Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Fråga en energiingenjör  (läst 7553 gånger)

SolPaula

  • Inlägg: 9
    • Skåne
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #20 skrivet: 27 okt-14 kl 14:28 »
Nu vet jag inte hur pass aktuell denna tråden är, men skulle du inte kunna bygga på huset någonstans, för acktankarna? Då slipper du kulvertförluster, det räcker med två rör in och ut ur tillbyggnaden.
När jag gjorde praktik i Österrike såg jag att det var rätt vanligt att man köpte oisolerade acktankar, byggde in dem på något sätt, och fyllde på med lösullsisolering. Eventuellt kan man ju lämna anslutningarna fria så att det är åtkomligt för service, och sätta en isolerad dörr där.
Bara en tanke....

Siimoot

  • Inlägg: 3
    • Västerbotten
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #21 skrivet: 27 jun-17 kl 13:14 »
Tråden är aktuell igen, så fråga på så skall en erfaren energiingenjör (jag) svara på alla frågor.

Ylven

  • Inlägg: 959
  • Ena foten i jorden och andra i datarymden!
    • Småland
    • Min blogg
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #22 skrivet: 29 jun-17 kl 11:08 »
Även jag har ett hus med kökspanna och ett självcirkulationssystem. Dock började rören under golven att läcka i vintras så jag tog det som ett tecken att nu var det dags att byta ut värmesystemet.

Jag behöver hjälp att sortera tankar och även lite fakta kring de alternativ jag har:
Grundförutsättning ett är att helt dra om rördragningen till elementen så att de inte går från vinden (expansionskärlet) ner till grunden (returen till pannan). Samtliga delar i värmesystemet ska alltså bytas ut, utom då möjligen pannan.

Alternativ:

Kökspanna kopplad till mindre ackumulatortank (500l?). Ev med indockad luft/vatten värmepump eller solpaneler. Vilket ger mest vid rätt tid? Huset ligger i Västerviks kommun, taket är vänt mot sso. Låter värmepumpen mycket?

Externt pannrum med modern gengaspanna och minst två kubikmeter ackumulatortank, ev kompletterat med solpaneler. Tak åt samma håll. Hur mycket värme förloras i en kulvert?

Sedan pannan gick sönder så har vi elvärme i sovrummen och värmer kök/vardagsrum med lokal eldstad. Det är förvånansvärt billigt. Kanske ska man fortsätta med det...
Om får, biodling, småbruk, husrenovering och tankar om världen omkring:

http://ylven.blogspot.com/

ärt

  • Inlägg: 815
    • Halland
    • www.lillanabben.se
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #23 skrivet: 29 jun-17 kl 12:54 »
 Blir lite förundrad över att dina rör under golvet läcker. Man menar ju annars att rör i värmesystem kan dras i väggar om kopplingarna är täta. Vattnet i ett sådant system ska ju inte bytas ut då det gamla vattnet innehåller väldigt lite syre som gör att det inte rostar. Dessutom är ju godset i dessa rör kraftigt. Vad har du för tankar om orsak till att rören läcker?
Lämna nuet. Gå till nyet. Rösta blankt.
 Nuet: där du är nu med kropp och sinne. Nyet: där du vill vara med kropp och sinne. Vägen dit?

Ylven

  • Inlägg: 959
  • Ena foten i jorden och andra i datarymden!
    • Småland
    • Min blogg
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #24 skrivet: 30 jun-17 kl 08:06 »
Jag vet inte till 100% att det är de under golvet som lägger, men eftersom det försvann vatten fort i systemet (uppskattningsvis 10-tals liter på en kvart) så var det klart att det var en betydande läcka någon stans och jag såg inget vatten. Jag hade märkt under en längre period att systemet drog mer och mer vatten. Systemet är över 60 år gammalt med kombinationer av gjutjärn och kopparrör. Jag har inga egentliga tankar om varför det läcker, bara konstaterar ATT. Det ger mig chansen att byta ut ett värmesystem med mycket dålig värmeeffektivitet på till något bättre.
Om får, biodling, småbruk, husrenovering och tankar om världen omkring:

http://ylven.blogspot.com/

Janne Korhonen

  • Inlägg: 3
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #25 skrivet: 02 dec-17 kl 19:05 »
Hej!

