Varsamt naturnära skogsbruk.

[kretslopp]

När du har skaffat dig ett skogsskift ska du börja med att gå; promenera igenom skogen så systematiskt att du känner hela din skog.-Nu kan du dela in din skog i fem delar, det ska finnas ungefär lika mycket; gammelskog, ungskog, och hygge i vardera delen.-I varje del ska du nu planera för dina utforslingsvägar. Du skaffar plastband som du binder om stammarna så du ser hur du planerat. Nu ska du gå runt ytter kanten på din skift och markera en väg 10 meter in i skiften hela vägen runt. När det är klart ska du markera vägar med 20 meters mellanrum så att det täcker hela området. Det får inte bli sidlut eller för skarpa svängar.-Nu kan du hugga dina vägar och köra ut virket. Överalt där det är blött lägger du ris så du inte kör sönder marken. -Om fem år kommer du till baka och gör nästa huggning. Nu hugger du var tredje träd, som träd räknas armgrovt och grövre. Nästa gång det blir dags att hugga här igen blir om fem år.
Om du hugger på var skifte var tredje träd var femte år, kan du hålla på med det i all evighet eftersom du får en fin föryngring från botten.   

[bjed0001]

Har du något belägg för detta skulle funka med gott resultat?

Ponera att vi har en gammal homogen granskog med ca 600 stammar/ha.
Om jag förstår rätt så menar du att år 0 så hugger man en tredjedel av skogen. År 5 hugger man en tredjedel av det som finns kvar osv. osv.
År 16 skulle då ca 15 % av det ursprungliga beståndet finnas kvar. Ca 90 träd/ha om vi antar att inget har blåst ut. Det motsvarar en gles fröträdställning med en ojämn föryngring under. Att då fortsätt och hugga var tredje träd som växer in i "armgrovt" känns magstarkt.

Så även om vi antar att beståndet inte kommer att blåsa sönder vilket jag tror att det kommer att göra i en majoritet av fallen. Och att vi får in en bra föryngring utan att göra någon ting alls vilket också är osannolikt på många marker, så tror jag att uttaget, virkesförrådet och tillväxten kommer att snabbt bli mycket låga. Känns vare sig varsamt eller naturnära snarare rovdrift och olagligt

Blädning i rätt bestånd på rätt mark kan fungera perfekt för den självverksamme men det förutsätter rätt trädslag, en fullskiktad skog och högt virkesförråd. Blädning i fel bestånd eller för stort uttag ger ett dåligt resultat vilket även detta råd kommer att ge.

Rätta mig gärna om jag har fel men jag tror att du får svårt i att övertyga mig om att detta är en lycka skötselmetod.

[kretslopp]

Jo då det fungerar! Först du gör en tankevurpa! Om man tar bort en tredjedel och nästa gång tar bort en tredjedel av det som är kvar så har man inte tagit bort två tredjedelar av det ursprungliga. Nästa del i sammanhanget är att huggningen blir totalt sett inte hårdare än vid konventionellt skogsbruk. Där man gallrar efter femton år och hugger två tredjedelar. Och gallrar två gånger till före slutavverkning.
Resultatet blir bara så mycket bättre med den här metoden! För du har hela tiden en pågående föryngring! Du har inte minskat vikesinnehållet mer än vid konventionellt skogsbruk.
Prova den här metoden på en mindre ruta min 30 x30 så kan du själv få se att det fungerar.

[Anders S]

När du har skaffat dig ett skogsskift ska du börja med att gå; promenera igenom skogen så systematiskt att du känner hela din skog.-Nu kan du dela in din skog i fem delar, det ska finnas ungefär lika mycket; gammelskog, ungskog, och hygge i vardera delen.-I varje del ska du nu planera för dina utforslingsvägar. Du skaffar plastband som du binder om stammarna så du ser hur du planerat. Nu ska du gå runt ytter kanten på din skift och markera en väg 10 meter in i skiften hela vägen runt. När det är klart ska du markera vägar med 20 meters mellanrum så att det täcker hela området.

Är detta tvärvägar till den rundgående slingan?

[Anders S]

Har du något belägg för detta skulle funka med gott resultat?

