lycka till med odlingarna, och var inte så nervös för att det ska bli fel. Kålväxterna ska man gärna ha lite koll på, men om man odlar på mindre ytor, och tillför ganska mycket kompost, gräsklipp och annat organiskt material, så minskar risken för såväl sjukdomar som brister högst väsentligt.

[Christinaki]

Vilket utförligt svar. Lärde mig massa jag inte hade en aning om!!! Varför kan det bli problem om man odlar samma växt på samma plats efter tex vart annat år? Vi fräser jorden och "blandar om" varje år. Vad vet ni om Aubergine? Kan man odla det på samma plats varje år?

[ieenilorac]

Vilket utförligt svar. Lärde mig massa jag inte hade en aning om!!! Varför kan det bli problem om man odlar samma växt på samma plats efter tex vart annat år? Vi fräser jorden och "blandar om" varje år. Vad vet ni om Aubergine? Kan man odla det på samma plats varje år?

Det finns en massa sjukdomar som kan överleva i jorden, och då blir koncentrationen så hög att man får problem, om man odlar samma växtsläkt på samma plats ofta. Olika växter tar också upp olika mycket av olika näringsämnen, så därför är det en fördel om man flyttar runt dem, så att det är mindre risk för att det blir en brist på ett visst ställe.

Aubergine är nära släkt med potatis och tomat, och alla de grönsakerna ska inte odlas för ofta på samma ställe. Max vart 4:e år, helst mer sällan. Rost, bladmögel m.m. blir problem om man odlar dem på samma plats för ofta. Potatis är faktiskt inte alls så lättodlad som alla tror, om man vill odla giftfritt. Det finns en anledning till att gamla odlare, som är dåligt pålästa, som har odlat potatis på samma ställe i många år, bara kan odla tidig potatis, som inte hinner bli så sjuk innan den skördas, och att samma odlares tomater vissnar i förtid, just när de ska börja ge skörd på allvar.

Det finns många olika skolor, men enligt mig är det helt fel att fräsa jorden. Möjligen kan man göra det när man bryter ny odlingsmark. Man förstör för maskar, andra kryp och mikroorganismer, som håller jorden frisk och hjälper växterna. Man ska heller inte blanda runt jorden mellan olika delar av landet, då får man på sikt problem med sjukdomar.

Själv odlar jag enligt de principer som Åke Troedsson beskrivit, med djupgrävda bäddar som är ca 120 cm breda och så långa som passar för platsen. Men jag har modifierat det lite, och tar in de principer som fobo, http://www.fobo.se/nyheter/index.shtml, förespråkar, så jag täcker med gräsklipp i bäddarna, och vill hålla jorden täckt över vintern. Jag gräver bara en gång, när jag anlägger, sedan sår och rensar jag i ytan, och tillför organiskt material bara i det översta lagret.

Jag har skrivit flera inlägg tidigare om växtföljd, och om odling i djupsängar, om man är intresserad av det så kan man söka här på forumet på mitt nick och på de ämnena. Jag svarar gärna på fler frågor om någon undrar något. (Just nu regnar det väldigt, så alternativet till att skriva här är att städa...)

[Tindrah]

Oj, vilka bra svar, jag lärde mig också massor!

Lite mer att tänka på: Libbstickan och persiljan är fleråriga och gör sig bäst på en plats där de får stå i flera år. Dessutom blir libbstickan enorm där den trivs så den kan du plantera för sig själv så att den får gott om plats att växa.

Ringblomma är bra att samodla med...hmm...var det morot? Har för mig att den förvirrar morotsflugan (men det här är jag inte helt säker på).

Dill kan vara svår om man odlar den i rader/monokultur. Första året fick jag världens skörd, men de kommande tre åren dog den som liten. Men då fick jag ett jättebra tips: att strössla ut dillfrön lite här och där över hela grönsakslandet, då verkar den trivas bäst och bli finast. Men det blir ju lite pill att plocka den... 

Kom på: Har hört att tomat och gurka inte trivs ihop i växthus, vet inte om det gäller på friland också, men det är ju värt att kolla upp i alla fall eftersom du ska ha dem i samma skifte.

[Christinaki]

Det där med tomat och gurka har jag oxå hört. Sen vet jag att man ska inte ha tomat och gurka brevid varandra i kylskåpet för de blir dåliga...(?)....
Första gången jag hört att man inte ska fräsa jorden. :/ Meeen....Kanske det trots allt inte gör ngt för jag har då aldrig sett en mask uppe på ytan. E så jäkla torrt i marken här och vi har ju aldrig frost. Så maskar håller sig djupt. Och anledning till att vi fräser e för att blanda ner häst och höns gödsel inför planteringen..... E vi ute och cyklar? Hitills har det gått bra.
Bra svar ang aubergine. Jag misstänkte det.
Men jag visste inte att tomat även ska byta plats. Vilken tur då jag ska plantera ut nu i dagarna!!!
Sol på er!!