Jag har spånat ett tag nu om för och nackdelar om man skull ventilera ner överskottsvärme i krypgrunden.

Hus atrium dvs 1 plan. Grundväggar btg, golvbjälklag lättbetong. Krypgrunden har 1-1,5 m höjd ca 115 kvm öppet. 3 ventiler (2 i marknivå och en genom huset upp ur tak).

Tanken är när jag gör om WC (som redan har röret som går via krypgrund o tak) dra ett till 100 rör ner i grunden med spjäll, 90 böj och en värmeflyttarfläkt. Så när jag kör brasan ska kunna trycka ner varm luft. Mina golv är så kalla (inte för att de bli varmare om jag nu inte eldar konstant).

Vad kan bli fel?

torpjens

  • Inlägg: 2372
  • Vi lever på naturens villkor
    • Södermanland
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #26 skrivet: 02 dec-17 kl 21:21 »
Vad kan bli fel?


Om du tänker släppa ut varm inneluft i krypgrunden så är du farligt ute. Den varma inneluften innehåller mycket fukt. När den kommer ned i krypgrunden och temperaturen sjunker blir det kondens och du får fukt i grunden. Samma som när man andas på en spegel och det blir imma.


Om du vill värma krypgrunden med spillvärme så kan du dra ett spirorör eller liknande, utan öppningar, genom krypgrunden och låta luften blåsa ut utanför grunden, så att det varma röret värmer luften i grunden. Då tillför du ingen fukt, bara värme, och grunden blir lite torrare.
Problemet är inte att makt korrumperar, det är att de korrumperbara söker makten.

x-lab

  • Gäst
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #27 skrivet: 10 dec-17 kl 15:30 »
Klart du kan köra med kökspanna. Den stora nackdelen är att du måste bära in veden, men annars är det ju nästan bara fördelar.

kan mn anv pellets i en kökspanna eller blir det för varmt?

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 14374
    • Östergötland
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #28 skrivet: 10 dec-17 kl 16:29 »
Det blir inte för varmt. Pellets går att bränna olika snabbt beroende på hur luftigt man laddar. Jag har eldat pellets i både kaminen och kakelugnarna, och när jag bara stjälper in en hög så brinner det lugnt och fint.

Jag kan inte vad som finns på marknaden, men en pelletseldad kökspanna vore en bekväm anläggning. Det fanns en vedspis en gång i tiden som hette AGA-spisen https://sv.wikipedia.org/wiki/AGA-spis, en tung pjäs som man skulle hålla igång hela tiden. En sådan med pelletsinmatning vore kanon.

kretslopp

  • Inlägg: 2244
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #29 skrivet: 10 dec-17 kl 20:25 »
Det finns en kökspanna som är bygd för att elda med pellets. Om du eldar pellets i en nätkorg, eller med för lite luft, kan det hända att den puffar och blåser iväg glöd.
kretslopp

 

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 14374
    • Östergötland
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #30 skrivet: 10 dec-17 kl 23:03 »
Det kunde man ju gissat att det var Lohberger som fixat en sådan :) Det är väl den här du menar?  http://www.waltherab.se/produkter/lohberger-vedspisar-kokspannor/kombinationsspisar/ved-pellets

x-lab

  • Gäst
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #31 skrivet: 11 dec-17 kl 20:12 »
Hej!

Nu har ni chansen att fråga en energiingenjör om uppvärmning.

MVH

bygga enkel styrning för solfångare`?

Ylven

  • Inlägg: 959
  • Ena foten i jorden och andra i datarymden!
    • Småland
    • Min blogg
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #32 skrivet: 12 mar-24 kl 14:44 »
Jag vet inte till 100% att det är de under golvet som lägger, men eftersom det försvann vatten fort i systemet (uppskattningsvis 10-tals liter på en kvart) så var det klart att det var en betydande läcka någon stans och jag såg inget vatten. Jag hade märkt under en längre period att systemet drog mer och mer vatten. Systemet är över 60 år gammalt med kombinationer av gjutjärn och kopparrör. Jag har inga egentliga tankar om varför det läcker, bara konstaterar ATT. Det ger mig chansen att byta ut ett värmesystem med mycket dålig värmeeffektivitet på till något bättre.