Ponera att vi har en gammal homogen granskog med ca 600 stammar/ha.
Om jag förstår rätt så menar du att år 0 så hugger man en tredjedel av skogen. År 5 hugger man en tredjedel av det som finns kvar osv. osv.
År 16 skulle då ca 15 % av det ursprungliga beståndet finnas kvar.

Jag tror det blir 20%. Det är fyra uttag, år 0, 5, 10 och 15. Om inga nya träd hinner växa sig armtjocka så återstår då år 16 följande andel: 2/3*2/3*2/3*2/3=16/81=ca 20%.

[kretslopp]

Presis så är det! Vägarna går ut till den vägen som går runt hela skiftet.-Jo om man inte räknar med återväxten. Men det blir inte större uttag än konventionellt skogbruk om du räknar med drivvägarna i beståndet! Dessutom på 20 år hinner det bli många nya träd som behöver gallras alltså räknas med vid huggningen.   

[MagnusH]

Sådant vägnät är inte lätt att åstadkomma om man inte bor på en plan tallhed.

[kretslopp]

Jo det går! Planera dina vägar noga för du ska använda dom i många år ! Om det är besvärligt att planera dina utforslingsvägar, terrängen är besvärlig det finns hinder, sidlut, mm. Pröva då att dra en tvärväg till nästa parralellväg. Det är nu meningen att du absolut inte ska köra vid sidan av vägen.

[bjed0001]

Jag tror det blir 20%. Det är fyra uttag, år 0, 5, 10 och 15. Om inga nya träd hinner växa sig armtjocka så återstår då år 16 följande andel: 2/3*2/3*2/3*2/3=16/81=ca 20%.

Vimsade till det hela men om jag räknar om det så får jag det så här:

år 0 - 80 % kvar efter stickvägar (20m mellan)
år 5 - 53 % kvar av ursprungliga beståndet efter uttag 1/3 av 80%
år 10 - 35 %
år 15 - 24 %
år 20 - 16 %

Så efter uttag år 20 så finns 16% kvar av ursprungliga beståndet. Den äldsta ungskogen är då 15 år gammal (ingen ungskog i basvägen)

Nästa del i sammanhanget är att huggningen blir totalt sett inte hårdare än vid konventionellt skogsbruk. Där man gallrar efter femton år och hugger två tredjedelar.

Tittar jag i gallringsmall för södra sverige, G32 vilket måste anses vara god mark även där så ligger första gallringen kring 25 år och normalt uttag är ca 30-40 % av grundytan.

Om vi tar en g32 i södra sverige, Bonitet på ca 11 m3sk/ha och år. Mer än så växer inte skogen i medel, över tid. Ska du avverka något så när uthålligt så går det ju inte att avverka mer än 55 m3/5års period i det perfekta beståndet. Jag tror att du under de första 5 års perioderna kommer att hugga avsevärt mycket mer än så. Vore intressant att försöka räkna närmare på saken men jag är fortfarande skeptisk.
 

[kretslopp]

Du ska inte hugga bort all undervegetiation, meningen är att du ska ha en skog som innehåller alla storlekar på träden, från små plantor till stora träd. Det kommer du att få med den här metoden. Om undervegitationen redan är borthuggen får du såklart ta hänsyn till det när du drar igång det här huggningssystemet. Men när du kommit igång fungerar det här systemet utmärkt.

[kretslopp]

Jag tycker du ska prova den här skötselmetoden. Ta ut en ruta i skogen på minimum 30x30 meter och bruka den med huggning var tredje träd var femte år.
Fördelarna med den här metoden är;-Högre och jämnare tillväxt på träden. -Mindre med snöbrott och stormskador. -Du kan bruka skogen med ett relativt stort uttag kontinuerligt utan hygge. -Eftersom du bara kör på vägarna skadar du inte marken.-Skogen ger dej råvaror och inkomst utan avbrott för hygge och plantering.-Ett enkelt sätt att bedriva kontinuerligt hyggesfritt skogsbruk.
Gör dej bekant med metoden, avsätt ett mindre område och prova!   

[MagnusH]

Alla studier visar på att kontinuerligt skogsbruk ger mindre tillväxt.

Jämn inkomst får man genom att hugga och plantera en mindre del av skogen med jämna mellanrum.

