kommer snart bo på ett kalhygge :(

[anders50]

Intressant att folk hävdar sig sett nyckelbiotoper som blivit avverkade, har ni kontaktat skogsstyrelsen?
Att avverka en nyckelbiotop är ett lagbrott och upptäcker man det ska man anmäla (har själv aldrig hittat nyckelbiotoper som försvunnit men sett andra saker som tydligt brutit mot lagarna som jag därför anmält, anmäler man inte har man enligt mig ingen rätt att klaga eftersom man själv officiellt struntar i det som hänt)

När det gäller körskador i skogen så syns de ofta inte efter 20-25 år och kan i många fall gynna arter som vill ha öppen jord. Vi har en traktorväg hemma på min fars fastighet som vi kör sönder med 5 års intervall för att gynna en orkidé som vill ha öppen jord. 3-5år efter förstagallring i granskog brukar man hitta massor av kantareller i bas- och stickvägarna. Visst ser det illa ut i början men så länge de inte blir alltför djupa så försvinner spåren sakta med tiden. Maskinerna som avverkade på vår fastighet under 70-talet körde sönder jättemycket och på de flesta håll kan man inte se spåren längre ens om man vet att de funnits. Jag har även varit och planerat ett område som tidigare avverkats med häst och där kan man fortfarande se tydliga spår av timmervägen de använde, bra mycket större spår än vad en modern skogsmaskin gör...

Att låta riset ligga på hygget är jobbigt för markbaredaren och plantörer och kan uppfattas som skräpigt, men för skogsmarken är det bara positivt eftersom näringen från tidigare bestånd till största delen är koncentrerad till barren. Så för markens skull är det bara bra att inte köra bort riset. Att ta ut ris gör att tillväxten i det nya beståndet blir nedsatt med 5% de första 5-10 åren (beroende på vilken mark det är).

När det gäller rödlistade skogsarter så är det till stor del beroende på det skogsbruk som fanns då våra nuvarande vuxna skogar togs ned, plnterades, röjdes och gallrades. Det skogsbruk vi har nu är ljusår ifrån det som var då. Och även om det finns äldre "skogsgubbar" bland virkesköparna så är många av dem lättade över att nu kunna planera avverkningarna på ett för naturen bättre sätt. Jag har bland annat jobbat med att planera avverkningar som anpassats för att gynna vitryggig hackspett (och det är ett väldigt omfattande område på kyrkans skog/bolagsskog och privata markägares skog).

Sen är ju rödlistan ganska skev, för om en art, säg t.ex. korp, är så vanlig i södra Sverige att den ställer till problem så kan den vara rödlistad ändå för att den inte förekommer i fjälltrakterna (ok, nu tog jag bara ett exempel i luften, men det är så rödlistan fungerar). Det finns t.ex. en slags brun skägglav på rödlistan som i stora delar av Värmland anpassat sig och växer på tallar i gallringsskog som är skött enligt högsta-produktions-modell de senste 3 trädgenerationerna, men ändå är den rödlistad även där trots att den bevisligen trivs "trots" att bl.a. naturskyddsföreningen hävdar att den inte alls växer i produktionsskog... Rödlistan skulle behöva anpassas mer mot regionala listor istället för hela landet. Det skulle ge en mycket bättre bild om vad som skall prioriteras i ett särskilt område.   

Naturligtvis finns det virkesköpare som är sämre på naturvård, precis som det finns maskinförare och markägare som är det. Det är inte ovanligt att skogsbolaget som avverkar lämnar evighetsträd/högstubbar och fröträd som markägaren sedan kapar ned till ved...
Det finns riktlinjer för hur man får avverka och vad och hur mycket som skall lämnas och vart på hygget (kantzoner, trädgrupper o.s.v.) som man kan leta upp på Skogsstyrelsens hemsida. Ser man att det inte sköts är det bara att anmäla, eller om man ser att markägaren vart där och kapat ner naturhänsynen. Skogsstyrelsen är skyldiga att åka ut och titta (de kan dock vara VÄLDIGT sega eftersom dom, precis som de flesta myndigheter är underbemannade och har ton-vis med pappersarbete att göra...).