Råkade hitta gammalt inlägg och tänkte ifall någon söker så kan det ju vara kul med slutet av historien:

1. Det var inte läckage i rören under golven. Troligen inget läckage öht (kanske någon por i själva pannan bara). Däremot gick inte den kranen som föregående ägare sa var till påfyllning av vattensystemet till de öht. Vete sjutton var man skulle ha fyllt på det systemet. Kranen var i själva verket en övertrycksventil ut från vamvattenberedaren där utröret gick rakt ner i krypgrunden. Jag har alltså fyllt på vatten i krypgrunden i flera år...

2. Jag slängde ut kökspannan och elementen. Numera värms huset med nyinsatt vedspis, rörspis, luft/luftvärmepump och till nöds el-element. Vi har rätt svalt på vintern med det går bra. Det som drar el är varmvattenberedarna , disk och tvättmaskin.
Om får, biodling, småbruk, husrenovering och tankar om världen omkring:

http://ylven.blogspot.com/

kretslopp

  • Inlägg: 2244
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #33 skrivet: 13 mar-24 kl 11:02 »
Det är så himla roligt att höra vad som var fel och hur det gick! Tack!
kretslopp

borsdorfer

  • Inlägg: 337
    • Skåne
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #34 skrivet: 13 mar-24 kl 20:54 »
Systemet är över 60 år gammalt med kombinationer av gjutjärn och kopparrör.
Gjorde man verkligen kombinationer av gjutjärn och kopparrör för 60 år sedan ?

torbjorn

  • Inlägg: 13715
    • Medelpad
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #35 skrivet: 13 mar-24 kl 21:59 »
Inte alls ovanligt, i synnerhet inte om systemet har byggts om eller utökats någon gång i tiden.

borsdorfer

  • Inlägg: 337
    • Skåne
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #36 skrivet: 14 mar-24 kl 08:37 »
För så där omkring 40 år sedan började en del rörmokare med kopparrör vid utökning av varmvattensystem för uppvärmning. Av lathet ?

Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 14374
    • Östergötland
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #37 skrivet: 14 mar-24 kl 09:39 »
Tror inte det är lathet som driver utvecklingen.

Nu var ju inte Ylvens hela anläggning äldre än 60 år, men här (och i förra huset som ligger i samma by) är jag nästan säker på att de gjorde rördragningar med kopparrör mellan 1958 och 1962, alltså för dryga 60 år sedan. Det finns en del gjutjärn och svarta rör också, och de har jag skarvat med kopparrör de senaste 30 åren. Det är dock inte av lathet, utan för att det är funktionen som styr här, och inte nostalgin.

torbjorn

  • Inlägg: 13715
    • Medelpad
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #38 skrivet: 14 mar-24 kl 12:19 »
I ett hus byggt 1936 som jag har en del att göra med, så verkar det som om de ursprungliga installationerna helt och hållet gjordes med stålrör och gängade gjutjärnsrördelar. Obehandlat för värmeledning, galvat för kallvatten. Vid en större renovering 1959-60, drog man konsekvent kopparrör för tappvatten (både varmt och kallt) men använde stålrör för de nytillkommande värmeinstallationerna. När pannan byttes i mitten av 70-talet, användes kopparrör för det mesta av inkopplingen av den nya pannan, dock inte helt konsekvent.  Diverse småändringar under 00-talet gjordes med koppar och PEX, och den bergvärmepump som nu står där sedan ca 5 år är inkopplad helt och hållet med kopparrör.

Ylven

  • Inlägg: 959
  • Ena foten i jorden och andra i datarymden!
    • Småland
    • Min blogg
SV: Fråga en energiingenjör
« Svar #39 skrivet: Igår kl. 08:29 »
Gjorde man verkligen kombinationer av gjutjärn och kopparrör för 60 år sedan ?

Det stämmer som @torbjorn gissade senare, att det var senare tillskott i systemet som var i koppar.
Om får, biodling, småbruk, husrenovering och tankar om världen omkring:

http://ylven.blogspot.com/


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

271 gäster, 1 användare
xaelanar

* Forum

* Om tidningen Åter



- Köpte numret främst för att jag tänker lära mig spinna, men förutom det fanns mycket annat intressant, som skötsel av naturbetesmarker och hoppfulla nybörjarbrev!
/Johanna W

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser