Egenskaper hos de olika getraserna

[Elisabettan]

Hej!
Jag är en ung tjej som planerar att starta en ekologisk verksamhet med ca 50-70 getter i Uppland om ett par år. Jag vill ha ett gårdsmejeri och gårdsbutik och tillverka getost till Stockholmsregionen. I nuläget, medan jag sparar pengar och erfarenhet, kan jag mest bara drömma och planera! Jag har flummat igenom forumet här och på andra hemsidor men lyckas inte hitta så mycket information om vad som skiljer våra svenska getraser åt. Jag vill självklart ha så välmående getter som möjligt och drivs inte av maximal produktion! Jag funderar på jämtgetter dels för att hjälpa till med bevarandet av rasen, men ni som har erfarenhet, är det mycket jobb när det gäller genbanken m.m. om jag har så många jämtgetter? Är det någon som vet hur olika raser skiljer sig åt i temperament/psyke/beteende? Bollar gärna tankar och idéer med er  Tacksam för hjälp!

[Trollmor]

Jag föreslår att du försöker börja med några få getter, och känner dig fram.  Lär av misstagen medan djuren är få!  Var väldigt noga med vilka som blir de där första getterna, för deras gener får du dras med tills du slaktar ut hela din besättning!

  Det är nog större skillnader på lynne m m inom raserna än mellan våra svenska.  Dvärggetter är lite annorlunda, men dels hör de inte hemma i vårt klimat, dels är de med marginal Icke Utrotningshotade!  De dvärgisar jag har träffat har varit tuffa i temperamentet, en del har, med hornen före, i full fart sprungit rakt in i revbenen på sina kompisar!

  Ett annat tips är att be att få komma på studiebesök hos forummedlemmar och andra som redan har mjölkgetter.

[Elisabettan]

Tack Trollmor! Jag får utföra fler fältstudier helt enkelt 

[olivia.k]

De svenska raserna är ju lantrasgeten, dvs mjölkgetter, samt 3 allmogeraser som också är lantrasgetter. Lantrasgeten är ju förädlad, dvs avlad för att ge mer mjölk, medan allmogegetterna är spillror kvar av hur getterna såg ut i Sverige förrut innan mjölkgårdarna började avla på getter som ger mycket mjölk.
Det är alltså ingen större skillnad på raserna.

Jag är nyfiken på vad du tänker göra med killingarna?

[Anders S]

Är lantrasgeten en lantras? Som jag uppfattar det är den lantras mest till namnet.

Om man är inriktad på getmjölk och mejeri som födkrok verkar det rimligt för mig (som iofs vet väldigt lite om getter) att välja en mjölkras. Det vore intressant att höra hur mycket som skiljer i mjölkproduktion jämfört med de egentliga lantraserna?

Ett allsidigt självhushåll är något annat. Där kan lantraser passa bra, jag förmodar även vad gäller getter.

[Trollmor]

Vi brukar skilja mellan lantraser och allmogeraser, där den svenska lantrasgeten är lantras och jämtget, göingeget och lappget är (än så länge) de upptäckta allmogeraserna.  Svensk lantrasget har förbättrats (?) genom inkorsning med bl a schweizisk saanen.  Det var nog då hornen gradvis försvann ur rasen.  Det finns svenska lantrasgetter som ger ett ton mjölk per säsong.

  Man har avlat på hög mjölkavkastning i flera århundraden, men olivia.k menar kanske "på bekostnad av andra egenskaper, t ex god motståndskraft och förmåga att uthärda nödår"?

  Notera att skräptanten har mjölkproduktion med göingegetter, så passa på att fråga henne innan du bestämmer dig!

[Elisabettan]

Okej! Då är det med andra ord inte större skillnad på de svenska raserna än vad gäller mjölkkvantitet och utseende.

Olivia.k, hur jag än vänder och vrider på det hittar jag ingen lösning för att undvika slakt. Så tanken är att sälja så många killingar som möjligt, ha kvar de som inte säljs på bete i några månader för att sedan slakta och sälja köttet i egen gårdsbutik och i Stockholm. Det blir en utmaning att pumpa upp efterfrågan på köttet men ingenting är omöjligt!

[olivia.k]

Olivia.k, hur jag än vänder och vrider på det hittar jag ingen lösning för att undvika slakt. Så tanken är att sälja så många killingar som möjligt, ha kvar de som inte säljs på bete i några månader för att sedan slakta och sälja köttet i egen gårdsbutik och i Stockholm. Det blir en utmaning att pumpa upp efterfrågan på köttet men ingenting är omöjligt!