[ieenilorac]

Bra svar ang aubergine. Jag misstänkte det.
Men jag visste inte att tomat även ska byta plats. Vilken tur då jag ska plantera ut nu i dagarna!!!

Men tänk på att inte sätta aubergine där det var tomat förra året, eller tvärt om. De växter som tillhör samma släkt ska alltså betraktas som samma växt, och inte växa efter varandra på samma plats. Jag har alltså en bädd med kålväxter, en med selleriväxter, en med mållväxter, en med potatisväxter (där både tomat och aubergine ska växa),.... osv.

Om du tvunget ska fräsa, så fräs i samma riktning som bäddarna, så att du inte flyttar jord från där tomaterna växte förra året till där de ska växa i år, då blir det inte bra.

Har man torr jord, som tenderar att bli kompakt, så är det extra viktigt att inte packa jorden, t ex genom att köra med maskiner på den, eller genom att trampa på den. Själv har jag alltså permanenta bäddar med gångar mellan, och jag trampar ALDRIG i odlingsbädden utan bara i gångarna. Det är därför bäddarna är just 120 cm, för att man når drygt 60 cm från varje håll, och därmed aldrig behöver sätta upp någon fot bland växterna.

Jag tillför också gödsel, men den vänder jag ner försiktigt i de översta 10 centimetrarna, med hjälp av grep och kratta.

Gurka och tomat trivs vid lite olika förutsättningar, men det går att odla dem ihop. Gurka vill gärna ha det lite varmare. Båda är känsliga för hög luftfuktighet kring bladen, så det är viktigt (precis som med alla växter egentligen) att man vattnar jorden och rötterna, men undviker att träffa bladen.

Däremot, om man vill ha en bra växtföljd, så tillhör gurka och tomat helt olika växtfamiljer, tomaten hör till potatisväxterna, gurka till gurkväxterna (dit även melon och pumpa hör). Det är bättre att odla dem åren efter varandra, på samma plats.

[Daniela B]

Tack, alla, för svaren! Nu har jag en bättre bild av vad jag behöver tänka på...

[Anders S]

Funderar på hur jag ska placera ut blommor och kryddväxter i grönsaksbäddarna för att inte bråka med växtföljden. Vi har kål, sallad, tomat och gurka på ett skifte, gröngödsling på ett, rotfrukter och lite nypotatis på ett och baljväxter på ett. Mest nervös är jag för att det ska visa sig att någon växt är en "förrymd kålart" och göra så att jag aldrig mer kan odla kål...
Det behöver bara bli dill, libbsticka, ringblomma, solros, persilja och tagetes som måste få plats i grönsakslandet, övrigt kan jag nog hitta annan plats för. Är det fritt fram i placeringen av dessa eller är de grönsakssläktingar som bör "hållas på plats"?

Jag skulle ha ringblommor och tagetes ihop med kålen och kanske även tomaterna. Det lär finnas något slags positiv samodlingseffekt där. Kanske något med kålfjäril? Dessutom tycker jag de är vackra ihop med kål!

Solrosor blir så höga så dem bör man ha i norrläge för att de inte ska ta för mycket ljus.

För övrigt se de andra svaren.

[Anders S]

Oj, vilka bra svar, jag lärde mig också massor!

Lite mer att tänka på: Libbstickan och persiljan är fleråriga och gör sig bäst på en plats där de får stå i flera år. Dessutom blir libbstickan enorm där den trivs så den kan du plantera för sig själv så att den får gott om plats att växa.

Ringblomma är bra att samodla med...hmm...var det morot? Har för mig att den förvirrar morotsflugan (men det här är jag inte helt säker på).

Dill kan vara svår om man odlar den i rader/monokultur. Första året fick jag världens skörd, men de kommande tre åren dog den som liten. Men då fick jag ett jättebra tips: att strössla ut dillfrön lite här och där över hela grönsakslandet, då verkar den trivas bäst och bli finast. Men det blir ju lite pill att plocka den... 

Kom på: Har hört att tomat och gurka inte trivs ihop i växthus, vet inte om det gäller på friland också, men det är ju värt att kolla upp i alla fall eftersom du ska ha dem i samma skifte.

Intressanta odlingstips, delvis om växter jag inte vet så mycket om.

Men är inte persilja tvåårig? Blommar andra året så då får man bara blad på våren?
Åtminstone är det så för rotpersilja, som jag har fröodlat.
Se även http://www.runabergsfroer.se/?m=79

[johena]

Jo, det stämmer att persilja är tvåårig.

[Bo]

Tomaterna står på samma plats nu som 27 år tillbaka liksom slanggurkan, mangolden och störbönorna. Sockerärtor 15 år på samma plats, potatisland som odlats i decennier, morötter och rödbetor blir runt vartannat år på samma plats men med broccolin fungerar det inte. Brytärtorna går på några ställen bra år efter år på samma plats men inte på andra.

[Christinaki]

Hahaha...Så jag antar att alla jordar e individuella. Precis som här hos mig. Har vulkanjord med otroligt mycket sten i som om vi inte vände och fräste varje år skulle vi inte komma åt all sten som vi plockar bort varje år...Hinkvis. Pluss att nytt jord tillförs hela tiden. Så det där med att inte blanda jorden el trampa på den funkar inte här tyvärr.

[ieenilorac]

Sten måste inte tas bort, det dränerar och jämnar ut temperatur och fuktighet. På vissa jordar är stenarna en förutsättning för att det ska växa bra. Det visste man i det gamla bondesamhället, där man ofta odlade mer känslig gröda längs stenmurar och vid stora stenar.

Jag tillför massor av organiskt material varje år, men jag har ändå permanenta gångar som jag trampar i när jag sköter odlingarna, och trampar inte upp i bäddarna.

Att säga att det funkar när man inte tillämpar växelbruk är ju kanske en individuell sanning. All forskning på lantbruksuniversiteten de senaste några hundra åren säger att det är fel. Visst, det kan funka utan allvarligare brister eller sjukdomar under ganska lång tid, men vem vet hur mycket bättre resultatet skulle bli om man tillämpade växelbruk? Helt säkert är att om man får klumprotssjuka så kommer alla kålväxter att växa så dåligt att de knappast ger någon skörd. Och det kan ta betydligt över 30 år innan jorden hinner läka ut och bli frisk igen.

Att säga att något fungerar för en själv, utan att göra jämförande undersökningar, kan bli ganska missvisande. Det finns omfattande forskning som visar hur mycket bättre skörd man kan få med växelbruk. Utan växelbruk är ofta kemikalier nödvändiga.

[Bo]

Min poäng var att en massa grödor går bra att odla decennier på samma plats och att om man inte inser detta, får man en massa onödiga bekymmer och extraarbete.

[ieenilorac]

Min poäng var att en massa grödor går bra att odla decennier på samma plats och att om man inte inser detta, får man en massa onödiga bekymmer och extraarbete.

Min poäng är att kunskap inte innebär extraarbete, och att det faktum att det går att odla något på samma ställe i decennier, på vissa platser med vissa förutsättningar, inte innebär att det ger bra resultat överallt eller i längden.

Kunskap är inte tung att bära, och att ha permanenta bäddar innebär MINDRE arbete än att köra med jordfräs, trampa jorden kompakt, och inte veta var man har sina växter.

[Christinaki]

Hahaha.....Nu lugnar vi ner oss lite granna. Jag tror det e olika för olika jordar, olika personligheter, olika ork man har och olika allting som har med allt att göra.
Tex, Jag bor på en vulkanö med tusen miljader stenar i min trädgård. Om jag inte vände runt på jorden och la nytt och fräste varje år så skulle det inte vara möjligt att odla. Om 10 år så kanske jag har någorlunda perfekt odlingsjord.  Hos andra som bor där det regnar lagom, har en lagom mellan jord etc etc kanske inte behöver el bör trampa på sin jord. Här regnar det inte under 7 månader i streck så det e andra förutsättningar. Likaså den som bor i skåne och den som bor i lappland har olika förutsättningar.
Sen håller jag med om att det e bra med kunskap om tex vart och hur man ska odla, hur man ska blanda växter och inte. Men man får ta lite kunskap från olika håll och sen göra något eget av det hela så blir det bästa resultat.
Hare bra alla.

