Pallkragar kontra odlingsbädd.

[RM]

Hej!
Har odlat en del i pallkragar men tycker det är svårt att få till ordentliga volymer så man klarar sig på egenodlat lite längre än bara över sommaren typ förutom inläggningar...

Visst kan man ha massa pallkragar med det blir inte så snyggt tycker jag.
Funderar på odlingsbäddar upphöjda och täcka med gräsklipp.

Fördelar/nackdelar?

[Själv är bäste dräng]

Ja den här frågan har jag funderat över ett tag. Min mor odlade i upphöjda bäddar och jag förstår inte varför pallkragar har blivit så populärt.

[Skogsvilde]

För att det skall vara så enligt odlingsgurun!

Det är ganska smidigt för den lille odlaren. Man får en klar och tydlig avgränsning. Man har en ram färdig på två röda.
Egentligen är det samma sak som att använda plank och bygga en bädd som är 5x1 meter

[Gille]

Pallkragar är smidigt, som sagts, för den lilla trädgården. Inga verktyg behövs. Därför är de populära!
Jag har pallkragar och det är vad jag klarar av just nu. Blir krukor och tunnor runt om, allt eftersom trädgården växer

[Själv är bäste dräng]

Men är det för att kunna ställa kragarna där det är dålig odlingsmark och fylla dem med matjord? För i ett land med upphöjda bäddar behövs ju inga brädor alls.

[Skogsvilde]

Men är det för att kunna ställa kragarna där det är dålig odlingsmark och fylla dem med matjord? För i ett land med upphöjda bäddar behövs ju inga brädor alls.

Förvisso. Men det är skönt att ha en fin kant att köra gräsklipparen mot eller röjsågen.

[Tännlappen]

  ...Pallkragar är väl tänkt för dom som har en väldigt  liten trädgård...Eller inte har så mycket mark eller jord att gräva i...Kanske finns mest markplattor... Tråkiga blir ju dom miljöförstörande transporterna av planteringsjord...Många, många säckar planteringsjord blir det...T.ex två pallkragar på varandra blir väl ca 400l om dom är en meter gånger en meter... Är det då 40l i en säck så blir det tio säckar plantjord...Sedan ruttnar dom väl sönder efter något år...Har man mark att gräva i så är det självklart bäst att nyttja den... Och ja...ogräs blir det även i pallkragar....

[Gilbert]

Vi har massor av pallkragar, typ 120 st vanliga 1200x800 och använder dubbla som avgränsare med olika sorters jord som vi blandat själva. På flera ställen har vi bäddar med byggda ramar som typ pallkragar, på friland och i växthusen. Vi har även upphöjda bäddar på 3 x 15 meter. Men det är de ramarna med avgränsare som är dubbelt så höga som de upphöjda bäddarna som fungerar bäst.
Mera jord, varmare bädd och enklare att hålla rent runt. De som klagar mest på pallkragar och byggda bäddar är förstås de som själva inte har några i vanlig ordning.
Våra pallkragar har varit gratis, vi har samlat. De håller längre än man tror och det växer bra i kragarna. Det är t o m lättare att hålla ogräset i chack på avgränsade ytor där kanten inte rasar eller försvinner vid stora regn.
Vi kommer att ersätta de upphöjda bäddarna med flera ramar och fortsätta odla grönsaker i byggda ramar. De jordgubbar som blivit störst är de som odlats i pallkragarna för att ta ett exempel.

Det är som med allt annat, liten odling = få pallkragar, stor odling = många pallkragar. En del växter kräver mera plats och då kan man bygga kragar som är 4 x en pallkrage och odla i.

Man fyller inte kragen upp till kanten, utan lämnar ramen så att den också blir ett skydd. Om man nu skall räkna säckar med 40 liters så går det ner 5-6 st för normal odling.
Vi köper lite torv att blanda med, sand, koskit, hönsgödsel, matjord mm finns på plats och skopan fixar resten och sedan är det bara att köra blandad jord. Det känns också som det blir mindre jobb med att ha grönsaker i krage än på upphöjda bäddar. Båda kostar lite energi att etablera men kragen har massor av fördelar oavsett format. Det är bara potatis och en del lök som vi inte har i kragar och vi har stora odlingar. Torkan slår lika hårt mot upphöjda bäddar som i kragar, man måste vattna när det är så här torrt som vädret har varit i mina trakter. Gurkorna i kragarna har aldrig varit finare trots värmen.

