Och varför i hela friden skulle du lämna de stackarna ensamma i flera dagar?
Det är ju chock nog för dem att mista sin mamma och sina kullsyskon och hela sin invanda miljö. Däremot kan det vara en bra idé att ge deras immunförsvar en chans att anpassa sig till den nya miljön. Hemma hos dig är det ju andra mikrober än hos säljaren. Lämplig metod: Tvätta händerna både innan du rör vid dem, liksom efteråt. Men det tror jag faktiskt att du redan gör. Extra noga med hygienen den första tiden alltså. Om de inte har bott tillsammans hos din fars kusin, så kan det vara bra om de just i början inte kommer åt att smitta varandra heller, med sina olika bakteriefloror. Om de redan har haft mycket direktkontakt, så har de redan ungefär samma bakterieflora, så då kan de vara tillsammans - om de håller sams.
Givetvis ska du inte bråka med dem, om det kan vara det som din sagesman tänkt på. Men just du begriper nog det alldeles själv, och det gäller ju för övrigt även vuxna djur! Men vänlighet kommer man långt.
Mat åt marsvin är grönsaker av alla slag. Så här års hittar du det ute på gräsmattan: Gräs, maskros ... Var lite försiktig med klöver, om de äter mycket klöver kan det bli som när vi äter alldeles för mycket sötsaker. Av samma anledning bör du skaka gräsknippet, om du plockar gräs när det har regnat. Se till att de har mycket att välja på, och ge dem gärna torrt hö som alternativ, det rättar till många magproblem. Låt dem välja själva, se bara till att det du ger dem inte är giftigt! Plocka bara sådana örter som du känner igen. Du kommer att lära dig mycket om svensk botanik när du har marsvin, och du kommer att se på alla gräsmattor som inte bara en grön yta, utan som goda måltider åt dina kompisar!
Alla byten av foder ska ske ganska långsamt, man rekommenderar tre veckor för övergång t ex från höutfodring till bete. Börja alltså med att ge dem precis det de fått på förra stället!
Pellets är inte naturligt för marsvin egentligen, men du kan ju ha lite av det också, så att de kan välja. Jag tror dock att hela sädeskorn är mera naturligt för dem än pellets. Men grunden för ett marsvins matförsörjning är sådana växter som det kan nå från marken. De klättrar inte särskilt bra, utan går på födosök på marken, i högt gräs.
Så länge de växer behöver de mycket mera mat per kilo kroppsvikt än när de är fullvuxna. Räkna med att ta bort det de inte ätit upp när du kommer med ny mat.
Glöm inte att de behöver en god kvist att barka för jämnan. Det håller deras tänder lagom långa. Det är lämpligt att du kollar deras framtänder (och klor!) ibland, så att de ser ut att gå att äta med. Marsvin har ju den sortens tänder som växer hela livet, ungefär som våra naglar och hundars klor. Om de inte slits naturligt, måste de klippas. Att klippa tänder på ett marsvin är obehagligt, och jag tror att en tand som blivit klippt inte funkar lika bra som en naturligt sliten tand.
En lagom mängt motion är också bra. De är gjorda för att gå med föräldrarna på födosök. Modern och fadern går först och sist, med ungarna i mitten. Detta kan du härma med händerna, som du sätter upp som skyddande barriärer mot yttervärlden.
På vintern kan du inte plocka gräs ute, då ger du dem hö och gärna grönsaker från affären. Sallad, tomat och gurka var mina marsvins favoritgodis.
Marsvin har en egenhet, de kan inte själva bilda C-vitamin i sina kroppar, som många andra djur kan. Deras mat måste alltså innehålla C-vitamin. Så en frukt ibland blir säkert uppskattat. Bli inte rädd om du ser dem äta av sin egen avföring. Det gör alla marsvin, och det kallas för "pseudoidissling". Jag tror att det är B-vitamin de får i sig på det sättet.