[kretslopp]

Som du vet växer kvarvarande träd extra bra efter en huggning eller gallring. Om du hugger var tredje träd var femte år har du en jämn maximal tillväxt.

[Ex.]

Det finns inga möjligheter, utan då kommer man att hamna i en situation där man har kanske 100 m3 skog per ha efter ca 20 år.
Du får nog räkna upp till var tredje träd vart tionde år om du hela tiden ska ha en del vuxen skog.

Det finns en gård till salu utanför Sävsjö som beskrivs som 'skogsgård' och har 60 hektar skog med 9000 m3 på.  Det skulle vara intressant att se hur den är skött med så litet antal kubik på den arealen.

[kretslopp]

I början av 70talet arbetade jag åt skogshögskolan (slu) med riksskogsinventeringen. Jag stötte då på ett fenomen: markägare som sålde skogen till skogsbolag fick rätt att i bolagsskogen hugga ved och virke för eget behov. Dom fick inte hugga mer än maximalt var tredje träd och dom fick inte återkomma med huggning igen på samma platts förrän efter fem år. Det var bestånd med en oftast tät undervegetation med träd i alla storlekar. Det var ett fenomen som då hade förekommit i hundra år. Det var en kulturskog som hade fungerat bra. Det är detta som ligger till grund för den här metoden, plus mina och andras erfarenhet.

[MagnusH]

Vid gallring sjunker tillväxten något totalt, men den fördelas på färre träd. Gallrar du vart tionde år, så kommer de yngre träden inte ha hunnit växa tills ig så att de kan ta över tillväxten efter de avverkade träden.

Hugger man tillräckligt lite så kan det "fungera" på vissa marker, men det blir inte särskilt mycket virke.

[Skogskunnig]

I början av 70talet arbetade jag åt skogshögskolan (slu) med riksskogsinventeringen. Jag stötte då på ett fenomen: markägare som sålde skogen till skogsbolag fick rätt att i bolagsskogen hugga ved och virke för eget behov.

Skogsbolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet, så du måste ha missuppfattat något.

Dom fick inte hugga mer än maximalt var tredje träd och dom fick inte återkomma med huggning igen på samma platts förrän efter fem år. Det var bestånd med en oftast tät undervegetation med träd i alla storlekar. Det var ett fenomen som då hade förekommit i hundra år. Det var en kulturskog som hade fungerat bra. Det är detta som ligger till grund för den här metoden, plus mina och andras erfarenhet.

Som dom andra har skrivit här ovanför, det fungerar inte att hugga en tredjedel vart femte år eftersom det på fem år inte hinner växa till lika mycket som du tagit ut. Det slutar med att du får glesare och glesare skog och till sist är det bara en halvtaskig ungskog kvar, i bästa fall.

[Skogsola]

I början av 70talet arbetade jag åt skogshögskolan (slu) med riksskogsinventeringen. Jag stötte då på ett fenomen: markägare som sålde skogen till skogsbolag fick rätt att i bolagsskogen hugga ved och virke för eget behov. Dom fick inte hugga mer än maximalt var tredje träd och dom fick inte återkomma med huggning igen på samma platts förrän efter fem år. Det var bestånd med en oftast tät undervegetation med träd i alla storlekar. Det var ett fenomen som då hade förekommit i hundra år. Det var en kulturskog som hade fungerat bra. Det är detta som ligger till grund för den här metoden, plus mina och andras erfarenhet.

 Att de hade lov att hugga vart tredje träd vart femte år betyder inte att de verkligen gjorde det. Om de gjorde det så borde skogen blivit ödelagd rätt så snart.

[Anders S]

Skogsbolag har inte fått köpa privat skogsmark sen slutet av 1800-talet, så du måste ha missuppfattat något.

 

[Skogskunnig]

I början av 70talet arbetade jag åt skogshögskolan (slu) med riksskogsinventeringen. Jag stötte då på ett fenomen: markägare som sålde skogen till skogsbolag fick rätt att i bolagsskogen hugga ved och virke för eget behov.

Skogsbolag har inte fått köpa privat mark sen slutet av 1800-talet. Jobbade du åt Skogshögskolan på 1870-talet?