TS kanske önskar sig konstruktiva svar i stället för häckel!

[christelle]

Googla "pallkragar odla" på anpassad sök och du kommer att hitta minst 10 sidor inlägg på detta forum kring pallkragar.
Du kan även googla på samma söksida "upphöjda bäddar" och få minst 10 sidor information och diskussioner kring detta ämne.

[Gilbert]

Det är också lättare att dimensionera sin odling och ha en pallkrage som en "enhet". Det räcker lixom med en pallkrage gräslök, dill och persilja. Fast jag har en pallkrage separat för kinesisk gräslök.
Vi har valt bort vintermorötter (eg fodermorötter) som ofta är träiga till sin konsistens och de enda moroten som knapphändigt går att vinterförvara om de skördas sent.

Men det finns massor av goda andra sorter som kan ätas som primörer under sommaren och resten skivas och frysas in. 6 pallkragar olika morötter som faktist är som godast nu. Två pallkragar purjo, två kragar blomkål, tre kragar brysselkål, en krage pumpa, en krage grönkål, en krage kruskål, etc etc.

Det finns ingen som klarar sig hela året med egna grönsaker, här finns många lata snackare som sällan visar upp något av sina alster.

För att klara sig året om kan man konservera eller frysa grönsaker men allra godast är de färska. Vi har en frys med bara grönsaker där hälften är rotsaker, kålsorter, hackad spenat och brysselkål. Resten tar slut under sommar och höst.
En del kålsorter kan stå ute året om i kyla men blir skabbiga och angripna av allt som söker något att äta.

[Själv är bäste dräng]

Ja, miljösvineriet kommer man inte ifrån när man använder pallkragar men att det blir bättre odling i de extra höga kragarna var ju intressant information. Upphöjda bäddar har ju redan de en ökad avkastning. Är kombinationen växthus/ dubbla pallkragar den optimala lösningen?

"Det finns ingen som..."  Vad är det för skitsnack! Klart man klarar sig, men i dagens samhälle där allt finns tillgängligt året om så behöver man inte göra uppehåll i sin konsumtion. Vill man ha endast egenodlat och få det fräscht trots att vi bor där vi gör så får man kämpa för det. Annars kan man göra som de/vi gjorde förr, äta några få sorter som gick bra att lagra. Då blir man desto gladare när vintern släpper greppet om landet.

[Gille]

...Pallkragar är väl tänkt för dom som har en väldigt  liten trädgård...Eller inte har så mycket mark eller jord att gräva i...Kanske finns mest markplattor... Tråkiga blir ju dom miljöförstörande transporterna av planteringsjord...Många, många säckar planteringsjord blir det...T.ex två pallkragar på varandra blir väl ca 400l om dom är en meter gånger en meter... Är det då 40l i en säck så blir det tio säckar plantjord...Sedan ruttnar dom väl sönder efter något år...Har man mark att gräva i så är det självklart bäst att nyttja den... Och ja...ogräs blir det även i pallkragar....

Man behöver faktiskt inte fylla med enbart köpejord. Det går bra med trädgårdskompost, strö från djur mm. Och sedan kan man blanda i bokashi om man har det. De håller bra och kan enkelt bytas ut.

[Gilbert]

Ja, miljösvineriet kommer man inte ifrån när man använder pallkragar men att det blir bättre odling i de extra höga kragarna var ju intressant information. Upphöjda bäddar har ju redan de en ökad avkastning. Är kombinationen växthus/ dubbla pallkragar den optimala lösningen?

"Det finns ingen som..."  Vad är det för skitsnack! Klart man klarar sig, men i dagens samhälle där allt finns tillgängligt året om så behöver man inte göra uppehåll i sin konsumtion. Vill man ha endast egenodlat och få det fräscht trots att vi bor där vi gör så får man kämpa för det. Annars kan man göra som de/vi gjorde förr, äta några få sorter som gick bra att lagra. Då blir man desto gladare när vintern släpper greppet om landet.

Vem vill leva med gamla stabbigt grönsaker, halvruttna på våren. Bara att köpa en förpackning bananer, kiwi, nektariner, persikor, apelsiner, klementiner, äggplanta, sharonfrukter, vindruvor så har man frångått principen. En princip som ingen orkar leva efter, inte ens en asocial eremit.

Hur många rabiata låtsas självhushållare har inte ätit fiskpinnar, en korv eller hamburgare på stan. Man kan helt enkelt inte leva på det sättet även om man kan göra väldigt mycket själva.

Kanske dags att där igång trådar som "myten om självhushållaren" och "myten om jordkällaren" så kanske man kommer till klarhet hur verkligheten ser ut. Här diskuteras väldigt mycket vad man kan göra, men sällan vad gemene man gör. En rabiat person som lever efter en viss suspekt övertygelse är heller inte representativ för hur det ser ut i verkligheten.

Våra barn och vi själva har levt ett ganska bra liv med allt tillgängligt. Bio, konserter, resor, senast va vi en vecka i Malung på dansbandsveckan, hela veckan. Det går lixom inte att isolera sig socialt och leva ett liv som knäppgök.

Senast vi träffade självhushållare söderöver så köpte vi höns med genbank. De satt och åt köpta fiskpinnar och barnen lösgodis efteråt. De hade ankor, höns, några får och två grisar.

Själv är vi helt självförsörjande på kött, men till senaste festen med knyt köpte vi entrecote som marinerats med Kaj P,s vitlöksmarinad. Det finns alltså en skala från lögner till puré verklighet på forumet och det är lite synd att inte flera kan vara ärliga både mot sig själv och andra.

Vi lever längre idag genom konservering, bättre hygien och bashushållning, mindre insaltat och dåligt förvarad mat och framförallt rätt förvarade grönsaker utan mögelsporer och gifter från förruttnelse. Värst drabbades barnen förr med hög barnadödlighet som följd. Minskad saltanvändning och färska grönsakers tillgänglighet har gjort oss friskare och äldre.

[Tännlappen]

Vi har massor av pallkragar, typ 120 st vanliga 1200x800 och använder dubbla som avgränsare med olika sorters jord som vi blandat själva. På flera ställen har vi bäddar med byggda ramar som typ pallkragar, på friland och i växthusen. Vi har även upphöjda bäddar på 3 x 15 meter. Men det är de ramarna med avgränsare som är dubbelt så höga som de upphöjda bäddarna som fungerar bäst.
Mera jord, varmare bädd och enklare att hålla rent runt. De som klagar mest på pallkragar och byggda bäddar är förstås de som själva inte har några i vanlig ordning.
Våra pallkragar har varit gratis, vi har samlat. De håller längre än man tror och det växer bra i kragarna. Det är t o m lättare att hålla ogräset i chack på avgränsade ytor där kanten inte rasar eller försvinner vid stora regn.
Vi kommer att ersätta de upphöjda bäddarna med flera ramar och fortsätta odla grönsaker i byggda ramar. De jordgubbar som blivit störst är de som odlats i pallkragarna för att ta ett exempel.

Det är som med allt annat, liten odling = få pallkragar, stor odling = många pallkragar. En del växter kräver mera plats och då kan man bygga kragar som är 4 x en pallkrage och odla i.

Man fyller inte kragen upp till kanten, utan lämnar ramen så att den också blir ett skydd. Om man nu skall räkna säckar med 40 liters så går det ner 5-6 st för normal odling.
Vi köper lite torv att blanda med, sand, koskit, hönsgödsel, matjord mm finns på plats och skopan fixar resten och sedan är det bara att köra blandad jord. Det känns också som det blir mindre jobb med att ha grönsaker i krage än på upphöjda bäddar. Båda kostar lite energi att etablera men kragen har massor av fördelar oavsett format. Det är bara potatis och en del lök som vi inte har i kragar och vi har stora odlingar. Torkan slår lika hårt mot upphöjda bäddar som i kragar, man måste vattna när det är så här torrt som vädret har varit i mina trakter. Gurkorna i kragarna har aldrig varit finare trots värmen.

TS kanske önskar sig konstruktiva svar i stället för häckel!