Skogsstyrelsen gör även inventeringar på slumpvis utvalda objekt varje år för att se hur det ligger till och det har blivit stadigt bättre. Det är väldigt få objekt som får underkänt. Och deras inventeringar bygger på forskning om hur ekosystemen i skogen fungerar och inte på tyckande. Vilket jag tycker är ett stort plus.

När det gäller natur-kultur-metoden så är den största anledningen till att den ofta får avslag att det är en metod som inte har någon vetenskaplig dokumentation då Mats Hagner inte brytt sig om att redovisa sina resultat (vilket man är skyldig till om man fått pengar för forskning) och att det han redovisat inte har haft någon vetenskaplig grund utan mycket bygger på hur han "tycker". Jag säger inte att hans metod är fel, men man kan använda metoden "plockhuggning" istället (som är så gott som samma sak men det finns forskningsresultat) och helt enkelt komma runt problemet.
Sen är det oftast på svårföryngrad mark man protesterar emot natur-kultur eftersom en skog med t.ex. ett tjockt täcke av ljung inte går att föryngra utan att först bränna bort ljungen eller markbereda eftersom ljungen tar död på plantorna. Då är Skogsstyrelsen skyldig att ge avslag eftersom det är ett lagbrott att inte se till att det kommer upp ny skog i det fall man hugger.

Det jag dock inte gillar med det moderna skogsbruket är trenden att göra sig av med planerarna, dessa hade (och har fortfarande inom vissa bolag) som uppdrag att vara experter på att bedömma bärighet för maskinerna (för att minska körskador och även slitaget på maskinerna), att planera skyddszoner, hur man känner igen ännu oupptäckta kultur och fornminnen, naturvårdsåtgärder och även att bedömma hur man ska lägga körspåren för att näringen från riset inte ska kunna rinna ut i vattendrag. Dessa hade intresse av naturvård och fick många extra naturvårdskurser och var riktigt duktiga på att planera även lite ur ett estetiskt perspektiv, t.ex. att lämna lövskogsridåer på kullar så att hygget ser mindre ut så att man inte upplever det lika fult. Det är lättare (och billigare) att utbilda en riktig expert istället för att ge sina maskinförare och virkesköpare enklare kurser och förvänta sig att de ska ha tid att göra en grundlig planering. 

Jag gillar heller inte att man kör efter GPS istället för snitslar. Många gånger som maskinerna kör över en gräns beror det på att GPSen hakat upp sig (och ja, jag vet att det förekom även innan GPSens intåg men de äldre gubbarna jag pratat med upplever det som mer frekvent). GPSen är bra att ha som stöd, men när man gör den till sin enda referens är det lätt att bli blind. I kombination med snitslar är den jättebra.

Detta var det vettigaste, sakligaste inlägget jag läst här på länge! Då jag har haft skogen som arbetsplats hela livet så skriver jag under på allt du skriver. Kul att någon mer vet hur det fungerar i skogen.

[MagnusL]

Även om jag håller med om att inlägget av Timjan var riktigt bra så är nog mycket av problemet att vid storskalig avverkning eller avverkning utförd av de stora bolagen så är det svårt att tro på att dom ska minska vinsten genom att ta hänsyn till annat (även om dom formellt är tvungna till det).
Då det dessutom är ett hål i lagen som medför att miljölagarna inte gäller när man avverkar och att Skogsstyrelsens beslut inte kan överklagas + att avverkning automatiskt godkänns om inte den som ska avverka fått svar på sin anmälan på någon vecka, så glöms miljöhänsyn nog oftast bort.
Det finns statistik på hur många av avverkningsanmälningarna som fått begränsningar av styrelsen och den är löjlig. Av ca 6000 anmälningar om avverkning så tror jag det var 11 som begränsades under 2011, större delen automatgodkänns.

Det publicerades en artikel om just lagbegränsningarna och galenskapen i att styrelsens beslut inte kan överklagas etc för ett tag sen

http://www.dn.se/kultur-noje/lagen-ar-en-rokrida?rm=print


Lite skrämmande.