[tench]

Dela in i familjer så gott det går. Dill kan odlas i radkulturer med gott resultat men kräver oftast bra struktur (jag har gett upp). Persilja odlas som ett-årig och är ganska näringskrävande, libbstickan bör odlas utanför kökslandet på grund av sin storlek/växtsätt.
Fräsning bör göras i jord som rett sig, men kan ha negativ påverkan på aggregaten och riva sönder maskar. Man bör inte fräsa så kraftigt. Alternativ för att blanda in gödsel och kompost är med harv eller grep i mindre odlingar. För att få en fin såbädd kan det räcka med höstplöjning och sen någon enklare vält på våren. Jag har sett en odlare som gör så, men då mindre ytor och använder en bit av en gammal tågräls för att välta/dra bort jordkokor.

ieenilorac,
hur ser du framför dig en odlingsteknik enligt din modell för en odlare som försörjer sig på direktförsäljning från ex 1-4 hektar mark?
Plöjningsfri odling är eftersträvansvärt, men fräsning, plöjning och gröngödsling (som slås) i växtföljden är effektiva åtgärder mot ogräs. Täckodling i större skala kräver stora mängder grönmassa och risker för ammoniakavgångar och är kanske lite svårhanterligt för den som vill uppföra en växtnäringsbalans (eller finns det några bra schablonvärden att räkna på?).
Dessutom vill man gärna ersätta den växtnäring som förs ut från marken från skörden.

Min poäng var att en massa grödor går bra att odla decennier på samma plats och att om man inte inser detta, får man en massa onödiga bekymmer och extraarbete.

Har du flyttat till någon ny jord och testat skillnaderna?
De flesta tomatsorter är vad jag vet väldigt mottagliga för korkrot vilket kraftigt sänker skördarna (upp till 40%).
Klart man kan odla på samma plats ifall man inte får ihop ett pedagogiskt växtföljdspussel. Men visst är det väl bra att förebygga växtföljdssjukdomar och kanske rent av väldigt viktigt ifall man inte har möjlighet/vill spruta.

[ieenilorac]

ieenilorac,
hur ser du framför dig en odlingsteknik enligt din modell för en odlare som försörjer sig på direktförsäljning från ex 1-4 hektar mark?
Plöjningsfri odling är eftersträvansvärt, men fräsning, plöjning och gröngödsling (som slås) i växtföljden är effektiva åtgärder mot ogräs. Täckodling i större skala kräver stora mängder grönmassa och risker för ammoniakavgångar och är kanske lite svårhanterligt för den som vill uppföra en växtnäringsbalans (eller finns det några bra schablonvärden att räkna på?).
Dessutom vill man gärna ersätta den växtnäring som förs ut från marken från skörden.

Det finns en möjlighet att jag själv kommer att få tillgång till ungefär den arealen att odla på om något år. Jag tänker i så fall odla på samma sätt, bara i större skala. Gröngödsling ingår i växtföljden, och det material som man inte äter används som täckmaterial mellan grödorna. Gröngödslingen slås med lie, det är faktiskt lätt gjort om det bara rör sig om typ 1000 kvadratmeter. Dessutom har jag djur, så på våren tillförs gödsel från dem. Den myllas ner ytligt med handredskap. Om man har kväverik gödsel, så kan man täcka med kvävefattigt material, t ex halm, som det faktiskt finns ett överskott av.

I riktigt stor skala är det såklart svårt att göra allt förhand, men jag ser det som så, att ska man odla grönsaker i liten skala, då är det inte potatis, lök och morötter man ska satsa på. Där finns det inte betalningsvilja hos köparna att betala för mer arbetsintensiv odling. Det är de grödor som inte blir bra i storskalig odling som man ska satsa på.

Det gäller att börja med en jord som är i princip fri från rotogräs, själv skulle jag använda mig av grisar under en säsong innan odlingarna startar. Om man sedan aldrig lämnar jorden öppen, så får man inte in mer ogräs än att man rensar bort det samtidigt som man skördar. Det gäller att ha en planering så att man har en ny gröda på gång när den första skördas.

Visst, i den skalan är min metod mer arbetsintensiv än den med maskiner. Men grönsaker som skördas för hand skadas inte och har därmed bättre hållbarhet. Det är själva anläggandet som är mer arbetsintensivt, och så sådd och skörd då. Ogräsbekämpningen, när man väl etablerat odlingarna, är mindre arbetsintensiv än vid konventionell odling. Och skördeutbytet är större.

Vi får väl se hur det går, om jag kommer igång med sådan odling. Jag kommer att rapportera hur det går i så fall.

[tench]

Ja, det låter minst sagt arbetsintensivt. Vet att Eliot Coleman skrivit en del litteratur som jag tror kan ge bra tips hur man arbetar effektivt med handredskap i mindre skala.

edit:
http://www.skud.se rekommenderas för att se vilka växtfamiljer våra kulturväxter ingår i.