  ...Du lyckas bra med dina odlingar vad man kan läsa...Men,men... Kör du runt med en grävskopa och fyller lådorna tro  ... Om du lade samma energi på att bättra befintlig jord runtomkring skulle nog resultatet bli alldeles utmärkt och det utan lådor...  ...Om det ligger en vattenkanna med B-tema text på vet man inte  ... Att man behöver lådor för att veta var dom olika grödorna finns låter konstigt...

[Tännlappen]

Man behöver faktiskt inte fylla med enbart köpejord. Det går bra med trädgårdskompost, strö från djur mm. Och sedan kan man blanda i bokashi om man har det. De håller bra och kan enkelt bytas ut.

Rör ju sig om stora mängder jord då köpejord som mest är torv som kommer att sjunka ihop...Har man då en mycket begränsad trädgård har man knappast produktion av kompost i större mängder...Det här med lådeodling görs väl också i storstäder på hustak eftersom det får plats mer i en låda...Gissar att dom som odlar i lådor där skulle önska sig en bit riktig jord att odla i...

[Gilbert]

...Du lyckas bra med dina odlingar vad man kan läsa...Men,men... Kör du runt med en grävskopa och fyller lådorna tro  ... Om du lade samma energi på att bättra befintlig jord runtomkring skulle nog resultatet bli alldeles utmärkt och det utan lådor...  ...Om det ligger en vattenkanna med B-tema text på vet man inte  ... Att man behöver lådor för att veta var dom olika grödorna finns låter konstigt...

Trädgårdstraktor (gräsklipparen) med släp är vanligast. När vi blandade till ca 18 kubik blev det med traktorn. Men att köra ut det till kragarna vart det skyffel och lilla släpet för hand, billigast så och mycket bättre än en skabbig jordfräs. Släpet rymmer ca 6 skottkärror.

[Anders S]

Mitt recept för bäddodling utan pallkragar eller andra sarger: Täckta upphöjda bäddar med gräsremsor mellan. Gräsremsorna slås med slåtterbalk. Låt kniven gå in lite i bäddarnas täckmaterial så klipper det rätt snyggt. Täck hellre med längre grässtrån slagna med slåtterbalk eller lie. Det täcker bättre än gräsklipp från gräsklippare och skyddar bättre mot uttorkning. Och torrt kan det bli med upphöjda bäddar. Dock sällan för torrt om man har tyngre jord (vattenhållande) och täckning. Med sandigare jord blir det bättre utan upphöjning eller endast svag sådan.

[Tännlappen]

Trädgårdstraktor (gräsklipparen) med släp är vanligast. När vi blandade till ca 18 kubik blev det med traktorn. Men att köra ut det till kragarna vart det skyffel och lilla släpet för hand, billigast så och mycket bättre än en skabbig jordfräs. Släpet rymmer ca 6 skottkärror.

Hmmm...18-kubik jord är liksom mycket  ... Verkar vara lättare utan lådor om man säger så 

[Lena III]

  ... Verkar vara lättare utan lådor om man säger så 

Beror väl på vad man har för jord? Min lera är inte helt lätthanterlig de första åren. Jag har ett par lådor som jag flyttar runt där jag vill lägga en odlingsbädd, ett lager tidningar i bott direkt på kvickroten, drygt hälften av lådan med halv komposterat skräp/trädgårdskompost, sedan egen kökskompost sedan EN säck köpejord sedan så/sätta något med ytliga rötter. på sen  tar jag bort lådan efter en säsong och gräver runt så leran blandas med komposten (tidningarna brukar vara borta) gör en kant av vanlig gråsten.  Året efter brukar jag sätta squash/pumpa, som blir väldigt glada och växer som sjutton, sedan är blåleran lite trevligare att ha och göra med.

[Gille]

Rör ju sig om stora mängder jord då köpejord som mest är torv som kommer att sjunka ihop...Har man då en mycket begränsad trädgård har man knappast produktion av kompost i större mängder...Det här med lådeodling görs väl också i storstäder på hustak eftersom det får plats mer i en låda...Gissar att dom som odlar i lådor där skulle önska sig en bit riktig jord att odla i...

Inte större mängd nej, för du grundar med annat. Jag har en bergig skogstomt med en hel del sork. Pallkragar har fungerat toppenbra!