[anders50]

Även om jag håller med om att inlägget av Timjan var riktigt bra så är nog mycket av problemet att vid storskalig avverkning eller avverkning utförd av de stora bolagen så är det svårt att tro på att dom ska minska vinsten genom att ta hänsyn till annat (även om dom formellt är tvungna till det).
Då det dessutom är ett hål i lagen som medför att miljölagarna inte gäller när man avverkar och att Skogsstyrelsens beslut inte kan överklagas + att avverkning automatiskt godkänns om inte den som ska avverka fått svar på sin anmälan på någon vecka, så glöms miljöhänsyn nog oftast bort.
Det finns statistik på hur många av avverkningsanmälningarna som fått begränsningar av styrelsen och den är löjlig. Av ca 6000 anmälningar om avverkning så tror jag det var 11 som begränsades under 2011, större delen automatgodkänns.

Det publicerades en artikel om just lagbegränsningarna och galenskapen i att styrelsens beslut inte kan överklagas etc för ett tag sen

http://www.dn.se/kultur-noje/lagen-ar-en-rokrida?rm=print


Lite skrämmande.

Och allt som skrivs i DN är sant..... Lika sant som Naturskyddsföreningens propaganda!

[MagnusL]

Din ironi till trots så tror jag lite mer på uppslag i dn än t.ex. Aftonbladet. Sen säger väl inte det så mycket. Däremot att besluten fattas på sättet som beskrivs där, att dom inte går överklaga och att det är avverkarna själva som ska undersöka och vara ärliga om vilka värden som finns på marken dom vill avverka är väl inte ifrågasättbart.
Hål i miljöbalken som gör att det går komma undan även om man medvetet gjort fel är ju ingenting du kan bortförklara med att tidningen hittat på det, det baserar sig just på lagtexten och förarbeten.....

Att lite hänsyn för folk som bor väldigt nära avverkningsområden faktiskt finns med som en sak som ska efterföljas (och skyddzoner mot vatten etc) men skarvas med är det väl ingen frågan om. Att sen det inte får några konsekvenser gör ju att lagen bör ändras, antingen som många här vill till att just säga att den som äger skogen får göra som fan den vill eller till att det går och bör vitesfällas när det inte efterlevs.

Sen kan jag tycka att om man gillar Sverige och anser att vi har det så bra här så kanske man med borde fundera på att det till stor del nog beror på att vi just har lagar och bestämmelser (läs e.g. Allemansrätt, strandskydd o dyl) som ger fler än bara dom som har mycket pengar möjlighet att njuta av natur, konst etc.
Även om jag skulle vilja dra ett elstängsel runt vår lilla mark för att skydda kantarellerna

[Glänta]

Hej skogsmästare timjan86!

1) Vad har dina anmälningar betr lagbrott resulterat i? Fick de skyldiga någon påföljd (straff)?

2) Finns det hotade arter som gynnas av körskador i skogen?

3) Vilken orkidé är det som gynnas av sönderkörda traktorvägar?

4) Hur ser en avverkning ut som gynnar vitryggen?

5) Är korpen rödlistad? Vilka är problemen den ställer till med?

6) Anser du att tjädern borde vara rödlistad?

7) Vilken brun skägglav menar du? Jag har sökt på ”skägglav” men inte lyckats hitta något som verkar stämma.

8.

Skogsstyrelsen gör även inventeringar på slumpvis utvalda objekt varje år för att se hur det ligger till och det har blivit stadigt bättre. Det är väldigt få objekt som får underkänt.

Var har du hittat den uppgiften?

9) Två tusen av våra skogslevande arter är rödlistade. Hur ser ditt recept ut för att försöka avföra dem från rödlistan?