Ok, tack för svar. De flesta slår ju ihjäl sina killingar när de är nyfödda. De första 2 månader av sina liv måste de ju ha mjölk och mjölken vill du väl göra getost av. Och sen så får man väl inte mycket betalt för killingkött heller, såvida man inte har eget slakteri. Hade det inte varit ett sådant problem med killingar hade jag kunnat tänka mig att starta getgård själv faktiskt.

[Trollmor]

Skönt att du tänker först och skaffar djuren sen!    Att föda upp en killing brukar ta 3-4 månader, inte 2, och det går åt närmare 100 liter mjölk.  Det finns mjölkersättningspulver, men det är inte gratis det heller.

  För att få upp priset på getköttet bör du ha god kontakt med snälla invandrare.  I både Jugoslavien, Grekland och stora delar av Afrika förstår man sig på denna delikatess.  Räkna med att en killing kostar ungefär lika mycket att föda upp som ett lamm - men väger i runda tal hälften i urtaget skick.  Dubbelt kilopris jämfört med lamm, alltså.

  Och se upp för tjuvar!  Det händer varje år att "rättrogna" går in i djurhagar och slaktar djur helt utan bedövning.  (Hur man kan kalla sig rättrogen när man stjäl har jag inte fattat, men det är en annan historia ...)

  Mjölkproduktion, gårdsslakteri, gårdsbutik ...  Fina grejer, och många här skulle säkert gärna besöka din anläggning och köpa av dig.  Men ojojojojoj så mycket jobb!  Du måste ha gott om arbetskraft om det ska gå vägen, och särskilt lukrativt är det INTE!  Har du familj, vänner eller släktingar som älskar getter lika mycket som du?

[skräptanten]

Jag har mjölkande göingegetter, det finns också en större gård som heter Vallgarn, jag har för mig att de har jämtgetter. Annars tror jag de flesta gårdsmejerister har svensk lantras. Allmogeraserna kanske inte kan tävla i antal liter mjölk per dag, men vad gäller torrsubstans per dag kan de definitivt vara med i matchen. Och för den som tänker sig att göra ost o dyl är det ju torrsubstanshalten som räknas!
För egen del har jag valt att inte slakta några nyfödda killingar (utan vänta tills de är 7-9 månader), och har också varit noga med att berätta det när jag är ute och säljer mina produkter på marknader och liknande. Eftersom det ämnet är på tapeten då och då vill konsumenterna veta.

[Anders S]

Jag har mjölkande göingegetter, det finns också en större gård som heter Vallgarn, jag har för mig att de har jämtgetter. Annars tror jag de flesta gårdsmejerister har svensk lantras. Allmogeraserna kanske inte kan tävla i antal liter mjölk per dag, men vad gäller torrsubstans per dag kan de definitivt vara med i matchen. Och för den som tänker sig att göra ost o dyl är det ju torrsubstanshalten som räknas!
För egen del har jag valt att inte slakta några nyfödda killingar (utan vänta tills de är 7-9 månader), och har också varit noga med att berätta det när jag är ute och säljer mina produkter på marknader och liknande. Eftersom det ämnet är på tapeten då och då vill konsumenterna veta.

Intressant! Jag får se vad för slags mjölkande djur jag ska skaffa så småningom, om det nu blir av.

[Elisabettan]

Tack för svar!
 
Skräptanten, skickar du djuren på slakt efter 7-9 månader eller har du eget slakteri? Tycker du att köttet som "bi-produkt" är lönsamt eller kostar det mer än vad det bidrar med?

[skräptanten]

Eftersom jag har genbank säljer jag rätt mycket livdjur, så det brukar inte bli fler ungbockar över än vi kan äta upp dem själva (vi är en stor familj). Men blir det fler än vad vi behöver till hushållet kan jag köra dem till ett litet slakteri och sedan sälja köttet på återtag. Om det finns ekonomi i det beror på om en har möjlighet att ta vettigt betalt för köttet. En bock som slaktas vid den nämnda åldern väger 10-15 kg slaktad, och då får en dra bort slakt- och styckningskostnaden (typ 3-500 kr per djur) och momsen (12% på livsmedel) och sen räkna ut vad en själv vill ha över. Skinnet ska beredas, det kostar ungefär som slakten, och där får en också räkna på vad en behöver ha i vinst (25% moms på skinn).
Kostnaderna beror ofta på hur många djur det är fråga om.