ArtDatabanken skriver:
”Under 1900-talet har landskapet formats av det
rationella industriskogsbruket, en process som fortfarande
pågår. Denna långa historia av olika slags
markutnyttjande och skogsbruk har resulterat i ett
landskap där bara smärre delar påminner om ett
mer naturligt skogstillstånd (Skogsstyrelsen 2008a).
För många skogsarter som naturligt har sin hemvist
i landet är större delen av landskapet därför inte
längre möjligt att överleva i (Skogsstyrelsen 2009a).
Industriskogsbruket påverkar skogsarternas livsmiljö
på många olika sätt. Inte bara avverkning och
olika skogsbruksåtgärder under den nya skogens
uppväxt (t.ex. maskinkörning och markberedning)
påverkar skogsarterna negativt. Även indirekta
effekter som förtätning och trädslagsförändring
minskar livsutrymmet för många arter. I dag ser vi
dessutom tendenser till ett hårdare utnyttjande av
skogen i form av ökad gödsling, uttag av skogsbränsle,
minskad omloppstid och introduktion av
främmande trädslag, vilket ytterligare försvårar tillvaron
för många skogsarter (Skogsstyrelsen 2009a).”

[TiB]

Man kan ju undra om ridåer av sly som vid kalavverkning lämnas närmast vägkanterna kanske är ämnade att härbärgera skyddade arter. 
Eller ska de även locka till sig unga klövdjur att beta och vara gömsle för vildsvin, så de snabbt och behändigt kan hoppa upp på vägen om det kommer någon bil? 

Men byråkrater och skrivbordskonstärer behöver ju aldrig färdas i skogsbygd efter mörkrets inbrott. Så hur Phaen skulle dom veta........Men mat vill de ha!

[Stellan_J]

1) Vad har dina anmälningar betr lagbrott resulterat i? Fick de skyldiga någon påföljd (straff)?

Vet ej

2) Finns det hotade arter som gynnas av körskador i skogen?

Ja, arter som kräver markstörning i sluten skog.

3) Vilken orkidé är det som gynnas av sönderkörda traktorvägar?

Kan gynna groning av nya plantor om traktorvägen lämnas efteråt. Finns platser i Jämtland där guckuskon växer längs gamla traktorspår.

4) Hur ser en avverkning ut som gynnar vitryggen?

Om man tar bort sly och granar för att släppa in mer ljus på gamla lövträd.

5) Är korpen rödlistad? Vilka är problemen den ställer till med?

Ja, som missgynnad

6) Anser du att tjädern borde vara rödlistad?

Nej om man ser för hela Sverige men borde rödlistas i södra Sverige

7) Vilken brun skägglav menar du? Jag har sökt på ”skägglav” men inte lyckats hitta något som verkar stämma.

Kanske syftar han på manlaven som ibland kallas för brun skägglav.

[anders50]

Bara lugn alla skogsromantiker, om 10 år så har Sverige blivit EU:s nationalpark, vi är på god väg, skogsbruk förbjudet, skogsindustrin är nedlagd och landsbygden är avbefolkad!  Undrar vad folk ska leva av....

[TiB]

Bara lugn alla skogsromantiker, om 10 år så har Sverige blivit EU:s nationalpark, vi är på god väg, skogsbruk förbjudet, skogsindustrin är nedlagd och landsbygden är avbefolkad!  Undrar vad folk ska leva av....

JaPP! Å den privatägda skog som finns kvar, den har blivit för dyr för den brukande allmogen att köpa. Den ägs av någon som ärvt den, som knappt vet var den ligger utan lever sitt liv i storstan. Någon som inte vet att där behöver röjas, gallras och avverkas. Då har vi fått tillbaka en hel del av gammelskogen. Cirkeln är sluten.

[Byracka]

Bara lugn alla skogsromantiker, om 10 år så har Sverige blivit EU:s nationalpark, vi är på god väg, skogsbruk förbjudet, skogsindustrin är nedlagd och landsbygden är avbefolkad!  Undrar vad folk ska leva av....

Ja inte lär det vara av djurhållning med betande djur...

[timjan86]

Hej skogsmästare timjan86!

1) Vad har dina anmälningar betr lagbrott resulterat i? Fick de skyldiga någon påföljd (straff)?
 - Skogsstyrelsen har varit ut och kollat SAMTLIGA av mina anmälningar, och vid en även haft med en biolog från länsstyrelsen för att kolla upp närmare. I regel har det varit markägare som huggit ved i kantzoner och dessa får inget straff utan snarare en "varning", men det är mindre risk att de gör om det ifall de märker att de blir kollade (har vart ute och kollat fler hyggen hos samma markägare när jag haft vägarna förbi och det har inte hänt något efter det.) En markägare har fått vite, han dikade från ett sumpigt område och rakt ut i en sjö. 

2) Finns det hotade arter som gynnas av körskador i skogen?
Ja, arter som behöver blottad jord för att sprida sig och etablera sig på nya ställen. Det måste ju naturligtvis inte bara vara körskador, fungerar med vad som helst som bryter upp marken lite, vildsvin t.ex.

3) Vilken orkidé är det som gynnas av sönderkörda traktorvägar?
Får återkomma efter att jag vart hemma och nycklat den, har kollat upp namnet på den tidigare men har det inte i huvudet, kollar upp det när jag är hos far nästa gång.

4) Hur ser en avverkning ut som gynnar vitryggen?
Vitryggen (och de ca 200 andra arterna i vitryggsprojektet som behöver samma naturtyp) behöver stora, någorlunda sammanhängande områden med en stor andel lövskog och högre andel död löv- ved. Själva avverkningen är trakthygge men man sparar en större andel löv och ställer mycket högstubbar av löv (har inte siffrorna i huvudet men det rör sig om runt 20 högstubbar/ha. Det finns skall också vara en högre andel löv kvar efter röjning, ställas högstubbar av löv i samtliga gallringar och lite annat. Ska se om jag hinner lägga upp instruktionerna för skogsskötseln i vitryggsområden på forumet i helgen, den är jätteintressant!

5) Är korpen rödlistad? Vilka är problemen den ställer till med?
Är inte säker på att korpen fortfarande finns kvar på den svenska rödlistan, men har den en gång funnits så kan den inte tas bort från EUs rödlista vilket i praktiken betyder att även om vi skulle få korpar i stora flockar här så skulle den fortfarande vara skyddad från EU-håll. Korpar ställer till det för de som föder upp lamm och kalvar men även andra husdjur. 

6) Anser du att tjädern borde vara rödlistad?
Nej. Gick och gallringsplanerade på Bergviks skogar en sommar och rörde mig över runt 25-30ha om dagen och såg minst en tjäder varje dag. Även kycklingar. Däremot borde forskning på skogshöns ges mer pengar för att ta reda på varför de inte trivs i vissa områden. En del hävdar att det beror på skogsbruket, men det kan väl inte bli mer produktionsskogsbruk än på Bergvik? Och där var det gott om tjäder. 

7) Vilken brun skägglav menar du? Jag har sökt på ”skägglav” men inte lyckats hitta något som verkar stämma.
Vet inte om den klassas som skägglav, men den ser ut som en skägglav fast brun.

8.Var har du hittat den uppgiften?
Var en skogsbruksplanerere (biolog i grunden) som visade mig laven när vi var ute och planerade så att jag skulle känna igen den och lämna träd med laven på eftersom de fått riktlinjer från skogsstyrelsen att göra så.

9) Två tusen av våra skogslevande arter är rödlistade. Hur ser ditt recept ut för att försöka avföra dem från rödlistan?

ArtDatabanken skriver:
”Under 1900-talet har landskapet formats av det
rationella industriskogsbruket, en process som fortfarande
pågår. Denna långa historia av olika slags
markutnyttjande och skogsbruk har resulterat i ett
landskap där bara smärre delar påminner om ett
mer naturligt skogstillstånd (Skogsstyrelsen 2008a).
För många skogsarter som naturligt har sin hemvist
i landet är större delen av landskapet därför inte
längre möjligt att överleva i (Skogsstyrelsen 2009a).
Industriskogsbruket påverkar skogsarternas livsmiljö
på många olika sätt. Inte bara avverkning och
olika skogsbruksåtgärder under den nya skogens
uppväxt (t.ex. maskinkörning och markberedning)
påverkar skogsarterna negativt. Även indirekta
effekter som förtätning och trädslagsförändring
minskar livsutrymmet för många arter. I dag ser vi
dessutom tendenser till ett hårdare utnyttjande av
skogen i form av ökad gödsling, uttag av skogsbränsle,
minskad omloppstid och introduktion av
främmande trädslag, vilket ytterligare försvårar tillvaron
för många skogsarter (Skogsstyrelsen 2009a).”

Ökad slutenhet motverkas bäst genom hårdare röjningar och gallringar, men det vill inte markägarna ha så det är svårt att göra något åt, däremot kom Gudrun och Per och skapade luckor i bestånden så det var ju trevligt...
Personligen är jag emot uttag av GROT då jag har läst på och hittat lite för mycket negativt om det. För även om man askåtersprider så finns det ingen garanti att askan är från din mark vilket betyder att askan kan sakna grundämnen som tagits ut från din skog via riset. Jag rekomenderar därför aldrig någon att ta ut GROT.
Gödslingen ökar inte utan tvärt om, vi hade Yara på besök på skolan (största tillverkaren av skogsgödsel) och de såg minskad efterfrågan och vad jag har hört hittills så minskar detta fortfarande. Det finns områden norröver där det fortfarande går att få ihop kalkylerna med gödsling men där har jag ingen jättekoll på hur det ser ut i dagsläget.
När det gäller andelen äldre skog (minskad omloppstid) så ökar den. Hela bestånden är inte äldre men man lämnar högre andel äldre träd som får stå kvar. Även de små pinnarna till träd som många säger gör att hygget ser skräpigt ut gör att andelen äldre träd blir högre. Dessa växer in i nästa bestånd. Även evighetsträd och kantzoner innehåller träd som får en högre ålder.
Angående utländska trädslag så kan jag bara säga att det är många som är emot det, men så länge det uppmuntras av politikerna (som vill ha mer ved som naturlig energikälla) så kommer det att fortsätta och visst, det är skillnad på en jättepoppel satt 1991 med brösthöjdsdiameter på 50cm och en vårtbjörk på knappt 20cm...

En sak man bör tänka på är att naturvården har inte haft någon större plats bakåt i tiden, vilket är det som visar sig i våra skogar i dagsläget. Den naturhänsyn som lämnas nu kommer inte att ha någon större betydelse förrän om 60-100 år (beroende på vart i landet, typ av skog o.s.v.) men det finns forskare som har räknat på saken och de har modeller som visar hur skogen som avverkats för fem år sen kommer att se ut när den är slutavverkningsmogen och det är en helt annan skog! Men dessa forskningsresultat får ingen plats i media, för då finns det inget som gör rubriker...

Svårt att svara på hur man gynnar enskilda arter när du inte har preciserat vilka... Ta några artexempel (gärna med vilken naturtyp de behöver så får du snabbare svar). All skog kan inte gynna alla arter, man kan inte ha både tallhed och sluten ädellövskog på samma plats, men man kan ha både delarna på olika platser och det kräver olika skötsel.

[timjan86]

Man kan ju undra om ridåer av sly som vid kalavverkning lämnas närmast vägkanterna kanske är ämnade att härbärgera skyddade arter. 
Eller ska de även locka till sig unga klövdjur att beta och vara gömsle för vildsvin, så de snabbt och behändigt kan hoppa upp på vägen om det kommer någon bil? 

Men byråkrater och skrivbordskonstärer behöver ju aldrig färdas i skogsbygd efter mörkrets inbrott. Så hur Phaen skulle dom veta........Men mat vill de ha!

Ridåerna av sly är ett direktiv uppifrån politikerna som syftar till att man ska spara mycket löv längs vägkanten som senare ska röjas så man får en mer skiftande vägkant (= intressantare att titta på). Ska tydligen enligt någon undersökning vara bra för friluftslivet. Det kan vara snyggt på sina platser efter att de blivit större träd av dem men jag är skeptisk till hur stor nytta det verkligen gör gentemot nackdelarna med dålig sikt...

[Huggorm]

De där ridåerna är väll egentligen till för att man skall slippa se förödelsen på hygget innanför?

[Lorita]

De där ridåerna är väll egentligen till för att man skall slippa se förödelsen på hygget innanför?

dom är till för fåglar och insekter ska ha en någonstans att bo tills skogen börjar växa.

[anders50]

Är det sly längs de vägar som vägverket sköter så kan ju inte markägaren bredvid göra så mycket åt slyet. 

Längs med skogsvägar lämnas en oplanterad och senare oröjd ca 5m bred remsa där olika lövslag blir viltfoder, samtidigt så skuggas inte vägbanan av skog och torkar upp lättare på våren.

Jag har även avverkat skogen 5-6 meter brett på båda sidor av skogsvägar för att det ska komma upp sly där och skapar på så vis mer foder åt älgarna så att de förhoppningsvis låter bli tallplanteringarna.

Och vid slutavverkningar intill vägar så försöker man även att lämna lövträd i området intill vägen, tycker själv att det är trevligare med löv än en mörk vägg av barrskog nära vägen.

[TiB]

Vägkanterna brukar köras rena från både sly och gräs på vägar med 2 och 3-siffriga nummer. Men nedanför brukar det lämnas gömmor för storvilt, det är dem jag menar.

Skogsvägarna är en annan sak, där kör vanligen inte allmän trafik i 70 eller 90. Mycke av skadorna på planteringar slipper man om det lämnas lite mat till det vilda. Sen 60-talet har de inte haft så mycke att välja på. Förhoppningsvis kan man nu plantera tall på tallmarker om dessa ytor inte behöver betas. Japp!

Visst ser det trevligare ut med sly intill vägen än t. ex kalhygge. Men under den korta tid det tar för en yta att beskogas borde vi kunna titta på vägen även den del av året slyet bär löv. I vissa väderstreck hämmar även skuggan från ridån tillväxten av plantorna.
Mina protester mot slyet vid riks- och läns-vägar motiveras i första hand av ökad risk för djurkollisioner.

[Huggorm]

Mina protester mot slyet vid riks- och läns-vägar motiveras i första hand av ökad risk för djurkollisioner.

Vilket kan avhjälpas genom att låta djuren bo i skogen i stället, om man nu lät skogen vara ifred så den kunde passa för djur att bo i

[anders50]

Vilket kan avhjälpas genom att låta djuren bo i skogen i stället, om man nu lät skogen vara ifred så den kunde passa för djur att bo i

Du får inte färre viltolyckor för att du har storskog intill vägarna, tvärtom. Så är det på de vägar där jag gjort eftersöken vid viltolyckor.
Botemedlet mot viltolyckor är att folk lär sig att hålla hastigheten och att inte bara stirra på mittlinjen.

[trädman]

Intressant att folk hävdar sig sett nyckelbiotoper som blivit avverkade, har ni kontaktat skogsstyrelsen?
Att avverka en nyckelbiotop är ett lagbrott och upptäcker man det ska man anmäla (har själv aldrig hittat nyckelbiotoper som försvunnit men sett andra saker som tydligt brutit mot lagarna som jag därför anmält, anmäler man inte har man enligt mig ingen rätt att klaga eftersom man själv officiellt struntar i det som hänt)

Så vitt jag vet är det inte automatiskt ett lagbrott att avverka en nyckelbiotop. Man måste anmäla det man ämnar göra i nyckelbiotopen (gallra, slutavverka, eller vad man nu hade tänkt sig göra) till Skogsstyrelsen. Om skogsstyrelsen inte vill att skogen ska avverkas får de lov att lösa in den. Men, det finns inte obegränsat med pengar för att lösa in nyckebiotoper. Skogsägaren kan därför hamna i läget att Skogsstyrelsen inte tycker nyckebiotopen är värdefull nog för att lösa in. En sådan nyckelbiotop är det inte förbjudet att avverka, däremot kommer ingen av de etablerade aktörerna (skogsägarföreningarna, skogsbolagen, mfl) att vilja befatta sig med vare sig avverkningen eller virket

[mulen]

Vet ni hur det fungerar att köpa skog från de stora skogsbolagen? Skog dominerar är utannonserad?Går det att arrendera?